Bakgrund: Venösa bensår är vanligt förekommande och äldre är en specifikt utsatt grupp. Fenomenet definieras inte som en sjukdom utan uppkommer sekundärt till venös insufficiens. Läkningstiden sträcker sig ofta över en längre tidsperiod och kräver stora hälso- och sjukvårdsresurser. Patienterna blir beroende av vård under behandlingstiden och sjuksköterskorna har ett viktigt ansvar gällande att involvera samt vårda individerna utifrån livsvärldsperspektivet. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår Metod: Metoden utgick från Fribergs integrerade sammanställning av kvalitativ forskning där åtta kvalitativa artiklar analyserades efter att ha sökts fram i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Tre teman framkom i resultatet: Patientens roll i vården, Såret som en begränsning och Att vara sitt sår. Relationen till sjuksköterskan och delaktighet i läkningsprocessen var central för att uppnå en känsla av trygghet. Såret påverkade individernas liv i form av fysiska begränsningar och ledde även till försämrad självkänsla och förlorad identitet vilket bidrog till en distansering till sociala kontexter. Slutsatser: Upplevelsen av fenomenet tycks i stora drag vara gemensamma för patienterna men hur det påverkade den enskildes vardag skiljde sig åt. Genom ett vårdande förhållningssätt där patienternas livsvärld lyfts fram kan sjuksköterskan uppmärksamma individuella omvårdnadsbehov och på så vis förbättra patienternas livskvalitet.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros är en sjukdom som innebär att de motoriska nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen som aktiverar den viljestyrda muskulaturen förtvinar och bryts ner. Konsekvenser av detta är minskad muskelkraft och förlamning. Amyotrofisk lateral skleros är en obotlig sjukdom vilket gör det intressant att studera hur dessa personer erfar hopp. Syfte: Att beskriva hopp hos personer med amyotrofisk lateral skleros. Metod: En kvalitativ studie med deduktiv inriktning genomfördes där dokumentärer analyserades. Resultat: Olika hopp beskrevs vid olika tillfällen under sjukdomsförloppet. Framträdande i studien var att de flesta personer beskrev en önskan och ett hopp om att hitta ett botemedel tidigt i sjukdomsförloppet. När detta inte längre framstod som lika självklart blev hopp i form av socialt stöd och hopp om att leva i nuet mer framträdande i personernas beskrivningar. Slutsats: Personer som drabbas av amyotrofisk lateral skleros initialt hoppas starkt på att finna ett botemedel, men sedan kretsar hoppet mer kring de sociala relationerna. Ur klinisk synpunkt är det viktigt att som vårdpersonal bli mer medvetna om hur dessa personer upplever hopp för att möjliggöra att den egna identiteten och förmågan bevaras. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a disease in which the motor nerve cells in the brain and spinal cord, that activates the involuntary muscles, atrophy and breaks down. Consequences of this are decreased muscle strength and paralysis. It is an incurable disease which makes it interesting to study these people and how they experience hope. Aim: To describe hope in people with amyotrophic lateral sclerosis. Method: A qualitative study of deductive orientation was conducted where documentaries were analyzed. Results: Different types of hope were described at various times during the course of the disease. It was prominent that most people described a wish and a hope to find a cure early in the disease. Gradually hope in the form of social support and hope to live in the present appeared as more prominent. Conclusion: People who suffer from amyotrophic lateral sclerosis initially strongly hopes of finding a cure, but then the hope revolves more around social relationships. From a clinical standpoint, it is important that healthcare professionals become more aware of how these people experience hope to enable their own identity and ability preserved.

