I och med det ökade fokuset på hållbarhet ställer intressenterna ökade krav på information. Freemans (1984, s. 25) definition av begreppet intressent ligger till grund för utveckling av tidigare forskning inom ämnet. Begreppet intressent är brett, vilket har lett till att begreppet problematiserats. Majoriteten av företag väljer idag att tillämpa en hållbarhetsredovisning i syfte att visa transparens och bemöta väsentliga intressenters förväntningar.  Hållbarhetsredovisning har traditionellt sett varit frivilligt i Sverige och tillämpats genom självreglering. Från och med den 1 juli 2016 är det krav på att de största företagen i Sverige ska hållbarhetsredovisa. Lagkravet grundar sig i att regeringen ansåg att intressenter idag finner hållbarhetsfrågor alltmer aktuella och att investering i företag även grundar sig i detta. Det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer för hur hållbarhet ska redovisas. Global Reporing Initiative (GRI) är ett av de större internationella ramverk som kan användas av företag för att upprätta en hållbarhetsredovisning.  Syftet med studien är att lyfta fram huruvida de fyra största bankkoncernerna i Sverige väljer att engagera sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar och huruvida engagemanget har förändrats över tid. Studiens resultat ska bidra till ökad kunskap om bankernas sätt att engagera sina intressenter i arbetet med hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys på respektive banks hållbarhetsredovisningar samt en ordanalys med kvantitativa drag, för samtliga undersökta år. De årtal som behandlas i studien är år 2010, 2012, 2017 och 2020. De valda åren möjliggör en kartläggning av förändringar i bankernas hållbarhetsredovisningar under en längre period. Samtliga analyserade banker upprättar sina hållbarhetsredovisningar i enlighet GRI:s riktlinjer.  Studiens resultat gör det möjligt att dra slutsatsen att samtliga banker som studerats har enlikartad syn och kategorisering av sina intressenter. En andra slutsats är att majoriteten avbankerna har valt att identifiera och engagera sina intressenter och deras förväntningar främstgenom väsentlighetsanalyser och intressentdialoger. Detta förklaras och uppges ligga till grundför utformningen av hållbarhetsredovisningen. Den sista slutsatsen är att tre av fyra analyseradebankkoncerner har utökat sitt intressentengagemang över de analyserade åren. Förändringengör sig tydlig genom de antal gånger de mest väsentliga intressentgrupperna förekommer iordanalysen som presenteras i studiens resultat. / Due to the increased focus on sustainability, stakeholders place increased demands on information. Freeman's (1984, s. 25) definition of the term stakeholder is the basis for the development of previous research in the subject. The concept of stakeholder is wide, which has led to the concept being problematized. The majority of companies today choose to apply a sustainability report in order to show transparency and meet the expectations of key stakeholders. Sustainability reporting has traditionally been voluntary in Sweden and applied through self-regulation. As of 1 July 2016, the largest companies in Sweden are required to report sustainability. The legal requirement is based on the fact that the government considered that stakeholders today find sustainability issues increasingly relevant and that investment in companies is also based on this. There are several organizations that have developed principles and guidelines for how sustainability should be reported. The Global Reporing Initiative (GRI) is one of the major international frameworks that can be used by companies to prepare a sustainability report. The purpose of this study is to highlight how the four largest banking groups in Sweden choose to engage their stakeholders in their sustainability reports, and how the commitment has changed over time. The results of this study will contribute to increased knowledge of the banks' ways of engaging their stakeholders in the work with sustainability reporting. In order to be able to answer the purpose and research questions, we have used a qualitative content analysis of each bank's sustainability reports and a word analysis with quantitative features, for all surveyed years. The years covered in this study are 2010, 2012, 2017 and 2020. The selected years enable a mapping of changes in the banks' sustainability reports over a longer period. All analyzed banks prepare their sustainability reports in accordance with GRI's guidelines. The results of this study make it possible to conclude that all banks studied have a similar view and categorization of their stakeholders. A second conclusion is that the majority of banks have chosen to identify and engage their stakeholders and their expectations primarily through materiality analyzes and stakeholder dialogues. This is explained and stated to form the basis for the design of the sustainability report. The final conclusion is that three out of four analyzed banking groups have increased their stakeholder involvement over the years analyzed. The change is made clear by the number of times the most significant stakeholder groups appear in the word analysis presented in the study results.This study is written in Swedish.

