The Photovoltaic Industry is at a crossroads for change. Improving the sustainability of this complex system requires a thorough understanding of the entire life cycle of the solar module production. The product life cycle is thereby divided into the value added steps of raw material extraction, outsourced production, in-house production, operation, and recycling. Furthermore, the following report distinguishes between social, ecological, and economic sustainability. The report offers a compacted matrix with all parts of sustainability and each life cycle stage in order toshow companies of the photovoltaic industry the sensible areas. This should be a first step for improving the sustainability in the whole life cycle of a solar module.

ICT is developing rapidly and is playing an increasingly important role in society. High expectations are placed on ICT in relation to sustainable development. In order to provide basis for decision-making and ensure that ICT is used in the best possible way for enabling sustainable development, the sustainability impacts of ICT need to be studied. This thesis aims to provide new knowledge on the environmental impacts related to ICT, to explore the potential of ICT to contribute to sustainability, and discuss ways of assessing environmental impacts of ICT. In order to fulfill the aim a literature review of existing LCA studies of ICT was done, an LCA case study of printed and online media was performed, a methodological framework for sustainability assessment of scenarios was developed and then applied for environmental assessment of future ICT societies. The results show that manufacturing and use phase are the life cycle stages contributing the most to the ICT environmental impacts. For online newspapers online distribution and content production may give significant contribution to the overall impact. User behavior was observed to be crucial for the results of comparisons of ICT solutions with their traditional counterparts. The following key issues were concluded to influence the environmental risks and opportunities in future ICT societies: energy mix, economic conditions, life styles, technology, and environmental ambitions, incentives and regulation. The potential of ICT for sustainability is affected by these key issues. A new methodological framework (SAFS) was developed for the assessment of future scenarios (societal level). Life cycle assessment (LCA) was used for assessment on a product level. Application of both methods, their benefits, drawbacks, and challenges of assessment were discussed. Both types of assessments were concluded to be important to support decision-making. / Utveckligen inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT) sker snabbt och IKT spelar en allt viktigare roll i samhället. Samtidigt finns stora samhällsutmaningar inom hållbarhetsområdet, och ganska höga förväntningar ställs på IKT att kunna bidra till en hållbar utveckling. Vissa studier hävdar att IKT kan spela en avgörande roll för att stödja olika hållbarhetsstrategier och att IKT kan möjliggöra övergången till en mindre resursintensiv ekonomi. För att ge underlag för beslutsfattande och stödja att IKT används på bästa sätt för att möjliggöra hållbar utveckling, behöver hållbarhetseffekter av IKT studeras. När det gäller miljöpåverkan måste både negativa och positiva, direkta och indirekta effekter beaktas. Det är viktigt att förstå miljöpåverkan genom hela livscykeln för specifika enskilda IKT-lösningar men också att studera IKTs sammanvägda effekter i en mer övergripande kontext, för att identifiera potentiella risker och möjligheter ur miljösynpunkt.  Dessutom behöver IKTs roll när det gäller att stödja möjligheter till miljöförbättringar och motverka risker identifieras. Denna avhandling syftar till att ge ny kunskap om IKTs miljöpåverkan, att undersöka IKTs potential för att bidra till en hållbar utveckling, och diskutera metoder för bedömning av miljökonsekvenser av IKT samt utmaningar relaterade till den typen av bedömningar. Avhandlingen omfattar en litteraturstudie av tidigare livscykelanalyser (LCA) av IKT, en LCA-studie av traditionella och online tidningar, utveckling av ett ramverk för hållbarhetsbedömning av scenarier samt användningen av det ramverket för en miljöbedömning av framtida IKT-samhällen. Resultaten visar att andra typer av miljöpåverkan än klimatpåverkan och energi inte är tillräckligt belysta i miljöbedömningar av IKT, vilket skapar en risk för suboptimering och att miljöproblem flyttas från en typ av påverkan till en annan. Tillverknings- och användningsfasen ger upphov till störst miljöpåverkan i IKT-produkters livscykel. För nättidningar visade det sig att distribution och innehållsproduktion kan ge betydande bidrag till den totala miljöpåverkan, beroende på tidningarnas egenskaper och läsarnas beteende. Generellt har användarnas beteenden visat sig vara avgörande för resultaten vid jämförelser mellan IKT-lösningar och deras mer traditionella motsvarigheter. Ett antal nyckelområden som påverkar uppkomsten av risker och möjligheter när det gäller miljöeffekter i framtida IKT-samhällen har identifierats. De är energimix, ekonomiska förhållanden, livsstilar, teknik, samt miljöambitioner, -incitament och -lagstiftning. Potentialen för IKT att bidra till hållbar utveckling påverkas av dessa nyckelområden, och potentialen skulle troligen inte realiseras helt utan incitament eller miljölagstiftning. Båda typerna av miljöbedömningar - på produkt och samhällsnivå - är viktiga för att stödja beslutsfattande. En ny metod utvecklades för bedömning av framtidsscenarier (på samhällsnivå) – Sustainability assessment framework for scenarios (SAFS). För miljöbedömning av produkter användes livscykelanalys (LCA). Tillämpningen av båda metoderna, deras fördelar och nackdelar, och utmaningar vid användning av metoderna diskuteras. Resultat från avhandlingen kan ge underlag rörande möjliga miljöeffekter av IKT idag och i framtiden för diskussion inom IKT-sektorn och bland politiker och beslutsfattare. På så sätt kan diskussioner om hur IKT kan bidra till hållbarhet underlättas. Metodutveckling och diskussion i denna avhandling kan vara av intresse för forskare och praktiker. / <p>QC 20160613</p>

