Purpose: The building industry has a big environmental impact. The timber construction can reduce the impact of the industry because timber is an environmentally friendly material. One of the biggest problems with lightweight construction is sound insulation. The aim of this report is to study two floor construction with different sound insulation materials from an environmental perspective. The materials that will be studied in this report are sand and macadam. The aim of the report is to create a clear comparison between these floor layers and to suggest an improvement proposal. Method: The methods that have been used in the report are literature studies, life-cycle assessment, document analysis and interview. The LCA, document analysis and literature studies are the starting point, based on these methods, the first two questions in this paper will be answered. Using the interview was able to conduct information for the last question. Findings: This study has shown that sand has a less environmental impact than what macadam has. The improvement proposal that has been suggested in this study is using sawdust with sand as sound insulations layer. Decreasing the amount of sand in floors can have a positive effect on the environment. Implications: As a conclusion of this paper, it is proven that sand as a sound insulation material is more favorable for the environment than the macadam. The reason is caused by the process of extracting macadam. The process is more complicated and more energy demanding. Another conclusion is that reducing the amount of sand and replacing the missing amount with sawdust can reduce the environmental impact and increase the sound insulation ability. A recommendation for similar papers more abilities could be included in the analysis to provide a more including and fair result. Limitations: This paper is limited to investigate sound insulation materials combined with CLT-slabs exclusively. The methods which have been used provided relevant data to help this paper create conclusions. The goal was to create an all-around answer so that the result could be applicable in other analysis. Keywords: LCA, sand, macadam, lightweight construction, impact sound insulation, environment.

Syfte: En betydande del av Sveriges totala växthusgaser kommer ifrån bygg- och fastighetssektorn. Då livscykelperspektivet är ett högaktuellt ämne är det intressant att implementera LCA i bygg- och fastighetsbranschen och genomföra en analys på de isoleringsmaterial som anses vara de traditionella inom branschen. För att resultatet av LCA ska vara applicerbart för företag i branschen är det också av intresse att veta hur LCC skiljer sig mellan de jämförda isoleringsmaterialen. För att resultatet ska vara lätt att identifiera är en sammanställning av kostnad i kontrast till koldioxidutsläpp av intresse. Målet med studien är att bidra med kunskap om olika isoleringsmaterials miljöpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Likaså att se hur stor skillnad det blir i kostnad mellan isoleringsmaterial med mer eller mindre koldioxidutsläpp, där en förutsättning är att U-värdet är detsamma för de jämförda materialen. Metod: De vetenskapliga metoderna för studien har varit litteraturstudie, fallstudie och dokumentanalys. Som komplement till dessa har beräkningar, livscykelanalyser och livscykelkostnadsanalyser genomförts. Resultat: Lösull av cellulosa minskar koldioxidutsläppet för isoleringen i vindsbjälklag med 94,6 procent till en kostnadsökning motsvarande 30 procent jämfört med stenull. En skiva av cellulosa minskar koldioxidutsläppet för isoleringen i yttervägg med 94,4 procent till en kostnadsökning motsvarande 7 procent jämfört med stenull. En bottenplatta av cellglas minskar koldioxidutsläppen med 65,1 procent till en kostnadsökning motsvarande 55,2 procent jämfört med en bottenplatta av cellplast och betong. Konsekvenser: • Isolering av cellulosa har ett betydligt lägre koldioxidutsläpp än stenull. • Livscykelkostnad för cellulosa är något högre än för stenull. • Utifrån denna studie rekommenderas att prioritera miljö framför kostnad och därför använda cellulosa som isolering i byggnader. • Cellglas är ett miljömässigt hållbart alternativ till cellplast och betong vid grundläggning. • Cellglas har en högre livscykelkostnad än cellplast och betong vid grundläggning. • Utifrån denna studie rekommenderas att prioritera miljö framför kostnad och därför överväga att använda cellglas vid grundläggning av byggnader. Begränsningar: Undersökningen har inte tagit hänsyn till transporter av material. Livscykelanalyserna är gjorda på 1 m2 material med en bestämd tjocklek. Endast två isoleringsalternativ per byggnadsdel har jämförts och hänsyn till materialens fukt-, ljud och brandegenskaper har inte beaktats. Studien är kvantitativ. / Purpose: A big part of the greenhouse gases from Sweden comes from the construction and real estate sector. Since the life cycle perspective