AbstractThroughout the world today, there is unquestionably, an increasing interest surrounding issuesconcerning sustainability, and this has in turn led to new discussions regarding the developmentof sustainability reporting. It is mandatory in Sweden for example, for companies which meetcertain criteria set by the ÅRL, to prepare reports on sustainability, including a compulsoryannual summary. But currently there exists no global guidelines for these reports, andcompanies worldwide have been making such reports in different ways and with differentmethods with no clear standards, which in turn can create confusion and ambiguity forstakeholders and investors. Therefore, IASB along with IFRS Foundation as a frontrunnerpresented a Consultation Paper with proposals for developing and streamlining globalsustainability reporting. They requested company stakeholders to respond to these ideas via CLwhich were designed with carefully targeted questions to best conclude what they thought ofthe proposals. The culmination of completed CL provides empirical and invaluable evidencewhich can then be used to accelerate and thus make it easier to establish the aforementionedproposals.The purpose of the study is to examine the attitudes regarding the suggested sustainabilityreporting proposals, and to analyze the ways in which the attitudes vary between the differentgroups of stakeholders. The study is also to clarify where organizations stand regardingsustainability in relation to their stakeholders and investors, as well as globally, and if patternsin their attitudes can be discovered.The result of the study shows that most of the represented stakeholders show a positive responseto the IFRS Foundations propositions regarding an update of the reporting on sustainability.However, it has also highlighted some negative responses to each question, but on the wholethose opinions were underrepresented. To summarize, most of the CL analyzed show apredominantly favorable response to a global standard concerning sustainability reporting andthe majority have agreed that its right that the IFRS Foundation have the leading role in thismatter. It also stands clear after analysis that several stakeholders think that it is advisable thatthe main focus should be on the financial reports within sustainability and that it should bepublic.The study concludes that several patterns can be found within the stakeholder’s attitudes.Including the consensus that developing better sustainability reporting is an urgent matter thatdemands more attention. These empirical findings lead to the conclusion that the majority feelthat sustainability reporting should take a wider perspective and not only focus on the financialrisks within sustainability. Although they collectively accept that the financial implications area good place to start discussions regarding interests globally. Several stakeholders also pointout that without increased guidelines and rules for generic reporting, that information can bemanipulated or used disingenuously to embellish a company’s actions regarding sustainability.They therefore suggest that the reporting should be made public to alleviate the risk of problemssuch as greenwashing.To summarize, the stakeholder’s interests can both be united or divided, regardless of whichindustry they operate in. But what does, without question, unite them the most in this study, isthe understanding and willingness to make changes for the future with regard to sustainabilityin both social, economic and environment matters. / SammanfattningI takt med konsumenter och intressenters stigande intresse för hållbarhet i stort, harhållbarhetsredovisningens ramverk och utveckling diskuterats. Det är idag obligatoriskt förföretag i Sverige som uppfyller minst två av tre krav som finns i ÅRL att upprätta enhållbarhetsredovisning i samband med publicering av sin årsredovisning. Det finns ett flertalramverk att följa och företag världen över gör på olika sätt, vilket kan skapa förvirring ochotydlighet hos intressenter och investerare. IASB har därför, med IFRS Foundation som aktör,sammanställt ett Consultation Paper där de ger förslag på hur hållbarhetsredovisningen vidarekan utvecklas. Till detta uppmanas intressenter att skicka in så kallade CL där de besvararsammanlagt 10 olika frågor och därmed bidrar med sina åsikter i ämnet. De insamlade CL utgörstudiens empiri och bildar tillsammans med bland annat den modifierade intressentmodellengrunden för att besvara frågeställningarna.Syftet med studien är således att undersöka vilka attityder som framkommer av de inskickadeCL gällande IASB:s föreslagna arbete och utveckling av hållbarhetsredovisning, samt på vilketsätt attityderna skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp som avses. Studien ska hjälpatill att klargöra hur olika företag och organisationer ställer sig till utveckling avhållbarhetsredovisning. Studien ska vidare presentera hur betydelsefullt hållbarhet är för såvälintressenter och investerare som världen i stort och om det finns mönster i intressenternasattityder.Resultatet av studien visar att majoriteten av de intressenter som presenterats i studien ärpositiva till IFRS Foundations förslag gällande utveckling av hållbarhetsredovisning. Detframkom dock negativa och ifrågasättande