Vehicle manufactures have adopted different strategies for improving the environmental performance of their fleet including lightweight design and alternative drivetrains such as EVs. Both strategies reduce energy during use but may result in a relative increase of the impact during other stages. To address this, a lifecycle approach is needed when vehicle design strategies are developed. The thesis explores the extent that such a lifecycle approach is adopted today and assesses the potential of these strategies to reduce the lifecycle impact of vehicles. Moreover it aims to contribute to method development for lifecycle considerations during product development and material selection. Current practices were explored in an empirical study with four vehicle manufacturers. The availability of tools for identifying, monitoring and assessing design strategies was explored in a literature review. The results of the empirical study showed that environmental considerations during product development often lack a lifecycle perspective. Regarding the use of tools a limited number of such tools were utilized systematically by the studied companies despite the numerous tools available in literature. The influence of new design strategies on the lifecycle environmental performance of vehicles was assessed in three case studies; two looking into lightweight design and one at EVs. Both strategies resulted in energy and GHG emissions savings though the impact during manufacturing increases due to the advanced materials used. Assumptions relating to the operating conditions of the vehicle e.g. lifetime distance or for EVs the carbon intensity of the energy mix, influence the level of this tradeoff. Despite its low share in terms of environmental impact EOL is important in the overall performance of vehicles. The thesis contributed to method development by suggesting a systematic approach for material selection. The approach combines material and environmental analysis tools thus increases the possibilities for lifecycle improvements while minimizing risk for sub-optimizations. / <p>QC 20160920</p>

A significant share of the global climate change impacts can be attributed to the construction sector. One mitigation strategy is increasing the use of biobased materials. Life cycle assessment (LCA) has been used to demonstrate the benefits of this, but forest complexities create uncertainty due to omission of key aspects. The aim of this thesis is to enhance understanding of the effects of increasing use of biobased materials in climate change mitigation of construction works with a life cycle perspective. Non-traditional LCA methodology aspects were identified and the climate impact effects of increasing the use of biobased materials while accounting for these was studied. The method applied was dynamic LCA combined with forest carbon data under multi-approach scenarios. Diverse case studies (a building, a small road bridge and the Swedish building stock) were used. Most scenarios result in impact reductions from increasing the use of biobased materials in construction. The inclusion of non-traditional aspects affected the results, but not this outcome. Results show that the climate mitigation potential is maximized by simultaneously implementing other strategies (such as increased use of low-impact concrete). Biobased building materials should not be generalised as climate neutral because it depends on case-sensitive factors. Some of these factors depend on the modelling of the forest system (timing of tree growth, spatial level approach, forest land use baseline) or LCA modelling parameters (choice of the time horizon, end-of-life assumptions, service life). To decrease uncertainty, it is recommended to use at least one metric that allows assessment of emissions based on their timing and to use long-term time horizons. Practitioners should clearly state if and how non-traditional aspects are handled, and study several methodological settings. Technological changes should be accounted for when studying long-term climate impacts of building stocks. / Irreversibel global påverkan på klimat och miljö måste undvikas och olika strategier som begränsar klimatförändringarna kan utnyttjas för att hantera denna utmaning. En betydande andel av de globala utsläppen av växthusgaser kan hänföras till byggsektorn i allmänhet och cementproduktion i synnerhet, och begränsningsstrategier söker alternativ till fossil- och mineralbaserade resurser, med mindre påverkan, som exempelvis en ökad användning av biobaserade material i byggandet. Livscykelanalys (LCA) har använts för att demonstrera klimatnyttan av denna ökning, men skogens komplexiteter i samband med biogent koldioxid skapar osäkerhet i resultaten då de som genomför LCA-studier traditionellt utelämnar viktiga nyckelaspekter. Denna avhandling syftar till att öka förståelsen för effekterna av en ökad användning av biobaserade material för begränsning av byggandets klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Forskningsfrågorna formulerades med fokus på att identifiera icke-traditionell LCA-metodik, samt att bedöma miljöeffekterna av en ökad användning av biobaserade material med redovisning av dessa aspekter på olika nivåer, gällande enstaka konstruktioner och byggnadsbeståndet som helhet. Den metodik som används är dynamisk LCA i kombination med data om skogskolbalans, med analyser av flera scenarier med olika metodologiska antaganden. Fallstudier med olika kännetecken användes, nämligen en byggnad, en bilvägsbro och en uppskattning av det svenska byggnadsbeståndet på lång sikt. Resultaten bekräftar att en ökad användning av biobaserade material minskar klimatpåverkan av byggandet – en tydlig majoritet av de scenarier som analyserats för alla fallstudier resulterar i sänkt klimatpåverkan. Införandet av icke-traditionella LCA-aspekter påverkar resultatet, men förändrar inte att en ökad användning av biobaserade material resulterar i lägre långsiktig och kumulativ klimatpåverkan. Resultaten visar också att den maximala klimatbegränsningspotentialen endast nås genom att samtidigt införa andra tekniska lösningar med lägre klimatpåverkan. När det gäller LCA-metodik visar resultaten att antagandet att biobaserade byggnadsmaterial är klimatneutrala är en överförenkling eftersom deras klimatpåverkan beror på fallspecifika faktorer och därför bör inga generaliseringar göras. Några av dessa klimatpåverkande faktorer beror på modellering av skogssystemet i en dynamisk LCA; såsom när skogstillväxten antas börja i förhållande till avverkningen, den geografiska upplösningen för att analysera de biogena kolflödena dvs. som ett avverkningsbestånd eller på landskapsnivå och vad utgångsläget sätts till vid analys av skogens markanvändning. Andra faktorer beror på LCA-modellering, nämligen valet av integrerad tidshorisont för beräkning av klimatpåverkan, det antagna scenariot för avfallshantering och lagringsperioden för det biogena kolet i tillverkade produkter. För att minska osäkerheten i bedömning av klimatpåverkan av biobaserade byggmaterial rekommenderas användning av minst en mätmetod som gör det möjligt att bedöma koldioxidutsläppen baserat på tidpunkten på dessa, samt att tillämpa mätvärden med långa tidsperspektiv. Redovisning av icke-traditionella aspekter har en betydande effekt på klimatpåverkan av biobaserade byggmaterial. Utförare av analyser rekommenderas därför även att redovisa hur dessa aspekter hanteras och att ställa upp flera olika scenarier och analysera dessa med flera olika metodologiska inställningar. Slutligen rekommenderas att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen vid analyser av långsiktig klimatpåverkan av byggnadsbeståndet som genomförs med dynamiska värden för processer som äger rum i framtiden. / Para evitar impactos irreversibles a nivel global, es necesario mitigar el cambio climático. Una parte significativa de las emisiones globales de gases efecto invernadero puede atribuirse al sector de la construcción y la producción de cemento. Entretanto, se busca implementar estrategias de mitigación de bajo impacto, tal es el caso de incrementar el uso de materiales de origen forestal. El análisis de ciclo de vida (ACV) se aplica con frecuencia para demostrar los beneficios climáticos de este incremento, pero las complejidades relacionadas con el bosque y el carbono biogénico crean incertidumbre ya que los autores normalmente omiten ciertos aspectos clave. Esta tesis busca mejorar la comprensión de los efectos de un incremento en el uso de materiales de origen forestal en la mitigación del cambio climático en el sector de la construcción, bajo una perspectiva de ciclo de vida. Para ello se han formulado preguntas de investigación centradas en la identificación de los aspectos metodológicos no tradicionales del ACV que pueden afectar el resultado, así como en la evaluación de los efectos ambientales del aumento del uso de materiales biológicos en construcciones o en la construcción en existencia, mientras se toman en cuenta dichos aspectos. Los métodos aplicados incluyen el ACV dinámico en combinación con modelos del balance de carbón en el bosque, además del análisis de múltiples escenarios con diferentes configuraciones metodológicas y asunciones. Se utilizaron casos de estudio con diferentes características y sus respectivos productos equivalentes de referencia; un edificio, un puente para carretera pequeño y la construcción en existencia en Suecia a largo plazo. Los resultados confirman que el aumento del uso de materiales de origen forestal disminuye el impacto climático de la construcción, ya que la gran mayoría de los escenarios analizados para todos los casos de estudio resultan en reducciones del impacto climático. La inclusión de aspectos no tradicionales del ACV ha influido en los resultados, sin afectar el hecho de que incrementar el uso de material biológico se traduce en menores impactos climáticos acumulados a largo plazo. Los resultados también muestran que el potencial máximo de mitigación climática sólo se alcanza mediante la implementación simultánea de otras tecnologías de bajo impacto. En cuanto a la metodología del ACV, la tesis ilustra que la hipótesis de que los biomateriales de construcción son neutrales respecto a sus impactos climáticos es una simplificación excesiva, y demuestra también que los flujos de carbono biogénico deben ser tenidos en cuenta. El balance de carbono de los materiales de construcción de origen forestal depende de factores relacionados con el sistema forestal que son sensibles las circunstancias del caso de estudio; por lo que no