Syftet med denna studie är att uppnå ökad förståelse för skillnader och likheter mellan en organisations och dess traineers förväntningar i förhållande till organisationens traineeprogram. Studien genomförs i samarbete med en kunskapsintensiv industriorganisation och är avgränsad till att studera organisationens nuvarande traineeprogram. Tre teman där skillnader och likheter mellan organisationens och traineernas syn utgör studiens frågeställningar; trainee och traineeprogram, humankapital samt nätverk och sociala relationer. Frågeställningarna knyter an till tre teoretiska utgångspunkter. Nyinstitutionell teori och humankapitalteori, två teorier som betraktar rationalitet på olika sätt, därtill är forskning om nätverk och sociala relationer av relevans för studien. Studien har en kvalitativ ansats och huvudsaklig datainsamlingsmetod är intervjuer. Vidare utgör interna dokument och information från organisationens hemsida empiriskt material som tillförs i den tematiska analysprocessen. I studiens resultat framkommer att organisationen och dess traineer har liknande förväntningar på vad traineeprogrammet medför. Likheterna överensstämmer gällande traineeprogrammets attraktionskraft och att deltagande i traineeprogram ger mer än vad en vanlig anställning ger, traineerna får en exponering inom organisationen och möjligheter att tillgodogöra sig kunskap av både generell och specifik karaktär. Resultatet visar dock att det finns skillnader i förväntningar gällande produktivitet och kontaktmöjligheter. Traineeprogrammet kan med hjälp av nyinstitutionell teori betraktas som en trend, ett framgångsrecept och en legitimitetsskapande aktivitet som anammas av både organisationen och traineerna som vill bli framtida ledare. Att genomföra och delta i traineeprogrammet kan utifrån humankapitalteori betraktas som en investering som både organisationen och traineerna gör. Därtill är humankapitalet inte oberoende av det sociala kapitalet. De kontakter traineerna knyter kan vara viktiga för deras framtida möjligheter inom organisationen. Studiens syfte har uppnåtts och den sammantagna bilden visar att oavsett rationalitet i genomförandet av och deltagandet i traineeprogrammet så betraktas det som meriterande på arbetsmarknaden.

Ett av huvudmålen med års- och hållbarhetsredovisningar har tidigare konstaterats vara att skapa förtroende för och att legitimera ett företags handlingar. Vid studier av redovisning utifrån ett retoriskt perspektiv blir därför ethosbegreppet särskilt intressant. Denna uppsats behandlar användandet av förtroendeskapande medel med särskilt fokus på ethosargumentation. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning inom legitimitetsskapande och retorisk kommunikation i års- och hållbarhetsredovisning. VD-ord i fem hållbarhetsredovisningar från svenska företag framgångsrika inom CSR studeras och argumenten kodas med teoretisk utgångspunkt i Aristoteles strategier för skapandet av förtroende (uppfyllandet av ethos), fronesis, arete och eunoia. Resultaten visar att topiker baserade på välvilja, eunoia, genomgående i hållbarhetsredovisningarna tillskrivs en större tyngd än övriga strategier för trovärdighet. Kluster av topiker identifieras där moraliska topiker, arete, och topiker som framhäver företagens kompetens, fronesis, konsekvent stöds av eunoia och av topiker som framhäver ekonomisk välvilja, ofta riktad mot aktieägare och andra intressenter. Vidare forskning behövs för att bringa ytterligare klarhet i varför, i vilka sammanhang och i vilken utsträckning dessa funna kluster återfinns i såväl redovisning som i andra typer av förtroendeingivande företagskommunikation.

Uppsatsens syfte är att genom att studera logopedernas införande av WHO: s klassificering av hälsa besvara frågan om förändringen är ett sätt att möta det institutionella tryck som kan finnas på logopedernas organisation. En kvalitativ ansats har använts för att samla in och analysera den data från de fem logopederna samt chefslogopeden från logopedmottagningen på Ryhovssjukhus som intervjuades. Institutionell teori har använts för att analysera intervjumaterialet. Resultatet avundersökningen är att logopederna förändrar sig för att upplevas som mer legitima av som sin omgivning på två sätt. Genom att införa standarder som medför, en upplevde, högrejämförbarhet och man gör verksamheten mer mätbar. Även det att genomföra förändring är ett sätt att bli mer legitim och möta de förväntningar som finns i den miljö som logopederna existerar i.

