År 2010 avskaffades den obligatoriska revisionen för småföretag i Sverige. Detta resulterade i att en majoritet av icke-revisionspliktiga företag valde bort revision. Trots detta finns det ett antal företag som väljer frivillig revision. Revisionen kan medföra mängder av fördelar som påverkar den upplevda revisionsnyttan. Därmed syftar denna studie till att undersöka skillnader och likheter i upplevd revisionsnytta mellan revisionspliktiga och icke-revisionspliktiga företag, samt de faktorer som påverkar den upplevda revisionsnyttan. Med stöd av olika teorier samt tidigare forskning har olika indikatorer som kan påverka den upplevda revisionsnyttan identifierats samt sex hypoteser genererats. De teorier som lagt grunden för studien är i synnerhet den institutionella teorin, legitimitetsteorin, intressentteorin samt agentteorin. För att uppnå studiens syfte har ett kvantitativt metodval gjorts och en enkätundersökning genomförts. Totalt erhölls 168 svar som därmed utgör studiens empiriska underlag. Med hjälp av IBM SPSS har diverse statistiska beräkningar genomförts för att besvara studiens syfte. Studiens resultat indikerar på att icke-revisionspliktiga företag upplever en högre revisionsnytta än vad de revisionspliktiga företagen gör. Resultatet visar även att revisionspliktiga och icke-revisionspliktiga företag upplever revisionsnytta av olika anledningar. Eftersom studien är jämförande i sin natur görs ett empiriskt bidrag. Detta innebär att studiens empiri kan bistå framtida jämförelsestudier inom ämnet. Utöver det empiriska, tillför studien även ett teoretiskt samt praktiskt bidrag till diverse aktörer, akademiska likaväl som affärsrelaterade. / In 2010 the obligatory audit regulation was abolished for small companies in Sweden. This led to most non-statutory audited companies opting out of being audited. Despite this, there are still several companies that choose to be audited voluntarily. Being audited can bring numerous advantages that affect the perceived audit benefit. Thus, the purpose of this study is to investigate similarities and differences in the perceived audit benefits between statutory and non-statutory audited companies, as well as the factors that affect the perceived audit benefit. With the support of previous research, different indicators that can affect the perceived audit benefits have been identified, and six hypotheses have been generated. The theories that lay the foundation of the study are the institutional theory, the legitimacy theory, the stakeholder theory and the agency theory. A quantitative approach has been applied by using a questionnaire survey. 168 answers were acquired in total, which in turn constitutes the empirical data of the study. By using IBM SPSS, various statistical calculations have been performed to achieve the purpose of the study. The results of the study indicate that non-statutory audited companies experience a higher audit benefit than their counterparts. Another finding is that statutory and non-statutory companies experience audit benefits for different reasons. Because the study is comparative, the empirical content may contribute to future comparative studies within the context. The study also makes theoretical and practical contributions for various actors, both academic and business related.

Titel From then till now - A study of changes in sustainability reports from 1998-2019. Level Bachelor thesis in Business Administration Authors William Johansson, Johan Finn Rydberg, Thom Werner Tutor Esbjörn Segelod Date 2020-06-09 Keywords Sustainability, Sustainability reports, Signalling theory, Stakeholder theory, Business emissions, Equality, Corruption, Donation, Business Research, GRI, CSR, CSR history, Voluntary disclosure and Legitimacy theory. Research Questions How have the sustainability reports changed in different GRI frameworks and how have it affected companies in different branches, depending on pages and line of business between 1998–2019? How have the word in the categories: environment, social and economic responsibility changed in companies sustainability reports between the years 1998–2019? Purpose The purpose with this study is to examine how businesses sustainability reports associated with energy-, automotive- and forest and paperproduct have effected their sustainability reports from an environmental, social and economical perspecitve from year 1998–2019. Method The method of this study is a quantitative method with a content analysis that consists of 75 sustainability reports in total where 62 of these 75 reports was used. These 62 reports are coming from 25 different companies associated to energy-, automotive and forest and paperpoduction. The study was made of sustainability reports from the year 1998 to 2019. The result of the study encoded to a scheme of code. Conclusion The conclusion of this study shows an increase of the sustainability reports in all three branches. The most of the words shows an increase from 1998-2019. / Titel Från dåtid till nutid - En studie om förändringar i hållbarhetsredovisning mellan åren 1998–2019. Nivå Kandidatuppsats Författare William Johansson, Johan Finn Rydberg, Thom