Spelling suggestions: "subject:"litauen"" "subject:"litauens""
21 |
Politik und Wirtschaft im Baltikum : Stabilisierung von Demokratie und Marktwirtschaft in Estland, Lettland und Litauen /Winkelmann, Rolf. January 1900 (has links)
Universiẗat, Diss.--Oldenburg, 2007.
|
22 |
XVI-XVII a. Lietuvos bažnytine muzyka: konfesiniu̜ sa̜jūdžiu̜ poveikis jos raidai [Lithuanian church musie of the 16th and 17 century: The influence of religious movements on its development] Habilitation, Vilnius 1999 [Zusammenfassung]Trilupaitienė, Jūratė 24 May 2017 (has links) (PDF)
The aim of the work is to shed light on the development of Lithuanian church music in the 16th and 17th century by c1arifying the influence of the reformation and the counter-reformation, and by researching Protestant and Catholic musical cultures.
|
23 |
Muzikinis Gyvenimas Mažojoje Lietuvoje ir Klaipėdos krašte iki 1940m. : Lietuviu̜ ir Vokieičiu̜ kultūru̜ sa̜veika [The musical life in Lithuania Minor and the region of Klaipėda before 1940 : the interaction of Lithuanian and German cultures], Diss., Vilnius 1998 [Zusammenfassung]Kšanienė, Daiva 28 March 2017 (has links) (PDF)
Zusammenfassung der Autorin zur 1998 an der Universität von Vilnius eingereichten Dissertation
|
24 |
Mozarts Musik in LitauenBruveris, Jonas 01 February 2017 (has links) (PDF)
Wann Mozarts Musik Litauen erreicht hat, kann man nicht genau feststellen. Schon zu seinen Lebzeiten begann sich das öffentliche professionelle Musikleben in Litauen zu formieren. Die Hauptzentren der Musikaufführung waren die Kirche und die Schlösser der Aristokratie.
|
25 |
Kuriska näset - en studie av potentiella hot mot hållbar utvecklingPaulsson, Maria, Westerholm, Evelina January 2006 (has links)
<p>Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden.</p><p>Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts.</p><p>Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner. Fram till för fyrahundra år sedan var näset jämförelsevis oexploaterat av människan, sedan dess har påverkan skett i olika stor utsträckning. Under början av 1900-talet var de negativa effekterna så tydliga och påverkan så betydande att åtgärder måste vidtas för att bevara näsets befintliga utseende. För att förhindra slitage, sandflykt och onödig nötning av naturen bedrivs bevarande åtgärder i olika modeller. Det har planterats sandbindande vegetation så som strandrör mm, spångar att gå på har lagts ut, det har byggts staket för att förhindra sandflykt och slitage, nätmönster och liknande för att förhindra sandflykt mm. På näset finns regleringar som förhindrar till viss del onödigt slitage av parken som i form av tältning eller andra aktiviteter och evenemang. Båtförbindelsen är en reglering som bidrar till att nationalparken kan begränsa antalet besökare, till vad de anser är rimligt.</p><p>Potentiella hot som föreligger Kuriska näset kan vara oljeutvinning i Östersjön, utsläpp av miljögifter, näringsämnen och liknande, bristande avfallshantering, kunskapsbrist eller bristande intresse, luftföroreningar, slitage från exploatering och en oreglerad turism samt regionens politiska och ekonomiska situation.</p><p>En parkadministration återfinns på båda sidor av näset, dessa har till uppgift att förvalta nationalparken. De arbetar bland annat med att bevara det kulturella och naturliga arvet av näset, kontrollera den ekonomiska och urbana utvecklingen, bedriva vetenskaplig forskning, arrangerar undervisning om hur man bäst bibehåller näset, utveckla hållbar rekreation mm. Den litauiska administrationen anser att det är viktigt att utveckla registrering av besöksantalet, för att vid behov kunna reglera antalet turister. De tycker också att det är av vikt att utveckla samarbetet med utbildningsinstitutioner för vidare utveckling av nationalparken. I dag finns det endast planer angående hur turismen ska utvecklas. Ryssland och Litauen stiftade under 2005 en överenskommelse gällande näsets skötsel för en hållbar utveckling. Förhoppningsvis är detta en början till ett långsiktigt samarbete mellan länderna, ett bra komplement till samverkan med bland annat Baltic 21 och HELCOM.</p>
|
26 |
1.000 Jahre LitauenBürger, Thomas 24 September 2009 (has links) (PDF)
Der 6. Juli 2009 stand in Nordeuropa ganz im Zeichen der Millenniumsfeier Litauens. Zahlreiche Staatsoberhäupter waren nach Vilnius gekommen, um das wieder aufgebaute Königsschloss und die Jubiläumsausstellungen im Nationalmuseum zu besichtigen. Im Zentrum der aus diesem Anlass eröffneten Millenniums-Ausstellung zur Geschichte des Landes steht eine Dresdner Leihgabe: die Handschrift der „Quedlinburger Annalen“, in der Litauen zum ersten Male erwähnt wird.