Abstract Titel: Diskriminering och rekrytering - En studie om rekryteringsföretagens legitimitetsbalansering. Författare: Marlene Nordlander Handledare: Bengt-Åke Gustafsson Kurs: Sociologi 41-60 poäng, ht 2006, Växjö Universitet. Invandrare har det svårt att finna arbete på den svenska arbetsmarknaden. Det finns dock sektorer på den svenska arbetsmarknaden där invandrare är överrepresenterade; en av dessa sektorer är bemanningsbranschen (Andersson & Wadensjö, 2004:231). Jag fann det därför intressant att undersöka hur rekryteringsföretag hanterar diskrimineringsproblematiken och om sättet de väljer att hantera problemet påverkar legitimiteten, vilket också är studiens syfte. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning lyder: Hur hanterar rekryteringsföretag diskrimineringsproblemet och hur påverkar detta rekryteringsföretagens legitimitetssträvan? Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod där intervjuer har stått för den största delen av informationsinhämtningen. Under intervjuerna har också de intervjuades reaktioner observerats och antecknas för att även de utgöra underlag för undersökningen. Information har också hämtats från de undersökta rekryteringsföretagens hemsidor. Slutsatsen som kan dras av denna undersökning är att rekryteringsföretag hanterar diskrimineringsproblematiken med hjälp av en så kallad lös koppling, vilket tillåter dem att koppla loss de officiella ståndpunkterna från det faktiska arbetet. På detta sätt kan rekryteringsföretagen officiellt vara mot diskriminering samtidigt som de ibland kan diskriminera i anställningsprocessen. Denna lösa koppling får som konsekvens att legitimiteten idag inte påverkas negativt av den diskriminering som förefaller förekomma. Om den påverkas är det snarare positivt, då kundföretagen blir nöjda när rekryteringsföretagen utför deras önskningar medan personalen samtidigt tror att rekryteringsföretaget inte diskriminerar.

Kandidatuppsats i företagsekonomi Ekonomihögskolan vid Växjö universitet FEC 399, HT 2005 Författare: : Maria Holmblad och Emma Johansson Handledare: Andreas Jansson Titel: Miljöredovisningar - En studie om skillnader i omfattning och utformning Bakgrund: Miljöredovisningar är ett relativt nytt fenomen som de senaste åren fått allt större genomslagskraft. Det finns än idag inte några krav på en särskild miljöredovisning, varken i Bokföringslagen eller Årsredovisningslagen. Förekomsten av miljöredovisning, separat eller som del av årsredovisningen, och fastställandet av utformning och innehåll har ännu inte reglerats vare sig i lagar, normer eller praxis. Syfte: Syftet med denna studie är att genom en explanativ studie av befintliga miljöredovisningar undersöka huruvida det föreligger samband mellan miljö- redovisningarna och olika företagskaraktäristika, samt att förklara de eventuella samband som föreligger. Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast företag på Stockholmsbörsens A-lista över mest omsatta aktier. Dessutom studeras endast miljöredovisningar från 2004 års redovisning samt ett begränsat antal företagskaraktäristika. Metod: Miljöredovisningarna studeras och utvärderas med hjälp av en enkät baserad på en förstudie av fem stycken miljöredovisningar. Uppsatsen formu- lerar sedan, utifrån befintliga teorier, fyra hypoteser som sedermera testas med hjälp av olika statistiska metoder så som t.ex. regressionsanalys. Resultat, slutsatser: Studiens resultat kopplas i analysen till de underliggande teorierna. Därefter dras ett antal slutsatser, t.ex. att ett företags bransch- tillhörighet inte har samband med omfattningen av redovisningen trots legitimitetsteorins antagande om företags strävan efter legitimitet i samhället. Däremot påvisar studien ett samband mellan branschtillhörighet och de upp- skattade resurserna nedlagda på miljöredovisningarnas utformning och layout. Sett till företagens storlek (omsättning) råder ett motsatt förhållande. Här på- visas ett samband med omfattningen på miljöredovisningen men inget samband med utformning. Förslag till fortsatt forskning: Ett intressant uppslag för vidare forskning är att göra en komparativ studie för att se utvecklingen genom åren, gärna kopplad till olika samhällsfenomen så som miljölagar, redovisningslagar, naturkatastrofer etc., detta för att få fram skillnader mellan dagens och tidigare års miljö- redovisningar.