is a high currant subject it is interesting to implement LCA to the building industry and perform such an analysis on the insulation materials that are traditionally used in the building industry. To make the result of the LCA applicable for companies in the industry it is also of interest to know how the LCC differs between the compared insulation materials. For the result to be easy to identify it is necessary to make a compilation of the cost in contrast to the carbon dioxide emissions. The goal of this study is to contribute with knowledge about the environmental impact from a life cycle perspective of different insulation materials. As well to see how the cost might change between different insulation materials with more or less carbon dioxide emissions, where a presumption is that the U-value is the same for the compared materials. Method: The scientific methods for the study have been literature study, case study and document analysis. As a complement, calculations, life cycle assessments and life cycle cost analysis have been made. Findings: Loose fill insulation of cellulose reduces the carbon dioxide emissions for insulation in the attic with 94,6 percent to a cost increase of 30 percent compared to stone wool. A board of cellulose reduces the carbon dioxide emissions for insulation in the external wall with 94,4 percent to a cost increase of 7 percent compared to stone wool. A foundation with foamglas reduces the carbon dioxide emissions with 65,1 percent to a cost increase of 55,2 percent compared to a foundation of EPS and concrete. Implications: • Insulation of cellulose have much lower carbon dioxide emissions than stone wool. • Life cycle cost for cellulose are a bit higher than for stone wool. • From this study the recommendation is to prioritize the environment above the cost and therefor use cellulose as insulation in buildings. • Foamglas is a more sustainable alternative to EPS and concrete for foundations. • Foamglas have a higher life cycle cost than EPS and concrete for foundations. • From this study the recommendation is to prioritize the environment above the cost and therefore consider to use foamglas for foundations. Limitations: The study has not included transportations of the materials. The life cycle assessments are made on 1 m2 of material with a fixed thickness. Only two insulation materials in each building part have been analyzed and no regards have been taken to the materials moist, sound, and fire attribute. The study is quantitative.

One third of all food that is produced ends up as waste, making it an important for society. Companies in food sector offer various packaging sizes to consumers to meet different household needs, where smaller packaging sizes often have a higher unit price than larger packaging sizes. In Sweden, 70% of households consist of 1-2 person households, which indicate a need for smaller packaging sizes. Price is a determining factor in the choice of products, which may mean that consumers choose packaging size by price and not after their need.  This master thesis has focused on dairy products because it is one of the product groups where wastage is highest. Furthermore, dairy products are important in the Swedes diet, have high emission of CO2-equivalents and can be bought in different packaging sizes.  The purpose of this master thesis was to investigate how companies’ price strategy influence product price of small versus large packaging and also to investigate the emission of CO2-equivalents of different packaging sizes. This was done in order to get a better understanding of the subject and to find a recommendation for companies to help households to reduce food waste. A case study was used as research strategy, and through a mixed-method with calculations, interview, price gathering and collection of secondary data a result has been presented.  The results indicate that more food can be wasted from an economical perspective than from the perspective with emission of CO2-equivalents, which is true for all investigated products. It results in lower emission of CO2-equivalents if the customers purchase smaller packaging instead of waste food. However, there will be difficult to reduce the amount of household food waste if it continues to be economically motivated to waste food instead of purchase smaller packaging. A cost based pricing of food products is not useful if the consumers shall reduce their food waste, since price is an important factor when choosing products. One way to reduce the household food waste is to shift towards more value-based strategies when pricing products. This might reduce the unit price gap between different packaging sizes. / En tredjedel av all mat som produceras slutar som matavfall, vilket gör det till en viktig samhällsfråga. Livsmedelsföretagen erbjuder olika förpackningsstorlekar till konsumenterna för att möta olika hushålls behov, där mindre förpackningsstorlekar oftast har ett högre jämförelsepris än större förpackningar. I Sverige är 70% 1-2 personers hushåll vilket innebär ett behov av mindre förpackningsstorlekar. Pris är en avgörande faktor vid val av produkter, vilket kan innebära att konsumenterna väljer förpackningsstorlek efter pris och inte efter behov.  