|
27 |
Schwieriges Erbe der Vergangenheit? zum Umgang mit ethnischen Minderheiten in den baltischen StaatenKrause, Susann 27 October 2006 (has links) (PDF)
Die Magisterarbeit untersucht die verschiedenen Integrationskonzepte gegenüber der russischen bzw. polnischen Bevölkerung in Estland, Lettland und Litauen und vergleicht ihre Wirksamkeit.
|
28 |
Kuriska näset - en studie av potentiella hot mot hållbar utvecklingPaulsson, Maria, Westerholm, Evelina January 2006 (has links)
Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden. Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts. Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner. Fram till för fyrahundra år sedan var näset jämförelsevis oexploaterat av människan, sedan dess har påverkan skett i olika stor utsträckning. Under början av 1900-talet var de negativa effekterna så tydliga och påverkan så betydande att åtgärder måste vidtas för att bevara näsets befintliga utseende. För att förhindra slitage, sandflykt och onödig nötning av naturen bedrivs bevarande åtgärder i olika modeller. Det har planterats sandbindande vegetation så som strandrör mm, spångar att gå på har lagts ut, det har byggts staket för att förhindra sandflykt och slitage, nätmönster och liknande för att förhindra sandflykt mm. På näset finns regleringar som förhindrar till viss del onödigt slitage av parken som i form av tältning eller andra aktiviteter och evenemang. Båtförbindelsen är en reglering som bidrar till att nationalparken kan begränsa antalet besökare, till vad de anser är rimligt. Potentiella hot som föreligger Kuriska näset kan vara oljeutvinning i Östersjön, utsläpp av miljögifter, näringsämnen och liknande, bristande avfallshantering, kunskapsbrist eller bristande intresse, luftföroreningar, slitage från exploatering och en oreglerad turism samt regionens politiska och ekonomiska situation. En parkadministration återfinns på båda sidor av näset, dessa har till uppgift att förvalta nationalparken. De arbetar bland annat med att bevara det kulturella och naturliga arvet av näset, kontrollera den ekonomiska och urbana utvecklingen, bedriva vetenskaplig forskning, arrangerar undervisning om hur man bäst bibehåller näset, utveckla hållbar rekreation mm. Den litauiska administrationen anser att det är viktigt att utveckla registrering av besöksantalet, för att vid behov kunna reglera antalet turister. De tycker också att det är av vikt att utveckla samarbetet med utbildningsinstitutioner för vidare utveckling av nationalparken. I dag finns det endast planer angående hur turismen ska utvecklas. Ryssland och Litauen stiftade under 2005 en överenskommelse gällande näsets skötsel för en hållbar utveckling. Förhoppningsvis är detta en början till ett långsiktigt samarbete mellan länderna, ett bra komplement till samverkan med bland annat Baltic 21 och HELCOM.
|
29 |
Järnvägsstationer i Litauen 1861-2011 : Namngivare, namnbyten och språkbyten genom 150 år / Railway stations in Lithuania 1861-2011 : Name givers, name changes and language changes over 150 yearsBengtsson, Rune January 2011 (has links)
The names of railway stations and halts along the earliest railway lines on Lithuanian territory have been studied, i.e. along those railway lines built between 1861 and 1873. Especially, attention has been drawn to names that are not obvious regarding the geographical location of the station or halt. Some 50 percent of the names are showing some kind of irregularity in this respect. Most common (about 30 examples) are stations or halts that are serving a population centre situated at some distance from the station, but still bearing the name of that population centre. Another group of interesting cases is where the names have been changed over history for different reasons. These examples are about 20 in number. Among the examples of changed names are those, mostly minor halts, initially with no name but just a number, but later on provided with proper names. Most striking examples of name giving policy of the stations are railway junctions or border stations like Kaišiadorys, Virbalis/Kybartai, Švenčionėliai, Sniečkus/Visaginas, Maţeikiai/Muravjevo and Turmantas. Another dimension regarding names of railway stations in Lithuania is the fact that several languages (Lithuanian, Russian, Polish and German) have been used officially during the 150 years of the existence of Lithuanian railways.
|
30 |
Mažosios Lietuvos Iiaudies muzikos instrumerttai ir ju̜ gamyba [Litauische Volksmusikinstrumente], in: Mažosios Lietuvos liaudies instrumentai ir apeiginė muzika, hrsg. von Lietuvininku̜ Bendrij a, Lietuvos Muzikos Akademijos Klaipėdos Fakultetas, Vilnius (Apyausris) 1994 [Zusammenfassung]Butkus, Anatas 24 May 2017 (has links)
Der historische Ursprung Kleinlitauens, sein Alltag, seine Sitten, Bräuche, Sprache und Kultur stellten schon immer Forschungsziele für Fachleute und Wissenschaftler verschiedener Richtungen dar. Die ethnokulturellen Forschungen sind auch heute aktuell. Aus diesem Grund wird in den nachfolgenden Ausführungen versucht, die Volksmusikinstrumente darzustelle~ die in der Blütezeit Kleinlitauens gespielt wurden.
|
Page generated in 0.036 seconds