Bakgrund: Långvarig smärta definieras som smärta som inte har gått över på 3-6 månader. Smärta är en individuell upplevelse som inte kan mätas objektivt, utan den som upplever vet själv hur intensiv den är och smärtans duration. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med långvariga smärta ur ett psykosocialt perspektiv. Syftet var också att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de vetenskapliga artiklarna har använt sig av. Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Föreliggande litteraturstudies resultat baseras på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Sammanställningen av de inkluderade artiklarna visade på upplevelser av känslomässig påverkan på patienternas liv som ett kraftigt lidande och negativa tankar inför framtiden. Smärta upplevdes också ge sociala begränsningar i arbetslivet, förlust av identitet samt sociala relationer. Patienterna upplevde ett negativt bemötande från sjukvårdspersonalen. Slutsats: Upplevelser av smärta påverkade patienterna psykiskt och socialt. Smärta har resulterat till känslomässig påverkan och lett till sociala begränsningar i både arbetslivet och relationen till familj, vänner och barn. Upplevelsen av sjukvårdspersonalens bemötande upplevdes negativt av patienterna, där smärtan inte togs på allvar. Detta i sin tur påverkade de att få någon behandling eller mediciner. Författaren till föreliggande litteraturstudie menar att utifrån föreliggande litteraturstudies resultat finns brister hos sjukvårdpersonalen, detta i sin tur kan vara till hjälp att öka sjukvårdens kunskaper om dessa patienters upplevelser av långvarig smärta samt att kunna bemöta de på ett värdigt och respektfullt sätt. Det är viktigt att tro på patienters smärta och kunna sträcka de hjälpande hand. / Background: Chronic pain is defined as pain that has not gone over 3-6 months. Pain is an individual experience that cannot be objectively measured, but that experience knows how intense it is, and pain duration. Aim: The aim of this literature review was to describe patient's experiences of living with chronic pain from a psychosocial perspective. The aim was also to describe the data collection methods of scientific articles have used. Method: This literature review has a descriptive design. This literature review study's results are based on 12 scientific articles that have been found through the database CINAHL and PubMed. Result: The compilation of the included articles led to perceptions of emotional impact on patients' lives as a major suffering and negative thoughts about the future. Pain was felt also that the social constraints of working life, loss of identity and social relationships. Patients experienced a negative attitude of medical staff. Conclusion: Experiences of pain affect patients psychologically and socially. Pain has led to the emotional impact and led to social constraints in both working life and relationship to family, friends and children. Experience of healthcare professionals experienced negative treatment of patients where the pain is not taken seriously. This in turn affected the receive any treatment or medication. The author of this literature review means that based on present literature studies results are deficiencies in health care, this in turn may help to increase medical knowledge of these patients experience chronic pain as well as to cope with the in a dignified and respectful manner, believing the pain and to extend helping hand to patients

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk, komplex psykisk sjukdom som kännetecknas av perioder med mani och depression. Sjukdomen påverkar hela den drabbades liv och även dess familj och närstående. Som sjuksköterska kan man möta dessa patienter på alla olika vårdinrättningar och det är betydelsefullt att ha kunskap om sjukdomen för att kunna ge god och personcentrerad vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Denna litteraturstudie har en deskriptiv design. Två databaser användes vid sökningen av artiklar och tolv artiklar inkluderades. Artiklarna granskades och sammanställdes av båda författarna. Huvudresultat: Erfarenheterna av att leva med bipolär sjukdom beskrevs av många som en lång väg till diagnos, att acceptera sjukdomen, svårigheter i att bilda en uppfattning av den egna självbilden, sjukdomens påverkan på relationer till andra, känsla av stigmatisering från både den drabbade själv och omgivningen, hantering av det dagliga livet samt sjuksköterskans betydelse för välmående och hantering av sjukdomen. Artiklarna som resultatet grundar sig på hade intervjuer, terapisessioner och enkät som datainsamlingsmetod. Slutsats: Att få diagnosen bipolär sjukdom erfors av patienter som en stor och bestående livsförändring både för den drabbade och dess närstående. Sjukdomen gav svårigheter i det dagliga livet, till exempel att behålla relationer till andra, bibehålla ett jobb och de erfor stigmatisering utav omgivningen. Som sjuksköterska kan kunskap och förståelse för sjukdomen leda till bättre omvårdnad. / Background: Bipolar disorder is a chronic, complex mental illness characterized by periods of mania and depression. The symptoms have an impact on the entire lives of the affected, and even to their families and relatives. As a nurse, you might meet these patients at all the different health facilities, and it is very important to have knowledge about the disorder to provide good care. Purpose: The purpose of this study was to describe patients' experiences of living with bipolar disorder and to describe the included articles´ data collection methods. Method: This literature study has a descriptive design. Two databases were used during the search of articles and twelve articles were selected. The articles were reviewed and compiled by both authors. Main results: The experiences of living with bipolar disorder were many; such as a long way to getting the diagnosis and to accept the disorder, difficulties in forming an idea of one´s own self-image, the effect the disorder has on the relationship with others, the sense of stigma from both the person with the disorder and from the environment, dealing with daily life, as well as the nurse´s importance to the patients well-being and management of the disorder. Conclusion: To be diagnosed with bipolar disorder experienced by patients as a great and permanent change of life for both the patients and their relatives. The disorder resulted in difficulties in daily life, such as maintaining relationships with others, maintain a job and they experienced stigma out of the surroundings. As a nurse, knowledge and understanding of the disorder can lead to a better care.