Denna examensuppsats har fokuserat på mejeriprodukter eftersom det är en av produktgrupperna som det slängs mest av. Mejeriprodukter är dessutom en viktig del av svenskarnas diet, har ett högt utsläpp av CO2-eqvivalenter och kan köpas i olika förpackningsstorlekar.  Syftet med denna examensuppsats var att undersöka hur företagens prisstrategi påverkar produktpriset på små kontra stora förpackningar och också att undersöka utsläppet av CO2-eqvivalenter på olika förpackningsstorlekar. Det gjordes för att få en ökad förståelse av ämnet och för att hitta en rekommendation till företag att hjälpa hushållen att minska matsvinnet. En fallstudie användes som forskningsstrategi och genom en mixad metod med beräkningar, intervju, prisinsamling och insamling av sekundärdata har ett resultat presenterats.  Resultatet visar att det går att slänga mer mat ur ett ekonomiskt perspektiv än ur ett perspektiv med utsläpp av CO2-ekvivlaenter, vilket överensstämmer för samtliga undersökta produkter. Det resulterar i mindre utsläpp av CO2-eqvivalenter om konsumenterna köper mindre förpackningar istället för att slänga mat. Det kommer däremot att bli svårt att minska mängden matsvinn från hushållen om det fortsätter att vara ekonomiskt motiverat att slänga mat istället för att köpa mindre förpackningar. En kostnadsbaserad prissättning av produkter är inte användbar om konsumenterna ska minska sitt matsvinn eftersom priset är en viktig faktor vid val av produkter. Ett sätt att minska hushållens matsvinn är att byta till mer värdebaserade strategier vid prissättning av produkter. Detta kan minska skillnaden i jämförelsepris mellan olika förpackningsstorlekar.

Bakgrund: Sveriges riksdag har lagstiftat ett långgående miljömål om att Sverige som nation ska vara klimatneutralt till år 2045. I Sverige står bygg- och fastighetsbranschen för ca 18 % av det totala nationella utsläppet av växthusgaser. Det växande behovet av byggande gör att det blir allt viktigare att ta hänsyn till ökande klimatpåverkan från byggnadsmaterialtillverkningen, byggandet och förvaltningen. Dokumentation av bygg- och anläggningsprojekts klimatpåverkan i form av Livscykelanalyser (LCA) börjar att efterfrågas av flera offentliga och privata beställare. Det är dock väldigt tids- och resurskrävande att utföra en LCA för ett projekt. Beräkning och planering av åtgärder för att minska klimatpåverkan, baserat på en LCA är inte ännu kopplat till tekniska projekteringen. Detta utgör ett hinder för att byggsektorn kan uppnå miljömålet om klimatneutralitet.Svenska byggföretag lagrar projektdata i olika IT-baserade produktions- och planeringssystem t.ex. kalkylsystem, digitala designprogram (CAD, Computer Aided Design), interna LCA-verktyg etc. Ett sätt för att effektivisera och göra mindre kostsamma LCA:er är att använda redan befintlig information i CAD-programvara. Den största offentliga beställaren på anläggningssidan Trafikverket ställer krav både på leverans av byggprojekthandlingar i ett digitalt format och rapportering av minskad klimatpåverkan i sina projekt. Idag saknas dock ett smidigt sätt att överföra projektinformation, t.ex. ingående byggnadsmaterial och dess mängder för konstruktionsdelar, från CAD-verktyg till LCA-programvara.Det nya byggklassifikationssystemet, CoClass erbjuder ett nytt sätt att strukturera digital projektinformation i CAD-verktygen. Det pågår en rad branschgemensamma initiativ för att utreda om användandet av CoClass kan förenkla överföring av projektinformationen från digitala modeller till LCA-programvaror.Syfte: Syftet med denna rapport var att ta fram en arbetsprocess för parametrisering av digitala modeller i enlighet med det nya CoClass-systemet och överföring av informationen på ett digitalt sätt till en LCA-programvara.Metod: Tillvägagångssättet baserades på flertalet semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna inriktade sig mot konstruktörer och klimat/LCA-samordnare. I arbetet utfördes parametrisering av en digital modell för en betongbro i en CAD-programvara, Tekla och överföring av informationen till en LCA-programvara, Gabi.Slutsats: Resultatet från intervjuerna och testerna visar att det är tekniskt möjligt att använda CoClass för att parametrisera informationen i digitala modeller med avseende på LCA redan idag. Det har också konstaterats att det i nuläget saknas incitament för beställare, entreprenörer och konsulter att börja strukturera sina digitala modeller enligt CoClass- systemet. En ytterligare slutsats är att de ökade beställarkraven på minskandet av klimatpåverkan i bygg- och anläggningsprojekt skulle kunna bli en drivkraft för olika marknadsaktörer