Werner Handledare Esbjörn Segelod Datum 2020-06-09 Nyckelord Sustainability, Sustainability reports, Signalling theory, Stakeholder theory, Business emissions, Equality, Corruption, Donation, Business Research, GRI, CSR, CSR history, Voluntary disclosure och Legitimacy theory. Frågeställningar Hur har företags hållbarhetsredovisning påverkats av förändringen i GRI:s ramverk, mätt i antal sidor samt branschtillhörighet mellan åren 1998-2019? Hur har begrepp inom miljö, socialt och ekonomiskt ansvar förändrats i företags hållbarhetsredovisningar mellan åren 1998–2019? Syfte Syftet med studien är att undersöka hur svenska företag i branscherna fordon, energi samt skog- och pappersproduktion har påverkat sin hållbarhetsredovisning utifrån miljö, socialt och ekonomiskt perspektiv, mellan åren 1998–2019. Metod Studiens tillvägagångssätt är kvantitativ metod med innehållsanalys som var tänkt att bestå av totalt 75 stycken hållbarhetsrapporter men endast 62 stycken kunde användas. Dessa 62 rapporter kommer från 25 olika företag som tillhör energi, skogs- och pappersproduktion och bilbranschen. Studien använde sig av hållbarhetsredovisningar från 1998–2019. Resultatet kodades därefter i ett kodningsschema. Slutsats Den slutsats som kan uppsatsen visar är att en ökning av antal hållbarhetsrapporter har ökat i alla tre branscher. Även de flesta orden påvisar en ökning under 1998–2019.

Date:                        5 June 2020 Level:                       Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:              School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                  Klara Rydberg                              Sofia Toftebrant                                  (98/03/20)                                    (98/07/08) Title:                        Why filthy rich? – A quantitative study on the relationship between tax aggressiveness and CSR among large Swedish companies in the construction industry. Tutor:                      Dariusz Osowski Keywords:               Tax aggressiveness, Corporate Social Responsibility, Legitimacy theory, construction industry & Agency theory Research questions:                What is the relation between the company's tax aggressiveness and the extent of CSR information that large Swedish companies in the construction industry provide? Purpose:                  The study examines the relationship between companies' tax payments and the disclosure of sustainability information. Method:                  The study adopts a quantitative approach where a cross-sectional study for the year of 2018 was conducted. Information from annual reports, sustainability reports and websites have been collected from 100 companies in the construction industry. Data have been collected and then analyzed in SPSS and subsequently the results have been analyzed and explained with the theory of legitimacy and agency theory. Conclusion:             The results of the study show that there is a positive causality between tax aggressiveness and CSR. This means that companies pursuing a more tax-aggressive policy tend to provide more detailed CSR-information. The conclusion can be explained by the theory of legitimacy and agency theory, which suggests that companies that are more tax-aggressive try to minimize the negative media image by providing more detailed information that benefits the companies positively. / Datum:                    5 juni 2020 Nivå:                        Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Klara Rydberg                              Sofia Toftebrant                                     (98/03/20)                                  (98/07/08) Titel:                        Rik som ett troll? – En kvantitativ studie om sambandet mellan                  skatteaggressivitet och CSR bland svenska företag inom byggbranschen Handledare:            Dariusz Osowski Nyckelord:              Skatteaggressivitet, Corporate Social Responsibility, Legitimitetsteorin, Byggbranschen & Agentteorin Frågeställning:       Hur ser sambandet ut mellan företagets skatteaggressivitet och omfattning CSR-information som stora svenska företag inom byggbranschen lämnar? Syfte:                       Studien undersöker sambandet mellan företags skattebetalningar och utlämnandet av hållbarhetsinformation. Metod:                     Studien antar en kvantitativ ansats där en tvärsnittsstudie för år 2018 genomförts. Information från årsredovisningar, hållbarhetsrapporter samt hemsidor har samlats in från 100 företag inom byggbranschen. Data har samlats in för att sedan analyseras i SPSS och därefter har resultaten analyserats samt förklarats med hjälp av legitimitetsteorin och agentteorin. Slutsats:                  Resultatet i studien påvisar att det föreligger en positiv kausalitet mellan skatteaggressivitet och CSR. Det innebär att företag som bedriver mer skatteaggressiva aktiviteter tenderar att lämna mer utförlig CSR-information. Slutsatsen kan förklaras med hjälp av legitimitetsteorin och agentteorin som antyder att företag som är mer skatteaggressiva försöker minimera den negativa mediabilden genom att lämna utförligare information som gagnar företaget positivt.

