<p>Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur språkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och målinriktat arbete med smågrupper kan utföras i år 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrånperspektiv eftersom jag själv är en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat två lärare om varför de anser att arbetssättet gynnar elevers språkutveckling och även dokumenterat svar från en frågeställning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget påverkar deras språkutveckling. Jag har också studerat vad som står i litteraturen kring min frågeställning. </p><p>Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, språkutveckling genom integrerad undervisning, språkutveckling genom samarbete i smågrupper och modersmålslärarnas delaktighet. </p><p>I min slutdiskussion konstaterar jag att har blivit mer och mer övertygad om att arbetet i arbetslag kan gynna elevers språkutveckling genom framförallt tematiskt arbetssätt kombinerat med arbete i smågrupper. Språkutveckling gynnas också då elever får hjälp av modersmålslärarna som är de som bäst kan hjälpa eleverna att förstå på modersmålet.</p>

<p>I det här arbetet tar jag upp vad det finns för slang i Norrköping. Jag jämför slangord mellan fyra generationer i en undersökning som består av en enkätdel, där informanterna har fått svara skriftligt och en muntlig intervjudel som utgår ifrån svaren på enkäten. Jag har här intervjuat grupper där män är för sig och kvinnor för sig, fyra stycken ifrån varje kön och generation. Totalt är det 32 stycken informanter. De är födda i Norrköping eller inflyttade några få år efter födseln. Alla har arbetarföräldrar. Jag knyter samman undersökningen med en teoretisk del i början av arbetet där jag tar upp tidigare forskning i ämnet. Tillsammans med resultatet av undersökningen följer kommentarsdelar som mer ingående tar upp den historiska bakgrunden för orden. I diskussionen följer jag sedan upp resultaten och presenterar skillnader mellan sätten att intervjua som visade sig och framför allt skillnaden mellan de fyra generationernas slang. </p><p>Vad jag har velat få fram med arbetet är hur slangen skiljer sig mellan generationerna och kanske också könen och varför. Resultatet är entydigt, även om jag inte kan påstå att undersökningen är allmänt gällande då den är i så liten skala. För varje generation finns det nya företeelser i slangen. Varför det gör det är därför att den huvudsakliga delen av slang skapas av ungdomsgenerationerna i det samhälle som de lever och formas av just vid det tillfället. Samhället förändras på många sätt, så också slang. Den huvudsakliga skillnaden mellan män och kvinnor är vilka ord vi producerar slangord för. Män har en förkärlek till substantiv medan kvinnor är mer bundna till adjektiv och adverb.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att beskriva hur och varför drama används i språkinlärning, samt att se på ämnet som en inlärningsmetod utifrån teorier om inlärning och dramapedagogik. Inledningsvis förklaras dramapedagogikens innebörd och syftet med dess användning. Därefter ger jag en historisk bakgrund om dramat och dess användning i skolan och vid andra undervisningstillfällen. Därpå följer en presentation hur drama berikar dagens språkinlärning. Arbetet består av en litteraturdel och en undersökningsdel. I litteraturdelen introducerar jag olika inlärningsteorier framställda av Jean Piaget, Erik Homburger Erikson, Lev Vygotsky, Noam Chomsky och Matti Bergström. Mot inlärningsteorierna ställer jag dramapedagogikens företrädare som Peter Slade, Brian Way, Dorothy Heathcote och Gavin Bolton. Utifrån dramapedagogiken vill jag visa på att inte bara språkinlärningen gynnas genom drama, utan också vår sociala och individuella utveckling. I undersökningsdelen har jag i form av enkät tagit reda på vad språklärare anser om drama som undervisnings - och inlärningsmetod. Syftet är att få en överblick över dramats förekomst och användning i språkinlärningen i skolan. De redovisade svaren analyseras och jämförs med teorierna om inlärning och dramapedagogiken. Mitt mål är att få en inblick i hur teoriavsnittet speglas i verkligheten. Slutligen redovisar jag mina egna reflektioner och idéer, både kring teoridelen och min egen undersökning. I denna slutdiskussion ställer jag också teorierna om inlärning och dramapedagogiken mot varandra och jämför dem.</p>

