Submitted by Rosivalda Pereira (mrs.pereira@ufma.br) on 2017-09-04T21:31:53Z No. of bitstreams: 1 DavidLeal.pdf: 2328764 bytes, checksum: cfd5f4e1764514d2cc1ec64ea8574598 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-09-04T21:31:53Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DavidLeal.pdf: 2328764 bytes, checksum: cfd5f4e1764514d2cc1ec64ea8574598 (MD5) Previous issue date: 2017-05-11 / The exercise of the competences established in the Brazilian Constitution by the Brazilian Regulatory Agencies, especially in view of the concentration of functions that can be classified as typical by other powers of the Republic, in a single organ, have generated questions, especially when dealing with normative competence. The present work has the objective of analyzing whether the production procedure of Normative Resolution No. 414/2010, of the National Electric Energy Agency, can be considered as an inducer of legitimacy in light of the Theory of Legitimation by the Niklas Luhmann Procedure (1980). It was observed that the procedure adopted by ANEEL in the approval of Normative Resolution 414 of September 9, 2010 was sufficiently open to the flows of contributions of the most diverse groups of stakeholders, shaping the final product of the normative procedure and, thus, contributing To reduce the questions about this product, and it can be concluded that the procedure adopted can be considered as inducing legitimacy, in the form of the Theory of Legitimation by Procedure. Thus, it is clear that other mechanisms of legitimization are necessary in addition to those related to the function carried out by the agencies, such as those used in the context of this administrative procedure, which have allowed the establishment of an effective communication between the Regulatory State and the stakeholders of the most diverse categories, through The submission of contributions by the latter and of answers justified by the Agency, which allowed the procedure to be framed to the bases of the theory in question, since the procedure required the aptitude necessary to carry out structural changes in the expectations of those involved, reducing the possibility of not Acceptance of the state decision included in the resolution. / O exercício das competências estabelecidas na Constituição brasileira pelas Agências Reguladoras brasileiras, especialmente em face da concentração de funções que possam ser enquadradas como típicas por outros poderes da República, num só órgão, têm gerado questionamentos, especialmente em se tratando da competência normativa. O presente trabalho tem por objetivo analisar se o procedimento de produção da Resolução Normativa nº 414/2010, da Agência Nacional de Energia Elétrica, pode ser considerado como indutor de legitimidade à luz da Teoria da Legitimação pelo Procedimento de Niklas Luhmann (1980). Observou-se que o procedimento adotado pela ANEEL na aprovação da Resolução Normativa nº 414, de 9 de setembro de 2010 , foi suficientemente aberto aos fluxos de contribuições dos mais diversos grupos de interessados, moldando o produto final do procedimento normativo e, assim, contribuindo para a redução dos questionamentos acerca deste produto, sendo possível concluir que o procedimento adotado pode ser considerado como indutor de legitimidade, na forma da Teoria da Legitimação pelo Procedimento. Assim, restou evidenciado que outros mecanismos de legitimação são necessários além dos relacionados à função exercida pelas agências, como os utilizados no bojo deste procedimento administrativo, que permitiram o estabelecimento de uma comunicação eficaz entre o Estado Regulador e os interessados das mais diversas categorias, mediante a apresentação de contribuições por estes e de respostas justificadas pela Agência, que permitiram o enquadramento do procedimento às bases da teoria em referência, uma vez que ao procedimento a aptidão necessária para a realização de transformações estruturais nas expectativas dos envolvidos, reduzindo a possibilidade de não aceitação da decisão estatal encartada na resolução em referência.

