Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ”goda levnadsvillkor” i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet består av domar från högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och Regeringsrätten. Dessa domar har analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sägas komma till uttryck i rättens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebär. Jag har använt mig av teorier om sociala konstruktioner och språkets betydelse för vår förståelse av omvärlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstås och hur det konstrueras. Dessa teoretiska perspektiv utgör ramen för analysen och har använts för att tolka resultaten. De huvudsakliga resultaten som presenteras i denna uppsats rör de fyra diskurser som kunnat urskiljas i texterna. Dessa diskurser konstruerar ”goda levnadsvillkor” i termer av demokrati och social rättvisa, normalitet, en fråga för expertutlåtanden och professionella bedömningar samt en organisatorisk fråga i kommunerna. Resultaten får tolkas med försiktighet då materialet är litet till omfånget. Diskurserna är möjliga exempel på vad som skulle kunna återfinnas i ett större material.

<p>Abstract</p><p>During my university trip to South Africa I visit a black township called Lingehlile. There I examined the life situation and education for children and youth with mentally disabilities. I was interested in knowing more about what basic condition they have, period of school and what kind of support they get outside the school. The subjects that I have handled are a school for all, support for the person with mentally disabilities and their family, the opinion of the society, education and life after school. I got my result by two interviews. One was with the principal of a school for handicapped children and the other one was with a teacher at that school. Also I have visit a school for handicapped in Cape Town. In Sweden we are talking about a school for all were everybody are welcomed irrespective of handicap. We have laws that stand behind people with mentally disabilities and they can get support and service. With this report I would like to throw light on the situation in another country, in this case South Africa. My investigation showed that they are struggling for a better society for the people with mentally disabilities but they have not come as far as Sweden. This is because of the bad economy and the government. During the trip I met a lot of people that are fighting for better conditions and a rise are slowly but sure on its way.</p><p>Keywords</p><p>South Africa, mentally disabilities, living conditions and examine</p>

Abstract During my university trip to South Africa I visit a black township called Lingehlile. There I examined the life situation and education for children and youth with mentally disabilities. I was interested in knowing more about what basic condition they have, period of school and what kind of support they get outside the school. The subjects that I have handled are a school for all, support for the person with mentally disabilities and their family, the opinion of the society, education and life after school. I got my result by two interviews. One was with the principal of a school for handicapped children and the other one was with a teacher at that school. Also I have visit a school for handicapped in Cape Town. In Sweden we are talking about a school for all were everybody are welcomed irrespective of handicap. We have laws that stand behind people with mentally disabilities and they can get support and service. With this report I would like to throw light on the situation in another country, in this case South Africa. My investigation showed that they are struggling for a better society for the people with mentally disabilities but they have not come as far as Sweden. This is because of the bad economy and the government. During the trip I met a lot of people that are fighting for better conditions and a rise are slowly but sure on its way. Keywords South Africa, mentally disabilities, living conditions and examine

