Titel: Förhållandet mellan hållbarhetsprestationer och finansiella prestationer inom IT-sektorn. En kvantitativ studie på 321 börsnoterade bolag inom IT-sektorn i Europa och USA. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Edwin Johansson och Robel Beyene Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023-Maj Syfte: Syftet med studien är att med hjälp av ESG-betyg samt delkomponenterna E-, S- och G-betyg undersöka hur hållbarhetsprestationer påverkar finansiella prestationer för börsnoterade IT-bolag i Europa och USA. Metod: Studien har en vetenskapsteoretisk utgångspunkt i den positivistiska forskningsfilosofin och antar vidare en deduktiv forskningsansats. Dessutom är den kvantitativa forskningsstrategin och tvärsektionella forskningsdesignen den forskningsstrategi respektive forskningsdesign som studien antar. Hållbarhet- och finansiell data på 321 börsnoterade IT-bolag i Europa och USA har inhämtats från Thomson Reuters datastream för året 2021. Analysen har sedan genomförts i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Resultatet från denna undersökning tyder på att det finns ett svagt positivt samband mellan ESG samt komponenten miljö (E) och finansiell prestation men inte för komponenterna social (S) och styrning (G). Detta tyder på att miljöfaktorer är särskilt viktiga för det finansiella resultatet inom IT-sektorn.Examensarbetets bidrag: Denna studie ger värdefulla insikter för investerare, företag och beslutsfattare som är intresserade av att främja hållbarhet och ansvarsfullt företagsbeteende inom IT-sektorn. Förslag till fortsatt forskning: För att öka kunskapen samt för att kunna generera konkreta slutsatser behövs vidare forskning inom ämnet. För specifikt IT-sektorn kan vidare forskning inkludera företag från alla kontinenter för att utöka urvalet. Vidare kan liknande studier genomföras med en longitudinell design där flera år inkluderas. Nyckelord: ESG, finansiella prestationer, hållbarhetsprestationer, shareholder theory, stakeholder theory, legitimitetsteorin och IT-sektorn. / Title: The relationship between sustainability performance and financial performance in the IT sector. A quantitative study of 321 listed companies in the IT sector in Europe and the USA. Level: Bachelor thesis in Business administration Authors: Edwin Johansson and Robel Beyene  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 - May Aim: The purpose of this study is to use ESG ratings and the sub-components E, S and G ratings to investigate how sustainability performance affects financial performance for listed IT companies in Europe and the USA. Method: This paper has a scientific starting point in the positivist research philosophy and further adopts a deductive research approach. In addition, a quantitative research strategy and cross-sectional research design are adopted throughout this paper. Sustainability and financial data on 321 listed IT companies in Europe and the USA have been collected from Thomson Reuters data stream for the year 2021. A univariate, bivariate and multivariate analysis has taken place in the statistical program IBM SPSS. Results and conclusions: The results from this study indicate that there is a weak positive relationship between ESG and the component environment (E) and financial performance. However, no relationship was found between the components social (S) and governance (G) and financial performance. This suggests that environmental factors are particularly important for financial performance in the IT-sector.Contribution of the thesis: This study provides valuable insights for investors, companies and decision makers that are interested in promoting sustainability and responsible corporate behavior in the IT- sector. Suggestions for future research: In order to increase the knowledge and to be able to draw conclusions, further research is needed within the subject. Specifically for the IT-sector, further research could include companies from all continents to broaden the view. Furthermore, similar studies can be carried out with a longitudinal design where data from several years are included. Key words: ESG-rating, sustainability performance, financial performance, shareholder theory, stakeholder theory, legitimacy theory and IT-sector.