kommentarer till varje fråga men dessa var i detstora hela underrepresenterade. Sammanfattningsvis är merparten av de CL som bearbetatspositiva till ett globalt ramverk inom hållbarhetsredovisning och att IFRS Foundation bör varaden aktör som leder arbetet. Vidare anser flera intressenter att det är en god idé att fokus främstska ligga på de finansiella rapporterna inom hållbarhet samt att hållbarhetsredovisningen skavara publik.En av studiens två slutsatser efter bearbetning av empirin är att det uppstår ett flertal mönsterbland intressenternas attityder som både enar och skiljer dem åt. Däribland åsikten om attutvecklingen av hållbarhetsredovisning är ett brådskande ärende som bör prioriteras, därsamtliga intressenter instämmer. Den andra slutsats som framkommer är att majoritet uppleveratt hållbarhetsredovisningen bör ta ett bredare perspektiv och inte bara representera definansiella riskerna inom hållbarhet. Denna åsikt presenteras även om flertal också tillägger attdet är en bra start för en global standard att anta ett främsta fokus först. Ett flertal intressenterpåpekar också risken för att informationen kan missleda eller vinklas för att presentera företageti bättre ljus. Sammanfattningsvis visar det sig att intressenternas intressen kan både krocka medvarandra och förenas oavsett vilken intressentgrupp de verkar inom. Det som enarrespondenterna främst i denna studie är medvetenheten och viljan att skapa förändring inomhållbarhet i socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

Den rådande Covid-19-pandemin har haft en stark negativ påverkan på efterfrågan världen över vilket kommit att påverka de svenska företagen i allra högsta grad. Efterfrågetappet som pandemin inneburit har lett till en stor ekonomisk oro för företagen och dess intressenter. Pandemin har dock visat sig påverka företag och branscher olika mycket vilket kan komma att avspegla sig i den frivilliga informationen som företagen lämnar i sina finansiella rapporter. Denna studie syftar till att undersöka om olika mått på finansiell ställning kan påverka graden av upplysning om Covid-19. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys granskas 100 vd-ord som 25 slumpmässigt valda svenska börsnoterade företag inom fem olika branscher lämnat i sina kvartalsrapporter för 2020. Studiens empiriska material lyckas förklara en del av variationen i upplysning om Covid-19. / The current Covid-19-pandemic has had a strong negative impact on demand worldwide, which has affected Swedish companies to a high degree. The loss of demand caused by the pandemic has led to great financial concern for companies and their stakeholders. However, the pandemic has been shown to affect companies and industries to varying degrees, which may be reflected in the voluntary disclosures that companies provide in their financial reports. This study aims to investigate whether different measures of financial performance can affect the degree of disclosure about the Covid-19-pandemic. By using a quantitative content analysis for reviewing 100 CEO letters that 25 Swedish randomly selected listed companies from five different industries have submitted in their quarterly reports for 2020. The empirical result of the study succeeds to explain some of the variation in disclosures about Covid-19.

Titel: Motivet bakom frivillig redovisning: En kvantitativ studie om samvariationen mellanägarkoncentration och hållbarhetsredovisning.Författare: Maria Hellsten och Lina StrandBakgrund: Under de två senaste decennierna har stort fokus och ansvar riktats mot företagavseende deras agerande för att främja en hållbar utveckling. Vissa bolag är förpliktigade attrapportera om dess miljömässiga, sociala och ekonomiska påverkan på samhället i en årligenutgiven hållbarhetsredovisning. Till viss del innehåller regleringen avseendehållbarhetsredovisning stort utrymme för fria redovisningsval. Bland annat saknas regleringavseende hur mycket information som skall kommuniceras till bolagets intressenter, ochdärmed varierar innehållet i bolagens hållbarhetsredovisningar. Frågan blir då, vilka är bolagensmotiv till att rapportera mer information i en hållbarhetsredovisning än vad som är lagstadgat?Syfte: Denna studie ägnas åt att studera möjliga förklarande faktorer som bidrar till rapporteringav hållbarhetsredovisning. Vidare är syftet med denna studie att undersöka om det föreliggeren samvariation mellan svenska bolags rapporterade hållbarhetsredovisning och dessägarkoncentration.Metod: För att besvara studiens syfte har kvantitativ innehållsanalys tillämpats för att analyseraoch kvantifiera den rapporterade informationen i bolagens hållbarhetsredovisningar. Enupprättad kodmall, som baserats på Global Reporting Initiatives standarder förhållbarhetsredovisning, samt ett binärt poängsättningssystem har använts för att ta framstudiens empiriska data. För att analysera den empiriska datan har tre olika statistiskaanalysmetoder använts; Pearsons korrelationskoefficient, oberoende t-test samt upprättandet avett spridningsdiagram.Slutsats: Baserat på studiens resultat, som påvisat en samvariation mellanhållbarhetsredovisning och ägarkoncentration, har vi funnit att frivillig redovisning kanförklaras och förstås utifrån behovet av att hantera informationsasymmetri mellan bolagetsledning