Hållbarhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och nämns ofta i mediesammanhang. Planeten är överbefolkad, människor svälter och levnadsstandarden skiljer sig markant mellan jordens kontinenter. Även jordens resurser används i större mån än vad planeten klarar av och detta leder i sin tur till att miljön blir lidande. Detta har bidragit till att samhället idag har höga krav på hur företag arbetar kring hållbarhet. Intressenternas krav har i sin tur lett till att upprättande av hållbarhets- redovisningar har blivit allt vanligare. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur hållbarhetsredovisningar utformas i tre olika branscher i Sverige och jämföra dessa för att urskilja eventuella likheter och olikheter som kan finnas. Vidare kommer även alternativa förklaringar till likheterna och olikheterna framföras. Branscherna som har studerats är hemelektronikbranschen, klädbranschen och livsmedels- branschen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en djupgående analys av 15 företags hållbarhetsredovisningar gjorts. Sedan har dessa företag jämförts för att ha möjlighet att urskilja eventuella likheter och olikheter. Utifrån det empiriska materialet kan det utläsas att utformningen av de granskade rapporterna är olika till utseendet men att innehållet är relativt likt. Dock finns det ett fåtal skillnader i innehållet vilket kan bero på vilken miljö som respektive företag är aktiva i och vilka krav intressenterna har på ett företags hållbarhetsarbete. Likheter mellan branscherna och företagen kan förklaras med hjälp av legitimitetsteorin och den institutionella teorin. Företag vill uppnå legitimitet gentemot samhället i stort och det kan göras genom att efterlikna de företag som upprättar framgångsrika hållbarhetsrapporter. Studien är en kartläggning av hållbarhetsredovisningar i tre olika branscher där likheter och olikheter framhävs samt eventuella förklaringar till varför företag utformar sin hållbarhetsredovisning på de sätt de har gjort. / Sustainability is an up-to-date issue and it’s often mentioned in media. The planet is overpopulated, people are starving and the living conditions differ significantly between the continents. The resources of the earth are used to a greater extent than the planet is capable of. This has led to environmental problems and that the society has high demands of corporate social responsibility. Stakeholders’ requirements have led to the fact that the establishment of sustainability reports has become more common. The purpose of this thesis is to examine how sustainability reports are designed in three different industries in Sweden and compare them to distinguish any similarities or differences that may exist. Further, alternative explanations for the similarities and differences will be made. The industries that have been studied are the following: consumer electronics industry, clothing industry and food industry. In order to answer the study's purpose and questions, an in-depth analysis of 15 companies’ sustainability reports has been made. Then a comparison has been made between these companies and industries in order to determine if there are any similarities or differences. Based on the empirical material, the design of the reviewed reports is different in appearance but the content is relatively similar. However, there are also a few differences in the content and these may depend on the environment for which each company is active and what kind of requirements its stakeholders have on the company's sustainability work. Similarities between the industries and companies can be explained with the help of legitimacy theory and institutional theory. Companies want to achieve legitimacy towards the society and one way to do this is to imitate the companies that establish successful sustainability reports. The study is a mapping of sustainability reports in three different industries, highlighting similarities and differences, as well as possible reasons why companies design their sustainability report in the way they have done.

Redovisningen används som ett verktyg för beslutsfattande i olika situationer och därför är det viktigt att redovisningen sker på ett korrekt sätt. Dock har det visat sig att verktyget inte alltid fungerar i praktiken eftersom att företag kan använda sig av earnings management för att vilseleda användarna. Studien har gjorts som en komparativ fallstudie med hjälp av tio olika case som byggts upp genom skandaler där earnings management uppdagats i svenska företag. En jämförelse har sedan gjorts av de olika casen i syfte att upptäcka likheter och skillnader för att på så sätt få en ökad förståelse av fenomenet. Studien undersöker vad som gör att en företagsledare använder sig av earnings management samt vilka konsekvenser det får för företaget och dess olika intressenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp organisations- och redovisningsteorier tillsammans med etik och moral för att kunna identifiera olika vinklar av problematiken. Studien konstaterar att det sällan finns en enda bakomliggande faktor som bidrar till att earnings management används. De olika bakomliggande faktorerna som har identifierats handlar om att ge en förskönad bild över antingen företaget eller företagsledaren själv. Det framgår även att earnings management medför negativa konsekvenser för såväl företaget som dess intressenter. Slutligen kan studien konstatera att earnings management inte medför något positivt och således inte har någon vinnare. / Financial statement is used as an instrument for decision making in several situations, thus it is of high importance that it is performed accurately. However, it has appeared to not always operate correctly since companies have the possibility to use earnings management to misguide the users. This study has been accomplished as a comparative case study with ten various cases, generated from scandals where earnings management has been exposed in Swedish companies. We have compared the cases in order to gain an increased comprehension of the phenomenon and its effects. The study examines the underlying reasons for a business manager to apply earnings management and which consequences it brings to the enterprise and its stakeholders. The empirical material has been analyzed with organizational and accounting theories along with ethical and moral beliefs in order to identify different perspectives of the stated problem. The conclusion is that it is often more than one underlying factor that contributes to the use of earnings management. The identified underlying factors are about giving a better picture of either the business manager or the company. It also emphasizes that earnings management causes adverse consequences for the firm as well as its stakeholders. Finally, this study states that earnings management does not lead anything positive, thus it does not result in anyone winner.