Bakgrund: Under de senaste årtiondena har det växt fram en trend, både nationellt och internationellt, där hållbarhet har hamnat i fokus. Sedan 2017 har vi i Sverige lag på att vissa företag ska upprätta en hållbarhetsrapport men det är enbart 0,1 procent av alla svenska företag som omfattas av lagen. Även om ett bolag inte har ett lagstadgat krav på sig att upprätta en hållbarhetsrapport finns det trots detta företag som frivilligt delar med sig av icke-finansiell information. Denna benägenhet hos företag att frivilligt synliggöra hållbarhetsinformation leder till ett intresse av att närmare studera vilken frivillig hållbarhetsinformation som företag anser är väsentlig att dela med sig av när det inte finns några lagstadgade regler för detta. Syfte: Syftet med denna studie är att kritiskt analysera hållbarhetsinformation som ges ut frivilligt av företag för att jämföra innehållet och utformningen av informationen samt att ge en förståelse för vad som kan förklara eller påverka informationen. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med komparativ design för att göra en jämförande studie av tio svenska företags hållbarhetsinformation. Vid granskningen har vi utgått från olika teman för att identifiera hur innehållet och utformningen av hållbarhetsinformationen ser ut och vilka likheter och skillnader som finns. Slutsats: Jämförandet av företagens frivilliga hållbarhetsinformation har visat att det finns stora variationer gällande både innehållet och utformningen. Bland annat finns variationer kring vilket format som används, antalet sidor och hur ingående hållbarhetsarbetet beskrivs. Förklaringar till dessa variationer ges utifrån företagens branschtillhörighet, standardiserade ramverk, Corporate Social Responsibility (CSR) och företagsekonomiska teorier. / Background: During the last decade a trend has developed, both nationally and internationally, where sustainability has become highly relevant. Since 2017 thereis a law in Sweden that stipulates that some companies are required to create a sustainability report, but only 0,1 percent of all Swedish companies are covered by the law. Even though a company does not have a legal requirement to create a sustainability report, there are still companies that voluntarily share non-financial information. This tendency for companies to voluntarily share sustainability information leads to an interest to study what kind of voluntary sustainability information companies considers to be essential to share when there are no lega lrequirements. Purpose: The purpose of this study is to critically analyze sustianability information that is being shared voluntarily by companies to compare the content and design of the information and to provide an understanding for what can explain or influence the information. Method: In this study a qualitative analysis of content was applied together with acomparative design to carry out a comparative study of sustainability information at ten Swedish companies. The analysis was based on different themes to identify the content and design of the sustainability information and to determine if there are any similarities or differences. Conclusion: After comparing the sustainability information shared by ten companies it is clear that there are large variations regarding both the content and design. For example there are variations in what format that is being used to present the information, the number of pages and how detailed the work with sustainability is described. These variations can be explained by the companies industry affiliation, standardized frameworks, Corporate Social Responsibility(CSR) and theories of business economics.

Titel: Förekommer samband mellan CSR och finansiella prestationer i känsliga industrier? En kvantitativ studie på 217 publika bolag inom industrisektorer i Danmark, Finland, Norge och Sverige Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Albin Anderhök och Agit Dönmez Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 – januari    Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan CSR och finansiella prestationer för en geografisk kontext karaktäriserad av en omfattande hållbarhetsreglering för börsnoterade företag i de nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige med inriktning på känsliga industrisektorer som kan anses granskas i hög grad. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien inkluderar en kvantitativ forskningsstrategi som genomförts med data från 217 publika företag i Danmark, Finland, Norge och Sverige för året 2021. Data som använts i studien har inhämtats från databasen Refinitiv Eikon som sedan har analyserats i statistikprogrammet SPSS. I studien mäts sambandet mellan CSR och FP med måttet ESG-score samt med finansiella måtten ROE, ROIC och NPM. Resultat & Slutsats: Studiens resultat ger bevis på att det förekommer ett negativt samband mellan CSR och finansiella prestationer i känsliga industrier verksamma i Danmark, Finland, Norge och Sverige.  Examensarbetets bidrag: Denna studie är ett unikt bidrag till företagsekonomiska ämnesområdet redovisning om sambandet mellan CSR och FP genom att den undersöker en kombination av kontextuella omständigheter där effekten av CSR och FP kan förväntas vara särskilt starkt. Förslag till fortsatt forskning: Förslag på vidare forskning är att utföra en studie med likartad kontext som vår studie men att separera de olika ESG-dimensionerna i syfte att fastställa eventuella skillnader i samband med finansiella prestationer. Ytterligare förslag till vidare forskning kan även vara att genomföra studien med andra prestationsmått som eventuellt uppvisa annat samband mellan CSR och FP. Nyckelord: CSR, FP, finansiella prestationer, ESG, legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionella teorin. / Title: Is there a relationship between CSR and financial performance in sensitive industries? A quantitative study of 217 public companies within industrial sectors in Sweden, Norway, Denmark and Finland  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration  Author: Albin Anderhök and Agit Dönmez Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 – January  Aim: The purpose of the study is to investigate the relationship between CSR and FP for a geographical context characterized by strict environmental regulation for listed companies in the Nordic countries Sweden, Norway, Denmark, and Finland with a focus on sensitive industrial sectors that can be considered highly scrutinized. Method: The study is based on a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study includes a quantitative research strategy carried out with data from 217 public companies in Sweden, Norway, Denmark, and Finland for the year 2021. Data used in the study has been obtained from the Refinitiv Eikon database which has then been analysed in the SPSS statistical program. In the study, the relationship between CSR and FP is measured with the measure ESG score as well as with the financial measures ROE, ROIC and NPM. Result & Conclusions: The results of the study provide evidence that there is a negative relationship between CSR and financial performance in industries operating in Sweden, Norway, Denmark, and Finland. Contribution of the thesis: This study makes a unique contribution to accounting research on the relationship between CSR and FP in that it examines a combination of contextual circumstances where the effect of CSR and FP can be expected to be particularly strong. Suggestions for future research: Suggestions for further research is to carry out a study with a similar context to our study but to separate the different ESG-dimensions in order to determine any differences in connection with financial performance. Additional suggestions for further research could also be to carry out the study with other performance measures that may show a different relationship between CSR and FP. Key words: CSR, financial performance, ESG, legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory.