att gå över till CoClass-systemet. Implementering av CoClass- systemet i byggbranschen kommer skapa nya affärsmöjligheter med klimateffektiva konstruktioner och tekniska utföranden, vilket kommer stödja uppfyllandet av Sveriges mål om klimateffektivitet. / Background: The Swedish Parliament has legislated a long-term environmental objective that Sweden as a nation should be climate neutral by 2045. In Sweden, the construction and real estate industry accounts for about 18% of the total national greenhouse gas emissions. The growing need for expanding construction makes it important to take into account the increasing climate impact of production of building materials, construction and maintenance. Documentation of the construction project's carbon footprint in terms of life cycle analysis (LCA) begins to be requested by several public and private clients. Creating an LCA-report today is a very time and resource consuming process. There is no connection between calculation and planning of climate impact, based on an LCA and the technical project planning which constitutes an obstacle to reach the climate targets.Swedish construction companies store project data in various IT-based production- and planning systems, eg. calculation systems, digital design programs (CAD, Computer Aided Design), internal LCA tools, etc. The Swedish Transport Administration (Trafikverket) sets demands on both delivery of construction documentation in a digital format and reports of reduced climate impact in their projects. But currently the procedure lacks an effective way to transfer project information, such as building materials and their amount of construction parts, from CAD tools to LCA software.The new building classification system, CoClass, offers a new way of organizing digital project information in CAD tools. Initiatives from the construction industry are underway to investigate whether the use of CoClass can simplify the transfer of project information from digital models to LCA software.Purpose: The purpose of this report is to develop a process of parameterization in digital models in accordance with the new CoClass system and investigating ways of transferring information in a digital way to an LCA software.Method: In this report, the approach has been several semi-structured interviews. The interviews ware targeting building constructor and climate/LCA coordinators. In the work based on information from the interviews a parametrization of a concrete bridge was performed in a CAD-software, Tekla and further the information was transferred to LCA software, GaBi.Conclusion. The results of the interviews and the test shows that it is technically possible to use CoClass to parameterize the information in digital models regarding to LCA, today. There is currently no incentive for clients, entrepreneurs and consultants to start structuring their digital models according to the CoClass system. But the increased demand requirements for reducing climate impact in construction projects can become a spur for different market participants to switch to the CoClass system. Implementation of the CoClass system in the construction industry will create new business opportunities with climate-efficient constructions and technical designs, which will support the fulfillment of Sweden's climate efficiency targets.

The issue of the increasing amount of e-waste is a phenomenon of the 21st century. The amount of EoL mobile phones is growing rapidly but only a small amount is recycled. The thesis examines the environmental impacts of the Remobil project concerning the collection of phones that go to recycle. The impacts of the project are evaluated by the LCA method. Life cycle assessment is an important method of assessing the product that is part of decision-making at the international, national and local level, within the government and private sectors. The method provides complex outputs that can be comparable to other results. Modelling the impacts of the Remobil project provided a number of results. The comparison of the collecting boxes showed that the least impact on the impact category was caused by polypropylene boxes while the stainless steel boxes caused the greatest impact. The biggest influence on impact categories within the project was caused by transport, which was quite excessive due to the pilot phase of the project. It is also important to note the higher level of effort required for the per- kilogram collection of small electrical and electronic equipment (EEE) waste, such as mobile phones, compared to the collection of large EEE waste, such as washing machines. The Remobil project and recycling of...

The thesis acquaints readers with the basic ideas of a new trend in marketing -- green marketing. It points out its particularities, historical evolution and potential application, including warning about common mistakes. The thesis aspires to bring an overview of the topic.

