No description available.

This thesis examines the way in which corruption discourses are embedded in processes of state formation. It builds on the theoretical premise of social constructionism, namely that ‘corruption’ is not an entity that exists in reality but that it is an agreed-upon classification of certain types of behaviours. These processes of social and political construction are foundational for corruption discourse, conceptualised as a political practice through which the legitimacy of power and authority, of either persons, behaviours or institutions, can be challenged. As a socially and politically constructed entity, corruption discourse is shaped by political processes and in turn also shapes political processes. The comparison of corruption discourses in Britain in the 19th century and in Germany in the late 19th to mid-20th centuries endeavours to demonstrate the different ways in which they were shaped, as well as in turn shaped, contextual state formation processes. The two countries represent two different pathways through which high levels of corruption control were achieved, one democratic, the other authoritarian. While anti-corruption measures in Britain were introduced alongside democratisation processes in the 19th century, various German states implemented measures top-down in their 18th century efforts to modernise state administration. This study looks at the times when corruption discourses became a matter of public interest, and traces their role vis-a-vis subsequent institutional developments. In Britain this starting point is located in the early 19th century, in Germany in the Kaiserreich of the 1870s. Three case studies each exemplify and illustrate the different sequences in which corruption discourse unfolded. In Britain, these are the 1809 Duke of York case, exemplifying a ‘discovery phase’, in which corruption discourse first showed signs of becoming weaponised for political discourse; the 1830 to 32 Electoral Reform discourse exemplifying a ‘contestation phase’ in which corruption allegations were strategically used to undermine the legitimacy of Parliament and the system through which it was elected; and the 1889 Corrupt Practices Act discourse, exemplifying a ‘consolidation phase’ in which anticorruption measures became normalised rather than being subject to contest. In Germany, the 1896/97 Tausch Affair represents a different kind of discovery phase, one that is restrained and corrupted by authoritarian intervention; the Erzberger-Helfferich case of 1919 represents a different kind of contestation phase, one that is characterised by the hyper-mobilisation of corruption discourse that contributed to the eventual failure of the Weimar Republic; and the Spiegel Affair of 1962, in the context of the Spiegel’s role in post-war Germany more broadly, represents a successful consolidation phase in the Bundesrepublik, in which authoritarian intervention failed to corrupt corruption discourse. The cases thus highlight different ways in which corruption discourse was shaped by, and in turn shaped, state formation processes. They showcase a range of different institutional and political framework conditions as well as a variety of institutional outcomes, of reform, consolidation and destruction. The thesis argues that corruption discourse was thus a central driver of state formation processes, and that concepts of corruption were integral to the idea of the modern state.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p> </p><p>Det här examensarbetet syftar till att undersöka vilka kvalifikationer som förskolechefer beaktar vid bedömning av nyexaminerade lärares yrkeskompetens. De övergripande frågorna handlar om hur förskollärares skicklighet värderas av förskolechefer, vilka kvalifikationer som betraktas vara specifika för en bra förskollärare, vilka aspekter som fokuseras i bedömningssituationer idag samt hur förskolechefer ser på frågan om bedömning av förskollärare.</p><p> </p><p>Inledningsvis presenteras betänkandet SOU 2008:52 avseende en legitimering av läraryrket. I examensarbetets teoretiska del behandlas tre begrepp: kunskap, kompetens och bedömning. Innebörden av de tre begreppen lyfts fram utifrån olika teoretiska perspektiv och bildar därmed grund för tolkning och förståelse av examensarbetets empiri. Med en enkätundersökning som riktats till förskolechefer har det empiriska underlaget samlats in. Det var 103 förskolechefer som besvarade enkäten. Resultatet visar att förskolechefer ser positivt på införandet av en yrkeslegitimation för förskollärare. Det kan innebära både en höjd yrkesstatus och en kvalitetssäkring för yrket. I dagsläget är 92 % i hög och i ganska hög grad av förskolecheferna positiva till en legitimering för förskollärare. Av förskolecheferna anser 76 % i hög och i ganska hög rad att det är de som ska bedöma lämpligheten. Det är 50 % av förskolecheferna som menar att det handlar om en helhetsbedömning av förskollärares yrkeskvalifikationer och anger att det är svårt att värdera specifika förmågor. Till de specifika förmågor som ändå förefaller att prioriteras vid bedömningssituationer hör organisations-, samarbets-, pedagogisk och emotionell förmåga. Andra aspekter som lyfts fram är förskollärares förmåga att skapa förutsättningar för barns sociala och språkliga utveckling.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Nyckelord: bedömning, förskolechef, förskollärare, kompetens, kunskap, legitimation</p>