Företag använder idag hållbarhetsredovisning för att kunna redovisa deras ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan på ett sätt så att företagets intressenter kan se hur de arbetar med bland annat samhällsfrågor. Den innehåller information om hur ett företag arbetar mot sina hållbarhetsmål, detta för det har blivit mer vanligt att konsumenter vill bli mer medvetna kring bland annat hur produkterna produceras på grund av intresset för hållbarhetsfrågor. Under 2016 skedde en ändring i årsredovisningslagen som innebar att flera företag var skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning, detta för att se hur de arbetar med miljöfrågor på ett mer öppet sätt. Därför är syftet med uppsatsen att undersöka hållbarhetsfrågor i hållbarhetsrapporter från olika börsföretag vid tre olika årtal, 2015 innan ändring av årsredovisningslagen, 2017 som är året lagändringen skedde och år 2021 som är fyra år efter lagändringen. Med detta för att se om lagen har haft påverkan på företagen och deras redovisning. Forskningsfrågan lyder “Har det blivit någon skillnad i hållbarhetsrapporterna efter ändringen i årsredovisningslagen?”. I undersökningen användes en kvalitativ innehållsanalys där analyser genomfördes på fyra olika börsnoterade företags hållbarhetsrapporter. En kodning gjordes från deras hållbarhetsrapporter, där kodningen utgick från två begreppen: miljö och social. Slutligen blev resultatet att man kan se en förändring efter lagändringen på hur alla företag hållbarhetsredovisar vid de tre undersökta tillfället. Detta ser man genom att före det obligatoriska lagkravet så valde några företag att utesluta viss information kring vissa teman eller att inte ta upp något alls, till att det var mer utvecklat efteråt, alltså ändrades företagen sitt sätt att redovisa. / Companies today use sustainability reporting to be able to report their financial, environmental and social impact in a way that the company's stakeholders can see how they work with, among other things, social issues. It contains information about how a company works towards its sustainability goals, this because it has become more common for consumers to become more aware of, among other things, how the products are produced due to the interest in sustainability issues. In 2016, there was a change in the Annual Accounts Act which meant that several companies were obliged to draw up a sustainability report, this to see how they work with environmental issues in an open manner. Therefore, the purpose of the essay is to examine sustainability issues in sustainability reports from various listed companies at three different years, 2015 before the amendment to the Annual Accounts Act, 2017 which is the year after the amendment to the Act and 2021 which is four years after the amendment to the Act. With this to see if the law has affected the companies and their accounting. The research question reads "Has there been any difference in the sustainability reports after the change in the Annual Accounts Act?". In the survey, qualitative content analysis was used, where the analysis is carried out on the sustainability reports of four different listed companies. A coding was done from their sustainability reports, where the coding was based on the two concepts of environment and social. Finally, the result was that you can see a change after the change in the law in how all companies report on sustainability during all three years investigated. This can be seen by the fact that before the mandatory legal requirement, some companies chose to exclude certain information about certain themes or not to include anything at all, until it was more developed afterwards, so the companies changed their way of reporting.