Selon la théorie de la légitimité, la volonté de l’entreprise de se légitimer influence la communication de sa responsabilité sociétale (RSE). Nous voulons comprendre le rôle de la recherche de légitimité dans la communication de la RSE par une démarche multi-méthodes et ancrée sur le terrain des Caisses d’Épargne. Nous montrons que les banques communiquent davantage sur la RSE spécifique de leurs activités après la crise bancaire de 2008, conformément à la théorie de la légitimité (papier 1). Elles communiquent différemment sur la RSE, ce que l’on associe à la recherche de différents types de légitimité (pragmatique, moral, cognitif). Les Caisses d’Épargne se démarquent par leur communication sur les volets sociétal et communicationnel. Cette différenciation n’est pas surprenante au regard de leur philanthropie intégrée dans leurs activités, gouvernance et culture (papier 2). Le type d’intégration de la RSE apporterait une explication appropriée du type de légitimité visé. L’emploi de la responsabilité morale viserait à restaurer la légitimité et celui de la philanthropie de l’entreprise à la maintenir ; les légitimités (pragmatique, moral et cognitive) seraient associées à différentes intégrations (activités, gouvernance, culture) de la philanthropie (papier 3).Un retour à la théorie affine notre définition de la RSE (papier 4) et de la légitimation (papier 5) pour élargir l’étude de la légitimation par la philanthropie à celle de la légitimation par la RSE (papier 6). Les liens entre la légitimité visée et la RSE communiquée nous conduisent à proposer un approfondissement conceptuel de la théorie de la légitimité et des outils de gestion de la légitimation par la RSE. / According to legitimacy theory, the driver of corporate legitimacy influences corporate communication of corporate social responsibility (CSR). We aim to understand the role of the search for legitimacy in the communication of CSR, through a multi-method approach, embedded in the French Saving Banks research field.We show that banks disclose more CSR information related to their activities tafter the 2008 banking crisis, in accordance with legitimacy (paper 1). Banks communicate differently on CSR, which is associated with the search for different types of legitimacy (pragmatic, moral and cognitive). The French Saving Banks differentiate themselves from the other banks by communicating more about the societal and communicative CSR component. This differentiation is not surprising given their philanthropy integrated into their activities, governance and culture (paper 2).The type of integration of CSR could provide an appropriate explanation of the type of legitimacy sought.The use of moral responsibility would seek to restore legitimacy and the use of corporate philanthropy would seek to maintain legitimacy; the types of legitimacy (pragmatic, moral and cognitive) would be associated with different types of integration of philanthropy (activities, governance, culture) (paper 3).We return to the theoretical framework, to refine our definition of CSR (paper 4) and legitimation (paper 5) in order to expand the study of legitimation through philanthropy, into the study of legitimation through CSR (paper 6). The linkages between the legitimacy sought and the CSR communicated leads us to propose a deepening of legitimacy theory and CSR legitimation management tools.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser förklarar eventuella förändringar i ESG-betygets sociala dimension, samt om involvering i kontroverser leder till förbättrade CSR-strategier. Tidigare forskning har påvisat diverse problem gällande tillförlitligheten i ESG-bedömningar och olika kontroverser har medfört en negativ påverkan på ESG-betyget. Hållbarhetsrisker har därmed inte beaktats på ett korrekt sätt i bedömningen, vilket är av vikt då risken annars är stor att kapital placeras felaktigt. ESG-betyget består av tre dimensioner (E, S och G), den sociala dimensionen är tämligen outforskad i förhållande till övriga dimensioner. Denna studie fokuserar därav på den sociala dimensionen och sociala kontroverser.  Metod: Studien grundar sig i den positivistiska forskningsfilosofin med en kvantitativ metod och en hypotetisk-deduktiv forskningsansats. En longitudinell studie av 559 publika bolag under tidsperioden 2010-2019, med sekundärdata från databasen Thomson Reuters Datastream. Datamaterialet analyseras i statistikprogrammet IBM SPSS.