<p>Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i många av Sveriges skolor utgör barn med invandrarbakgrund en stor del av elevantalet. Syftet med mitt arbete är att skaffa mig kunskap om vad tvåspråkighet är för något och hur man kan arbeta språkutvecklande med invandrarbarn i år 1-3. Arbetet består av en litteraturstudie och ett fältarbete. Målet med litteraturstudien är att ge läsaren bakgrundskunskap till begreppet tvåspråkighet. Litteraturstudienberör bland annat definitioner, modersmålets roll för andraspråksutvecklingen, språkutveckling i allmänhet, olika typer av tvåspråkighet, språkfenomen, påverkansfaktorer, effekter, samt tvåspråkighet i skolan. Fältarbetet är förlagt till tre skolor, med syfte att under en dag/skola studera det språkutvecklande arbetet. Tyngdpunkten ligger på djupintervjuer med klasslärare och svenska som andraspråkslärare. Jag har även samtalat med ett antal tvåspråkiga barn för att få en uppfattning om vad de har för tankar kring sin egen tvåspråkighet. </p><p>Resultatet visar att samtliga skolor i min studie har en arbetsplan gällande undervisning i svenska som andraspråk och de intervjuade lärarna arbetar på ett medvetet sätt med de tvåspråkiga elevernas språkutveckling. Min förhoppning är att lärarnas samlade tankar, tillsammans med litteraturstudien ska fungera som en idébank och inspirationskälla för lärare och blivande lärare som är intresserade av att fördjupa sina kunskaper inom ämnet tvåspråkighet.</p>

<p>Detta examensarbete är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Studien behandlar tre studenters språkinlärning under ett utbytesår i Frankrike. De tre studenterna kommer ursprungligen från Sverige, USA och Tyskland, och franska är således ett främmande språk för alla tre. </p><p>Uppsatsens syfte är främst att genom observationer och intervjuer kartlägga studenternas inlärningsstrategier, det vill säga hur de går tillväga för att lära sig franska. Jag intervjuade studenterna tre gånger under deras vistelse i Frankrike. Dessutom undersöktes studenternas inlärningsstrategier med hjälp av ett frågeformulär, utarbetat av R. Oxford. (1989:290). Studien är även inriktad på om studenternas inlärningsstrategier förändras eller utvecklas under deras utbytesår i Frankrike. En inblick ges även i inlärarnas upplevelser av den egna språkinlärningen och deras resonemang kring den franska undervisningen. </p><p>Studiens resultat visar att alla tre inlärare vid språkinlärning använder sig av inlärningsstrategier i stor utsträckning. Vidare använde de olika strategier både i och utanför klassrummet. En slutsats man kan dra är att dessa tre studenter främst använder de kognitiva och de sociala strategierna. Men man kan även urskilja en stark användning av de metakognitiva och de kompenserande strategierna. Studenternas användning av inlärningsstrategier har under detta läsår inte påvisat några större förändringar. I intervjuerna framgår det att studenterna anser att det tar lång tid att utveckla sin egen inlärningsmetod. Det framgår även att alla tre studenter har olika behov när det gäller deras inlärningsprocesser och lärarens undervisning.</p>

<p>The aim of this essay was to extend my knowledge of teaching writing and children's attitudes towards writing in English. I chose to focus my study on grade six, as I had the opportunity to work with two different classes in Linköping and Södertälje. I assigned them a free writing task as well as a questinnaire. In the literture study I intended to extend my knowledge of the process of writing in a second language. </p><p>Throught the course of my research I have come to understand how important it is to choose subjects which inspire all pupils to write. They should also have the opportunity to choose subjects which interests them. It is the content which is important not the layout or spelling. </p><p>In my study I have found that pupils take writing in English seriously. However, I have also found that without an encouraging teacher, it is hard to engage pupils in writing. One could say that it is the teacher who directs the writing process. Moreover, the pupils need to be motivated and interested to write well. This includes having varied lessons and considering the pupils'explicit needs.</p>