Syfte: Pålitliga ESG-betyg är en förutsättning för bedömning av företagens hållbarhetsarbete. Forskare har ifrågasatt betygens validitet, vilket lett till en ny ESG-metodologi, där kontroverser används som en proxy för bristande ansvarstagande. Ett valitt betyg bör återspegla brister i företagets ansvarstagande för hållbarhet då bristerna kan leda till negativa effekter för företagen. Kontroverser, som är resultatet av bristande ansvarstagande, är mest förekommande i den sociala dimensionen av ESG. Studiens syfte var att validitetstesta den sociala dimensionen av ett värderingsinstituts ESG-betyg genom att använda sociala kontroverser som validitetsmått och jämföra betygen med en ny ESG-metodologi. Metod: ESG-data inhämtades dels från databasen Refinitiv Eikon, dels från en forskargrupp. I en tvärsnittsstudie, med hypotetisk-deduktiv ansats, analyserades data med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Forskningsfrågorna har besvarats med deskriptiv statistik, snittbetyg i relation till antal kontroverser, samt genom korrelationer mellan respektive ESG-metods betyg och mellan betygen och kontroverser, vilket sedan utvärderades med utgångspunkt i tidigare forskning och ekonomiska teorier. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att det traditionella sociala ESG-betyget saknar förmågan att representera företagens bristande ansvarstagande för hållbarhet. Betyget, som genererats från ny ESG-metodologi, indikerar brister hos företag och kan därför hävdas vara valitt utifrån en institutionell investerares perspektiv. Med det nya ESG-betyget som måttstock för validitet kan därför det traditionella ESG-betyget ifrågasättas då resultatet även visar ett negativt samband mellan metodernas betyg, vilket tyder på motsättningar. Examensarbetets bidrag: Studien understödjer tidigare forskning genom att undersöka ett traditionellt ESG-betygs förmåga att representera ett företags bristande ansvarstagande för hållbarhet. Bidraget sker dels genom en diskussion om varför sociala kontroverser kan användas som ett validitetsmått för den sociala komponenten av ESG-betyg, dels genom validitetstestet på två olika typer av ESG-betyg. Resultatet visar betygens förmåga att förmedla ansvarstagande för hållbarhet och därmed betygets användbarhet för institutionella investerare. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning gällande ESG-betyg, tillhandahållna av värderingsinstitut, bör fokusera på att införa standard tillsammans med utredning av för- respektive nackdelar ett sådant införande medför och för vem. Ytterligare studier kan inkludera andra värderingsinstitut, fler tidsperioder samt alla ESG-betygets dimensioner. / Aim: Reliable ESG scores are essential for investors who want to evaluate the sustainability performance of companies. Researchers have questioned the validity of ESG scores, which have led to the origin of a new ESG methodology which uses controversies as a proxy for deficiency in accountability. A valid score should be able to reflect deficiency in companies accountability for sustainability since the deficiencies can lead to negative effects for companies. Controversies, which are the result of deficient accountability, are most frequent in the social dimension of ESG. The aim of this study was to test the validity of the social dimension of ESG scores issued by a rating institute by using social controversies as a validity measure and compare the scores with a new ESG methodology.  Method: ESG data was obtained partly from the database Refinitiv Eikon and partly from a group of researchers. In a cross-sectional study, with a hypothetical-deductive approach, data was analyzed using the statistical program SPSS. The research issues have been answered with descriptive statistics, average rating in relation to number of controversies and by correlations between each ESG-methods scores and between scores and controversies, which was then evaluated on the basis of previous research and economic theories. Result and conclusions:  The result shows that the traditional social ESG score lack the ability to represent deficient corporate accountability for sustainability. The rating, generated from the new ESG methodology, indicates companies’ shortcomings and can therefore be claimed to be valid from the perspective of an institutional investor. With the new ESG rating as a measure for validity, the traditional ESG score is questioned as the result also shows a negative relation between the scores of each ESG rating, which indicates disagreements. Contribution of the thesis: This study supports previous research by examining the ability of traditional ESG scores to represent deficiency in corporate accountability for sustainability. The contribution is made partly through a discussion of why social controversies can be used as a validity measure for the social component of ESG scores, and partly through the validity test on two different types of ESG scores. The result shows each score’s ability to represent responsibility for sustainability and thus the usefulness of the score for institutional investors. Suggestions for future research: Further research on ESG scores, provided by rating institutes, should focus on introducing standards together with an investigation of the advantages and disadvantages of such an introduction and for whom. Additional studies may include other rating institutes, more time periods and all the dimensions of the ESG score.