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar inte på något samband mellan sociala kontroverser och det totala sociala betyget. Däremot uppträder både positiva och negativa samband mellan sociala kontroverser och policybetyg, som är några få utvalda bland många indikatorer, som bygger upp det sociala betyget. De positiva sambanden tyder på att företag anstränger sig för att förbättra sina CSR-strategier och visa sig legitima efter en social kontrovers. Utifrån resultaten dras en slutsats att sociala kontroverser medför förändringar inom den sociala dimensionen, trots att inget direkt samband till det totala sociala betyget kan bekräftas. Examensarbetets bidrag: Avsikten med studien är att bidra till den företagsekonomiska forskningen gällande ESG-betygens relevans och reliabilitet, med fokus på existerande forskningsgap gällande den sociala dimensionen. Studien tillför också en ökad inblick i företags agerande efter att de involverats i en social kontrovers.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att studera fler indikatorer inom det sociala ESG-betyget för en djupare förståelse för effekterna av sociala kontroverser. Det vore också intressant att ytterligare studera hur företag agerar inom CSR ett flertal år efter en social kontrovers, förslagsvis genom en kvalitativ forskningsmetod. Vidare föreslås att en liknande studie genomförs, där företag i specifika länder eller branscher väljs ut för att identifiera eventuella skillnader i effekterna av kontroverser, med avseende på såväl bransch som land. Detta då det bland annat råder internationella skillnader i redovisningssammanhang. / Aim: The purpose of this study is to examine whether social controversies can explain changes in the social dimension of the ESG rating and if controversies leads to improved CSR strategies. Previous research has shown problems regarding the reliability of ESG assessments, various controversies have had a negative impact on the ESG rating. Which means that sustainability risks has not been taken into account in a correct way during the assessment. A correct assessment is important as the risk is otherwise that a large amount of capital is invested incorrectly. The ESG rating consists of three dimensions (E, S and G), the social dimension is rather unexplored in comparison with the environmental dimension. This study therefore focuses on the social dimension and social controversies.  Method: This study adopts a positivist quantitative method with a hypothetico-deductive research approach. The research design is a longitudinal study with data of 559 worldwide public companies during the period 2010-2019. The study is based on data of secondary art, collected from the Thomson Reuters Datastream. The data material is analyzed in the statistical program IBM SPSS. Results and conclusions: The results do not show any significant correlation between social controversies and the overall social score. On the other hand, there are both positive and negative connections between social controversies and policy score. Policy score are a few of many data points which the social score is based on. The positive relationships indicate that companies are making efforts to improve their CSR strategies and prove their legitimacy after a social controversy. Based on the results, it is concluded that social controversies lead to changes in the social dimension, even though no direct connection to the overall social score can be confirmed. Contribution of the thesis: This study intends to contribute to the business economics research regarding the ESG ratings relevance and reliability, with focus on existing research gaps regarding the social dimension. The study also provides an increased insight how companies react after they have been involved in a social controversy.  Future research avenues: This research could be extended in a way that takes more data points within the social score into account, to obtain a deeper understanding of the consequences and effects of a social controversy. It would also be interesting to further study how companies act within CSR several years after a social controversy, preferably through a qualitative research method. Furthermore, it is suggested that a similar study can be done, where companies in specific countries or industries are selected, to identify if there’s any differences in the effects of controversies. This would be interesting because, among other things, there are international differences in accounting contexts.