Under de senaste decennierna har textilindustrin bevittnat en ökad medvetenhet gällandehållbarhet. Redan 2010 nämner Karl-Johan Persson, före detta VD för H&M, att hållbarhet är en naturlig del av att göra affärer i en globaliserad värld (H&M 2010). Trots att detta uttalades redan för ett decennium sedan, kan det än idag ifrågasättas ifall textilindustrin verkligen har utvecklat någon realistisk lösning. Allt fler så kallade "hållbara affärsmodeller “tillkommer inom modebranschen, men tyvärr kan ordet "hållbarhet" ibland användas som ett generellt container begrepp utan att betona de faktiska aspekterna som hållbarhet inkluderar(Van Weele 2014). Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka svenskaproduktutvecklande företag och analysera dess bakomliggande motiv, implementeringsprocesser och genererade effekter som kan ses vid användning avhållbarhetsaktiviteterna återvinning (recycle), återanvändning (reuse) och Life CycleAssessment (LCA). Följaktligen ämnar studien till att skapa en djupare förståelse för länken mellan företags existerande affärsmodell och valda hållbarhetsaktiviter. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats, där studiens empiriska information samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med svenskaproduktutvecklande företag. Avsikten är således att forma sammanhängande tolkningar av studiens insamlade data för att därigenom skapa ett resultat som kan användas praktiskt i vidare studier och aktiviteter inom området. Studiens resultatet tyder på att företagens motiv kan kategoriseras inom de tre fundamentenligt modellen Triple Bottom Line; (1) ekonomiskt, (2) socialt och (3) miljömässigt. Ytterligare kategorisering sågs för (4) motiv avseende varumärke. Vidare kan det konstaterasatt olika hållbarhetsaktiviteter kräver olika implementeringar, samt att inga stora åtgärder i dagsläget har skett inom företagens befintliga affärsmodeller under implementering. Följaktligen, efter implementering av vald hållbarhetsaktivitet, har ekonomiska, sociala, miljömässiga samt effekter avseende varumärket uppstått. Vidare visar studien att hållbarhetsaktiviteter eventuellt bör implementeras och prioriteras olika utifrån verksambransch. Det är därmed av rekommendation för praktiker inom arbets- och sportbranschen att fokusera på LCA, då studiens empiri har konstaterat att återvinning och återanvändning inte är lämplig för dessa produktkategorier. Det kan även rekommenderas att modebranschen prioriterar återanvändning före återvinning. Dels på grund av att återvunna plagg ofta har en kortare livscykel beroende på sämre kvalitet, men även på grund av att det är en meravancerad hållbarhetsaktivitet i jämförelse med återanvändning. Slutligen kan denna studiedra kopplingen att det blir betydligt viktigare att utföra en LCA på produkter som ej kan återanvändas eller återvinnas. / In recent decades, the textile industry has witnessed an increased awareness of sustainability. Already in 2010, Karl-Johan Persson, former CEO of H&M, mentioned that sustainability is a natural part of doing business in a globalized world (H&M 2010). Although this was stated a decade ago, it can still be questioned today if the textile industry has really developed any realistic solution. More and more so-called "sustainable business models" are emerging within the industry, but unfortunately the word "sustainability" can sometimes be used as a general container concept without emphasizing the actual aspects that sustainability includes(Van Weele 2014). The purpose of this study is therefore to investigate Swedish product development companies and analyze its underlying motives, implementation processes and generated effects that can be seen when using the sustainability activities recycling, reuse and Life Cycle Assessment (LCA). Accordingly, the study aims to create a deeper understanding of the link between existing business models and selected sustainability activities, which is required in previous research. To answer the study's research questions, a qualitative research strategy was applied, in which the study's empirical information was collected through various semi-structured interviews with Swedish product development companies. The intention is therefore to try to implement coherent interpretations of the study's collected data, in order to obtain a result that can be practically used in further studies and activities in the field. According to the study's results, the companies' motives can be categorized into the three foundations according to the Triple Bottom Line model; (1) economically, (2) socially and(3) environmentally. Further categorization was seen for (4) trademark motifs. Furthermore, it can be noted that different sustainability activities require different implementations, and that no major measures have been taken within the companies' existing business models during implementation. After implementation of a chosen sustainability activity, economic, social, and environmental effects regarding the brand have arisen. Finally, the study considers that sustainability activities should be implemented and prioritized differently based on industry. It is therefore a recommendation for practitioners in the work and sports industry to focus on LCA, as the study's empirical findings have found that recycling and reuse are not suitable for these product categories. Furthermore, it is recommended that the fashion industry prioritize reuse before recycling. Partly because recycled garments often have a shorter life cycle due to poorer quality, but also because it is a more advanced sustainability activity compared to reuse. As a result, this study can draw the link that it becomes significantly more important to perform a LCA on products that cannot be reused or recycled. The thesis will be given in Swedish.