This thesis investigates the impact of digitalisation on sustainability performance within manufacturing firms in Northern Europe from 2010 to 2023 at the age of Industry 4.0. It explores how digital technologies like IoT, cyber-physical systems, and big data have transformed production processes, enhancing sustainability across environmental, social, and governance (ESG) criteria. The research employs a quantitative approach, utilising regression analyses of data sourced from the Refinitiv database to assess the influence of digitalisation on ESG performance in manufacturing firms across Northern Europe.  The theoretical underpinnings of this study are grounded in an integration of shareholder and stakeholder theories, which offer a detailed examination of how digital transformations are reshaping corporate governance dynamics. It also encompasses a discussion on agency theory and legitimacy theory, highlighting how differences in corporate governance outlooks impact sustainability initiatives. Moreover, the research evaluates the potential benefits and challenges associated with digitalisation through the lens of the resource-based view and the dynamic capabilities framework. This analysis elucidates how digitalisation provides a competitive advantage, for example, by promoting efficiency and decreasing energy consumption while acknowledging the possibility of increased resource use, a phenomenon referred to as the Jevon Paradox.  Findings indicate that digitalisation facilitates improved sustainability outcomes to enhance financial performance by optimising resource utilisation, reducing waste, and improving operational efficiencies. However, variations exist depending on the type and intensity of digitalisation. The results highlight that while digital technologies drive significant improvements in environmental management and operational efficiency, the benefits are not uniformly experienced across all firms, suggesting a differentiated impact based on company size and digital maturity.  This research significantly contributes to the academic literature by providing empirical evidence of digitalisation’s role in enhancing sustainability within the manufacturing sector. Importantly, it offers practical insights for policymakers and business leaders, equipping them with the knowledge to leverage digital transformation to meet sustainability goals effectively. Future research must delve deeper into the long-term effects of digital technologies on sustainability, investigate the impacts across different industrial contexts, and examine the role of regulatory frameworks in shaping digital transformation strategies. This thesis underscores the urgent need for manufacturing firms to harness digital innovations responsibly to foster sustainable development in the digital age.

No / CSR within a purely voluntary context has so far not made meaningful contributions to the problem of corporate environmental and human rights abuses in Africa. The paper therefore aims to improve the effectiveness of CSR in the continent by making companies accountable for the veracity of statements they have voluntarily put out in the public domain. The paper adopts the stakeholder and legitimacy theories and information regulation as its framework of analysis. Following a discourse on the developments in and limitations of sustainability, the paper constructs an argument in line with these theories how these reports can still be utilised to make meaningful contribution towards strengthening CSR through accountability for false and misleading statements. Corporations have a stake in information in sustainability reports with regard to their corporate image and reputation. Therefore, under the appropriate framework, utilising corporate accountability for false and misleading statements by companies has promise for making CSR more effective. The main limitations of this research is the political will of national governments in Africa to undertake such an exercise and the relative ability of civil society groups in light of the power of corporations to effectively hold them to account through the models proposed. The paper is interdisciplinary, drawing upon both management and legal theories. A significant contribution of this research is its pragmatic approach which goes beyond calling for legal platform for CSR by recommending a model for accountability within the existing voluntary CSR framework.

Inom EU pågår ett ständigt arbete med harmonisering av lagar i syfte att utforma och införa lagstiftning av högsta kvalitet, samtidigt som hänsyn tas till att de administrativa bördorna står i proportion till deras nytta. Med detta som bakgrund har EU arbetat med att främja lättnader för små och medelstora företag på internationell såväl som nationell nivå, vilket resulterade i en revision av de egna direktiven. Som en följd av Europaparlamentet och Rådets direktiv av 2013 gällande årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, tillsattes i slutet av 2012 en utredning av regeringen. Utredningens uppgift var att lämna förslag till de lagbestämmelser som i svensk rätt skulle krävas för att genomföra direktivet. Utöver själva direktivet behandlade utredningen även frågan om de befintliga årsredovisningslagarna bör utformas på ett mer överskådligt och tydligt sätt. Utredningen resulterade i ett delbetänkande som behandlade genomförandet av EU:s nya redovisningsdirektiv, samt ett slutbetänkande som innefattade en översyn av årsredovisningslagarna. Remiss på slutbetänkandet skickades ut till 57 instanser och svaren på denna skulle vara