In 2019, the two Swedish banks Swedbank and SEB was involved in what has been called one of the largest money laundry scandals. Money laundering is a critical sustainability issue for banks since their operations enable money from corrupt activities to be laundered into the financial system, hence diverts resources from education and health services. Corruption is a difficult topic to manage due to its invisible nature, making it hard to detect and measure compared to emissions or compliance with human rights. In the last decades, there has been an increasing demand for organizations to communicate their Corporate Social Responsibility (CSR) considerations. However, the flexibility allowed by standards and regulation in this area regarding what to disclose have been argued to undermine the reliability of CSR information. There have been discussions whether the banks had informed stakeholders about the anticorruption risks sufficiently, information that primarily should be communicated through sustainability and annual reports. Previous studies examining CSR reporting quality have found that companies present information in different ways, complicating a comparison of information. They have also found that such disclosure has been used as a strategy to highlight only the good work of a company and omit negative disclosures. This study examines the quality of CSR information that is communicated in annual and sustainability reports of the four largest banks operating in Sweden; Nordea, Handelsbanken, Swedbank, and SEB. Our focus is limited to disclosure about anti-corruption for which the Global reporting initiative (GRI) provides principles in terms of what they asses to be good content and quality. We will use these principles when structuring our categories in our qualitative content analysis with quantitative elements and when we analyse and make conclusions of our results regarding the quality. We use a content analysis model called the Consolidated Narrative Interrogation Model (CONI) which integrate both qualitative and quantitative measures of CSR reporting quality. Our result show that anti-corruption disclosure differs in terms of presentation structure, which requirements from GRI that are applied and how much information that is disclosed. The overall conclusion regarding its quality is that it does not meet the reporting quality principles stated in GRI 101: foundation. We find indications of strategic legitimacy in terms of how banks disclose anti-corruption activities which is critical for the overall reporting practise since its purpose it to constitute an accurate and reliable source of information to stakeholders.

This thesis investigates the relationship between sustainability performance and capital structure, measured using the ESG (environmental, social and governance) rating and the debt ratio. In the pursuit of analysing the relationship between the ESG rating and the debt ratio, this study investigates publicly listed companies within the EU/EEA due to its mutual legislative framework on sustainable finance. This research has the intention of shedding light upon if a company can use sustainability ratings to alter their optimal debt levels, operate at higher efficiency with access to cheaper capital, and help the manager maximize firm value. This could help them in decision making processes of financing their business through receiving a better understanding of how the ESG rating affects the capital structure. This knowledge would allow management to better understand how the investments necessary in acquiring the ESG rating affect firm value as well as how they affect the dynamics of financing the firm. This is a deductive and quantitative research based on secondary data, gathered using Thomson Reuters (Eikon) database. Furthermore, this research is a cross-sectional study analysing companies in year 2019. No clear relationship between the two concepts has been found, arriving at the conclusion that the optimal capital structure is not influenced by sustainability initiatives. However, sustainability initiatives should always be encouraged since these generate other beneficial effects. Finally, this research contributes to the current field of knowledge on the topic through analysing the results using the Trade-off Theory, Pecking Order Theory, Agency Theory, Legitimacy Theory and Stakeholder Theory. The results are somewhat aligned with the Trade-off Theory of capital structure and the Pecking Order Theory as well as other more traditional financial theories. One can conclude that sustainability performance is not of importance when it comes to the firm's ability to raise capital or the firm’s capital structure. This tells us that there is still a long way to go and that action needs to be taken before sustainability becomes an essential and well-integrated factor considered in investment decisions. The results may be undesirable, but they also give a fair picture of the financial sector’s priorities as of now and highlight the need for sustainable objectives to align with financial profitability.

Modebranschen präglas av ett ständigt sökande efter billigast möjliga arbetskraft. Som en konsekvens väljer företag som opererar inom denna sektor vanligen att outsourca sin produktionsfunktion till en tredje part bortom hemmamarknaden. Ett sådant beslut kan vidare ge upphov till en komplex försörjningskedja. I förlängningen har detta medfört att granskningen från samhällets alla aktörer blivit allt mer omfattande. Detta då missöden och skandaler gällande den outsourcade produktionen uppdagats. Kritik kring bristande kontroll och insyn i leverantörsledet har därför inneburit att företagen funnit sätt att argumentera för sin verksamhet och de sourcing beslut som tagits. Studiens syfte är att synliggöra de argumentationstekniker som används kring rättfärdigandet av en outsourcad produktion. Detta besvarades genom att i en diskursiv analysmetod undersöka och kategorisera svenskamodeföretags språkanvändning samt de argumentativa kategorier som återfanns i deras hållbarhetsredovisningar. Detta gjordes med hjälp av ett ramverk som modifierades och utvecklades under studiens gång. Resultatet visar att samtliga studieobjekt använder sig av argumentationstekniker som vidare kan härledas till analysmodellens olika huvudkategorier. Dessa verkar i legitimerande syfte och gör att företagen framstår som ansvarstagande kring den outsourcade produktionen. Studien bidrar till att ge läsare av företagens hållbarhetsredovisningar möjligheten att ta till sig informationen utifrån ett mer kritiskt förhållningssätt. / The fashion industry is characterized by a constant search for the cheapest possible labor. As a consequence, companies operating in this sector usually choose to outsource their production function to a third party outside the home market. Furthermore, such decision can give rise to a complex supply chain. As a result, the scrutiny from all actors in society has become more extensive as mishaps and scandals regarding the outsourced production have been discovered. Criticism about lack of control and transparency in the supply chain has therefore meant that companies have found ways to argue for their operations and the sourcing decisions that have been made. The purpose of the study is to highlight the argumentative techniques used to justify outsourced production. This was answered by investigating and categorizing the use of argumentative categories in Swedish fashion companies sustainability reports. The methodology used was a discourse analysis. The analysis was based on a previously designed framework that was modified during the study. The result shows that all study objects use argumentation techniques that can further be linked to different main categories of the analysis model. These arguments are used in order to legitimize the companies CSR-activities connected to the outsourced production. The study helps to give readers of the companies sustainability reports the opportunity to access the information based on a more critical approach. The thesis is written in Swedish.