Syftet med den här studien är att genom en empirisk undersökning besvara frågeställningarna; Hur upplever muslimska gymnasieelever att deras levnadsvillkor påverkas av att leva i två olika kulturer? Och hur påverkas de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling av att leva i Sverige som svenska muslimer? Den ena foten står i en kultur som ungdomarna försöker anpassa sig till, det vill säga den svenska kulturen, medan den andra foten står i en kultur som ungdomarnas föräldrar kan relatera alla sina erfarenheter till. Det borde vara självklart att en ungdom har samma kulturella hemmahörighet som sina föräldrar, men för de här ungdomarna känns deras föräldrars kultur främmande. Genom en kvalitativ intervjuform har 16 stycken gymnasielever besvarat sex stycken frågor som handlar om identitetsutveckling och levnadsvillkor.  Ungdomarna går på olika gymnasieskolor i Gästrikland och många av tonåringarna visar på en stor komplexitet i sina svar. Det som de här ungdomarna har gemensamt är inte i första hand islam, utan den svenska kulturen. Det finns en mängd olika tolkningar av islam eftersom de muslimer som lever i Sverige inte är en homogen grupp. Det bidrar till att de muslimer som bor i det svenska samhället kan tillhöra olika former och inriktningar av en och samma religion. Med hjälp av Meads teori kunde jag förklara de rådande premisserna som de muslimska gymnasieeleverna står inför när de ska fundera över vilka de är? Resultatet gav indikationen om att både identitetsutvecklingen och levnadsvillkoren påverkas av att de befinner sig i den svenska kulturen i skolan och inom den muslimska kulturen utanför skolan. Den främsta orsaken visade sig stämma överens med Meads teori. Det är framförallt språket som är en bidragande faktor till att de muslimska gymnasieeleverna anser att de inte blir förstådda överallt. Inom den tidigare forskningen finns det gedigna empiriska undersökningar om muslimska ungdomars förutsättningar inom den svenska skolan. Det som skiljer min undersökning från Erika Lagerströms och Jonas Otterbecks studier är att min undersökning inte är ihopkopplad med några skolämnen eller läroplaner. Utan jag fann en stor relevans att försöka få ett annat resultat genom att allmänt studera de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling och levnadvillkor. Några av de ungdomar som har deltagit i den här studien känner en kluvenhet kring sin etniska bakgrund, sin egen religiösa uppfattning och vad som förväntas av dem både från hemmet och ifrån skolan. Eleverna tenderar att hamna i en egen uppfattning kring sin identitet som hamnar i en egen kategori där varken skolans eller familjens värderingar stämmer överrens med de muslimska ungdomarnas. Identitetsutvecklingen påverkas negativt av en oförstående omgivning då inte ungdomarna upplever att de kan få utvecklas och bli förstådda utifrån vilka de är.