deberían hacerse generalizaciones. De dichos factores, algunos dependen de los modelos usados para simular el sistema forestal; tales como la contabilización del punto temporal de ocurrencia de los flujos de carbono biogénico, la perspectiva espacial para medir estos flujos y la línea de base trazada para el sistema forestal. Otros factores dependen del modelo usado para el ACV, como la elección del horizonte temporal integrado para el cálculo del impacto, el escenario de disposición final y el período de almacenamiento del carbono biogénico en los productos. Para obtener conclusiones más robustas, se recomienda que los autores de estudios utilicen al menos un método adicional al GWP que les permita evaluar las emisiones de carbono basadas en el punto temporal de su ocurrencia, así como que se apliquen horizontes temporales a largo plazo en el uso de dichos métodos. Tener en cuenta los aspectos no tradicionales estudiados en esta tesis en estudios de ACV de materiales de construcción de origen forestal puede tener una influencia significativa en su impacto climático, por lo que se recomienda que los autores expongan claramente si estos aspectos se incluyen y cómo se incluyen. También se recomienda que se analicen múltiples escenarios con una variedad de configuraciones metodológicas alternativas. Por último, se recomienda tener en cuenta los cambios tecnológicos en los análisis a largo plazo de los impactos climáticos de la construcción en existencia, utilizando factores de impacto dinámico para los procesos que trascurran en el futuro. / <p>QC 20170517</p> / EnWoBio - Engineered Wood and Biobased Building Materials Laboratory

Mit Ökobilanzen werden Umwelteigenschaften von Produkten und Dienstleistungen analysiert und zunehmend bei der Bewertung von Milchproduktionssystemen eingesetzt. Um konsistente Berichterstattung und Vergleichbarkeit von produktbezogenen Treibhausgasemissionen im Milchsektor zu gewährleisten hat die International Dairy Federation (IDF) Berechnungsgrundlagen publiziert. Allerdings werden die Effekte von Variabilität betrieblicher Kennzahlen und Unsicherheit von Emissionsfaktoren unzureichend betrachtet. Diese Arbeit hat es zum Ziel diese Lücke zu schließen. In der ersten Studie wurden verschiedene Definitions- und Berechnungsmöglichkeiten des Referenzflusses und der funktionellen Einheit für die Klimabilanz von Milchproduktion verglichen. Eine hohe Bandbreite an möglichen Ergebnissen – bei gleichen Eingangsdaten – ermöglicht eine große Ergebnisunsicherheit. Die Voraussetzungen für zeitliche Repräsentativität wurden in der zweiten Studie untersucht. Über 6 aufeinanderfolgende Jahre wurde auf einem ökologischen Milchviehbetrieb in Norddeutschland die Klimabilanz mit einem detaillierten Stoffflussmodel analysiert. Dabei zeigte es sich, dass für den untersuchten Betrieb mindestens 4 aufeinanderfolgende Jahre untersucht werden müssen um belastbare Ergebnisse zu erzielen. Die dritte Studie befasst sich mit der Forderung mindestens ein Stufe 2 Verfahren der Methodik des IPCC zu verwenden. Mit Daten von 20 norwegischen Milchviehbetrieben wurde die Unsicherheit der Klimabilanz auf Basis von Tier 1 Berechnungen bei bodenbürtigen Emissionen mit dem FARM Modell ermittelt. Von allen 190 direkten Vergleichen von zwei Betrieben miteinander waren 78 % signifikant unterschiedlich Aus den drei Studien wird geschlossen, dass die existierenden Regeln zur Erstellung von Klimabilanzen von Milchproduktion teilweise zu unpräzise und teilweise zu streng sind, und damit sowohl Erstellung als auch Interpretation von betrieblichen Klimabilanzen in der Milchproduktion erschwert werden. / Life cycle assessment (LCA) analyses the environmental performance of products and services and has become increasingly important also for the environmental assessment of dairy systems. In order to create consistent results for communication, declaration and comparison, the International Dairy Federation (IDF) provides a guideline for the calculation of product-related greenhouse gas (GHG) emissions in the dairy sector. However, the effects of farm data variability and emission factor uncertainty on the comparability of GHG assessments on the farming level are seldom considered. This thesis aims to fill this gap. In the first study, different settings in the definition of energy corrected milk (ECM) and the reference flows were compared in a calculation example based on average farming data. A high bandwidth of the carbon footprint result indicated a severe uncertainty when calculation procedures are not well documented. The second case study examined the production data from six consecutive milk years in an organic dairy farm in northern Germany and its effect on the estimation of product-related GHG emissions. It was shown that data from at least four years is needed to provide reliable results for that farm. The third study dealt with the demand of the IDF guidelines to use at least Tier 2 in the methodology of the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Using data from 20 Norwegian dairy farms, the uncertainty of the carbon footprint using Tier 1 of the IPCC guidelines within the FARM model was assessed. From all 190 direct comparisons of two farms in the study, 78 % of the comparisons were significantly different with a relative difference of 8.7 % being enough to establish significance of the difference. From the three studies it was concluded that existing rules may partly not be precise enough to allow for comparison of farms or farming systems, or partly too strict and thereby hindering the execution of carbon footprint studies.

