No description available.

No description available.

No description available.

Som ett resultat av en pågående globalisering och den klimatkris som delvis föranletts härav har ett ökat fokus på hållbarhet tillkommit. Frågan om aktiebolagens eventuella hållbarhetsansvar har trätt in i samhällsdebatten, gestaltat under begreppet Corporate Social Responsibility. Debatten är emellertid splittrad och skilda åsikter har lyfts fram kring huruvida det verkligen kan åläggas företagen att i ökad utsträckning ta ansvar för samhället. Principen om vinstmaximering, som myntades av ekonomen Friedman och som innebär att företagens enda uppgift är att verka för maximal vinst, står mot en allt mer framträdande intressentteori som betonar vikten av att andra värden än just vinst ska tillåtas styra verksamheten. Samtidigt kan en trend urskiljas där företag tar ett ansvar som vid första anblick svårligen kan karaktäriseras som vinstskapande, varvid en fråga om dess rättsliga förankring samt behovet av lagstiftningsåtgärder har tillkommit.   Utgångspunkt för den ställda frågan är vinstsyftespresumtionen som framgår indirekt av 3 kap. 3 § ABL och som innebär att ett aktiebolag, vid avsaknad av ett i bolagsordningen uttryckligen föreskrivet undantag, ska ha som syfte att bereda aktieägarna vinst. Ett agerande i strid med detta presumerade syfte är inte tillåtet och bestämmelsen fungerar således som en skyddsregel för ägarna vilka försäkras om att ledningen handlar i linje med deras intresse av maximal avkastning. Vinstsyftet utgör därför en handlingsram som ledningen måste förhålla sig till vid bolagsförvaltningen. Vid ett vinstsyftesstridigt agerande, innebärande beslut som inte på något sätt förväntas generera mervärde för bolaget, kan rättsliga konsekvenser komma att aktualiseras.    Trots att den aktiebolagsrättsliga regleringen tydligt präglas av vinstsyftespresumtionen och att viss risk är förknippad med ett syftesstridigt agerande har lagstiftaren genom diverse rättsliga konstruktioner möjliggjort för en delvis och helt avvikande syftesbild. Med ett brett formulerat vinstsyfte där en långsiktig vinstmaximering bejakas och med hänsyn till de verktyg som finns att tillgå, där bolagsordningsföreskrift, SAS-princip och gåvoregeln är några av de som är värda att nämna, tycks ledningen och ägarkollektivet ha ett betydande utrymme att verka för ett hållbart företagande. Lagstiftningsåtgärder tycks således inte vara påkallade för att CSR ska kunna tillåtas inom ramen för ABL.

No description available.

Tryckfriheten är en grundval för demokratin. Samtidigt har den en baksida, nämligen vad som i uppsatsen och i folkmun kallas för mediedrev. Denna företeelse har liknats vid det sista dödsstraffet vi har kvar i Sverige. I uppsatsen utvärderas skyddet för enskilda som utsätts för mediedrev ur ett såväl straffrättsligt som straffprocessrättsligt perspektiv. Hur ser skyddet ut? Är det tillgängliga skyddet tillräckligt? Är några förändringar påkallade på ett juridiskt plan? Det är dessa frågor som uppsatsen fokuserar på att utreda och besvara.

No description available.

No description available.

Influencer marketing has rapidly become a popular marketing method where so-called influencers get compensated to promote businesses on their social media platforms. The idea is that by advertising through an influencer, a company reaches an already positive audience with a high inclination to consume the products or services being advertised. It is common that the influencers themselves design the advertisements, with personal appeal to his or her followers, and in a form that makes the marketing blend among other, non-commercial, content on the social media platform. Consequently, the advertisement may border on hidden marketing.   According to the requirement of advertising identification in the Marketing Act (2008: 486), paragraph 9, all marketing must be designed and presented so that it is clearly identifiable as marketing. However, the requirement is generally held and it has been noted within the judicial system that it is difficult to apply on influencer marketing. It is unclear how advertisements in social media should be designed to fulfil the demands of the law. Some of the legal aspects of influencer marketing are yet to be straightened out. Thus, the purpose of this thesis is to clarify the following: i) how is the requirement constructed and how compatible is it with influencing marketing, ii) whose interests are taken account of and ii) could the requirement be held in a more distinct way to make it easier to abide by?   The thesis concludes that the legal requirements could be clearer and therefore easier to comply with. One suggestion is to insert a more action-directing wording in the advertising identification paragraph in the Marketing Act, which safeguards the principle that marketing may not be presented as non-commercial content. Another is to renounce that principle and instead impose an explicit claim on advertising markings, which does not imply any closer regulation of the content of commercial messages. The thesis ends with a discussion about whether different aspects of the current legal regulation are favourable and non-favourable for the different parties involved, noting that the business sector has the greatest appreciation of the current legal position.

No description available.