Globalisering och den senaste tidens utveckling av CSR har föranlett ett behov av harmonisering av hållbarhetsrapportering likt rapporter av finansiell karaktär, för att på så sätt främja CSR-arbetet och underlätta vid investeringsbeslut. Idén bakom CSR är till stor del influerad av den anglosaxiska och europeiska syn på rättvisa, demokrati och sociala strukturer. Vad gäller rapportering kring hållbarhet finns ett flertal internationellt accepterade standarder och riktlinjer varav en är GRI. Trots allmänna riktlinjer så kvarstår dilemmat om harmoni då hållbarhetsrapporteringen i grunden skiljer sig åt länder emellan till följd av olikheter i kulturella värderingar. I studien undersöks två länder med olika företagskulturer, närmare bestämt USA och Japan. Utvecklingen av CSR har letts av västerländska länder och företag och är till stor del influerad av den anglosaxiska synen på sociala strukturer. Japan däremot började tillämpa CSR så sent som år 2003 och med dessa olikheter i åtanke är det rimligt att anta att ett universellt tillvägagångssätt av CSR inte existerar. Mot denna bakgrund resulterar studiens syfte i att undersöka om skillnader finns i hur hållbarhetsrapporteringen ser ut länderna emellan och om de i sin tur kan förklaras av de kulturella skillnaderna. I studien tillämpas först en kvantitativ innehållsanalys och därefter en diskursanalys. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att båda företagen följer G4:s riktlinjer men de skillnader som framgick var att det japanska företaget rapporterar mer kring social hållbarhet än vad det amerikanska gör. Omvänt rapporterar det amerikanska företaget mer kring ekonomisk hållbarhet än vad som kunde tydas från den japanska hållbarhetsrapporten. Ett försök gjordes sedan att koppla dessa skillnader till kulturella dimensioner genom att analysera retoriken i CSR-rapporterna. Slutsatserna som kan dras av denna analys är att de starka kulturella dragen troligtvis suddas ut till följd av att stora företag blir mer och mer globala. / Globalization and the recent evolution of CSR has led to the need for harmonization of sustainability reporting, similar to the harmonization of financial reporting. This would both encourage the engagement for CSR and also facilitate decision making for investors. The idea of CSR is strongly influenced by the Anglo-Saxon and European views of justice, democracy and social structures. Regarding sustainability reporting, there are several internationally accepted standards and guidelines, one of which is GRI. Despite the existence of these guidelines, the dilemma of harmonization remains as sustainability reporting differs between countries due to differences in cultural values. In this study two countries with different corporate cultures will be examined, United States and Japan. The development of CSR has been led by western countries and organizations and is mainly influenced by the Anglo-Saxon view of social structures. Japan, on the other hand, started practising CSR as late as 2003 and with these differences in mind it is relevant to assume that a global course of action does not exist. With this background, the purpose of this study is to examine whether there are differences in sustainability reporting among the countries and if these differences can be explained by their cultural characteristics. The methods used for the study are a quantitative content analysis followed by a discourse analysis. The results from the study show that both companies examined are compliant with the G4 guidelines. The differences that could be found was that the Japanese organization reports more on the subject of social sustainability compared to the American one. Conversely the American organization reports more on the subject of economic sustainability than what could be read from the Japanese CSR-report. An attempt to connect these differences to cultural inequalities was made through an analysis of the rhetoric of the CSR-reports. The conclusion of this discourse analysis was that the strong cultural characteristics might have disappeared due to the fact that large companies become more and more global.