Sammanfattning   Det här examensarbetet syftar till att undersöka vilka kvalifikationer som förskolechefer beaktar vid bedömning av nyexaminerade lärares yrkeskompetens. De övergripande frågorna handlar om hur förskollärares skicklighet värderas av förskolechefer, vilka kvalifikationer som betraktas vara specifika för en bra förskollärare, vilka aspekter som fokuseras i bedömningssituationer idag samt hur förskolechefer ser på frågan om bedömning av förskollärare.   Inledningsvis presenteras betänkandet SOU 2008:52 avseende en legitimering av läraryrket. I examensarbetets teoretiska del behandlas tre begrepp: kunskap, kompetens och bedömning. Innebörden av de tre begreppen lyfts fram utifrån olika teoretiska perspektiv och bildar därmed grund för tolkning och förståelse av examensarbetets empiri. Med en enkätundersökning som riktats till förskolechefer har det empiriska underlaget samlats in. Det var 103 förskolechefer som besvarade enkäten. Resultatet visar att förskolechefer ser positivt på införandet av en yrkeslegitimation för förskollärare. Det kan innebära både en höjd yrkesstatus och en kvalitetssäkring för yrket. I dagsläget är 92 % i hög och i ganska hög grad av förskolecheferna positiva till en legitimering för förskollärare. Av förskolecheferna anser 76 % i hög och i ganska hög rad att det är de som ska bedöma lämpligheten. Det är 50 % av förskolecheferna som menar att det handlar om en helhetsbedömning av förskollärares yrkeskvalifikationer och anger att det är svårt att värdera specifika förmågor. Till de specifika förmågor som ändå förefaller att prioriteras vid bedömningssituationer hör organisations-, samarbets-, pedagogisk och emotionell förmåga. Andra aspekter som lyfts fram är förskollärares förmåga att skapa förutsättningar för barns sociala och språkliga utveckling.       Nyckelord: bedömning, förskolechef, förskollärare, kompetens, kunskap, legitimation

Studien syftar till att få en insyn i hur två grundskolor i västra Sverige väljer att hantera ämnet musik. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer med en musiklärare och en rektor på vardera skola genomförts. Studien utgår från teorier som handlar om de kulturella förändringarna i skolan och hur skolan styrs politiskt. I resultatet visas lärarnas och rektorernas syn på hur musikämnet kan legitimeras; hur de tycker att ämnets status är på skolan och hur de organisatoriska och ekonomiska villkoren ser ut för ämnet. Musikämnet legitimeras bland annat utifrån dess betydande roll för hela skolans sammanhållning och att ämnet kan ha en terapeutisk funktion och stärka elevernas självkänsla. Dessutom påpekas att musikämnet kompletterar andra skolämnen, vilket kan komma att tydliggöras ännu mer i och med den nya kurs-planens krav på ämnesintegrering. Undersökningen visar även att musikundervis-ningen och dess status har förändrats under åren. Bland annat har teknikens utveck-ling gjort att musikämnets förutsättningar förändrats, vilket medför att ny utrustning krävs. Detta innebär att omprioriteringar måste ske med tanke på skolornas budget. / The study aims to gain an insight into how two nine-year compulsory schools in western Sweden choose to handle the music education. To examine this, four qualitative interviews with a music teacher and a principal at each school were completed. The study is based on theories that deal with the cultural changes in the school and how the school is governed politically. The result shows the teachers' and principals' views on how music education can be legitimized; their views on the status of the subject in the school, and how they handle the organizational and economic conditions for the subject. The subject is partly legitimized by its significant role in the coherency of the school and that it may have a therapeutic function to strengthens students' self-esteem. It also points out that the music subject complements other school subjects, which may be even more clarified by the new curriculum require-ments for subject integration. The study shows that music education and its status have changed over the years. Among other things, the development of technology means that the conditions for the music education have changed, which means that new equipment is required. This also means that changes of priorities must be done according to the schools' budget.

Barnskötares och förskollärares uppdrag har i och med den reviderade läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förändrats och förtydligats. För att kunna anställas som förskollärare, krävs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förändringar av förskolepersonalen och hur har de påverkat relationerna mellan de två yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollärare påverkats? Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förändrats ute i verksamheterna efter att den reviderade läroplanen samt yrkeslegitimationen trädde i kraft sommaren 2011, vad gäller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollärare samt förskolechefer. Metoden möjliggör att uppfattningar, tankar och åsikter lättare uppmärksammas, detta ligger sedan till grund för resultatet samt slutsatser. Resultatet visar att det existerar olikartade uppfattningar kring respektive yrkesroll inom förskolan. Många är positiva till de förändringar som nu sker inom verksamheten, medan ett fåtal ställer sig skeptiska till omställningarna.

Zugl.: Siegen, Univ., Diplomarbeit, 2004

Zugl.: Speyer, Verwaltungshochsch., Diss., 2005

Zugl.: Leipzig, Univ., Diss., 2007

Zugl.: Bremen, Univ., 2007, Diss.