Traditionell betong används i majoriteten av broar som byggmaterial. Om byggnadsmaterialet skulle kunna ersättas av en betong med mindre miljöpåverkan, kan stora delar av miljöpåverkan minskas. I denna avhandling, ska NCC:s samverkansbro utredas, där tre olika betongtyper ska testas i dess olika konstruktionsdelar. Samverkansbron kommer att jämföras i tre olika scenarier av byggmaterial: traditionell betong, traditionell betong innehållande 5 % slagg och injekteringsbetong. Jämförelsen kommer att utföras genom en livscykelanalys (LCA) med hjälp av programvaran GaBi 6.5. Resultatet av modelleringen i GaBi presenteras på samma sätt som i en miljövarudeklaration (EPD). I presentationen av resultatet kommer diagram och tabeller visualisera de resultat som erhållits i livscykelanalysen. Det erhållna resultatet visar att vid jämförelse av de tre scenarierna ger injekteringsbetong en mindre klimatpåverkan i majoritet av resultaten. / Traditional concrete is used in the majority of bridges as a building material. If the building material could be replaced by a concrete with less environmental impact, large parts of the environmental impact could be reduced. In this dissertation, NCC Composite Bridge is to be investigated, where three different concrete types are to be tested in its various design elements. The composite bridge will be compared in three scenarios: traditional concrete, traditional concrete with slag as part of binder and prepact concrete. The comparison will be carried out by a Life Cycle Assessment (LCA) using the software GaBi. The outcome will be in form of an Environmental Product Declaration (EPD) table. (NCC has implemented the EPD system into the company with the ambition to easier and more thorough provide a legit evaluation of the environmental impact.) In the presentation of the result, diagrams and tables visualizes the results obtained in the EPD. The result obtained has shown that comparing the three scenarios; prepact concrete provides a less environmental impact and if replacing traditional concrete with prepact, savings of the environment can be made.

Bygg och anläggningssektorn står för en stor del av Sveriges totala miljöpåverkan. År 2021 stod sektorn för 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, vilket efter inrikes transporter är störst i Sverige. Efter att IVA och Sveriges Byggindustrier släppte en rapport år 2014, infördes en lag 2022 där krav ställdes på klimatdeklaration för nya byggnader. Även om samma krav inte än gäller för anläggningssektorn, har Upphandlingsmyndigheten publicerat klimatkrav 2021 som kan användas vid upphandlingar av anläggningsprojekt. Företag inom branschen räknar också med att hållbarhetskrav kommer ställas för de flesta anläggningsprojekt inom en snar framtid.  För att få en bild av ett projekts totala miljöpåverkan, används ofta metodiken hos en livscykelanalys. Livscykelanalys, även kallat LCA, är ett verktyg som beräknar miljöpåverkan under en produkts, ett systems eller ett materials hela livscykel, från vagga till grav. Det kan användas för att se i vilket skede av ett projekts livscykel miljöpåverkan är som störst och vilka ingående material/massor/produkter som är värst sett ur en miljösynpunkt. Miljöpåverkan innefattar en rad olika faktorer såsom försurning och eutrofiering, dock läggs fokus på global uppvärmningspotential (GWP) i den här rapporten. Resultatet kan sedan användas för att projektera och bygga med mindre miljöpåverkan. Det här projektet syftar till att göra en livscykelanalys på ett genomfört vägbygge i ett tätbebyggt område. Vägbygget består av vägkroppen med tillhörande gång- och cykelbana samt VA-ledningar. En genomsnittlig vägsektion på 100 m valdes ut från projektet, som skalades upp 10 gånger till 1 km för att kunna jämföras med andra studier där den funktionella enheten var densamma. Livslängden på vägen sattes till 100 år, där de olika ingående delarnas livslängd i vägen varierade. Beräkningarna utgick från en mängdförteckning över projektet med ingående mängder, och beräkningsprogrammet som användes var One Click LCA.  