Purpose: The goal of this study is to conduct an LCA and LCC analysis of an additional insulation panel and a sandwich panel, to see which panel has the most benefits regrading environmental effects and economical effects. The purpose of this study is to conduct a research regarding the economical and environmental effect a refurbishment on the exterior walls of an industrial building, is it more beneficial to add insulation to the existing walls or remodel the exterior walls. The European Union has sat a target to reduce the emission of the greenhouse gases within all sectors including the construction sector. The goal is to reduce the emissions by 80-95 % by the year 2050, calculated by the emission rate from the year 1990. Approximately 20 % of the heating produced within in a building seeps out from the exterior walls, this adds to the importance of optimizing a buildings insulating capabilities. The study can be broken down in to three subcategories. (1) How do you add insulation the exterior walls of an industrial building? (2) Which is more economically benefitable, the reconstruction of existing walls or using prefabricated panels with common goal of adding insulting to an existing industrial building. (3) Which alterative has more impact on the environment, using prefabricate panels or reconstruct the existing walls of a building. Method: Methods used to answer the question above include a literature analysis, a document analysis and a case study with the purposes of conducting a life cycle analysis and life cycle cost analysis.     Findings: The results of the study points towards that insulating on externally was a much better option in our case study, it reduced the chances of having to deal with both thermal bridges and damages caused by structural dampness in the walls. The results from the LCA an LCC analysis showed that the additional insulation panels had a significant advantage. When using the additional insulation panels the overall cost of the project was reduced by 30,3% and Carbon dioxide emissions where deducted by 50,8% in comparison with the sandwich panels, when both alternatives had a combined u-value of 0,16 W/m2K. Implications: The study shows the importance of conducting an LCA and LCC analysis in the start-up process of project, to determine which alternative are more beneficial for the project and the environment. The study also shows that with a relative low investment and environmental impact you can improve the U-value of a building Limitations: The study was focused solely around industrial buildings and the study is limited to the exterior walls. No other building components where taken in consideration. Keywords: Insulation, LCA, LCC, Exterior walls, additional insulation, industrial buildings / Syfte:. Målet med studien var att genomföra en LCA- och LCC-jämförelse avtilläggsisolerings panel och sandwichelement för att utvärdera vilken som var merlönsamt ut ett ekonomiskt- och miljöperspektiv. Syftet med studien var att undersökavilket som var mer lönsamt ur ett ekonomiskt- och miljöperspektiv, att tilläggsisoleraeller en ombyggnation av ytterväggarna på en befintlig industrilokal. EU:s mål är att isamverkan med andra utvecklade länder minska utsläppen av växthusgaserna inomalla sektorer däribland även byggbranschen med 80–95 procent fram till år 2050jämfört med 1990 års nivå. Cirka 20 % av värmen från en byggnad går ut genomytterväggar, därför är det viktig att optimera isoleringsförmågan av ytterväggarna.Detta bryts ner i tre frågeställningar: (1) Hur tilläggsisoleras ytterväggar iindustrilokaler? (2) Vilket är mer lönsamt, ombyggnationer av befintliga väggar elleranvändning av prefabricerade element med tilläggsisolering ur ett ekonomisktperspektiv? (3) Hur påverkas miljön vid användning av prefabricerade element kontraombyggnationer av befintliga byggnader?Metod: För att besvara ovanstående frågeställningar har en litteraturstudie, endokumentanalys, ett flertal beräkningar och en fallstudie med livcykelsanalys (LCA)och livcykelskostnadsanalys (LCC) genomförts.Resultat: Resultatet av denna studie visade att