Syfte: Föreliggande studie syftar till att undersöka hur vuxna personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning beskriver sin förståelse och upplevelse av hälsa. Vad lägger de själva in i begreppet hälsa och hur får de sedan in hälsoperspektiv i sin vardag. Intresset ligger även i att kunna beskriva vad det finns för positiva och negativa faktorer som de upplever påverkar deras upplevelse av hälsa. Frågeställningar:•Vilken betydelse har hälsan enligt vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning?•Finns det något som de tycker är viktigt för att de ska kunna må bra?•Har de fått lära sig något om vad man själv kan göra för att må bra? Metod: Den kvalitativa ansatsen är huvudmetod och det fenomenologiska tankesättet har använts. Enskilda intervjuer är huvudinsamlingsmetod. Studien bygger på tio intervjutillfällen med personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Respondenter kommer från två olika grupper. Den ena gruppen kallas för mammor i vuxenhabilitering och den andra unga vuxna inom daglig verksamhet. Resultat: Studien beskriver vad personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning lägger in i begreppet hälsa, vad de anser vara viktigt för att kunna må bra, vad dessa personer identifierade för orsaker till ohälsa, samt hur de försöker leva ett mer hälsosamt liv. Studiens resultat överensstämmer med en del tidigare forskning kring målgruppen som visar att hälsa uppstår i en interaktion mellan en individ och hans omvärld. Studien visar också att det är meningsfullt med olika insatser som kan öka kunskap och påverka beteendet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt uppmuntrar den till att fortsätta med de utbildningar som redan finns för denna målgrupp, exempelvis inom FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning), men även att starta fler nya projekt för att både uppmärksamma gruppen och stärka den enskilda individens självkänsla och självförtroende, något som bidrar till större delaktighetsförmåga. / Objective: This study aims to investigate how adults with mild intellectual disabilities describe their understanding and experience of health. How do they describe the concept of health themselves and how do they then see their health in perspective in their everyday lives? There is also even an interest in being able to describe both the positive and the negative factors which affect their experience of health.Issues: •What does health mean for adults with mild intellectual disabilities?•Is there anything that they consider important in order to feel well?•Have they learned something that they themselves are able to do in order to feel well?Method: The qualitative approach is the main method, and the phenomenological way of thinking has been used. Giving individual interviews is the main method of collection. The study is based on ten interviews with people who have mild intellectual disabilities. Respondents are from two different groups. One group is called mothers of adult rehabilitation and the other young adults in daily activities.Results: The study describes what people with mild intellectual disabilities understand to be the concept of health; what they consider to be important in order to feel well; what they identified as negative health reasons while, at the same time, trying to live a more healthy life. The results of the studies are consistent with part of previous research concerning this particular group which show that health arises from interaction between the individual and his environment. The study also shows that it is meaningful with different contributions that can increase knowledge and influence the behaviors of people with intellectual disabilities. While it is encouraging to continue the education that is already in use for this group, for example in the FUB (Association for children, youth and adults with developmental disabilities), it can be good also to begin more new projects to both draw attention to the group and to reinforce the individual's self-esteem and confidence that contribute to greater participation ability.