Hållbar utveckling är ett ämne som har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Kraven på att företag ska ta ansvar för miljö har ökat och att förmedla information om detta är något som kunderna efterfrågar allt mer. Till räkenskapsåret 2017 blev det obligatoriskt för stora företag att redovisa hållbarhet i årsredovisningen, för mindre företag finns valet att frivilligt redovisa hållbarhet. Åkeribranschen är en intressant bransch att studera då den har en stor miljöpåverkan vilket leder till syftet med uppsatsen. Syftet är att granska åkeriföretags syn på hållbarhetsredovisning jämfört med deras syn på andra miljöfrågor och regleringar. I uppsatsen används en kvalitativ metod i form av fyra semistrukturerade intervjuer och tio strukturerade telefonintervjuer.Företagen redovisar hållbarhet frivilligt genom miljörapporter till kunderna men det finns inget intresse av att göra en egen rapport i årsredovisningen. Hållbarhetsredovisning ses inte som ett problem, andra miljöfrågor som nya Euroklasser prioriteras högre i branschen. Kunder ses som den viktigaste intressenten, vilket gör att relationen till dem värderas högt. / Sustainability is a subject which has got a lot of attention during recent years. Demand for businesses to take responsibility for the environment are rising as customers want more information about how companies work with environmental sustainability. It is mandatory since the year 2017 for large companies to disclose this information but for small companies it is still optional. The transport industry has a heavy impact on the environment but is still necessary in modern society, which makes it an interesting industry to study. The purpose of the essay is to examine Swedish transport companies view on sustainability disclosure and how it compares to environmental regulations. The method used in this essay is a qualitative method with four semistructured personal interviews and ten structured telephone interviews.Key findings are that the companies that take part in this essay present sustainability to their customers through reports but not in the financial statement. Sustainability disclosure is not perceived as an issue, environmental regulations such as the new Euroclasses have higher affect on the companies. The most important stakeholders for the companies are the customers, which makes customer relationship valuable.

Titel: Leder rapportering om hållbarhet till ännu bättre resultat? En global studie om 4 288 bolag och kostnad för räntebärande skulder Datum: 2018 – maj Syfte: CSR är ett välutforskat ämne med många olika inriktningar. Vårt val föll på att studera dess inverkan på kostnaden för räntebärande skulder. Antalet tidigare gjorda studier i samma inriktning är inte lika omfattande och de vi hittat har både varierande utfall och design. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan CSR-aktiviteter, CSR-rapportering och skuldkostnad. Vi har även delat in CSR-aktiviteter i de fyra dimensionerna miljö, den sociala dimensionen, företagsstyrning och kontroversdimensionen för att kunna studera respektive dimensions relation gentemot CSR-aktiviteter och skuldkostnad. Metod: Vår studie har en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv utgångspunkt. Vi har ett tidsperspektiv som har en longitudinell design med data från 4 288 företag under en åttaårsperiod. Studien har ett års förskjutning framåt för skuldkostnaden. Studien baseras på sekundärdata inhämtad från Thomson Reuters Datastream som sedan har analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat & slutsats: Våra resultat ger bevis för att det finns ett negativt samband mellan dimensionen för kontroverser och skuldkostnad. Företag som på ett bra sätt hanterar och undviker kontroverser genererar också en lägre skuldkostnad. Total CSR samt dimensionerna social, miljö och företagsstyrning visade alla positiva samband med skuldkostnad, vilket betyder en högre skuldkostnad. CSR-rapportering har full medieringseffekt för den sociala dimensionen samt för total CSR medan resultaten visade på delvis mediering för miljö, företagsstyrning och kontroversdimensionen.   Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med ny kunskap till förhållandet mellan CSR och värdeskapande, med inriktning på kostnaden för räntebärande skulder. Resultaten signalerar ett behov av en uppstyrd definition och reglering av CSR-aktiviteter och dess rapportering samt hur viktigt det är för ett företag och dess skuldkostnad att inte förknippas med negativa händelser i media. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie bygger på sekundärdata tagen från företag som redovisar sina CSR-aktiviteter hade vi, om mer tid funnits, velat komplettera vår forskning med fältstudier. Detta för att fånga in företag som inte redovisar CSR och möjligen även se till vilken grund bankerna gör sina riskbedömningar på. Vårt första förslag till fortsatt forskning blir därför att utföra fältstudier, framförallt mot företag som inte redovisar sina CSR-aktiviteter. Ett andra förslag till fortsatt forskning är att använda sig av alternativa mått för att mäta CSR-aktiviteter. Vidare föreslår vi också att utföra en liknande studie med längre tidsförskjutning än ett år. / Title: Does disclosure about doing good lead to doing better? A global study on CSR, CSR disclosure and cost of debt Date: 2018 - May Aim: CSR is a well-researched subject with many different approaches. Our perspective is to study its impact on the cost of debt. The number of previous studies in the same direction as our is not extensive, and those we have found have both varying outcomes and designs. Our purpose is to investigate the relationship between CSR activities, CSR disclosure and cost of debt. We have also divided CSR activities into four dimensions; the environmental dimension, the social dimension, the corporate governance dimension and the controversial dimension in order to study the relation between each dimension, CSR disclosure and cost of debt. Method: Our study has a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive starting point. We have a time perspective that has a longitudinal design with data from 4 288 companies over an eight-year period. The study has a one-year lag for the cost of debt. The study is based on secondary data obtained from Thomson Reuters Data Stream. We have analyzed the data in the IBM SPSS statistics program. Result & Conclusions: Our results provide evidence that there is a negative correlation between the controversial dimension and the cost of debt. Companies that manage and also avoid controversies also generates a lower cost of debt. Total CSR and social, environmental and corporate governance dimensions all showed a positive correlation with cost of debt, which means higher cost of debt. CSR reporting has full mediation effect for the social dimension as well as for total CSR activities, while the results showed partial mediation for environment, corporate governance and the controversial dimension. Contribution of the thesis: The study has contributed new knowledge to the relationship between CSR and the creation of value, focusing on the cost of debt. The results indicate the need for a defined definition and regulation of CSR activities and its reporting, and the importance of a company and its cost of debt to not be associated with destructive media events. Suggestions for future research: Since our study is based on secondary data taken from companies reporting their CSR activities, we wanted, if we had more time, to supplement our research with field studies. This to capture companies that don't report CSR and possibly also to see why and how banks make their risk estimations. Our first suggestion to further research will therefore be field studies, especially against companies that do not report their CSR activities. A second suggestion for further research is to use alternative measures to measure CSR activities. Furthermore, we also suggest that future researchers carry out a similar study with longer time shifting than one year.

Collapse of the textile factory Rana Plaza, among other disasters, has been a wake up call for the textile industry. These disasters, in combination with other factors, have resulted in raised consciousness regarding sustainability through a social and environmental perspective. Fashion companies have adapted new strategies in order to survive hard competition on the market, sustainable marketing has become a common tool to meet the conscious customers’ demands and requirements. A phenomena like Greenwashing, which promotes an overly environmentally friendly image externally, has trigged skepticism among consumers towards fashion companies’ sustainable marketing and CSR-communication. To gain an understanding in what the causes of skepticism are among consumers, this study aims to research whether knowledge and interest regarding CSR, have an effect on the consumer's willingness and ability to appraise fashion companies’ sustainable marketing and CSR-communication. We also review what is necessary for a company to do, in order to create legitimacy and build a “social contract”, supported by the legitimacy theory. To research this topic, we use theories concerning CSR-communication, sustainable marketing, Greenwashing as well as legitimacy theory. Empirical material has been collected through a self-questionnaire survey, which later generated an analysis of sustainable marketing and CSR-communication of four fashion companies. Results of the 405 replies to our questionnaire were processed