Resultatet av projektet visade på att markförstärkning med kalk-cementpelare (KC) var värst sett ur en miljösynpunkt. När KC-pelare inklusive användningen av KC-pelarmaskin under byggfasen inkluderades ökade projektets totala miljöpåverkan med ca 200 %, och orsakade 1437 ton CO2 -Ekvivalenter av 2167. Utan markförstärkning var projektet ansvarigt för 729 ton CO2-Ekvivalenter i utsläpp. När KC-pelare exkluderades utgjorde asfaltmaterialet 41 % av projektets totala miljöpåverkan. Om resultaten från studien ska kopplas till Upphandlingsmyndigheten krav från 2021 syns det tydligt att störst miljövinster kan göras tidigt i projektering genom uppförande av livscykelanalys, samt att välja rätt val sett ur en miljösynpunkt. Bara genom att använda en grön asfalt till slitlagret kan projektets miljöpåverkan minska från 729 ton till 660 utan markförstärkning, en minskning med 9 %. Resultaten visar på att konstruktionsfasen A1-A3 orsakade störst miljöpåverkan, där stora möjligheter till förbättring finns.  Fortsatt undersökning skulle behöva inkludera kostnadsaspekten, då även om ett material är bättre ur en miljösynpunkt kan det vara ekonomiskt oförsvarbart att välja det. Inom projektets systemgränser exkluderades bland annat trädplantering och vegetationsförberedning. Dessa kan ha en positiv inverkan på projektets totala miljöpåverkan då träd kan lagra koldioxid under sin livslängd, och marken kan användas som biobädd alternativt inkludera biokol. / The building- and construction sector accounts for a large amount of Sweden’s total environmental impact. The year 2021 it was responsible for 21 % of Sweden’s total emission of GHG:s, which is the second largest sector after domestic transport. After a report made by IVA and Sveriges Byggindustrier was released 2014, a new law was enacted where the construction of new buildings had to be climate declared, with small exceptions. Even if the same demands don’t apply for the building- and construction sector, the Procurement Authority published climate requirements to be used in procurement’s and design. Companies within the business is counting on that climate requirements will be mandatory within construction projects in a near future.  To get a picture of a projects total environmental impact, a life cycle analysis is often used. Life cycle analysis, in short LCA, is a tool to calculate the environmental impact of a project/material/product from cradle to grave. It can be used to see hot-spots where a projects life cycle has the largest environmental impact. Environmental impact includes a number of factors like acidification and ozone depletion potential, although focus will be on global warming potential (GWP) in this study. The results can be used to plan and build with a reduced environmental impact.  The aim with this study was to make a life cycle analysis on a implemented road construction in a densely populated area. The analysis includes a walk- and cycle-path and water and sewage pipes beneath the road. An average road-section of 100 m was chosen from the project, where it was scaled up 10 times to easier be compared with previously conducted studies. The service life was set to 100 years, where the service life for the components in the road varied. The calculations originated from a quantity list from the project, and the calculation program used was One Click LCA.  The results from the project showed that ground reinforcement with lime cement pillars was worst from an environmental standpoint. The inclusion of ground reinforcement increased the projects total environmental impact with approximately 200 %, and was responsible for 1437 ton CO2-Equivalents of a total of 2167. Without ground reinforcement the projects total environmental impact was 729 ton CO2-Equivalents. Asphalt showed to be the most contributing part in the project, with 41 % of the projects total environmental impact.  If the results of the study is to be linked to the demands of the Procurement Authority from 2021, it is clear that environmental profits can be made early in the design phase. By making a LCA, the right choice can be made from an environmental standpoint. Just by choosing Green asphalt on the wear layer of the road, the environmental impact can be lowered 9 % while ground reinforcement is excluded. The results shows clearly that the construction phase A1-A3 caused the greatest environmental impact, and had great possibilities for improvement within the chain.  Regarding future investigations, the cost aspect need to be included. Even if a material is better seen from an environmental standpoint, it can be economically indefensible to choose it. Within the projects system boundaries planting of trees and vegetation was excluded, which could have a positive effect on the projects total environmental impact.