O presente estudo objetivou analisar a legitimação do poder entre franqueados da rede CCAA na região de Passo Fundo/RS; trata-se de um processo pelo qual esses pequenos empreendedores buscam consolidar suas relações de trabalho para exercerem suas funções de direção com autoconfiança. Para tanto, foi realizada uma pesquisa qualitativa descritiva que usou como método de coleta de dados a entrevista semi-estruturada aliada a observações do ambiente. Quatro diretores de escolas de idiomas da rede CCAA na região norte do estado do Rio Grande do Sul participaram da pesquisa. Os dados coletados foram submetidos a uma análise interpretativa feita a luz do referencial teórico que resgatou a conceituação do poder, bem como seu papel na sociedade, antes de abordar o poder (e suas fontes) no contexto das organizações empresariais. O manual de gestão de pessoas da rede CCAA permitiu que uma análise documental complementasse o estudo, cujos resultados ratificaram a difícil mensuração da legitimação do poder, mas foram positivos, no sentido de que o fenômeno foi investigado dos mais diversos ângulos e identificou-se de forma não-planejada uma série de fatores correlatos, provocando, assim, uma evolução no seu entendimento, pois percebeu-se que diferentes estratégias de legitimação do poder foram adotadas variando conforme a história de vida e o estilo de liderança de cada um dos empreendedores e que essas estratégias geraram resultados semelhantes a curto prazo, mas no longo prazo, tendem a distanciar as empresas em quesitos como grau de profissionalização e capacidade de expansão, por exemplo. / The current study had the purpose of analyzing the legitimation of power among directors of CCAA chain units in the region of Passo Fundo/RS, it´s a process in which these small business people try to make working relationships solid to perform their functions of direction with self-confidence. For so, it was done a descriptive qualitative research that used as method of data collection a semi-structured interview together with observations of the environment. Four directors of foreign languages schools of CCAA chain in the northern region of the state of Rio Grande do Sul took part in the research. The collected data were submitted to an interpretative analysis made under the light of the academic frame that rescued the conception of power, as well as its role in the society, before approaching the power (and its fountains) in the context of business organizations. The guidebook of people management of CCAA chain allowed a documental analysis to complement the study, which results reinforced the difficulties in measuring the legitimation of power, but were good after all, since the phenomena was investigated from an array of angles and a series of related factors were identified in a non-planned way, provoking, thus, an evolution on its understanding, since it was realized that different strategies of legitimation of the power were adopted according to the history of life and leadership style of each of the directors and that these strategies may create similar results in short term, but in long term tend to increase the distance between the companies in matters such as professionalization level or capacity for expansion, for instance.

Denna uppsats ämnar att undersöka de kommunikativa processer för blockedjeteknologi startups som ska lansera en så kallad “initial coin offering” och således mynta sin egna kryptovaluta, såsom till exempel bitcoin. Vi avser att undersöka det strategiska kommunikation processerna detta involverar. Från ena perspektivet är ett decentraliserat blockkedjesystem högt värderat på grund av det faktum att det jämställer samtliga medverkande och på så vis skapar en “perfekt demokrati”, å andra sidan argumenterar många att centralisering behövs för att bibehålla tillit. Tillit till organisationer skapas genom vetandet att det finns konsekvenser till dess handlingar som kan införas av högre auktoriteter ifall dessa handlingar faller utanför ramarna av vad som anses accepterat (De Fillipe & Wright, 2015). Utan en högre auktoritet som kan implementera detta blir tillit svårare att upprätthålla. Dock verkar blockkedjeteknologi motbevisa detta koncept. Hur är det möjligt för organisationer utan någon reglering från centrala myndigheter att skapa legitimitet och tillit för att på så sätt kunna få investeringar? Resultaten vi fann ställdes i jämförelse sig till våra tre legitimitets teorier som var kognitiv legitimitet, moral legitimitet och pragmatisk legitimitet, samt centrala teman och nyckelord. Att etablera en levande närvaro på sociala medier som till exempel Twitter, LinkedIn och framför allt Telegram grupper var mycket relevant. I telegram grupper sågs en grupp med många aktiva medlemmar och snabb svarsfrekvens från organisationen som mycket betydelsefullt, samt att ha botar som städar upp irrelevant material utan att deltagarna upplever detta som automatiserat och genuint. Att delta på event och etablera relationer med andra individer inom området och även närliggande områden som till exempel banksektorn var centralt, målet med detta var i många fall att kunna få betydelsefulla individer i sin styrelse av rådgivare vilket ökar legitimiteten. Att kunna ställa organisationens implementering av decentraliserad blockkedjeteknologi i jämförelse med den nuvarande centraliserade lösningen var essentiellt för att locka investerare som var villiga att riskera kapital för en ny modernare lösning.