in the statistic program SPSS. Our analysis indicated a low correlation between the factors knowledge, interest and the attitude towards sustainable marketing and CSR-communication. Other factors are more likely to affect the consumers’ attitude. Results also show that admitting ones’ mistakes, having a transparent supply chain, integrating sustainable strategies within the whole company, co-operateting with non-governmental organizations, and to setting reachable goals, are all essential actions in order to gain legitimacy. / Kollapsen av textilfabriken Rana Plaza, tillsammans med en rad andra incidenter, har gett textilindustrin ett rejält uppvaknande. Detta, i kombination med ytterligare faktorer, har lett till en ökad medvetenhet kring hållbarhet, både ur ett socialt och miljömässigt perspektiv. Modeföretag har därför tagit till nya strategier för att överleva den tuffa konkurrensen på marknaden och hållbar marknadsföring har blivit ett vanligt verktyg för att möta den allt mer medvetna konsumentens behov och krav. Då fenomen som Greenwashing, att skapa en bild av sig som miljövänlig, har blivit allt vanligare, har konsumenters skepticism mot modeföretags hållbara marknadsföring blivit ett allt mer utforskat ämne. För att få en uppfattning om vad det egentligen är hos konsumenten som skapar denna skepticism, riktar sig denna studie till att undersöka huruvida de två faktorerna kunskap och intresse kring CSR påverkar en konsuments förmåga att värdera ett modeföretags hållbara marknadsföring. Vi tittar också på vad det egentligen är som krävs för att skapa legitimitet och bygga ett “socialt kontrakt”, med legitimitetsteorin i grunden. För att kunna undersöka detta ämne använder vi oss av teorier kring CSR-kommunikation, hållbar marknadsföring, Greenwashing samt legitimitetsteorin. Empiri har samlats in med hjälp av en enkätundersökning vilket i sig genererade till en analys av fyra modeföretags hållbara marknadsföring och CSR-kommunikation. Resultatet av de 405 besvarade enkäterna, som bearbetades i statistikprogrammet SPSS, visade oss att det inte finns något direkt samband mellan de två faktorerna intresse och kunskap och huruvida man ställer sig till modeföretags hållbara marknadsföring och CSR-kommunikation. Det finns förmodligen andra faktorer som ligger bakom istället. Våra resultat visar också att erkänna sina misstag, vara transparenta, integrera hållbarhet i hela organisationen, samarbeta med utomstående organisationer, och att inte sätta upp miljömål som inte kan nås är grundläggande handlingar till att uppnå legitimitet.

Companies are expected to be good corporate citizens and fulfil expectations of both shareholders and stakeholders. Depending on their corporate objectives, companies undertake different CSR activities using their preferred financial resources. The relationship between these two notions is interesting to investigate in the Nordic context since companies in this geographical area are the global leaders in sustainability. We formulate the following research question as: What is the relationship between financial slack and the CSR performance in Nordic countries? As such, the purpose of this thesis is to investigate the underpinnings of whether companies choose to allocate their financial slack resources towards improving performance of CSR, or so called value creation. Doing so, we investigate the relationship between financial slack resources and CSR score. In adopting a regulatory position on the development of society, we conduct our research in accordance with the functionalist research paradigm, namely through commitment to the objectivist ontic and positivist epistemic research philosophies. We answer the research question using the deductive approach. Our research design is framed with an explanatory purpose relying on archival strategy to perform a quantitative study. The theoretical underpinnings for analysis comes in the form of legitimacy theory, the institutional differences hypothesis, Resource-based theory, slack resources theory, stakeholder and shareholder theory. We use multiple linear regressions to analyse cross-sectional data for the period between 2005 and 2015 collected from Thomson Reuters DataStream. Our result indicates that the relationship between financial slack and CSR performance in the following year is mixed with both positive and negative relationships being present. Our most important finding is a pattern indicating that during the year 2008 the relationship changed from being positive to negative. This implies that the more funds a company has at its discretion, the less likely it is for them to invest it in developing their CSR performance the following year. This could have severe negative implications on shareholders, stakeholders and society.