Undersökningen ämnar att belysa ett område som inte ägnats mycket tidigare uppmärksamhet, medborgerligt förtroende på regional nivå. Syftet med uppsatsen är att genom en teoretisk bakgrund kring kopplingar mellan korruption, förtroende och legitimitet formulera ett samlingsbegrepp där korruption förstås i relation till förtroende och legitimitet och inte endast utifrån lagstiftning. Detta för att sedan utifrån detta begrepp undersöka förekomsten av samt vilka regelverk svenska landsting har att förhålla sig till för att motverka korrupt beteende. Undersökningens slutsatser är att det samlade regelverken som landstingen har att förhålla sig till är att anse som klart formulerade. En oväntad slutsats visade sig även. Ett stort antal av svenska landsting och regioner uppvisade stora brister i kommunikationsförmåga.

<p>Kandidatuppsats i företagsekonomi</p><p>Ekonomihögskolan vid Växjö universitet</p><p>FEC 399, HT 2005</p><p>Författare: : Maria Holmblad och Emma Johansson</p><p>Handledare: Andreas Jansson</p><p>Titel: Miljöredovisningar - En studie om skillnader i omfattning och</p><p>utformning</p><p>Bakgrund: Miljöredovisningar är ett relativt nytt fenomen som de senaste åren</p><p>fått allt större genomslagskraft. Det finns än idag inte några krav på en särskild</p><p>miljöredovisning, varken i Bokföringslagen eller Årsredovisningslagen.</p><p>Förekomsten av miljöredovisning, separat eller som del av årsredovisningen,</p><p>och fastställandet av utformning och innehåll har ännu inte reglerats vare sig i</p><p>lagar, normer eller praxis.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att genom en explanativ studie av befintliga</p><p>miljöredovisningar undersöka huruvida det föreligger samband mellan miljö-</p><p>redovisningarna och olika företagskaraktäristika, samt att förklara de eventuella</p><p>samband som föreligger.</p><p>Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast företag på Stockholmsbörsens</p><p>A-lista över mest omsatta aktier. Dessutom studeras endast miljöredovisningar</p><p>från 2004 års redovisning samt ett begränsat antal företagskaraktäristika.</p><p>Metod: Miljöredovisningarna studeras och utvärderas med hjälp av en enkät</p><p>baserad på en förstudie av fem stycken miljöredovisningar. Uppsatsen formu-</p><p>lerar sedan, utifrån befintliga teorier, fyra hypoteser som sedermera testas med</p><p>hjälp av olika statistiska metoder så som t.ex. regressionsanalys.</p><p>Resultat, slutsatser: Studiens resultat kopplas i analysen till de underliggande</p><p>teorierna. Därefter dras ett antal slutsatser, t.ex. att ett företags bransch-</p><p>tillhörighet inte har samband med omfattningen av redovisningen trots</p><p>legitimitetsteorins antagande om företags strävan efter legitimitet i samhället.</p><p>Däremot påvisar studien ett samband mellan branschtillhörighet och de upp-</p><p>skattade resurserna nedlagda på miljöredovisningarnas utformning och layout.</p><p>Sett till företagens storlek (omsättning) råder ett motsatt förhållande. Här på-</p><p>visas ett samband med omfattningen på miljöredovisningen men inget samband</p><p>med utformning.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Ett intressant uppslag för vidare forskning är att</p><p>göra en komparativ studie för att se utvecklingen genom åren, gärna kopplad till</p><p>olika samhällsfenomen så som miljölagar, redovisningslagar, naturkatastrofer</p><p>etc., detta för att få fram skillnader mellan dagens och tidigare års miljö-</p><p>redovisningar.</p>