Justitiedepartementet tillhanda senast den 1 december 2015. Totalt inkom det svar från 36 instanser gällande slutbetänkandet.Syftet med studien är att undersöka och redogöra för de attityder de olika remissinstanserna har till de förslag som angivits av utredningen. Genom att skapa en modifierad intressentmodell kategoriserar vi instanserna i olika intressentgrupper och undersöker om det finns samband i remissvaren baserat på vilken intressentgrupp respektive instans är kategoriserad i, samt vilka frågor som är av störst vikt för instanserna. Studien är av kvalitativ karaktär och empirin är baserad på de inkomna remissvaren.Studien visar att de flesta remissinstanserna ser positivt på ett införande av en ny företagskategori, mikroföretag. Då den svenska utredningen föreslår lägre gränsvärden för denna kategori än vad EU-direktivet gör, gav detta upphov till diskussion. Utredningen menar att det underlättar att ha samma gräns som för revisionsplikt, medan de som förespråkar högre gränsvärden anser att det medför mer svårigheter för svenska företag jämfört med deras europeiska jämlikar. Även den kostnadsbesparing som presenterats av utredningen ifrågasätts av ett flertal instanser då de anser att kalkylen är för snävt beräknad, och menar att kostnaderna kommer att bli högre både för det enskilda företaget och för samhället. Gällande moderniseringen av ÅRL och BFL är alla instanser överens om att det är något som ligger i tiden, baserat på att lagarna idag är allt för komplexa och saknar logisk struktur. Förslagen gällande fastställandet av årsredovisningen samt fastställelseintyget har renderat i minst yttranden från remissinstanserna. De instanser som svarat är också de som påverkas mest av de nya reglerna.De slutsatser vi drar är att de flesta instanserna är positiva till de förslag som presenterats av utredningen. Debatten angående gränsdragningen kommer med stor sannolikhet att fortgå även efter det att kategorin mikroföretag har införts i lagstiftningen. Vi anser att det är av vikt att Sverige tillämpar de gränsvärden som EU-direktivet förespråkar, bland annat av harmoniseringsskäl. I kostnadsfrågan ser vi att det i det långa loppet är viktigare att lättnader införs för de mindre företagen än att det på kort sikt kommer innebära merkostnader för myndigheterna. Gällande förslaget till en modernisering av ÅRL och BFL så är vi precis som remissinstanserna positiva till det då vi anser det vara av största vikt att förbättra tydligheten i lagtexten. / Within the EU, the work with harmonization of laws is an on-going process. The aim is to design and implement legislation of the highest quality, while taking into account that the administrative burdens are proportionate to their advantage. Against this background, the EU has worked to promote relief for small and medium-sized entities at the international as well as the national level, resulting in an audit of its own directives. As a result of the European Parliament and Council Directive of 2013 concerning the annual accounts, consolidated financial statements and related reports of certain types, an investigation was added by the government at the end of 2012. The investigators task was to submit proposals to the legislative provisions of Swedish law that would be required to implement the Directive. In addition to the Directive itself, the investigation treated the question whether the existing annual accounts legislation should be redesigned in a more transparent and clear manner. The investigation resulted in an interim report that dealt with the implementation of the new EU accounting directives, as well as a final report, that handled a review of the annual accounts act. The consultation on the final report was sent to 57 agencies and the answer to this was to be at the Ministry of Justice no later than 1 December 2015. Answers were received from 36 agencies.The purpose of this study is to examine and report on the attitudes of the various consultative agencies regarding the proposals set forth by the investigation. By creating a modified stakeholder model, we categorize instances of the various stakeholders and examine whether there is a correlation in the responses based on the stakeholder group each instance is categorized into, and what issues are of most importance to the instances. The study is qualitative in nature and the empirical data is based on the submitted consultation responses.The study shows that most agencies welcome the introduction of a new business category, micro-entities. There are some concerns regarding the limits for this category, since the limits suggested by the Swedish investigation are lower than the limits suggested by the EU. The investigation believes that it is helpful to have the same limit as for auditing duty, while those who advocate higher levels believes it will cause more problems for Swedish companies compared to their European peers. The cost saving estimated by the investigation are believed to be too narrowly calculated by several agencies, who argue that the costs will be higher for both the individual entity as well as for society. Regarding the modernization of the annual accounts acts all agencies agree that it is something that needs to be done, based on that the laws are too complex and lack logical structure. The proposals regarding the establishment of the annual report and approval certificate has rendered the least opinions of the consulted agencies. The replying agencies are the ones most affected by these new rules.The conclusions that we draw are that most of the agencies are positive towards the proposals presented by the investigation. The debate over the limits for micro-entities will likely continue after the category has been introduced to legislation. We believe that it is important for Sweden to apply the values that the EU directive advocates, for harmonization reason among other things. Regarding the cost issue we see that it is more important to promote relief for the smaller companies, than the meaning of increased costs in the short term. Regarding the modernization of the annual account acts we are, just as the consultative agencies, in favour of it because we believe it to be of utmost importance to improve the clarity of the legal text.(This essay is written in Swedish)