Bakgrund: KOL är en relativt vanlig och obotlig sjukdom som orsakar en gradvis försämring på andningen. Hur man upplever sjukdomen kan skilja sig åt mellan individer och mellan olika stadier av sjukdomen. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan får insikt i dessa upplevelser för att kunna erbjuda god omvårdnad till dessa personer. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade artiklarna. Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. De 12 inkluderade artiklarna är av kvalitativ ansats och söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed. Innehållet i artiklarnas resultat granskades för att urskilja likheter och skillnader samt de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.Huvudresultat: Resultatet i litteraturstudien påvisade att personer med KOL upplevde psykiska, fysiska och sociala aspekter som påverkade personernas liv. Den psykiska påverkan gjorde att personerna fick göra många förändringar i livet. Andningssvårigheterna gjorde att den fysiska förmågan blev nedsatt. Sjukdomen påverkade även den sociala samhörigheten med andra människor. För att hantera och underlätta livet med KOL använde personerna sig av olika strategier. Den vanligaste datainsamlingsmetod som framkom i artiklarna var semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Personerna med KOL påverkades psykiskt, fysiskt och socialt av att leva med sjukdomen. Personerna använde sig av olika strategier för att hantera sitt liv med sjukdomen. Det är viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om personernas upplevelser av att leva med KOL eftersom det gör att det blir lättare att bevara personernas integritet, värdighet, och autonomi som kan öka personernas välbefinnande. / Background: COPD is a relative common and incurable disease that causes a progressive deterioration of breathing. How to experience the disease may differ between individuals and between different stages of the disease. It is therefore essential that nurses gain insight into these experiences to provide good care to these people. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of living with COPD. Furthermore, the aim of this study was to describe the included articles data collection method. Method: A literature study with a descriptive design. The 12 included articles are of qualitative approach and sought out through the databases CINAHL and PubMed. The contents of the articles results were reviewed to identify similarities and differences and also the included articles data collection method. Main result: The results of the literature study showed that people with COPD experienced psychological, physical and social aspects that affect people's lives. The psychological impact was that the people had to make many changes in life. Breathing difficulties made the physical ability to reduce. The disease also affected the social affinity with other people. To manage and facilitate life with COPD people used different strategies. The most common data collection method that emerged in the articles were semi-structured interviews. Conclusion: The people with COPD were affected psychologically, physically and socially to live with the disease. The people used different strategies to manage their life with the disease. It is important that nurses having knowledge of people´s experience of living with COPD because it makes it easier to preserve people´s integrity, dignity, and autonomy that can increase people's well-being.

Bakgrund: Många människor lever idag med svårläkta bensår, varav ca 80 % avbensåren är venösa. Det är av stor vikt att rätt diagnos fastställs samt bakomliggandeorsaker behandlas. Idag finns merparten av dessa patienter i den kommunala sektorn.Vården av patienter med bensår genererar stora ekonomiska kostnaderna församhället. Svårläkta sår på underbenen kan orsakas av olika sjukdomstillstånd. Attleva med svårläkta venösa bensår har betydande inverkan på det dagliga livets olikaaktiviteter samt människors välbefinnande. Denna litteraturstudie inriktar sig påpatienternas upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att levamed svårläkta venösa bensår.Metod: En litteraturstudie med resultat från nio kvalitativa studier.Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: I resultatet framkom varierade patientupplevelser av att leva medsvårläkta venösa bensår. Resultatet kategoriserades in i tre huvudkategorier och 11subkategorier. Huvudkategorierna bestod av: upplevelser av att leva medsårsmärta, upplevelser i samband med sårets uppkomst och behandling,psykologisk påverkan av patientens livssituation och upplevelser av förändring idet dagliga livet. Ett tema framkom: att uppleva ett såväl fysiskt som psykisktlidande.Konklusion: Resultatet i vår litteraturstudie indikerar ett lidande fysiskt,psykiskt samt socialt (i varierande grad) hos alla patienter som lever medsvårläkta venösa bensår. Viktigt att sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv ochser hela människan och inte bara ett bensår.Nyckelord: venösa sår, bensår, svårläkta bensår, patientupplevelser, omvårdnad