tilläggsisolera utvändigt var ett bättrealternativ för vår industrilokal. Värmen från lokalen värmde upp väggen inifrån ochpå det viset minskades risken för köldbryggor och att fuktskador uppstod. Utifrånbåde LCA- och LCC-analysen som genomförts visade den på att tilläggsisoleringspaneler hade ett övertag. Att använda tilläggsisolerings paneler skulle minskakostnaden med 30,3% och koldioxidutsläppen med 50,8% jämfört med enombyggnation med hjälp av sandwichelement då båda produkterna hade ett beräknatU-värde på 0,16 W/m2K.Konsekvenser: Studien visar hur viktigt det är att utföra en LCA samt LCC analys vidbörjan av ett projekt för att kunna avgöra vilket av alternativen som finns tillgängligasom är mest fördelaktiga för projektet. Studien visar också att med relativt litenmiljöpåverkan samt kostnad kan en befintlig lokals U-värde förbättras.Begränsningar: Denna studie behandlar enbart renoveringen av en industrilokal. Denhar avgränsat till ytterväggarna på lokalen och andra byggnadsdelar ingår inte iberäkningen.Nyckelord: Isolering, LCC, LCA, ytterväggar, tilläggsisolering, industrilokal

Os produtos podem causar impactos negativos ao meio ambiente em uma das suas etapas do ciclo de vida, quais sejam: aquisição de matéria-prima, fabricação, distribuição, uso e disposição final. A integração dos aspectos ambientais no projeto e no desenvolvimento de produto busca prevenir e minimizar os possíveis impactos ao longo de seu ciclo de vida. Esses impactos variam quanto à categoria, magnitude, extensão e duração. A principal metodologia para avaliar os impactos ambientais do ciclo de vida do produto é a Avaliação do Ciclo de Vida (ACV). Contudo há diversos métodos e formas de aplicações desta metodologia. O primeiro objetivo é identificar os principais métodos da ACV, por meio de uma revisão sistemática, O segundo é realizar um estudo de caso comparativo da ACV entre dois tipos de cestos (de plástico e de aço inox) utilizados nas lavadoras de roupas automáticas, identificando os potenciais impactos ambientais, baseado no método EDIP. Os principais métodos identificados na revisão sistemática foram: Ecoindicator 99, EPS, CML Ecological Footprint e EDIP. A comparação do ciclo de vida dos dois cestos demonstra que, para as categorias de impactos de potencial de aquecimento global, acidificação, eutrofização, ecotoxidade e toxidade humana, o cesto inox tem uma maior contribuição para os potencias impactos ambientais em relação ao cesto de plástico, principalmente devido à maior distância transportada da matéria-prima do aço até a fabricação do cesto. / The products can cause negative impacts to the environment in one of their stages of the life cycle, which are: raw material acquisition, production, distribution, use and final disposition. The integration of the environmental aspects in the project and in the product development it looks for to prevent and to minimize the possible impacts along his life cycle. Those impacts vary as for the category, magnitude, extension and duration. The main methodology to evaluate the environmental impacts of the life cycle of the product is the Life Cycle Assessment (LCA). However there are several methods and forms of applications of this methodology. The first objective is to identify the main methods of LCA, through a systematic revision, THE second is to accomplish a study of comparative case of LCA among two types of baskets (of plastic and of stainless steel) used in the washers of automatic clothes, identifying the potentials environmental impacts, based on the method EDIP. The main identified methods in the systematic revision were: Echo-indicator 99, EPS, CML Ecological Footprint and EDIP. The comparison of the cycle of life of the two baskets demonstrates that, for the categories of impacts of potential of global warming, acidification, nutrient enrichment, ecotoxicity and human toxicity, the basket stainless steel has a larger contribution for the potencies environmental impacts in relation to the basket of plastic, mainly due to the largest transported distance of the raw material of the steel to the production of the basket.