Utifrån kvalitativa metoder är syftet med denna studie att förstå varför vissa irakiska kvinnor varken deltar i lönearbete eller förvärvat behärskningen av det svenska språket, trots att de har bott i Sverige under många år. Forskningen fokuserar på kvinnors roll inom familjen, hur de patriarkala strukturerna manifesteras, och hur kvinnornas uppfattning om kultur påverkar deras levnadssätt. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med fem gifta irakiska hemmafruar som har bott i Sverige i över 15 år och ännu inte har integrerat sig i arbetsmarknaden eller det svenska samhället språkmässigt. Teoretiskt baseras studien på begrepp relaterade till patriarkat, kultur och symboliskt våld. Tidigare forskning antyder att kvinnors underordning ofta kompletterar mäns dominans, och tystnad fungerar som ett sätt för kvinnor att motstå de patriarkala strukturer de befinner sig i. Resultaten från denna studie indikerar att patriarkatet i huvudsak manifesterar sig i den privata sfären, där männen drar nytta av kvinnors underordning. Samtidigt betraktar kvinnorna den arabiska kulturen som en form av patriarkalt förtryck. Även om samhället ofta betraktar dessa kvinnor som omedvetna om sin situation, visar denna studie att de är medvetna om sin verklighet och utövar motstånd på subtila sätt. / Based on qualitative methods, the aim of this study is to understand why some Iraqi women neither participate in paid work nor acquire mastery of the Swedish language, despite having lived in Sweden for many years. The research focuses on the role of women within the family, how the patriarchal structures are manifested, and how the women's perception of culture affects their way of life. The empirical material consists of semi-structured interviews with five married Iraqi housewives who have lived in Sweden for over 15 years and have not yet integrated into the labor market or Swedish society linguistically. Theoretically, the study is based on concepts related to patriarchy, culture and symbolic violence. Previous research suggests that women's subordination often complements men's dominance, and silence serves as a way for women to resist the patriarchal structures they find themselves in. The results of this study indicate that patriarchy mainly manifests itself in the private sphere, where men benefit subordination of women. At the same time, the women regard Arab culture as a form of patriarchal oppression. Although society often views these women as unaware of their situation, this study shows that they are aware of their reality and practice resistance in subtle ways.

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är den svenska lag som skall tillförsäkra samhällsmedborgare med vissa specificerade funktionsnedsättningar stöd och service i syfte att uppnå goda levnadsvillkor och ges möjligheten att få leva som alla andra samhällsmedborgare genom delaktighet i utformandet av sitt egna liv. Det sker varje år en ökning i antal beviljade insatser utifrån lagen och år 2015 var det 117 200 st beviljade och verkställda LSS-insatser genomförda det året. Tidigare forskning belyser problematiska omständigheter gällande såväl geografiska som bedömningsskillnader i såväl utformande som bedömning av rätt till insatserna. Syftet med den här studien är att analysera hur offentliga dokument på tre nivåer i samhället konstruerar och reproducerar bärande begrepp och benämningar inom LSS (1993:387). Metoden för genomförandet är en kritisk diskursanalys av sex normerande texter i bedömning och utformandet av insatserna för att synliggöra vilka diskurser som används i skapandet av innehållet. Resultatet har analyserats utifrån en egenkonstruerad analysmodell utifrån Faircloughs tredimensionella analysmodell och domänteoretiska tankar. Resultatet tyder på att det finns flera nivåer i skapandet och reproduceringen av begreppsinnehållet och analysen innehåller tre huvuddiskurser som kan utläsas i materialet: diskursen av goda levnadsvillkor, få leva som alla andra och delaktighet. Detta exemplifieras och diskuteras i analys- och resultatkapitlet och studien avslutas med en slutdiskussion kring studiens upptäckter. / LSS (1993:387) the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments is the Swedish law to assure citizens with certain specified disabilities support and service in order to achieve good living conditions and be given the opportunity to live like any other citizen. Every year there is an increase in the number of approved actions of support under the Act. In year 2015 117 200 actions of support were granted and executed under the Act. Previous research highlights the problematic circumstances concerning geographical as well as differences in assessing the right to support from the Act. The purpose of this study is to analyze