Introduktion: Bedömning av fortsatt drift är ett område som vållar många revisorer bekymmer. Samtidigt är det en fundamental förutsättning för att utföra revision av hög kvalitet. Tidigare studier inom området har studerat fenomenet utifrån sekundärdata. Denna studie ämnar att använda sig av primärdata utifrån alternativ forskningsmetod för att komplettera tidigare studier ur en svensk kontext. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara skillnaderna i revisorns bedömning av fortsatt drift. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. En tvärsnittsdesign har använts och empirin har samlats in från auktoriserade revisorer genom en enkätundersökning. Detta har kompletterats med kvalitativ data som har samlats in genom uppföljningsintervjuer. Slutsats: Studiens resultat indikerar att revisorer är en homogen grupp och att det finns ett antal bakomliggande faktorer som är avgörande vid bedömning av fortsatt drift, såsom dialog med klienten och tillgång till klientens framtidsorienterade lönsamhetsinformation. / Introduction: Going  concern  assessment  is  a  subject  that  causes  many auditors anxiety. At the same time it is a fundamental prerequisite for performing audit of high quality. Previous studies in the field have studied the phenomenon based on secondary data. This study aims at using primary data based on alternative research methods to supplement earlier studies through a Swedish context. Purpose: The purpose of this study is to explain the differences in the auditor’s going concern assessment. Method: The study is based on a quantitative research method with a deductive approach. A cross-sectional design has been used and research data has been collected through auditor’s participation through a survey. This study has been supplemented with qualitative data collected through follow- up interviews Conclusion: The result of the study indicate that auditors are a homogeneous group and that there are a number of underlying factors that are crucial in assessing going concern, such as ongoing dialogue with client and access to the clients future oriented profitability information.

Syfte: Medvetenheten om hållbarhetsfrågor har ökat allt mer bl.a. i samband med avslöjande av olika hållbarhetsskandaler. ESG-betyget har skapats för att intressenter ska kunna få uppfattning om hur hållbart ett företag är, men hur pålitligt är betyget egentligen? Syftet med studien är att undersöka ett eventuellt samband mellan en av ESG-betygets dimensioner; G-betyget och bolagsstyrningsskandaler, med särskilt fokus på branschtillhörighetens, företagsstorlekens och skandal-kategorins påverkan.  Metod: Studien har en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Tidsperspektivet består av en longitudinell design som genomförs med data över en tioårsperiod mellan 2010 och 2019, från 2 332 publika bolag över hela världen. Studien är baserad på sekundärdata och variablernas information har inhämtats från databasen Refinitiv Eikon. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS genom fyra multipla regressionsanalyser och en multipel logistisk regressionsanalys.  Resultat & slutsats: Resultatet visar att det inte finns något signifikant samband mellan G-betyget och bolagsstyrningsskandaler. Slutsats dras att graden av Thomson Reuter G-betyg inte ger någon indikation på att ett företag på kort sikt kommer involveras i en bolagsstyrningsskandal, samt att bolagsstyrningsskandalerna inte har någon effekt på G-betyget året efter skandalen inträffat. Studien ifrågasätter därför betygets validitet och användbarhet, då det inte framkommer någon koppling mellan betygets värdering av företags bolagsstyrningsarbete och konkreta prestationer.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att belysa och öka kunskapen kring G-betygets och bolagsstyrningsskandalers eventuella relation, vilket ger ett komplement till den pågående och aktuella diskussionen och utvecklingen av ESG-betyg.    Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier kan med fördel göra en liknande studie på någon av de andra dimensionerna av ESG-betyget, för att undersöka om de skiljer sig från denna studies resultat. Denna studie tar inte heller hänsyn till skandalers allvarlighetsgrad vilket kan vara intressant för framtida studier. / Aim: Awareness of sustainability issues has increased, among other things,  connection with the disclosure of various sustainability scandals. The ESG score has been created so that stakeholders can get an idea of how sustainable a company is, but how reliable is the score really? The purpose of the study is to investigate a possible connection between one of the pillars of the ESG score; the G score and corporate governance scandals, focusing especially on the impact of the industry affiliation, company size and scandal category.  Method: The study has a positivistic research philosophy with a deductive approach. The time perspective consists of a longitudinal design that is implemented with data over a ten-year period between 2010 and 2019, from 2 332 public companies worldwide. The study is based on secondary data and the information of the variables has been obtained from the Refinitiv Eikon database. Data have been analyzed in the statistics program SPSS through four multiple regression analyses and a multiple logistic regression analysis.  Result & Conclusions: The results show that there is no significant correlation between the G score and corporate governance scandals. It concludes that the degree of Thomson Reuter G score does not give any indication that a company will be involved in a corporate governance gap in the short term, and that the corporate governance scandals have no effect on the G score the year after the scandal occurred. The study therefore questions the validity and usefulness of the rating, as no link between the rating's evaluation of corporate governance work and concrete performance is found.  Contribution of the thesis: The study helps to highlight and increase knowledge about the possible relationship between G score and corporate governance scandals, which complements the ongoing and current discussion and development of the ESG score.  Suggestions for future research: Future studies may usefully perform a similar study on any of the other dimensions of the ESG score, to investigate whether they differ from this study's results. This study also does not consider the severity of scandals, which may be of interest for future studies.

Bakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet har blivit ett växande samtalsämne och ett ökat tryck på hållbarhet har lett till att ett lagkrav har tillsatts för att företag ska redovisa hållbarhet i årsredovisningen. Bland annat har GRI tagit fram riktlinjer för en tydlig struktur för hållbarhetsredovisningen men problemet är att företaget jobbar med olika intressenter och använder sig av olika indikatorer vid redovisningen vilket i sin tur gör det svårt att jämföra olika hållbarhetsredovisningar med varandra. Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att undersöka vad svenska börsnoterade företag presenterar i sina hållbarhetsrapporteringar. Vidare är syftet att bidra till en ökad förståelse kring hur olika företags hållbarhetsrapportering skiljer sig åt innehållsmässigt både över tid och mellan branscher. Studiens svarar bland annat på frågeställningen om kring hur innehållet i hållbarhetsrapporterna har förändrats mellan 2015 och 2020. Metod: För att besvara studiens frågeställning genomförs en kvantitativ innehållsanalys på totalt tjugo olika företags hållbarhetsrapporteringar. I studien valdes granskning av börsnoterade företag från fyra olika branscher, totalt fem företag från varje bransch. För innehållsanalysen används ett kodningsschema som skapats utifrån kategorierna ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Kategorierna är tagna från Triple Bottom Line. Analysen genomförs som en kvantitativ analys enligt ordmetoden och observerar samt markerar begrepp och ord som kan kopplas till kategorierna i kodningsschemat. I studien undersöks även ifall det finns någon statistiskt signifikant korrelation mellan antalet sidor som företagen presenterar och antalet observationer som gjorts. Empiri och slutsats: Resultatet från studien tyder på att företagens fokus i redovisningen har skiftat från social hållbarhet 2015 till att den miljömässiga hållbarheten istället är den kategori som presenteras mest frekvent 2020. Innehållsmässigt i företagens redovisning är det i princip samma begrepp som används de båda åren. Det är endast inom den miljömässiga kategorin som nya begrepp eller att vissa miljömässiga delar har blivit ett större avsnitt i företagens rapportering. Från studien är den största skillnaden mellan åren omfattningen av företagens redovisning, antalet observationer och sidor ökade från 2015 till 2020. Korrelationen mellan variablerna visar även statistisk signifikans. / Background and problem discussion: Sustainability has become a growing topic of discussion and an increased pressure on sustainability has led to a legal requirement being added for companies to report sustainability in the annual report. Among other things, GRI has developed guidelines for a clear structure for sustainability reporting, but the problem is that the company works with different stakeholders and uses different indicators in the reporting, which in turn makes it difficult to compare different sustainability reports with each other.     Purpose and question: The purpose of this study is to investigate what Swedish listed companies present in their sustainability reports. Furthermore, the purpose is to contribute to an increased understanding of how different companies' sustainability reporting differs in content both over time and between industries. The purpose of the study is also to answer the questions about how the content of the sustainability reports has changed between 2015 and 2020.    Method: To answer the study's question, we carry out a quantitative content analysis of a total of twenty different companies' sustainability reporting. In the study, we have chosen to examine listed companies from four different industries, a total of five companies from each industry. For the content analysis, we will use a coding scheme that we do ourselves where we start from the categories economically, environmentally, and socially. The categories are taken from the triple bottom line. The analysis is performed as a quantitative analysis according to the word method where we observe and mark concepts and words that we link to the categories in our coding scheme. The study also examines whether there is any statistically significant correlation between the number of pages that companies present and the number of observations made.     Empirical data and conclusion: The results from the study indicate that the companies 'focus in the report has shifted from social sustainability in 2015 to that environmental sustainability is instead the category that is presented most times in 2020. In terms of content in the companies' accounts, the two concepts are used in the same way. the years. It is only in the environmental category that we find new concepts or that certain environmental parts have become a larger section in the companies' reporting. From the study, what distinguishes most between the years is the scope of companies' accounts, the number of observations and pages increased remarkably from 2015 to 2020. The correlation between the variables also shows statistical significance.