Bis heute gibt es kaum eine wissenschaftliche Veröffentlichung, die "Geschichtsunterricht für Schüler mit geistiger Behinderung" aufgreift. Demgegenüber steht die Tatsache, dass sowohl im Lehrplan für den Förderschwerpunkt geistige Entwicklung in Bayern, als auch im Lehrplan für die entsprechende Berufsschulstufe, einzelne Inhalte bzw. fachspezifische Methoden historischen Lernens aufgenommen wurden. Man muss sich also die Frage stellen, auf welchen theoretischen Hintergrund bzw. welches fachdidaktische Wissen Sonderschullehrkräfte zurückgreifen können, die Schülern mit geistiger Behinderung geschichtliche Inhalte und Themen nicht vorenthalten möchten? Genau an diesem Punkte setzt die vorliegende Arbeit an: Im Bezug auf die Fachdidaktik Geschichte, die sich als wissenschaftliche Disziplin mit den Fragen und Ansprüchen des Geschichtsunterrichts auseinander setzt, und der Geistigbehindertenpädagogik, die sich aus wissenschaftlicher Perspektive mit der Theorie und Praxis von Erziehung und Bildung bei Schülern mit geistiger Behinderung auseinandersetzt, wurden einige, für den Geschichtsunterricht relevante Aspekte ausgewählt und der Frage nachgegangen, inwieweit die grundlegenden Positionen der Fachdidaktik Geschichte auch im Geschichtsunterricht an der Förderschule mit dem Förderschwerpunkt geistige Entwicklung Relevanz haben. Die Schwerpunkte dieser Arbeit liegen in der Legitimation von schulischem Geschichtsunterricht an der Schule mit dem Förderschwerpunkt geistige Entwicklung, in möglichen Aufgaben und Zielen, geeigneten Inhalten und Themen, sowie dem Einsatz fachspezifischer Methoden im Unterricht mit Schülern mit geistiger Behinderung.

<p>Dagens samhälle går mer och mer mot att flytta över pappersarbete till elektronisk form, något som praktiserats sedan datorn introducerades på kontoren under 70- och 80-talet. För att ta ytterligare ett steg närmare det papperslösa kontoret så behövs det möjlighet att personligen sätta sin underskrift även på digitala dokument, och detta kräver att personen i fråga kan bevisa sin identitet elektroniskt. För att vilja göra det måste personen ha förtroende för att de uppgifter och handlingar som lämnas till eller fås av myndigheter eller företag via Internet hanteras på ett säkert sätt. Det vill säga att informationen har sin ursprungliga form och att den inte hamnar i orätta händer. Både myndigheten/företaget och användaren måste kunna förmedla information elektroniskt med samma tillit och legala verkan som när man skickar fysiska dokument med handskrivna underskrifter. Detta kan lösas med hjälp av e-legitimation, som är en elektronisk ID-handling med vars hjälp en individ kan legitimera sig på nätet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att förklara förtroendet för e-legitimation genom att påvisa hur förtroendet upplevs och påverkas. För att kunna besvara syftet har vi utgått från frågeställningarna:</p><p>- Finns det ett förtroende för e-legitimation?</p><p>* Om så finns, vad baseras förtroendet för e-legitimation på?</p><p>* Om inte, vad beror det på?</p><p>För att kunna svara på våra frågeställningar har vi använt oss av litteraturstudier samt samlat in primärdata genom att göra en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes på populationen studenter på Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik vid Örebro Universitet.</p><p>Vi har kommit fram till att förtroendet för e-legitimation är stort. Medelvärdet för upplevt förtroende är 4,84 där 6,0 är max. Män har något större förtroende än kvinnor och de som ser risker med att använda e-legitimation har något mindre förtroende än de som inte ser några risker.</p><p>De tre viktigaste orsakerna som förtroendet baseras på är:</p><p>- Varumärket hos utgivaren av e-legitimationen.</p><p>- Att det är enkelt att skaffa och använda e-legitimationen.</p><p>- Att e-legitimationen är tillförlitlig, det vill säga att man kan lita på att känslig information behandlas korrekt.</p><p>De finns två stora anledningar till varför personer inte har e-legitimation, där en är mer intressant ur ett förtroendeperspektiv. Den första anledningen är att de inte har haft behov av att skaffa e-legitimation. Den andra anledningen, som är mer intressant, är att informationen som beskriver hur man skaffar och använder en e-legitimation är bristfällig. Ur ett förtroendeperspektiv är information en viktig faktor som påverkar förtroendet, vilket i detta fall har lett till att personer valt att inte skaffa e-legitimation på grund av just bristfällig information.</p>