how public documents on three levels in society constructs and reproduces the guiding concepts and terms in the LSS (1993: 387). The method of implementation is a critical discourse analysis of six normative texts in the evaluation and design of efforts to visible the discourses used in the creation of the content. The results are analyzed on the basis of a self-constructed analysis model based of Faircloughs three dimensional analytic model and domain theoretical thoughts. The results suggest that there are three levels in the creation and reproduction of concepts and content analysis contains three main discourses that can be seen in the material: the discourse of good living, to live like everyone else and participation. This is exemplified in the discussion of the analysis and the results chapter and the study concludes with a final discussion on the study's findings.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft 1994. LSS har till syfte att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället, med målet att individer med funktionshinder får möjligheten att leva som andra. Insatserna i LSS ska tillförsäkra goda levnadsvillkor, men vad detta innebär framgår inte tydligt av lagen. Uppfattningen om och innebörden av goda levnadsvillkor varierar troligen mellan människor. För individer med behov av insatser enligt LSS blir det viktigare att tydliggöra vad goda levnadsvillkor innebär då denne är beroende av myndigheter för att kunna leva ett självständigt liv. Syftet med denna uppsats är att undersöka och kritiskt granska LSS perspektiv på goda levnadsvillkor. Detta sker genom en rättsanalytisk metod för att undersöka vad som avses med goda levnadsvillkor enligt LSS. Lagens perspektiv på goda levnadsvillkor prövas därefter mot ett MR-perspektiv, Capabilities Approach, i syfte att granska om lagens perspektiv är rimligt utifrån individens frihet och valmöjlighet till centrala förmågor. Slutsatserna i uppsatsen är att lagens perspektiv på goda levnadsvillkor i grunden är väl förenlig med MR-perspektivet så väl som med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning utifrån deras gemensamma intentioner och grundläggande principer. Insatserna i LSS kan förstås som det samhälleliga ansvaret att tillhandahålla medel för främjandet av individers förmågor. Där insatserna i LSS i det väsentliga kan kopplas till samtliga centrala förmågor för ett människovärdigt liv förenligt med social rättvisa. Det finns dock betydande brister i lagens perspektiv på goda levnadsvillkor, i ljuset av dess implementering och omfattning av domstolens prövning, för individers reella möjlighet till varande och görande som de har anledning att värdesätta. / In 1994, the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments, LSS, was introduced in Sweden. The aim of the Act is to achieve equality in living conditions and full participation in the community, with the goal to live as other people without impairments. The support and service in LSS shall secure good living conditions for the individual, but what ’good living condition’ implicate does not appear to be self-evident. The interpretation and content of good living conditions likely varies between people. However, for individuals with a need of receiving support from the Act, the content of good living conditions is thus significant. According to the fact that the individuals are dependent on authorities in order to be able to live an independent life. This thesis amis to explore and critically examine the content of good living condition in the Swedish Disability Act, LSS. The thesis explores the notion of good living conditions through a legal analysis method. Thenceforth, the content of good living condition in the Act is critically examined through a human rights-based approach, in this thesis the Capabilities Approach. The human rights-based approach enables examination of whether the content of the Act is legitimate from a perspective based on the freedom and choice of the individual to achieve central capabilities. This thesis concludes that the foundation of the Act is consistent with the human rights approach as well as with the Convention on the Rights of Peoples with Disabilities regarding the common intention and fundamental principles. The support and service in LSS can be understood as the societal responsibility to promote for individuals capabilities. Where the support and service essentially can be related to all central capabilities required for a life worthy of human dignity consistent with social justice. However, the notion of good living conditions in the Act contains significant shortcomings in the light of its implementation and the extent of the court’s trial, for individuals intrinsic opportunity to do and to be what they have reason to value.