Syfte: Hållbarhet är ett ämne som vuxit och företags ageranden granskas i allt större utsträckning. För företag som går emot omvärldens krav och förväntningar höjs kritiska röster, ofta i media, vilket kan påverka företaget i fråga. Tidigare forskning har funnit tvetydiga resultat gällande effekten av kontroverser där såväl positiva, negativa eller inga effekter alls kunnat urskiljas. Det finns indikationer på att ESG-betygets olika dimensioner (E, S och G) har olika effekter varpå en separation av dessa är befogad. Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser har någon effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension har någon modererande roll i interaktionen mellan dessa. Forskningsfrågorna som studien ställer är huruvida företagskontroverser har en negativ effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension modererar konsekvensen av en sådan effekt.    Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningstraditionen med en hypotetiskdeduktiv ansats.  Studien har en kvantitativ metod med en longitudinell forskningsdesign där sekundärdata för 487 publika bolag för åren 2015–2020 använts. Data hämtades från Refinitiv Eikons databas och analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS.      Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på ett negativ samband mellan sociala kontroverser och studiens mått på finansiell prestation samt att denna effekt modereras av det sociala ESG-betyget. Studien finner således att sociala kontroverser påverkar företags finansiella prestation negativt men att denna negativa effekt mildras genom ett högre socialt ESG-betyg.    Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att föra forskningen på området framåt avseende den sociala dimensionen av ESG-betyg med hänsyn till sociala kontroverser.   Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning kan nämnas att rikta sig till de övriga delarna av ESG-betyget samt de övriga kategorierna av kontroverser, alternativt ett annat tidsperspektiv. / Aim: Sustainability is a topic that has grown and companies’ actions are being examined to an increasing extent. For companies that go against the demands and expectations of its stakeholders, critical voices are raised, often in the media, which can affect the company in question. Previous research has found ambiguous results regarding the effect of controversies where both positive, negative or no effects could be discerned. There are indicators that the different dimensions of the ESG-score (E, S and G) have different effects, after which a separation of these is justified. The purpose of the study is to investigate whether social controversies have any effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score has any moderating role in the interaction between them. The research questions posed by the study are whether corporate controversies have a negative effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score moderates the consequences of such an effect.    Method: The study is based on a positivist quantitative method with a hypotheticaldeductive research approach. The study adopts a longitudinal research design where secondary data for 487 public companies for the years 2015–2020 were used. The secondary data were collected from the Refinitiv Eikon’s database and analyzed in the IBM SPSS statistics program.   Result & Conclusions: The results of the study show a negative correlation between social controversies and the study's measures of financial performance and that this effect is moderated by the social ESG-score. The study finds that social controversies affect companies' financial performance negatively, but that this negative effect is mitigated by a higher social ESG-score.   Contribution of the thesis: The study helps to advance research in the field regarding the social dimension of the ESG-score and social controversies.   Suggestions for future research: As a proposal for further research, a different time perspective or other parts of the ESG-score as well as the other categories of controversies could be examined.