Bakgrund:Njurarnas huvudfunktioner har en vital roll och är en förutsättning till att upprätthålla kroppens balans. Kronisk njursvikt orsakar en kraftig reducering av funktionerna och i värsta fall kan njurarna helt sluta att fungera. Tillståndet leder till döden om inte dialysbehandling eller njurtransplantation genomförs. Under flera decennier har det skett en ökning av patienter som utvecklar kronisk njursvikt och därmed får dialysbehandling. Att leva med kronisk sjukdom orsakar svårigheter och förändringar i livet. Genom en god vård kan sjuksköterskan främja patientens livskvalitet och välbefinnande trots kronisk njursvikt och ett liv med hemodialys.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur patienter med kronisk njursvikt upplever livet med hemodialys.  Metod: Litteraturöversikten baserades på tolv vetenskapliga originalartiklar som analyserats. Metoden innefattade att identifiera likheter och skillnader som sedan bildade nya teman till litteraturöversiktens resultat. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed.  Resultat: Under analysen identifierades femhuvudteman: En förändrande process, Ett liv som begränsar, Hemodialys som en fängslande frihet, En oförutsägbar framtid och Upplevelsen av vårdmiljö & vårdpersonal. En förändrande process kompletterades med två underteman; Emotionell påverkan och Vägen till acceptans. ÄvenHemodialys som en fängslande frihet kompletterades med två underteman; Dialysmaskinen, en vän eller en fiende? och Kroppsliga förändringar.  Diskussion: Resultatdiskussionen tolkar huvudfynden i en större helhet med hjälp av Katie Erikssons vårdvetenskapliga teori, annan forskning samt författarnas egna reflektioner. / Background: The main functions of the kidneys have a vital role and are essential for maintaining the balance of the body. Chronic kidney disease causes a steep reduction in the kidney´s functions, in the worst-case scenario the kidneys may cease to function entirely. The condition leads to death unless treated with hemodialysis or kidney transplantation. For decades, there has been an increase in patients developing chronic kidney disease and thus receive dialysis treatment. Living with chronic disease causes difficulties and changes in life. Through good care, the nurse can promote the patient´s quality of life and well-being despite of chronic kidney disease and a life with hemodialysis. Aim: The aim was to elucidate how patients with chronic kidney disease experience life with hemodialysis. Method: The literature review was based on twelve scientific original articles that were analyzed. The method involved identifying similarities and differences that then formed new themes for the literature review results. The articles were obtained from the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: During the analysis five main themes were identified: A changing process, A life that limits, Hemodialysis as a captivating freedom, An unpredictable future, and Experience of care environment & healthcare staff. A changing process was supplemented with two sub-themes; The emotional impact and Path to acceptance.Additionally, Hemodialysis as a captivating freedom was supplemented by two sub-themes; The dialysis machine, a friend or an enemy? and Bodily changes.  Discussion: The results discussion interprets the main findings in a larger whole with the help of Katie Eriksson´s health science theory, other research, and the author´s own reflections.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar ungefär 10% av kvinnor med livmoder i fertil ålder. Orsaken till uppkomsten av endometrios är inte helt klarlagd, det finns flera teorier. Kunskapen om endometrios är bristfällig. Som sjuksköterska är det viktigt att vara uppmärksam på symtom som kan relateras till endometrios. Vanliga symtom vid endometrios är menstruationssmärtor, kronisk bäckenbottensmärta och samlagssmärtor. Endometrios kan påverka kvinnors fertilitet.  Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.  Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg (2017) som baserades på tio vetenskapliga artiklar som hämtas från databaserna CINAHL Complete och PubMed. För att hitta artiklar användes sökorden Endometrios, Leva med och Upplevelser. Sju av artiklarna var av kvalitativ metod och tre av artiklarna var av kvantitativ metod.       Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman med totalt fyra underteman. I dessa påvisas att smärta påverkar alla aspekter av kvinnors liv. Endometrios påverkar även kvinnors upplevelser av den egna identiteten. Arbete, sociala sammanhang och relationer påverkas även det av endometriosen. Hur vården bemöter kvinnor som lever med endometrios är en faktor som påverkar hur kvinnor upplever sin situation. Diskussion: Kvinnors upplevelser av bristande kunskap och förståelse kring endometrios diskuteras mot tidigare forskning, litteraturöversiktens bakgrund och författarnas reflektioner. Kvinnors upplevelser av endometrios diskuteras utifrån Katie Erikssons definitioner av lidande och hälsokorset. / Background: Endometriosis is a disease that affects about 10% of women with uterus in fertil age. The reason for the emergence of endometriosis is not fully clarified, there are several theories. Knowledge of endometriosis is inadequate. As a nurse, it is important to pay attention to symptoms that may be related to endometriosis. Common symptoms of endometriosis include menstrual pain, chronic pelvic pain and dysparanuea. Endometriosis can affect women's fertility. Aim: The aim was to illustrate women’s experiences of living with endometriosis.  Method: The method used was a literature review according to Friberg (2017), based on ten scientific articles retrieved from the CINAHL Complete and PubMed databases. To find articles, the keywords Endometriosis, Living with and experiences were used.Seven of the articles were of qualitative method and three of the articles were quantitative. Results: The result is presented in three main themes with a total of four sub themes. In these, it is shown that pain affects all aspects of women's lives. Endometriosis also affects women's experiences of their own identity. Work, social contexts and relationships are also affected by the endometriosis. How healthcare treats women living with endometriosis is a factor that affects how women experience their situation. Discussion: Women’s experiences of lack of knowledge and understanding of endometriosis is discussed against previous research, the background of the litterature rewiev and the authors’ reflections. Women’s experiences of endometriosis are discussed based on Katie Eriksson’s definitions of sufferings and the health coursework.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som uppstår när kroppens bukspottskörtel förlorarsin förmåga att producera insulin eller då kroppens celler har blivit resistenta motinsulin. Sjukdomen kan innebära en stor omställning i livet, vilket kan ställa höga kravpå personens levnadsvanor. Därför är det viktigt att patienten får en bra undervisning,och motiveras på bästa sätt till att klara av att leva med sjukdomen. Patientensinställning till sin sjukdom och sin situation har betydande påverkan på patientensförmåga att kunna leva med sjukdomen. Syftet med studien är att beskriva hur patienterupplever att leva med diabetes typ 2. Studien är en litteraturstudie där tio kvalitativaartiklar har granskats med hjälp av Fribergs modell för litteraturöversikt. Utifrån deartiklarna har två teman och sex subteman skapats, för att få en bild över patienternasupplevelse av att leva med diabetes typ 2. I studiens resultat framkom att flera patienterupplever att livet har blivit förändrat och bristen på kunskap var också tydligt. En delupplevde oro och rädsla, medan andra uppfattade sjukdomen som en kamp. Involveringav anhöriga i patientens vård upplevdes olika. För att livsstilsförändringar ska integrerasi vardagen krävs ett personligt bemötande från sjuksköterskan, där hon ser patientenslivsvärld. Studiens resultat kan ge sjuksköterskan ökad förståelse för hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin situation och de livsstilsförändringar som kan vara nödvändiga att genomföra. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Vid insjuknandet i diabetes typ 2 sker en förändring i patienters liv. En del av behandlingen vid sjukdomstillståndet är att förändra kost- och motionsvanor. Egenvården är en viktig del av de livsstilsförändringar som är aktuella. Patienterna kan genom egenvården bromsa sjukdomsutvecklingen och på så sätt bibehålla en god hälsa. Tidigare forskning har visat på svårigheter i genomförandet av livsstilsförändringar. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur livsstilsförändringar upplevs av patienter med diabetes typ 2. Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar belyste upplevelsen av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Data har analyserats genom Axelssons (2012) modell i skapandet av en ny helhet. Litteraturstudiens resultat presenteras i två huvudteman och sex subteman. De två huvudteman är Att ställas inför utmaningar och Att uppleva en positiv dimension. Att ställas inför utmaningar visade att livsstilsförändringarna kunde upplevas som krävande, utmanade och svåra av patienterna. Det visade även hur mötet med hälso- och sjukvården kunde upplevas som besvärligt men samtidigt stödjande. Att uppleva en positiv dimension visade hur patienterna upplevde att integreringen av livsstilsförändringar främjade hälsan och balansen i livet. Upplevelsen av livsstilsförändringar är personlig och unik för varje patient. Sjuksköterskan bör ha detta i åtanke i mötet med patienten där vårdrelationen blir central. En vårdande relation kan hjälpa patienten till att skapa varaktiga och långsiktiga förändringar som deras sjukdomstillstånd kräver. / Program: Sjuksköterskeutbildning