I denna studie följer man fem olika personers erfarenheter av att ha flyttat från Nordmakedonien till Sverige för att arbeta. Studiens mål är att ta reda på vilka utmaningar individerna upplevde på den Nordmakedonska arbetsmarknaden samt orsakerna som lett till att individerna valt att lämna sitt hemland i hopp om en bättre framtid i Sverige. Fortsättningsvis så är även målet med studien att ta reda på hur flytten till Sverige har gått, vilka utmaningar de har stött på i det nya landet både socialt och i arbetslivet. Insamlingen av det empiriska materialet gjordes genom semistrukturerade intervjuer med mina fem intervjupersoner. Den metoden ansågs mest anpassad för att få fram ett individperspektiv och för att ge utrymme för individerna att berätta sina erfarenheter ur sitt egna perspektiv. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av Framing Theory som syftar på att få fram en definition av problemet ur individens perspektiv, även att se till orsakerna ur individens perspektiv, få fram deras moraliska bedömningar av problemet och orsakerna och till sist se vilka hjälpmedel som föreslås av individerna.  Resultatet av studien visade vissa samband och vissa olikheter bland individerna. Alla individerna beskrev en skillnad på om man arbetade inom den privata eller statliga sektorn på den Nordmakedonska arbetsmarknaden. Den privata sektorn beskrivs som mer rättvis där kompetens är det som avgör dina möjligheter för ett arbete. Medan den statliga sektorn beskrivs som orättvis och präglad av politisk korruption som begränsade möjligheterna framför allt för en av mina respondenter. Däremot är detta något som alla respondenter direkt eller indirekt har erfarenhet av. Andra utmaningar på den Nordmakedonska arbetsmarknaden som nämndes var dåliga arbetsvillkor och rädsla för arbetslöshet. En annan orsak som nämndes av två av respondenterna var helt enkelt att de hade tröttnat på sina yrken och kände att de behövde en förändring. Den absolut främsta orsaken som nämndes av alla respondenterna var viljan att ge sina barn en bättre framtid med friheten att kunna utforska sina intressen och kunna bli vad de vill utan att begränsas av arbetsmarknaden.  Väl i Sverige beskrevs språket som en stor utmaning av flera av respondenterna. Andra utmaningar som lyfts fram är kulturella skillnader. Att lära sig språket beskrivs som en stor hjälp både för att det gett fler möjligheter inom arbetslivet och för att komma in bättre i samhället och kulturen. Stöd från familj och vänner är även något som nämns vara till hjälp för att handskas med utmaningarna. / In this study you will follow five different people's experiences of moving from North Macedonia to Sweden for work. The aim of the study is to find out what challenges the individuals experienced in the North Macedonian labor market as well as the reasons that led the individuals to leave their home country in the hope of a better future in Sweden. Furthermore, the aim of the study is to find out how the move to Sweden went, what challenges they have encountered in the new country both socially and in the working life. The collection of the empirical material was done through semi-structured interviews with my five interviewees. This method was considered most suited as the goal of the study is to  highlight the individual’s perspective and to allow the individuals to tell their experiences. The empirical material was then analyzed with the help of the Framing Theory, which aims to obtain a definition of the problem from the individual's perspective, as well as explaining the causes from the individual's perspective, to obtain their moral judgements of the problem and the causes. Lastly the framing theory wants to find out what remedies are suggested by the individuals. The results of the study showed certain connections and differences among the individuals. All individuals described a difference in if you work in the private or the governmental sector in the North Macedonian labor market. The private sector is described as more fair where competence is what determines your opportunities for a job. While the governmental sector is described as unfair and characterized by political corruption, which limits opportunities especially for one of my respondents. However, this is something that all respondents directly or indirectly have experienced. Other challenges in the North Macedonian labor market mentioned were poor working conditions and fear of unemployment. Another reason mentioned by two of the respondents was simply that they are tired of their jobs and felt that they needed a change. The most common reason mentioned by all the respondents was the desire to give their children a better future with the freedom to explore their interests and become what they want without being limited by the labor market. When arriving to Sweden, the language was described as a major challenge by several of the respondents. Other challenges highlighted are cultural differences. Learning the language is described as a great help. Both when it comes to being given more opportunities in the work life and to feel more a part of the society and culture. Support from family and friends is also something that is mentioned to be helpful when dealing with the challenges.

