Syftet med denna undersökning är att kartlägga förutsättningar för simundervisning på hög- stadiet i Sverige och på Sekundarstufe I i delstaten Brandenburg i Tyskland. Dessutom ska undersökningen ge en överblick över simundervisningens gestaltning i både Sverige och Tyskland. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie med fyra idrottslärare, två ifrån re- spektive land, som sedan har jämförts kontrastivt. Resultatet visar att den svenska simundervisningen genom sin målstyrda läroplan, som även innehåller betygskriterier, är mer resultatstyrd än den tyska, som fokuserar mer på innehåll trots att läroplanen är kompetensstyrd. Den tyska läroplanen innehåller inga bedömningskrite- rier utan överlåter denna kompetens till läraren. Ländernas olika läroplaner utgör en av ram- faktorerna som spelar roll för undervisningens överväganden och gestaltning. I den svenska läroplanen finns ett konkret simkunnighetskrav, däremot har frågan om simkunnighet inte lyfts på samma sätt inom ramen för ämnet i Brandenburg. Undervisningens fokus hos de svenska lärarna är simkunnighet och livräddning medan undervisningen i Brandenburg präglas mer av prestation och att våga. En annan ramfaktor som påverkar undervisningen är tiden som finns till förfogande. Samtliga lärare uppger tidsbrist som begränsande för undervisningens utformning och de svenska lä- rarna uppfattar tidsbristen som ett större problem än de tyska lärarna. Vid bedömning av simkunnighet i Brandenburg ingår, till skillnad från Sverige, elevernas förmåga att prestera. Det innebär att eleverna i Brandenburg inte kan bli underkända i sim- ning. I Sverige däremot blir simkunnighetstestet avgörande för om en elev blir godkänd eller underkänd. För att analysera resultatet användes läroplansteori och ramfaktorteori. De ramfaktorer som påverkade undervisningen var skolans ekonomi, tid, tradition, läroplanen samt lärarnas per- sonliga bakgrund, värderingar och utbildning.

<p> </p><p>Grammatikundervisningen i främmande språk är ett omdiskuterat område såväl i skolan som på lärarutbildningen på universitet. Det diskuteras ofta om hur mycket grammatik eleverna egentligen behöver och vilken grammatik som ska bearbetas. I ämnet tyska finns det ett flertal läroböcker som används och som behandlar ett urval av grammatiken men vilken grammatik bearbetas där egentligen, vad är skillnaden mellan olika böcker och på vilket sätt behandlas grammatiken. Detta är frågor som ska besvaras i detta arbete. Därför har jag undersökt grammatikbeskrivningar i fyra läroböcker, två för steg 1 och två för steg 3. Jag har lagt fokus på verbbeskrivningar för att få en begränsning av innehållet. Det har visat sig att det inte finns några signifikanta skillnader i innehållet men att det sätt på vilket innehållet presenteras skiljer sig mellan de olika läroböcker. I detta hänseende är det också tydligt att de svenska grammatikbeskrivningarna motsvarar en didaktisk grammatik för att använda Helbigs terminologi. Avslutningsvis diskuterar jag också vilken grammatik som är anpassad till den undervisningssyn vi har i Sverige.</p><p> </p>

München, Universität, Thesis (doctoral), 2001.

This article opens up a discussion on the power that teachers have in mathematics curriculum at the Further Education and Training level. It is related to the general question: who holds the power in school mathematics education in South Africa? To what extent is the teacher given an opportunity to exercise their power in mathematics assessment? If the teacher is given power, what does that power allow teachers to do, and under what conditions does this happen? The case of mathematics is presented here to illustrate the above complex questions of teacher power in new forms of assessment in the curriculum.

No description available.

Techn. Universiẗat, Diss., 2003--Darmstadt.

Grammatikundervisningen i främmande språk är ett omdiskuterat område såväl i skolan som på lärarutbildningen på universitet. Det diskuteras ofta om hur mycket grammatik eleverna egentligen behöver och vilken grammatik som ska bearbetas. I ämnet tyska finns det ett flertal läroböcker som används och som behandlar ett urval av grammatiken men vilken grammatik bearbetas där egentligen, vad är skillnaden mellan olika böcker och på vilket sätt behandlas grammatiken. Detta är frågor som ska besvaras i detta arbete. Därför har jag undersökt grammatikbeskrivningar i fyra läroböcker, två för steg 1 och två för steg 3. Jag har lagt fokus på verbbeskrivningar för att få en begränsning av innehållet. Det har visat sig att det inte finns några signifikanta skillnader i innehållet men att det sätt på vilket innehållet presenteras skiljer sig mellan de olika läroböcker. I detta hänseende är det också tydligt att de svenska grammatikbeskrivningarna motsvarar en didaktisk grammatik för att använda Helbigs terminologi. Avslutningsvis diskuterar jag också vilken grammatik som är anpassad till den undervisningssyn vi har i Sverige.