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prägel, ett arv sprunget ur hur talares karaktär framhölls i rättegångar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och användningsområden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begränsas av den uppfattning av ethos beståndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och välvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan använda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det ämbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets värderingar och traditioner. Alla dessa är faktorer som en politiker ofta använder sig av för att inge förtroende för sig själv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen från Kenneth Burkes ”terministic screens”, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper på begreppet ethos, vilka sedan appliceras på den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet. Detta har gjorts genom att exemplifiera ethosskapande utifrån de tre legitimitetstyperna legal-rationell, traditionell och karismatisk legitimitet med politikerna Erik Åsbrink, Stefan Löfvén och Olof Palme. För att ytterligare konkretisera hur begreppen kan användas i en webersk ethosstudie har ett analysexempel gjorts på Mona Sahlins försvarstal efter Tobleroneaffären där alla tre aspekter har tagits i beaktning. Den weberska analysen har visat sig vara ett behjälpligt verktyg för att bredda vår syn på ethoskonstruktionen då den bidrar med en dimension till begreppet som kan innefatta kontextuella faktorer till den retoriska situationen.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige gällande tillämpningen av de internationella redovisningsstandarderna IFRS. Vi har även redogjort för hur ett antal nyckelaktörer inom branschen ser på dagens lösning samt identifierat vilka lösningar dem ser i framtiden. För att kunna beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige har vi även värderat och förklarat betydelsen av legitimitet för tillsynsorganet samt redogjort för hur det kan uppnås enligt våra nyckelaktörer. Vi har även belyst hur nyckelaktörerna ser på den internationella harmoniseringen som sker generellt samt gällande implementeringsprocessen av IFRS. I studien har vi avgränsat oss till att endast fokusera på redovisningstillsynen av IFRS i Sverige. Vi har även avgränsat antalet respondenter till att de som har en aktiv del i arbetet med denna tillsyn och som har direkt anknytning genom revisorsyrket eller akademien. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt.  Vi valde detta tillvägagångssätt då vår ambition var att undersöka vårt problem på djupet snarare än bredden. Insamling av empiri har skett genom nio intervjuer och fyra tidningsartiklar med väl insatta personer inom tillsyns- och redovisningsområdet i Sverige, samt fyra statliga arbeten. Vi har genom denna studie kommit fram till att det idag är Finansinspektionen som har det övergripande ansvaret för Sveriges redovisningstillsyn, medan våra två reglerade marknader ansvarar för den löpande redovisningstillsynen gentemot bolagen. Dagens lösning uppfattas som splittrad och otydlig, och kritiseras för att inte vara tillräckligt oberoende och inte ha tillräckligt med kompetens för att utföra uppgiften tillfredsställande. En framtida lösning är antingen att Finansinspektionen får ansvaret för både den övergripande och löpande tillsynen, eller att Finansinspektionen behåller det övergripande tillsynsansvaret och delegerar den löpande tillsynen till ett självregleringsorgan. Legitimiteten har stor betydelse för tillsynsorganet och det kan uppnås genom oberoende, upprättandet av en due process och adekvat kompetens.

I spåren av kunskapssamhället med ett ökat fokus på humankapital, har vikten av personalarbete betonats allt mer. Personalarbete, som numera kallas human resource, hanterar den mänskliga resursen i organisationen vilken ofta betraktas som organisationers viktigaste. Human resource-yrket ses inte alltid som en central funktion i organisationen trots att de arbetar med HR-frågor, och kämpar med problematik i status, legitimitet och yrkesidentitet. Syftet med vår studie är att undersöka hur human resource-medarbetare uppfattar sin status och legitimitet i organisationen. Det är också av intresse att undersöka hur human resource-medarbetare i praktiken upplever sin yrkesidentitet i organisationen. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat åtta kvinnliga respondenter som sitter i organisationernas olika ledningsgrupper. Utifrån empirin ser vi mönster kring att respondenternas syn på sin yrkesroll inte stämmer överens med hur de tror att övrig personal i organisationen ser på human resource. Majoriteten av respondenterna upplever att de har status och legitimitet i organisationen, men att de kan möta motstånd på olika sätt. Vi har fått ta del av respondenternas upplevelser kring vad som påverkar deras status och legitimitet negativt, men också vad som påverkar deras status och legitimitet positivt. Tydliggörandet av arbetsuppgifterna och kommunikation ut i organisationen har visat sig vara centrala aspekter i respondenternas upplevelser avseende status, legitimitet och yrkesidentitet.