It is a difficult task to interpret historical silences, to investigate subjects that are largely missing in the archives. However, the writing of history must not stop because of that, but with the help of the small amount of material that exists, research must move forward and create more knowledge. One purpose of the essay is precisely this, to contribute with inspiration and knowledge about working with limited materials from marginalized groups. This particular essay is about lesbian living conditions during the 1940s in Stockholm and this is examined using documents from a police investigation during the time, that convicted five women by the swedish law against homosexuality, "fornication that is against nature". This court case is unique as it is the first case in swedish legal history where women have been convicted of homosexual acts. The source material is examined using text analysis, queer theory, queer phenomenology and gender theory. Through this method and theory formation, lesbian living conditions are studied based on factors such as identity, community, norms and attitudes. The main results show that the prevailing heteronormativity and gender order were both limiting and liberating for gay women in different situations and that there were different attitudes towards female homosexuality. The various investigated categories are also woven together in the final discussion and their connections and influence on each other are made visible. With this essay, the goal is to contribute to the research of historical lesbian living conditions as well as to contribute with historical role models for lesbians today.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en ökad förståelse för hur Sveriges miljöpolitik, höga driftkostnader och statligt agerande upplevs ha påverkat småskaliga lantbrukare i Sverige och deras levnadsvillkor. För att undersöka problematiken valdes åtta lantbrukare ut för att delta i semi-strukturerade intervjuer, där de fick uttrycka sina egna perspektiv och uppfattningar om lantbrukaryrket i förhållande till miljöpolitiska strategier och rekordhöga driftkostnader i lantbrukarbranschen. Det utvalda teoretiska ramverket att understödja denna sociologiska studie bestod i Becks tes om risksamhället, alienationsteorin och teorin om livsformsanalys. En doktorsavhandling och fyra vetenskapliga artiklar valdes också ut till studien, vilka agerade som inspirationskälla för intervjuguiden. Det empiriska materialet resulterade i en övergripande slutsats om att den ökade riskmedvetenheten och reflexiviteten har omvandlat lantbruket som livsform. Respondenternas synpunkter indikerar att svenska lantbrukares levnadsvillkor potentiellt är hotade, då lantbrukare finner sig alienerade från staten och upplever sig stundtals vara bortglömda av samhället i stort. I relation till samhälleliga reaktioner under COVID-19 pandemin och det pågående kriget i Ukraina, var den utvalda gruppen av lantbrukare ändå optimistiska kring lantbrukaryrket ur ett framtidsperspektiv. / The aim of this qualitative study was to get a better understanding of how Sweden’s environmental politics, high operating costs and governmental action are perceived to have affected small-scale farmers in Sweden. In order to do this, eight farmers got selected to participate in semi-structured interviews to express their own views and perspectives on farming as a profession in relation to Sweden’s climate mitigation strategies and record-high operating costs. The sociological theories selected to complement the research process were Becks concept of ”risk society”, the theory of alienation and the theory of lifeform analysis. One doctoral thesis and four scientific articles were also used in the study and functioned as a source of inspiration for the interview guide. The empirical data from the interviews led to the conclusion that the increase of ecological risk-awareness and reflexivity has transformed farming as a lifeform. The views of the selected participants indicate that the business conditions of Swedish farmers potentially are threatened, and that farmers find themselves alienated from the government as well as being overlooked by the general public. In relation to societal reactions during the COVID-19 pandemic and current war in Ukraine, the selected group of farmers remained optimistic about the farming profession and what the future holds.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra världskriget och Förintelsen. Planeringen är avsedd för elever i årskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra världskriget. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att eleverna, med hjälp av arkivmaterial, ska få möta verkliga människors berättelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berättelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmågor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. Utifrån det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgår från en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas. Vi drar slutsatsen att vår planering kan komma att fungera som en del i att utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet kan användas i sin helhet eller mindre delar, men även inom andra teman.

The purpose of this study is to understand the lack of inclusion of young adults from resource-poor areas when it comes to public cultural institutions, e.g., visits to art exhibitions, theaters and libraries. Previous research has shown that the Swedish culture is socioeconomically divided when it comes to the cultural participation (Lundquist 2017; Myndigheten för kulturanalys 2019; Magnusson & Wärnlöf Bové 2019). There are still inequalities – not all residents have the same opportunity to participate in cultural contexts. With the help from six young adults from resource-poor areas in the city of Gothenburg, semi-structured interviews are held to evaluate the reasons of why the cultural participation is low. By applying key concepts from Pierre Bourdieu's (Bourdieu 1962 see Broady 1988) theory such as cultural capital and habitus, the findings suggests that there is a place-bound identity creation of the informants that not only creates their identity, but also limits them as individuals. Another key finding is that the multiethnic environment in these areas are also sociocultural conditions for participations in new contexts. Additionally, the informants cultural capital turned out to be low, yet different for every informant of why their cultural participation is low.