This study presents an attempt to understand the political and aesthetic relationship between two of Modernism’s most enigmatic authors, Wyndham Lewis and Ford Madox Ford by examining their novelistic practice in light of their writings on politics and social criticism. A close look at the use of ironic distance, a hallmark feature in our understanding of modernist fiction, in Tarr (1918) and The Good Soldier (1915) reveals both authors conscious effort to distance themselves from their novel’s subjects, Fredric Tarr and John Dowell respectively. In light of both novels’ satirical element, a scathing attack on bourgeois narcissism caused by the wealthier class’ persistent attempts to identify with hollow and self serving social roles through the sham-aristocratic prestige created by England’s pre-war commodity culture, and the fact that both Fredric Tarr and John Dowell are artist figures that somehow resemble their creators, this project reinterprets Ford and Lewis’ ironic distance as an instance of self-distanciation. From this we can infer that both Ford and Lewis were invested in the modernist idea of impersonality, not just as a artistic or literary technique, but as the artist’s only means of escaping the narcissistic and slothful trap of modern subjectivity, and that, along with the production of modernist art, they saw a continual self-effacement as the price of authenticity, therefore inspiring in them the conviction to live as “uncelebrated stylists.”

The purpose of this dissertation is critically to illustrate discursive recontextualization between sociocultural production and reproduction, with respect to both relations within and relations to music education in Swedish upper-secondary school. The starting point for the study is the Swedish upper-secondary school reform, Gy 2011, which has involved a marked reformulation of the agenda for music education in upper-secondary school. The general Artistic Activities disappeared, at the same time as the significance of a specialising education in the field was strengthened. This dissertation is driven by the desire to understand the results of the upper-secondary school reform by explaining the processes and principles involved. But, in a wider perspective, the dissertation deals not only with a single reform, but encompasses a search for the underlying principles that have had, and are having, a regulating effect on the design and positioning of music in publicly regulated education. The results show that structuring of the subject of music takes place primarily through the classification and framing of social relationships in general, and of interactional relationships in particular. The focus of these relationships has shifted from time to time, and varies from context to context, but has always been in relation to something that has been regarded as sacred. In recent times, the framing within music-oriented knowledge practices has become weaker. At the same time, such knowledge practices have shown an increasing need for the drawing of boundaries in relation to other knowledge practices. The latter also has a value in explaining why general music content was removed from the upper-secondary school curriculum, whereas a special and specialising educational programme was able to gain legitimacy.