och dess aktieägare. / Title: The incentive behind voluntary reporting: A quantitative study of the covariance betweenownership concentration and sustainability reporting.Authors: Maria Hellsten and Lina StrandBackground: During the last two decades a major focus and responsibility has been directedtowards companies regarding their measures to support sustainable development. Somecompanies are required to report about their environment, social and economic impacts in anannual sustainability report. Partially, the regulation regarding sustainability accountingcontains a lot of voluntary accounting choices. For instance, there is no regulation regardinghow much information that should be communicated to the companies’ stakeholders, thus thecontent of the companies’ sustainability reports varies. Therefore we ask, what are thecompanies’ motives for reporting voluntary disclosures in a sustainability report in addition towhat is required by law?Purpose: This study is dedicated to study possible explanatory factors that contributes to thereporting of sustainability disclosures. Furthermore, the aim of this study is to examine if thereexist a covariance between the ownership concentration of Swedish enterprises and theirsustainability reports.Method: In order to answer the purpose of this study we have applied a quantitative contentanalysis. A coding template, based on the Global Reporting Initiatives standards, wasestablished and used along a binary scoring system to produce the empirical data of the study.Three different statistical analysis methods have been used (Pearson’s correlation coefficient,independent t-test and a scatterplot diagram) in order to analyze the empirical data.Conclusion: Based on the results of the survey, which showed a covariance betweensustainability reporting and ownership concentration, we have found that voluntary reportingcan be explained and understood based on the need to manage information asymmetry betweenthe company’s management and it’s shareholders.

This study examines annual and sustainability reports from Swedish banks in the pursuit of legitimacy strategies. The study applies content analysis on the annual and sustainability reports from four banks from the period 2013-2018. Keywords for the study were extracted from an anti-corruption report. After which an interpretive analysis is done to classify the banks different legitimacy strategies for the period. The study found that there was an increase in anti-corruption related CSR in line with earlier studies in the banks SEB, Swedbank, Handelsbanken and Nordea. Several different legitimacy strategies were detected and the shift between them could be identified. / Denna studie granskar års och hållbarhetsrapporter i sökandet efter legitimeringsstrategier hos svenska banker. Studien använder sig av innehållsanalyser på fyra bankers års- och hållbarhetsrapporter för perioden 2013–2018. Studiens nyckelord är sammanställda utifrån en rapport om anti-korruptionsarbete. Varvid tolkande analys utförts för att identifiera bankernas olika legitimeringsstrategier under perioden. Studien fann en ökning av anti-korruptionsrelaterad CSR i linje med tidigare forskninghos bankerna SEB, Swedbank, Handelsbanken och Nordea. Dessutom kunde olika legitimeringsstrategier skönjas och övergångar dem emellan identifieras.

Background Sustainability reporting is a relatively unregulated phenomenon in comparison to the legislation and norms regarding the reporting of financial information. With a broader spectrum of interpretation regarding how sustainability reporting should be executed, other factors beyond legislation and norms gets an impact on the application of reporting on sustainability. A comparison between state owned enterprises and publicly listed companies was done in this study with the goal of distinguishing the differences in the sustainability reporting. Purpose The purpose of this study is to examine and compare the sustainability reporting amongst state owned enterprises and publicly listed companies. Method The study is qualitative with a mostly deductive approach. The data was collected by doing a thematic content analysis on the chosen companies annual and sustainability reports. Conclusion Several essential differences in the sustainability reporting were identified and discussed in context to the theoretical frame of references. / Bakgrund Hållbarhetsredovisning är ett förhållandevis oreglerat fenomen om man jämför med lagstiftning och normer kring redovisningen av finansiella rapporter. Med ett större tolkningsutrymme för hur redovisningen av hållbarhet ska utföras, kan andra faktorer utöver lagstiftning och normer påverka utformningen av hållbarhetsredovisningen. En jämförelse mellan statligt ägda bolag och publika bolag genomfördes i denna studie för att undersöka vilka skillnader som förelåg i hållbarhetsredovisningen bland valda bolag. Syfte Studiens syfte är att undersöka och jämföra hållbarhetsredovisningen i statliga och publika bolag. Metod Studien är kvalitativ med en främst deduktiv ansats. En tematisk innehållsanalys av bolagens års-och hållbarhetsredovisningar gjordes. Slutsats Flera väsentliga skillnader i hållbarhetsredovisningen identifierades och diskuterades i kontext till den teoretiska ramverket.