Titel: Revisionskvalitet - En studie beträffande hur låg revisionskvalitet vidareutvecklarkonceptet revisionskvalitet. Bakgrund & problematisering: Revisorer befinner sig i förtroendebranschen där skandaler, vars grund ligger i bristande revisionskvalitet, har fått allmänheten att se på revisionsprofessionen med misstänksamhet. För att inte missbruka professionens förtroende såväl som frambringa skandaler finns ett behov av att reducera bristande revisionskvalitet. Då majoriteten av tidigare forskning, gällande konceptet revisionskvalitet, fokuserar på konceptets högre spektrum menar vi att ett nytt angreppssätt för att konceptualisera revisionskvalitet och därmed reducera bristande revisionskvalitet är nödvändigt. Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att utforska vad låg revisionskvalitet innebär utifrån den kontroll- och tillsynsåtgärd som övervakar revisionsprofessionen från insidan, för att på så vis skapa en vidare förståelse för konceptet revisionskvalitet. Uppsatsens delsyfte är att redogöra för utvecklingen av låg revisionskvalitet över tid fram till aktuell tidpunkt, för att på så vis få en mer flerdimensionell förståelse för hur låg revisionskvalitet har vidareutvecklat konceptet revisionskvalitet. Metod: Uppsatsen har tagit utgångspunkt i en abduktiv forskningsansats och har där igenom antagit en kvalitativ undersökningsmetod och longitudinell design. Den kvalitativa undersökningsmetoden har utförts i två steg, varvid förstudien har tagit sin utgångspunkt iintervjuer, medan huvudstudien har tagit sin utgångspunkt i en innehållsanalys av disciplinärenden utförda av Revisorsnämnden med den disciplinära åtgärden upphävande av auktorisation eller godkännande. Slutsats: Revisionskvalitet som koncept kan genom uppsatsens förstudie och huvudstudie definieras utifrån låg revisionskvalitet i from av överkategorierna; Dokumentation, Granskning, Okunskap, Regelverk, Formella brister samt Uppfyller inte steg i revisionen. Således har denna uppsats, genom nya aspekter såväl som nivåer, preciserat befintlig teori och befintliga konceptpå så vis att utvecklingen av låg revisionskvalitet har vidareutvecklat konceptet revisionskvalitet. Nyckelord: Audit, audit failure, audit failure definition, audit service quality, audit quality, audit quality definition, dysfunctional auditor behavior, ethics, etik, going concern warning, high audit quality, legitimacy, legitimacy theory, low audit quality, profession, professionalduty, revision, revisionskvalitet, revisionsmisslyckande, revisor och quality. / Title: Audit Quality - A thesis regarding how low audit quality further develop the concept ofaudit quality. Background & problem: Accountants are in the trust industry and scandals, whose foundationlies in the lack of audit quality, has thus gained the public to see the audit profession with suspicion. In order not to abuse the trust as well as produce scandals there is a need to reduce low audit quality. Since the majority of previous research has been focusing on the concept's higher spectrum, we believe a new approach for conceptualizing audit quality is necessary in aim to reduce low audit quality. Purpose: The main purpose with this thesis is to explore what low audit quality means based on the control and enforcement measure that monitors the audit profession from the inside, to thereby create a wider understanding of the concept of audit quality. The subsidiary aim of this thesis is to describe how the low audit quality has developed over time, compare with the current situation and thereby obtain a multidimensional understanding of how low audit quality has developed into the concept of audit quality. Method: This thesis has an abductive research approach and has therefore adopted a qualitative research method and longitudinal design. The qualitative survey methodology was conducted in two stages, the feasibility study has been based on interviews, while the main study has been based on a content analysis of disciplinary proceedings conducted by the Supervisory Boardwith the disciplinary action waiver of authorization or approval. Conclusion: Audit quality as a concept can through the thesis feasibility study and the mainstudy be defined by low-quality audits in the form of the categories; Documentation, Review, Ignorance, Regulatory framework, Formal shortage and Does not fulfill the stage of the audit. Thus, this thesis, through new aspects as well as new levels, has specified existing theory and existing concepts in a way that the development of low audit quality has further developed the concept of audit quality. Key words: Audit, audit failure, audit failure definition, audit service quality, audit quality,audit quality definition, dysfunctional auditor behavior, ethics, going concern warning, high audit quality, legitimacy, legitimacy theory, low audit quality, profession, professional duty andquality.