Bakgrunden till undersökningen är den nationella handlingsplanen för handikappolitiken vars mål är att förbättra bemötande av människor med funktionshinder och SISUS Nationella program, Om bemötande av människor med funktionshinder. Statens institut för särskilt utbildningsstöd, SISUS, fick år 2000, regeringens uppdrag att verka för ökad kompetens om bemötande av personer med funktionshinder. Uppdraget grundar sig på en särskild utredning som tillsatts för att analysera frågan om bemötande människor med funktionshinder. Utredningen kommer fram till att det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Upplevelserna av att känna sig ifrågasatt, kontrollerad och kränkt är utbrett bland de människor med erfarenheter av funktionshinder som fått komma till tals i utredningen. Oavsett funktionshinder, livssituation eller vilket stöd, service och hjälp man söker är upplevelserna densamma.Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur chefer inom kommunal verksamhet, vars personal arbetar med psykiskt och fysiskt funktionshindrade människor, arbetar med bemötandefrågor. Det handlar om bemötandefrågor som rör personalens vardagliga arbete och interaktion med brukare.I den här undersökningen beskrivs hur sex kommunala chefer arbetar med sin personals bemötande av människor med funktionshinder (brukare). För insamling av empirisk kunskap har kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer använts. De frågor som undersökningen vill besvara är bland annat hur cheferna arbetar med bemötandefrågor samt om cheferna känner till det Nationella programmet om bemötande. För att ge ett djupare perspektiv på vad chefers arbete bemötandefrågor innebär har jag använt Herbert Meads teori om hur jaget formas vid interaktion med andra och Martin Bubers teori om Jag-Du, som handlar om hur vi ser på andra människor, ser vi dem som ett subjekt, en person, eller som ett objekt, ett föremål.Resultatet i undersökningen visar att arbetet med bemötandefrågor bland annat handlar om förändring av personalens värdegrund. När det handlar om att förmedla kunskap om bemötande till personalen finns olika sätt enligt cheferna, till exempel har en chef köpt lättlästa böcker till personalen som sen diskuteras, en chef använder rollspel där personalen själv får delta och känna på hur det känns att bli bemött på ett visst sätt och en chef menar att det är viktigt att ha ett hjälpmedelstänk. För att personalen ska främja delaktighet, integritet, jämlikhet i levnadsvillkor, självständighet, själbestämmande och inlevelse t.ex. se den man möter, vid bemötandet av brukare, visar resultaten att bemötandet är väldigt individuellt eftersom personalen måste ta hänsyn till brukarnas individuella förutsättningar där typ och grad av funktionshinder många gånger styr bemötandet. Enligt cheferna måste arbetet med bemötandefrågor ske kontinuerligt.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur funktionshindradepersonersrättigheter enligt SFS 1993:387 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) befästs eller eventuellt urholkas inom ramen för beslut som fattasinom offentlig förvaltning. Det empiriska materialet i denna studie bestod av tolv rättsfall från förvaltningsrätten. En kvalitativ abduktiv ansats användes, där en socialkonstruktionistisk grundsyn och Nancy Frasers kritiska perspektiv på kampen om behoven i ett senkapitalistiskt välfärdssamhälle utgjorde förståelseramen genom analysprocessen, vilken utgjordes av en kombination av kritisk diskursanalys och tematisk analysprocess. Detta tillvägagångssättbedömdes användbart för attidentifiera diskurser som kom till uttryck genom resonemangen förda kring innebörden av begreppet “goda levnadsvillkor”, vilket var centralt för undersökningen.Forskningsansatsen möjliggjorde även ett synliggörande avojämlika sociala maktrelationer och maktordningar som kan anses framträda inom LSS domar. Genom att relatera undersökningensfynd till tidigare forskning kring problemområdet har fynden kunnattolkas och förståsur ett större sammanhangoch på så sätt har rimliga slutsatser kunnat dras utifrån frågeställningen. Resultatet av studienhar formulerats genom följande diskurser: diskursen om definitionen och tolkningen av behoven, diskursen om behovet av social gemenskap och att “komma ut i samhället”, fritidsaktivitetsdiskurs &amp; normal livsföringsdiskurs, juridisk diskurs, anhörig-och familjediskurs, samt diskursen om frigörelse, självständighet och normal livsföring.Dessa diskurser anses vara möjliga tolkningar avstudiensempiri samt möjliga exempel på vad en större forskning som omfattar ett större material skulle kunna komma fram till.Undersökningen har lett till ett konstaterande om att ett grundläggande antagande hos beslutsfattare tycks vara att LSS ska tolkas restriktivt. I denna studie relateras denna restriktiva tillämpning till en nyliberalistisk politisk syn vilken anses gradvis ha bidragit till att konstruera om politikers och beslutsfattares förståelse av syftet med LSS åt det restriktiva hållet, vilket kan anses urholka det ursprungliga syftet med LSS, som det beskrevs då lagen först infördes.

Studiens syfte är att belysa de funderingar och tankar som elever med utvecklingsstörning kan ha inför sin framtid. Tanken är också att synliggöra de önskemål som eleverna har för att känna sig delaktiga vid inflytandet av sin egen undervisning genom att ta reda på om elevernas önskemål återspeglar skolans tankar om inflytande och delaktighet. Arbetet ger en övergripande översikt om aktuella begrepp såsom, utvecklingsstörning, särskola, gymnasiesärskola, delaktighet , vuxenliv och arbetsliv samt speciallärarens yrkesroll. Studien är uppbyggd på en kvalitativ forskningsdesign och författaren vill med hjälp av semistrukturerade intervjuer få en insikt om vad eleverna tycker är viktigast för att klarar ett liv efter skolan, hur de upplever att  man arbetar på skolan med att öka deras självständighet samt hur de tycker att deras upplevelser har varit att gå i en skola som inte är för alla. I studien har även en speciallärare samt en yrkeslärare intervjuats, för att se om skolan arbetar efter deras önskemål för att bli självständiga. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för valet av teoretiskt ramverk och valet kan kopplas till speciallärarens roll att undanröja hinder för elevers lärande, interaktion  med andra och betydelsen av den sociala miljön för elevers växande och utveckling. I studien framkommer gemensamma tankar av elevers funderingar kring framtiden. Vilket det primära är att ha ett arbete att gå till och att klara sig själv. Att lämna skolan bakom sig, elevgruppen och personalen är en oro som delas av alla elever i studien. Det framkommer även en viss nervositet med att möta framtiden för deltagarna. Det framkommer delade uppfattningar, om skolan gör tillräckligt för elevernas självständighet. Studien kommer att spela en vägledande roll för mig i min nya profession som speciallärare samt att den nya kunskapen kommer att ge mig insikt, om vad eleverna anser sig behöva, för att klara ett liv efter skolan. Studien kommer även att bidra till att göra mig mer förstående och lyhörd för den oro som finns hos eleverna, men också att försöka ge eleverna de verktyg som de önskar för att bli självständiga i framtiden.