<p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur funktionell grammatik kan svara mot det som dagens grammatikundervisning brister i och efterfrågar. Uppsatsen presenterar genom en litteraturgenomgång synen på dagens grammatikundervisning, dess bakrund, argument och strävansmål. Dessutom innehåller uppsatsen en presentation av Michael Hallidays funktionella grammatik och dess möjliga tillämpning i skolundervisningen och vid textanalys. Avslutningsvis förs en kort diskussion kring funktionell grammatik och en meningsfull grammatikundervisning.</p>

<p>Syftet med mitt examensarbete är att klarlägga vad läs- och skrivsvårigheter är och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgång tar jag upp läs- och skrivsvårigheter i allmänhet. Detta för att ge en god bakgrund och förståelse för problemet när sedan fokuseringen på engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begränsa mig till de främsta och mest belysande inriktningarna inom området. Ämnen som behandlas är orskaer, kännetecken och åtgärder. Det finns också en rubrik under vilken engelskundervisningen lyfts fram. </p><p>I mina intervjuer var det enbart engelskundervisningen som fokuserades. Mina övergripande frågeställningar för det avsnittet var: Hur klarar sig barn med dyslexi i engelskundervisningen? Hur får man en adekvat engelskundervisning för barn med dyslexi? Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att barn som har problem med läsning och skrivning klarar sig sämre än sina kamrater. Respondenterna framhöll att dessa barn kan bli bra på att först och tala engelska. Skrivning och läsning på engelska är dock moment som alltid och under alla skolår då språket studeras ställer till med extra svårigheter. Responenterna var eniga om att man måste bygga engelskundervisningen för dessa barn påmuntliga aktiviteter. Det som rekommenderades var främst dialoger, rollspel, pjäser och sketcher. </p><p>Jag genomförde också ett praktiskt arbete med en grupp bestående av barn med läs- och skrivsvårigheter. I gruppen provade jag lektionsförslag som byggde på träning av muntliga färdigheter. Resultatet visade att den här formen passade gruppen och att de kunde ta till sig och arbeta med engelska.</p>

<p>Stil och identitet är två viktiga begrepp i ungdomars utveckling. I dagens samhälle har ungdomsperioden blivit längre och det är viktigare än någonsin att uttrycka sin personliga stil och på så sätt visa vem man är. I identitetsarbetet söker man tillhörighet till vissa grupper samtidigt som man vill särskilja sig från andra. I och med detta så skapas olika stilar där kläder, musik, fritidsintressen och kompisar är viktiga identitetsmarkörer.Detta ämnesområde intresserar mig mycket och jag har således valt att undersöka vad stil innebär för ett antal flickor i tonåren och hur de anser att de och andra individer i deras omgivning uttrycker sin stil. Vidare har jag valt att undersöka förhållandet mellan stil och identitet.Min metod innefattar litteraturstudier samt intervjuer med sex flickor i år 8. I litteraturstudien tar jag upp definitioner av begreppen stil, livsstil och identitet. Vidare har jag tittat närmare på områden som berör stil och identitet som grupptillhörighet, media och konsumtion, kläder som uttrycksform för stil, samt identitetsarbete och identifikation. I resultatdelen redovisar jag hur sex flickor ser på sig själva med avseende på stil och identitet. I slutdiskussionen har jag sammanflätat stil och identitet till en helhet genom att belysa flickornas svar i intervjuerna med författarnas åsikter och mina egna tankar. Genom detta arbete har jag inhämtat kunskap om unga människors syn på sig själva och om hur de betraktar sin omgivning. Vidare har jag lärt mig hur begreppen stil och identitet förhåller sig till varandra.</p>

<p>In this study, titled Learning in a language that isn't one's own - the case of Jamaica, our intention is to give a picture of what the language situation in Jamaica is like. English is the official language in Jamaica, but it is coexisting with Jamacian Creole, which is not admitted as a official language, but it is the language of the people. In this study we try to point out possible factors that have created the language situation of Jamaica. We have mostly focused on the situation at school, all teaching is supposed to be in English. We have observed attitudes among pupils and teachers to English and Jamaican Creole. We will also give general explanations of the terms Pidgin and Creole and we will give a brief history background of Jamaica.</p>