De flesta forskare är överens att den mänskliga påverkan på klimatet i form av växthusgaser är ett faktum. För att minska den mänskliga påverkan har ett system med utsläppsrätter för att reglera utsläppen införts. Tanken är att utsläppen ska minskas successivt av alla inblandade och att detta ska redovisas inom varje land i särskilda rapporter. Inom redovisningen av företags finansiella status såsom årsredovisningar finns det i dagsläget ingen reglering som styr om och hur dessa utsläppsrätter ska redovisas. IASB utreder redovisningspraxis för att kartlägga vilka metoder som används. Genom denna kartläggning undersöker de om det är genomförbart att ge ut finansiella rapporteringskrav för ett potentiellt stort antal system och förbättra jämförbarheten. Liknande studie har gjorts i Europa av PwC och IETA år 2007. Denna studie behandlar hur företag i Sverige valt att redovisa sina utsläppsrätter. En genomgång av de 267 företag som omfattas av handelssystemet för utsläppsrätter i Sverige och innehållsanalys av deras årsredovisningar för år 2014 har gjorts. Därefter har strax över 20 procent av företagen granskats ytterligare för att utreda varför företagen valt att redovisa sina utsläppsrätter på visst sätt. Den insamlade data har sedan analyserats mot tidigare forskning och finansiella redovisningsteorier som behandlar oreglerade finansiell rapportering. Det som har framkommit i studien är att av de företag i Sverige som redovisar utsläppsrätter, redovisar de flesta sina utsläppsrätter framförallt som immateriella tillgångar eller omsättningstillgångar. Tidigare forskning ihop med teorierna kan förklara dessa val av redovisningspraxis som ett nationellt mönster som förmodat skapats i brist på internationell vägledning och med grund i IFRIC 3 för de av företagen som redovisat sina utsläppsrätter som immateriella tillgångar. De utav företagen som har valt att redovisa sina utsläppsrätter som omsättningstillgångar kan förklaras av avsikten med utsläppsrätterna. I studien uppmärksammas även de företag som valt att inte redovisa sina utsläppsrätter som valt att ha upplysningar som beskriver deras utsläpp på annat vis. Företags val av redovisningsmetod av utsläppsrätter förklaras av institutionell teori för företag som redovisat sina utsläppsrätter som immateriella tillgångar och som en överlappning mellan intressentteorin och legitimitetsteorin för de företag som inte redovisar sina utsläppsrätter men har upplysningar om utsläpp. Studiens resultat påvisar både skillnader och likheter med tidigare undersökning av hur stora företag i EU redovisar sina utsläppsrätter och kan därför påvisa att IASB torde kunna utge finansiella rapporteringskrav av utsläppsrätter som redan stämmer överens med redovisningspraxis idag. Detta behöver dock undersökas vidare för att kunna generaliseras till alla länder som omfattas av EU ETS. / Most scientist agree that human influence on the climate in terms of greenhouse gas emissions is a fact. To reduce the human impact, a system of emission rights to regulate emission have been introduced. The idea is that emissions should be reduced gradually by all involved entities and that this should be recognized in every country in special reports. In recognition of the company’s financial status, such as annual reports, there is currently no state regulations governing whether and how there emission rights should be reported. IASB is investigating accounting practices to identify the methods used. Through this survey they try to identify the feasibility of issuing financial reporting requirements for a potentially large number of systems and improve comparability. Similar studies have been made in Europe by PwC and IETA in 2007. This study discusses how companies in Sweden chosen to report their emission rights. A review of the 267 companies covered by the emission trading scheme in Sweden and content analysis of their financial statements for 2014 have been made. Subsequently about 20 percent of the companies have been further examined to determine why companies have chosen to report their emission rights in a certain way. The collected data were analyzed against past research and financial accounting theory such as unregulated financial reporting theory. What has been found in this study is that among companies in Sweden that do report their emission rights, the majority reported their allowances primarily as intangible assets or current assets. Previous research together with the theories can explain the choice of accounting practices as a national pattern that supposedly been created by a lack of international guidance and due to IFRIC 3 for those companies that reported their emission rights as intangible assets. Those companies that have chosen to report their emission rights as current assets can be explained by the intent of the allowances. The study also addresses the companies that have chosen not to declare their allowances and have chosen to have disclosures that describes their emission in other ways. Companies’ choice of accounting method of allowances is explained by institutional theory for the companies that reported their emission rights as intangible assets and an overlap between stakeholder theory and legitimacy theory for companies that do not report their emission rights but have emission disclosures. The study’s results demonstrate both similarities and differences with the precious survey of how large entities in the EU report their emission right and could thereby demonstrate that the IASB should be able to issue financial reporting requirements of allowances that already is consistent with the accounting practices today. This needs to be investigated further in order to be generalized to all countries covered by the EU ETS.