Across the United States, there is a growing number of students for whom English is not their first language. These students experience many challenges adjusting to new educational environments. These students are often denied access to the full curriculum in mathematics (Reyes & Fletcher, 2003) and the resulting opportunities for higher level educational experiences in mathematics and the resulting higher economic employment options. Educators need support in understanding and responding to the linguistic and cultural challenges that these students face in learning mathematics. A course entitled Language, Culture, Mathematics and the LEP Learner is part of the doctoral courses available to Curriculum and Instruction students at UNC Charlotte. The course focuses on theoretical and applied models of teaching and learning mathematics for English as Second Language Learners. Research and current practice are reviewed with an emphasis on the design, implementation, and assessment of instruction for this population of learners. A qualitative analysis of students’ final research projects using narrative analysis methodologies showed that students (1) position issues within a larger sociocultural framework (2) advocate for the negotiation of pedagogical principles that blend language learning strategies with effective mathematics pedagogy and (3) identify assessment policies and processes that are supportive and limiting for these learners.

Single sex classes have recently been emphasized as an effective way to promote mathematics learning. Despite their popularity, the research on the effectiveness of such programs is mixed underscoring the need for additional research and discussion. This research is set in one of the twenty-five largest public school systems in the United States, where schools have recently been allowed to begin instructional initiatives with same sex classes in mathematics. Preliminary data on the effectiveness of one program will be highlighted. Achievement data, compared to traditional classes, will be considered to demonstrate the academic effectiveness of the project. Qualitative data analysis will provide a rich description of the affective issues relative to this innovation. The current project will be framed in critical analysis of the research literature and will discuss the potential benefits and disadvantages both from this current project and from the related literature.

In dieser Untersuchung möchte der Verfasser mit den Schwerpunktsetzungen auf Lehrpläne, Lehrplanentwicklung und Lehrplanwirkungen einen Beitrag zum Forschungsgebiet der bildungspolitischen Steuerung von Schulsystemen leisten. Mit Hilfe quantitativer (Lehrerbefragung) und qualitativer (Experten-Interviews) Forschungsmethoden werden Akzeptanz und Wirkungen von Lehrplänen untersucht. In diesem Sinne steht das Vorhaben in der breiten Tradition der Curriculumforschung mit der Erforschung empirischer Zusammenhänge zwischen Curriculum, Gesellschaft und Schule. Die lehrplantheoretischen Betrachtungen dieser Untersuchung knüpfen einerseits an die westdeutsche Curriculumbewegung bzw. -forschung der 70er Jahre an, die in einer Revision des Curriculums oder der sog. Curriculumentwicklung ein zentrales Mittel der Bildungsreform sah, die jedoch in der Folgezeit dann eher pragmatischen Ansätzen der Lehrplanarbeit wich. Andererseits werden auch Verbindungen und Traditionslinien zu den in der DDR gültigen Auffassungen über Funktion und Gestaltung der Lehrpläne gezogen. Neben dieser historischen Perspektivsetzung wird des Weiteren die gegenwärtige „Governance“-Debatte aufgegriffen, die Ansätze und Instrumente der bildungspolitischen Steuerung nach dem sog. „PISA-Schock“ zu systematisieren sucht und sich dabei auf die Fragen fokussiert, ob und in welcher Weise ein komplexes staatliches Schulsystem „gesteuert“ werden kann. Dabei werden durch vergleichende Betrachtungen mit anderen Bundesländern auch generalisierende Aussagen zur Steuerkraft von Lehrplänen im Hinblick auf den Governance-Ansatz diskutiert. Schlussfolgernd sollen im Ergebnis der Arbeit Aussagen zur Sinnhaftigkeit bzw. Weiterentwicklung von Lehrplänen als Steuerungsinstrument im Schulsystem getroffen werden. Diese Aussagen betreffen im weitesten Sinne Grundfragen der sog. Curriculumplanung, also die Ebenen der Erstellung, Begründung und Realisierung als auch die Ziele und Möglichkeiten der Implementierung von Lehrplänen.