I den här studien har livscykelanalys (LCA) utförts för två alternativa system för insatta två-glas fönster med ca 30 års livslängd kvar. Det nuvarande två-glas fönstret har setts som ett referenssytem i arbetet. De tre system som livscykelanalys utförts över är: 1.      Låta två-glas fönstret vara kvar i byggnaden oförändrat. Det här är arbetets referenssystem. 2.      Installera en isolerruta på insidan av det befintliga två-glas fönstret för att minska värmegenomgången genom fönstret. 3.      Ta bort det befintliga fönstret och istället montera dit ett nybyggt aluminiumklätt tre-glas fönster i trä. LCA:n undersöker systemen ur ett vagga-till-graven perspektiv, utifrån att vaggan är en tidpunkt då två-glas fönstret redan är inbyggt i en fastighet. Därmed ingår råvaruutvinning och konstruktion av produkt i systemet för isolerrutan och för systemet med tre-glas fönstret, men ej för två-glas fönstret då det är en identisk process i samtliga system. Användningsfasens miljöpåverkan för alla fönstersystem beräknades utifrån elektriciteten som krävs för att kompensera för värmen som förs ut genom fönstret. Vid vardera produkts slutskedesfas så antas det att träet från fönstren energiförbränns medans glas, metaller och farligt avfall går till deponi. Känslighetsanalys har även utförts där det antas att metaller återvinns istället för att gå till deponi. Miljöpåverkningskategorierna som valts att analyseras för de tre  alternativen för fönstret är global uppvärmningspotential, försurningspotential, övergödningspotential och fossil bränsleanvändning. Den totala miljöpåverkan under ett systems livstid delades, för samtliga system, med åren som systemen kan brukas för att få miljöpåverkan per år. Två-glas fönstret antas ha en kvarvarande livslängd på 30 år, vilket även gäller för isolerrutan vars livslängd är beroende på det nuvarande fönstret. Tre-glas fönstret förväntas ha en livstid på 50 år. Miljöpåverkan normaliserades med en referensfaktor för årlig påverkan i Europa för att kunna beräkna hur allvarliga påverkan för de fyra kategorierna är jämfört mot varandra. De normaliserade värdena viktades med konstant faktor och summerades för att få ett slutligt resultat för miljöpåverkan per system. Resultaten av LCA:n visar att installation av en isolerruta leder till lägst miljöpåverkan, följt av tre-glas fönstret. Resultatet från normaliseringen visar att global uppvärmning och övergödning är kategorierna mest störst miljöpåverkan för systemen, jämfört mot årliga utsläpp i Europa. Användningsfasen bidrar till störst delar av miljöpåverkan av fönstersystemens faser på grund av uppvärmning av fastigheten. Slutresultatet visar att båda systemen med isolerrutan och tre-glas fönstret har en lägre årlig miljöpåverkan  jämfört mot referenssystemet. Det slutliga resultatet för årlig miljöpåverkan är ca 49% lägre för isolerrutan jämfört mot två-glas fönstret medans miljöpåverkan för tre-glas fönstret är ca 43% lägre än två-glas fönstrets. / In this study,  life cycle assessment (LCA) has been applied on two alternative systems for installed double-glazed windows with remaining lifetime of 30 years.  The conventional double glazed window was considered as a reference system in this work. The three window systems modelled and compared in this assessment are: 1.      Keep the double glazed window in the building without any changes. This is the works reference system 2.      Install a isolationpane on the inside of the current window to reduce the heat transfer through the window 3.      Replace the current window with a aluminum-clad, triple glazed wooden window The LCA examines the systems from a cradle-to-grave perspective, where the cradle is the point in terms of time where the double glazed window is already installed in the building. Therefor the extraction of raw material and construction of the product in the system are included for the isolation pane and the triple glazed window, but not for the double glazed window as it is an identical process for all three systems. The enviromental impact during the use-phase for all the systems were calculated based on electricity needed to compensate for the heat transfer through the window. At the end-of-life stage for each product, it was assumed that the wood would be incinirated for energy recovery while glass, metals and hazardous wastes are landfilled. A sensitivity analasys has been performed where metals are recycled instead of landfilling. The selected impact categories for the three window systems are global warming potential, acidification potential, eutrophication potential and abiotic fossil fuel depletion. The total enviromental impact were divided by the expected lifetime, for all three systems to obtain the annual enviromental impact. The double glazed window and the isolation pane systems are expected to have a remaining lifetime of 30 years, while the lifetime of the new triple glazed window is expected to be 50 years. The enviromental impacts were normalized with a reference factor of annual impact for Europe, to calculate the magnitude of each impact category to would be abale to compare them together. The normalised results were then weighted equally and summed up to obtain a single score for each window system. The results of this LCA show that installing an isolation pane on the double glazed window offered the largest savings in terms of the enivironmental impacts followed by the triple glazed window. The results of normalization reveals that the largest magnitude belongs to global warming and eutrophication impacts. The use-phase contributs largly to the impact results due to heating of the property The single score results demonstrate that both systems of the isolation pane and triple glazed window have the lower total enviromental impact per year compared to the reference system. The calculated single score for the isolation pane system  is about 49% lower than the score of double glazed window, while this value for the triple glazed window was found to be 43% lower than the double glazed window.