Umfang und Intensität der Milchviehhaltung nehmen immer weiter zu, dies gilt auch für den Iran. Das Ziel dieser Studie waren die Ermittlung und Bewertung der Energieeffizienz der Milchviehhaltung und Futterproduktion im nordwestlichen Iran. Daten wurden auf einem Futterbaubetrieb und auf 24 Milchviehbetrieben im nordwestlichen Iran erfasst. Es wurde eine Untersuchungsmethode erarbeitet, die auf der VDI-Richtlinie 4600 Kumulierter Energieaufwand (KEA) und dem ISO-Standard 14044 Umweltmanagement – Ökobilanz basiert. Die Energieintensität (EI) im Futter (in MJ kg-1 DM) lag bei 2,92 für Luzerne, bei 6,76 für Gerste, bei 9,19 für Mais, bei 12,36 für Raps, bei 2,45 für Frühjahrsmaissilage, bei 4,45 für Sommermaissilage und bei 4,35 für Weizen. Die EI der energiekorrigierten Milch (ECM) lag bei 5,84±0,69 MJ kg-1, bei einer Milchleistung von 6.585±1.221 kg ECM Kuh-1 Jahr-1. Die Futter waren die Hauptquelle des Energie-Inputs in die Milchproduktion, mit einem Anteil von 79%. Innerhalb der in den untersuchten Betrieben vorgefundenen Milchleistung (3.860-8.320 kg ECM Kuh-1 Jahr-1) verringerte sich die EI bei steigender Milchleistung (-0,36 MJ kg-1 ECM je +1.000 kg ECM Kuh-1 Jahr-1). Die Allokation des Energie-Inputs führte zu einem Anteil von 83% auf dem Milch, 2% auf den Fleisch und 15 % auf den Wirtschaftsdünger. Die EI des mit Bullen bis zu einer Körpermasse von 400 kg produzierten Schlachtfleisches lag bei 75,4±9,1 MJ kg-1, bei Fortführung der Mast bis zu 700 kg lag sie bei 103,8±11,4 MJ kg-1. Die EI bei ersetzten, geschlachteten Milchkühen bei 16,3 MJ kg-1 Fleisch lag. Die Kalkulation der EI auf Basis des Brennwert der Futter, führte zu einer EI in der Milchproduktion von 23,7±3,37 MJ kg-1 ECM und in der Erzeugung von Bullenfleisch (400 kg Körpermasse) 314±25 MJ kg-1. Das Energie Output-Input-Verhältnis (OIR) lag zwischen 2,03 MJ MJ-1 für Körnermais und 7,75 MJ MJ-1 für Frühjahrsmaissilage. Während OIR in der Milch 0,55 MJ MJ-1 und in der Fleisch 0,12 MJ MJ-1 betrug. / Dairy farming is increasing and becoming more intensive, attendant on higher energy inputs, also in Iran. The aim of this study was to estimate and assess the energy efficiency of dairy farming and the related feed production in north-western Iran. Data were gained from a com-pany producing feeds in north-western Iran, and from 24 dairy farms, also in north-western Iran for a period of three years. A method of investigation was devised based on the cumula-tive energy demand (CED) method introduced by VDI guideline 4600 and ISO standard 14044, which is used in life cycle assessment (LCA). The energy intensity (EI) in the feed production (in MJ kg-1 DM) was 2.92 for alfalfa, 6.76 for barley grain, 9.19 for maize corn, 12.36 for rapeseed, 2.45 for spring maize silage, 4.45 for summer maize silage and 4.35 for wheat grain. The EI for the energy corrected milk (ECM) was 5.84±0.69 MJ kg-1 with a ECM yield of 6,585±1,221 kg cow-1 yr-1. Feedstuff was the main source of energy input in milk production, with approximately 79% of the total energy input. The EI was decreasing with an increasing milk yield (-0.36 MJ kg-1 ECM per +1,000 kg ECM cow-1 yr-1), within the range of the milk yield found in the investigated farms (3,860-8,320 kg ECM cow-1 yr-1). The energy input was allocated to milk (83%), manure (15%) and meat (2%). The EI for boneless meat produced by bulls up to 400 kg body mass was 75.4±9.1 MJ kg-1 and produced by bulls up to 700 kg was 103.8±11.4 MJ kg-1. The allocated EI for meat of the replacing slaughtered cows was 16.3 MJ kg-1 of meat. By calculating the EI for milk production on the basis of the higher heating value (HHV) of feeds, it yielded in a mean EI of 23.7±3.37 MJ kg-1 ECM and an EI of 314±25 MJ kg-1 bull meat (400 kg body mass). Energy output input ratio (OIR) ranged between 2.03 MJ MJ-1 for maize corn and 7.75 MJ MJ-1 for spring maize silage production. While, in milk production OIR was 0.55 MJ MJ-1 and in meat production 0.12 MJ MJ-1.

This thesis covers primarily the detection of operating emission of an old Škoda Felicia car and the emission produced during the manufacturing of a new Toyota Prius, as the selected representative of an ecological car. The thesis also touches on hybrid technology in itself, the question of the greenness of hybrid cars, sphere of emission, but also related problems so called "scrapping" and its influence on environment and also current situation in automobile industry. The target of this study is calculation of operation time of an old Škoda Felicia during which the CO2 emission will reach the same amount of emission produced during manufacturing of a Toyota Prius. The objective is to point out incompetent and therefore not always serious comparison of cars greenness when only the operating CO2 is being compared. Other energy consumption and therefore also the greenhouse gases production is related with the car manufacturing, raw material extraction, petroleum processing and other economic sectors affected by production. Emission laboratory measurement executed by TÜV SÜD Czech discovered that the old Škoda produces 260m/km CO2 during its real running time. For the emission calculation was used an American model EIO-LCA created by Green Design Institute at Carnegie Mellon University that records ecological influence of car production, in stated amount, on all economy sectors. The outputs are quoted in CO2 equivalent. According to this model during manufacturing of 1 hybrid car 13.5 t of CO2e (equivalent CO2). is produced. Recalculation found out that the old Škoda Felicia could run for more than 5 years in order to produce as much emission as the manufacturing of new Toyota Prius third generation.