Categories are semantic objects that create order in markets. By categorization, market actors and products become comparable and understandable to various audiences. This thesis examines the construction of the product category of public relations (PR) consultancy in Sweden; a market that has arisen, become economically successful and gained  recognition over the past thirty years, but which still lacks the legitimacy and clarity normally thought of as basic criteria of market categories. Using a semiotic framework and a mixed-method approach, I explore category construction 1) over time, and 2) in practice. In generalized terms, my findings suggest that market categorization processes cannot be understood without taking into account the characteristics of the product being categorized. Whereas ambiguity around labels, denotations and connotations is normally regarded as incompatible with categorization, such fuzziness should be expected to be intrinsic in markets for professional service products like PR consultancy, where the product itself is often thriving on, as well as continuously creating, ambiguity. For instance, the lack of clarity and lack of legitimacy in the Swedish PR consultancy market are found to be both logical outcomes, and enablers, of visibilization and amalgamation, referring to PR consultants’ conscientious management of visibility, and tendency to span boundaries in constructing their services, respectively. Categorization in the traditional sense is further hampered by the dominant label of “PR consultancy” being stigmatized, i.e. suffering from “sticky” negative connotations. In the cultural context of Sweden, the emergence of a PR consultancy market has al-so meant commodification, i.e. the introduction of something hitherto not sold into a sphere of exchangeable things. In this process, PR consultancy seems to have gotten “stuck” between the sphere of salable and unsalable things, as the product is widely sold but continues to be contested across various audiences. Again, my analysis puts this difficulty of PR consultancy finding legitimacy in relation to the product category’s actual content, i.e. rendering legitimacy to others. Finally, I argue that the emergence of PR consultancy, by providing a market place for corporate legitimacy, might be under-stood as a case of a cognitive-cultural market logic on the rise, characterized by struggles for organizational visibility and semiotic sophistication.

Detta arbete utgör en sammanhållen bild av den elektroniska legitimationens (e-legitimationens) framväxt i Sverige, vilket är en viktig förutsättning för utvecklingen av säkra offentliga elektroniska tjänster inom den elektroniska förvaltningen. Eftersom statsförvaltningens styrning historiskt uppfattats som relativt otydlig har området med tiden kommit att präglas av olika enskilda aktörers egna insatser, intressen och föreställningar. Studiens bidrag är att beskriva och analysera framväxten av den svenska e-legitimationen med hjälp av de tre analysperspektiven deltagande, föreställningar samt legitimitet. Jag har i studien intresserat mig för vad som skett historiskt och hur detta kan kopplas till det som sker i nutid kring e-legitimationer. Särskild vikt har lagts vid aspekter av icketeknisk natur varvid studien kan ses som en motvikt till den tydligt teknikfokuserade utredning kring den framtida e-legitimationen som genomfördes under hösten 2010. Resultatet av arbetet visar bland annat på att praktisk erfarenhet är en nyckelaspekt för deltagandet och formandet av föreställningar kring e-legitimationen. Statens bristande intresse för området har även tydligt påverkat utrymmet för eget meningsskapande samt e-legitimationens erhållna legitimitet. När staten under 2010/2011 fått ökat intresse för området och identifierat ett tydligt samordningsbehov står det därmed klart att dessa ansatser inte kommer att vara av helt oproblematisk natur.

This study presents an attempt to understand the political and aesthetic relationship between two of Modernism’s most enigmatic authors, Wyndham Lewis and Ford Madox Ford by examining their novelistic practice in light of their writings on politics and social criticism. A close look at the use of ironic distance, a hallmark feature in our understanding of modernist fiction, in Tarr (1918) and The Good Soldier (1915) reveals both authors conscious effort to distance themselves from their novel’s subjects, Fredric Tarr and John Dowell respectively. In light of both novels’ satirical element, a scathing attack on bourgeois narcissism caused by the wealthier class’ persistent attempts to identify with hollow and self serving social roles through the sham-aristocratic prestige created by England’s pre-war commodity culture, and the fact that both Fredric Tarr and John Dowell are artist figures that somehow resemble their creators, this project reinterprets Ford and Lewis’ ironic distance as an instance of self-distanciation. From this we can infer that both Ford and Lewis were invested in the modernist idea of impersonality, not just as a artistic or literary technique, but as the artist’s only means of escaping the narcissistic and slothful trap of modern subjectivity, and that, along with the production of modernist art, they saw a continual self-effacement as the price of authenticity, therefore inspiring in them the conviction to live as “uncelebrated stylists.”