Project-based industries (PBIs) and more specifically the motion picture industry (MPI) are industries with fluid workflows composed of non-standardised routines. The constant and massive employment of resources on an industrial level (energy usage, waste production, ephemeral decors, food consumption, transportation) generates a considerable negative impact on the environment. These industries are not striving towards sustainable development due to their ever changing work processes but have still not suffered from consumers’ backlash as many others are currently experiencing (fast fashion).Nonetheless, sustainability reporting (SR) is a rising phenomenon among MPIs due to an increased awareness about climate change and the need to shift business priorities towards a triple bottom line approach.With the employment of the major theories traditionally used to explore sustainability reporting, this thesis analysed the current stage of sustainability reporting practices in project-based industries with a focus on the motion picture industries in Europe (UK, France, Italy and Sweden). To reach this purpose, a theoretical tryptic supported the argumentation: the institutional theory, legitimacy theory and stakeholder theory were employed in synergy.Eventually, researchers confirm that SR is a rising practice and that it is not harmonised among its users. Given the lack of tailored legislative framework, organisations adventure themselves into self-assessment and third-party assessment with incohesive methodologies. Overall the motivations behind such a transition mainly emanate from personal conviction for sustainability, rather than established institutional or social pressure. Lastly, collaboration and stakeholders considerations are a reality and contribute to a more genuine engagement of MPIs into SR.

Titel: Den ekonomiska skillnaden mellan frivillig kontra obligatorisk CSR Assurance Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Björn Eklund & Sarah Andersen Handledare: Anders Hedman Datum: 2022 - Januari Syfte: 2024 blir det obligatoriskt för svenska företag att genomföra en extern granskning av sina CSR rapporter. Studiens syfte har därför varit att genom en jämförande studie, undersöka de ekonomiska konsekvenserna av obligatorisk kontra frivillig CSR Assurance bland företag. Metod: Studien förhåller sig till en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk deduktiv forskningsansats. En kvantitativ metod används för att samla in kvantifierbara och generaliserbara resultat. En longitudinell design har använts där data från Thomson Reuters Eikon hämtats hem för företag under 2015–2019. Resultat & slutsats: Studien har kommit fram till att kortsiktigt påverkas företags lönsamhet negativt med CSR Assurance. Dessutom har obligatorisk CSR Assurance en större negativ påverkan där man kan anta att det beror på användning av frivillig CSR Assurance är mera uppskattat av läsarna vilket medför en mindre negativ påverkan på företagets lönsamhet. Vidare enligt signaleringsteorin där signalen måste kosta, påverkar företagets kortsiktiga lönsamhet negativt men positivt på långsiktigt.  Examensarbetets bidrag: Studien visar att kortsiktigt påverkas företagets lönsamhet negativt av CSR Assurance men mer negativt när företagen använder obligatorisk CSR Assurance. Studiens resultat ger även beslutsfattarna i företag en konkret drivkraft till att tänka långsiktigt i sina investeringar.  Förslag till fortsatt forskning:  Förslag för framtida forskning är att inkludera en annan databas, som tar mer hänsyn till begreppet CSR Assurance och ger en mer uppdaterad urvalslista. Vidare är ett annat förslag att undersöka om användning av GRIs riktlinjer och CSR Assurance nivå även har en påverkan på företagens ekonomiska prestanda. / Title: The financial difference between voluntary versus mandatory CSR Assurance Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in Business Administration Author: Björn Eklund & Sarah Andersen Supervisor: Anders Hedman Date: 2022 - January Aim: In 2024, it will be mandatory for Swedish companies to carry out an external review of their CSR reports. The purpose of the study has therefore been to, through a comparative study, examine the financial consequences of compulsory versus voluntary CSR Assurance among companies. Method: The study relates to a positivist research philosophy with a hypothetical deductive research approach. A quantitative method is used to collect quantifiable and generalizable results. A longitudinal design has been used where data from Thomson Reuters Eikon was retrieved for companies during 2015–2019. Result & Conclusions: The study has concluded that in the short term, companies' profitability is negatively affected by CSR Assurance. In