Klimatförändringar orsakade av utsläpp av växthusgaser är ett globalt problem. I Sverigestår byggbranschen för en stor del av landets klimatpåverkan och det i kombination meden expansiv samhällsbyggnad utgör en stor utmaning för framtiden. Kunskap om hurbyggbranschen kan minska sina växthusgasutsläpp är därför relevant. I den här studienanalyseras befintliga livscykelanalyser utförda på byggnader för att avgöra hur den totalaklimatpåverkan för en byggnad fördelas över dess livscykel. Studien innefattar ävennärmare analys kring vad som orsakar betydande klimatpåverkan i olika skeden av enbyggnads livscykel. En inventering av befintliga studier utfördes med metoden för ensystematisk litteraturöversikt som grund där ett sökprotokoll utformas med sökord ochsökstrategier. Materialet har sedan systematiskt gallrats enligt satta kriterier tills detslutgiltiga urvalet resulterade i 17 studier till analys. Dessa studiers resultatsammanställdes enligt moduluppdelningen i standarden Hållbarhet för byggnadsverk SS-EN 15978:2011, både i absoluta tal och andel av byggnadens totala klimatpåverkan.Modulerna, som motsvarar skeden i en byggnads livscykel, jämfördes med varandra föratt utröna hur klimatpåverkan var fördelad över livscykeln. Bidragande faktorer inomvarje modul studerades för att identifiera faktorer med betydande klimatpåverkan somorsakade en stor skillnad mot övriga moduler. Analysen visar på två skeden som harbetydligt större klimatpåverkan än övriga: produktion av material och konstruktionsdelarsamt drift av byggnaden. Faktorer som är betydande för dessa två skeden är användandetav betong, byggnadens beräknade livslängd samt andelen fossil el som används viddriften av byggnaden framförallt för uppvärmning. Analysmaterialet innehöll storavariationer i syfte och därmed tillvägagångssätt vilket försvårade analysen och visar påbristen av ett gemensamt arbetssätt. Denna studie synliggör behovet av fortsatta studiersom berör biomaterial som kolsänka, framtida arbetssätt med livscykelanalyser, andrafaktorer som markanvändning, skogsbruk och ekonomi samt miljöpåverkanskategorierutöver klimatpåverkan. Detta kan leda till ett utvecklat arbete med att minskabyggbranschens klimatpåverkan. / Climate change as a result of greenhouse gas emissions is a global issue. A large part ofSweden’s climate impact originates from the construction industry and in combinationwith an expansive urban planning it constitutes a big challenge for the future. Knowledgeof how the construction industry can reduce its greenhouse gas emissions is thereforerelevant. In this study, previous life cycle assessment studies on buildings were analyzedto determine how the total climate impact of a building is distributed over its life cycle.Included in this study is also a closer look on what causes considerable climate impact inthe different stages of a building’s life cycle. An inventory of previous studies wasperformed based on the method of a systematic literature review were a search protocolwith search phrases and strategies are constructed. The material went through a systematicscreening process according to certain criteria that resulted in 17 studies used for analysis.A matrix was made of the result of these studies according to the modules in the Europeanstandard Sustainability of construction works EN 15978:2011, with both absolutenumbers and share of total impact. The modules, which represents different phases in abuilding’s life cycle, were compared to each other to establish how climate impact wasdistributed over the life cycle. Contributing factors in each module were examined toidentify factors with considerable climate impact causing modules to differ. The analysisshowed two phases with noticeably bigger impact than the rest: production of materialsand construction parts and the buildings use phase. Factors important for the impact fromthese two phases were the use of concrete, the buildings assumed life span and the amountof fossil electricity used during the use phase, in particular for heating. The analyzedmaterial contained big variations in goal and scope and therefore also assessmentapproach which complicated the analysis and shows the lack of a unified assessmentprocedure. This study shows the need for more studies concerning embodied carbonemissions and the use of bio-based materials, strategies for using life cycle assessmentsin construction, other factors with impact on a building’s sustainability such as land use,forestry, economy and environmental impact categories besides climate change. Thiscould lead to further developed work on reducing climate impact from construction.