A QUALITATIVE STUDY ON THE EXPERIENCE OF ESCORT SERVICE UNDER THE ACT (SFS 1993:387) SUPPORT AND SERVICE FOR THE DISABLEDThe purpose of this study was to examine the experiences of escort service under the Act (SFS 1993:387) concerning Support and Service for the disabled (LSS) for self-determination, participation and equality of living conditions. In the results of this study appears that the escort service fulfills its role in breaking the isolation of persons with disabilities. It gives a picture of the escort service is much more than to break the isolation of people with disabilities. The aspects that emerges is that escort service gives persons with disabilities the opportunity to develop their independence, increase their self-esteem and broaden their frames of reference through increased participation in community life. All users report that they experience autonomy in the choice and order of activities within their grant initiatives. The result reveals that even the escorts feel that the users have the option to be able to determine their choice of activities. When it comes to concepts of self-determination, participation and equality of living conditions there is a certain ambiguity regarding the individual's definition of the various concepts as they can be experienced and perceived differently by different individuals. This makes it difficult to draw definitive conclusions about experience of escort service.Nyckelord: Delaktighet, Funktionshinder, Jämlikhet i levnadsvillkor, Ledsagarservice, Självbestämmande.

What happens when a private/monopoly market becomes a shared market between private companies and municipal enterprises? What consequences result it and how do you work as performers in order to stay competitive and renewable? Are there objective, measurable, comparable criteria for the quality/service? To create commitment among employees Nordin (2012) says that the organization/the leader need to convey and concretize their goals and visions, both with development but also surveying for the organization. This study aims to increase knowledge about the organization's work in the development stage, motivate and streamline staff and to build a profiling work. To do that, I have done qualitative studies based on three levels, politicians, civil servants and clients/parent. Based on respondents states/response, I can identify a lack of profiling the work of the business and unclear thoughts and directorates regarding customer choice.

Syftet med undersökningen är att beskriva hur levnads- och arbetsförhållanden inom svensk sjöfart har förändrats till följd av MLC-2006. Undersökningen visar hur dessa förändringar till följd av MLC-2006 upplevs av sjökaptener och representanter från Seko, SFBF och Transportstyrelsen. Examensarbetet har genomförts med hjälp av intervjuer för att ge en bild av hur MLC-2006 upplevs i svensk sjöfart. Informanternas upplevelse är att svensk sjöfart inte har förändrats nämnvärt till följd av MLC-2006. Däremot medförde MLC-2006 en högre standard på fartygen i hela världen, för att främja en mer rättvis konkurens mellan olika flaggstater samt för att tillgodose sjömännens rättigheter. / The purpose with this study is to describe how standard of living and working conditions in Swedish ships has changed as a result of the MLC-2006. This study shows how the changes have been experienced by the Swedish crews unions, the Swedish ship officers associations and the Swedish transport agencies representatives and two captains as a result of MLC-2006 implementation. The study was carried out by means of interviews in order to display implementation of MLC-2006 has been experienced in Swedish shipping. Results show that the representatives experienced no significant change in Swedish shipping after the MLC-2006 implementation. MLC-2006 resulted in higher standards in ships, a fair competition between flag states and to the advancement of seamen's rights in global shipping.