addition, compulsory CSR Assurance has a greater negative impact where it can be assumed that it is due to the use of voluntary CSR Assurance is more appreciated by readers, which entails a less negative impact on the company's profitability. Furthermore, according to the signaling theory where the signal must cost, the company's short-term profitability has a negative but positive effect in the long term. Contribution of the thesis: The study shows that in the short term, the company's profitability is negatively affected by CSR Assurance, but more negatively when companies use mandatory CSR Assurance. The results of the study also give decision-makers in companies a concrete drive to think long-term in their investments. Suggestions for future research: Suggestions for future research are to include another database, which takes more account of the concept of CSR Assurance and provides a more updated selection list. Furthermore, another proposal is to investigate whether the use of GRI's guidelines and CSR Assurance level also has an impact on companies' financial performance.

Syfte: Syftet med denna rapport är att öka förståelsen hur företag inom olika branscher i Dalarnas län involverar intressenter i sin hållbarhetsredovisning. Ytterligare är syftet att förstå vilka riktlinjer och standarder som följs. Metod: Uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod med en induktiv ansats och deduktiva inslag. Till datainsamlingen inför empirin genomfördes semistrukturerade intervjuer, datan analyserades sedan med en tematisk analys. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på relevanta och vetenskapliga artiklar som passar till studieområdet. Slutsats: Studien påvisar att olika branscher i Dalarnas län involverar sina intressenter på olika sätt. De intervjuade ansåg att det var viktigt att involvera intressenterna i hållbarhetsredovisning och de kommunicerade till sina intressenter med varierande metoder. En annan slutsats som kunde dras var att olika standarder används för att hållbarhetsredovisa. / Purpose: The purpose with this thesis is to increase the understanding how companies in various industries in Dalarna County are involving stakeholders in their sustainability reporting. Further purpose is to understand which guidelines and standards that are used. Method: The bachelor thesis applies a qualitative method with an inductive approach and deductive element. Semi-structured interviews were conducted for the data collection prior to the empirical work. The theoretical reference frame is built on relevant and scientific articles that fit the field of study. Conclusion: The study shows that different industries in Dalarna involve their stakeholders in different ways. The companies considered involving their stakeholders in the sustainability reporting to be important and they communicated to their stakeholders using various methods. Another conclusion that could be drawn was that different standards are used for sustainability reporting.

In recent times, it has become common for companies to publishsustainability reports that contain information that interests stakeholders.Previous studies that have taken place within this communication channelhave placed a high focus on the content and not on how the report creates animage of the company. The purpose of our analysis is to contribute moreknowledge regarding sustainability reports. In the study, different discursivestrategies were used as a theoretical frame of reference but also as amethodological starting point. The study examines and retrieves datamaterial from companies operating in the aviation and clothing industry,publications from 2017 at the earliest. The analysis process took placethrough discourse analysis where the results showed that companies usevarious types of discursive strategies as a legitimizing tool in theirsustainability reports. This leads to companies appearing sustainable. / Det har på senare tid blivit vanligt att företag publicerar hållbarhetsrapporter där innehållet är givande för intressenter. Tidigare forskning som skett inom denna kommunikationskanal har lagt stor fokus på innehållet och inte på hur rapporten skapar en bild av företaget. Syftet med denna studie är att bidra till en bredare kunskap avseende hållbarhetsrapporter. I studien används ett antal diskursiva strategier som teoretisk referensram men även som en metodisk utgångspunkt. Studien undersöker och hämtar datamaterial från företag verkande inom flyg- och klädbranschen, publikationer tidigast från 2017. Studien har diskursanalys som grun där resultatet påvisade att företag använder sig av varierande typer av diskursiva strategier som ett legitimerande verktyg i deras hållbarhetsrapporter. Företagen framställs på detta sätt som hållbara.