I och med det ökade fokuset på hållbarhet ställer intressenterna ökade krav på information. Freemans (1984, s. 25) definition av begreppet intressent ligger till grund för utveckling av tidigare forskning inom ämnet. Begreppet intressent är brett, vilket har lett till att begreppet problematiserats. Majoriteten av företag väljer idag att tillämpa en hållbarhetsredovisning i syfte att visa transparens och bemöta väsentliga intressenters förväntningar.  Hållbarhetsredovisning har traditionellt sett varit frivilligt i Sverige och tillämpats genom självreglering. Från och med den 1 juli 2016 är det krav på att de största företagen i Sverige ska hållbarhetsredovisa. Lagkravet grundar sig i att regeringen ansåg att intressenter idag finner hållbarhetsfrågor alltmer aktuella och att investering i företag även grundar sig i detta. Det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer för hur hållbarhet ska redovisas. Global Reporing Initiative (GRI) är ett av de större internationella ramverk som kan användas av företag för att upprätta en hållbarhetsredovisning.  Syftet med studien är att lyfta fram huruvida de fyra största bankkoncernerna i Sverige väljer att engagera sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar och huruvida engagemanget har förändrats över tid. Studiens resultat ska bidra till ökad kunskap om bankernas sätt att engagera sina intressenter i arbetet med hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys på respektive banks hållbarhetsredovisningar samt en ordanalys med kvantitativa drag, för samtliga undersökta år. De årtal som behandlas i studien är år 2010, 2012, 2017 och 2020. De valda åren möjliggör en kartläggning av förändringar i bankernas hållbarhetsredovisningar under en längre period. Samtliga analyserade banker upprättar sina hållbarhetsredovisningar i enlighet GRI:s riktlinjer.  Studiens resultat gör det möjligt att dra slutsatsen att samtliga banker som studerats har enlikartad syn och kategorisering av sina intressenter. En andra slutsats är att majoriteten avbankerna har valt att identifiera och engagera sina intressenter och deras förväntningar främstgenom väsentlighetsanalyser och intressentdialoger. Detta förklaras och uppges ligga till grundför utformningen av hållbarhetsredovisningen. Den sista slutsatsen är att tre av fyra analyseradebankkoncerner har utökat sitt intressentengagemang över de analyserade åren. Förändringengör sig tydlig genom de antal gånger de mest väsentliga intressentgrupperna förekommer iordanalysen som presenteras i studiens resultat. / Due to the increased focus on sustainability, stakeholders place increased demands on information. Freeman's (1984, s. 25) definition of the term stakeholder is the basis for the development of previous research in the subject. The concept of stakeholder is wide, which has led to the concept being problematized. The majority of companies today choose to apply a sustainability report in order to show transparency and meet the expectations of key stakeholders. Sustainability reporting has traditionally been voluntary in Sweden and applied through self-regulation. As of 1 July 2016, the largest companies in Sweden are required to report sustainability. The legal requirement is based on the fact that the government considered that stakeholders today find sustainability issues increasingly relevant and that investment in companies is also based on this. There are several organizations that have developed principles and guidelines for how sustainability should be reported. The Global Reporing Initiative (GRI) is one of the major international frameworks that can be used by companies to prepare a sustainability report. The purpose of this study is to highlight how the four largest banking groups in Sweden choose to engage their stakeholders in their sustainability reports, and how the commitment has changed over time. The results of this study will contribute to increased knowledge of the banks' ways of engaging their stakeholders in the work with sustainability reporting. In order to be able to answer the purpose and research questions, we have used a qualitative content analysis of each bank's sustainability reports and a word analysis with quantitative features, for all surveyed years. The years covered in this study are 2010, 2012, 2017 and 2020. The selected years enable a mapping of changes in the banks' sustainability reports over a longer period. All analyzed banks prepare their sustainability reports in accordance with GRI's guidelines. The results of this study make it possible to conclude that all banks studied have a similar view and categorization of their stakeholders. A second conclusion is that the majority of banks have chosen to identify and engage their stakeholders and their expectations primarily through materiality analyzes and stakeholder dialogues. This is explained and stated to form the basis for the design of the sustainability report. The final conclusion is that three out of four analyzed banking groups have increased their stakeholder involvement over the years analyzed. The change is made clear by the number of times the most significant stakeholder groups appear in the word analysis presented in the study results.This study is written in Swedish.