Denna studie syftade till att undersöka hur genus skildras i Fredrik Backmans roman Björnstad (2016) samt vilka didaktiska implikationer romanen har för undervisningen på gymnasial nivå. Utifrån genusperspektivet som ser begreppet genus som sociala konstruktioner studerades karaktärernas egenskaper. För analysen valdes fyra unga vuxna karaktärer i romanen, två flickor och två pojkar. För att skildra karaktärernas genus användes Nikolajevas (2017) motsatsschema över kvinnliga och manliga egenskaper hos litterära personer. Analysen påvisade både stereotypa och icke stereotypa skildringar av karaktärerna vilka påverkades av romanens intrig som gjorde att karaktärerna omvandlades från stereotypa till icke-stereotypa karaktärer. Romanen skildrar teman som kärlek, sexualitet, vänskap, makt och normer vilka är teman somkan aktualiseras i undervisningen inom ramen för ett normkritiskt arbete. Det är teman som berör ungdomar och den diskurs de befinner sig i vilket gör romanen aktuell förläsning på gymnasial nivå.

Uppsatsen berör hur remediering kan användas för att synliggöra innehållet i litteratur. Exemplet som används för att närma sig frågan består av två estetiska verk. Det ena är The Beatles sång Norwegian wood, från skivan ”Rubber soul” från 1965. Det andra är Haruki Murakamis roman från 1987 med samma namn. En fråga som besvaras med hjälp av undersökningen är för det första huruvida romanen är att betrakta som en remediering av sången. Vidare undersöks om jämförelsen är rimlig som pedagogiskt verktyg. Därefter besvaras vilka förtjänster som står att finna i en så pass ovanlig remedieringsform. Avslutningsvis ställs frågan ifall urpsrungsverket bidrar till att synliggöra effekter som annars skulle vara svårtillgängliga inom ”målverket”. Metoden för att närma sig dessa svar är en textnära granskning genom teoretiska filter om adaption och remediering.  Den analys som uppsatsens undersökande del landar i konstaterar att romanen på goda grunder kan anses vara en remediering. Dessutom pekas det på skäl att betrakta exemplet som ett gott sådant för att använda i undervisning. Förtjänsterna ligger i hur synliga de form- och genrespecifika dragen kan synliggöras.

Hur kan en bok med bilder på fallande bomber, stridsvagnar och en döende hund i en flickas armar vara en barnbok? Hur berättar man egentligen om krig, död och sorg för ett barn? Vad om skiljer barn- och ungdomslitteratur från annan litteratur har länge diskuterats och studerats. Ännu har forskare inte funnit någon definition som alla kan komma överens om, förutom det faktum att den är skriven för en tilltänkt målgrupp.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Ilon Wikland och Rose Lagercrantz berättelse Den långa, långa resan och dess sorgliga motiv adapterats genom att studera verkets ikonotext, den helhet som uppstår vid läsningen av en ”text” konstituerad av både text och bild. Hur texten och bilderna tar hänsyn till dess tilltänkta läsare.

No description available.

No description available.

Uppsatsen undersöker de lyriska inslagens betydelser och funktion i Elsa Graves dramatik.

No description available.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur melankoli och vemod gestaltas i bandet Kents låttexter. Låttexterna som analyseras är "999", "Den osynlige mannen", "Egoist", "Innan allting tar slut" och "La belle epoque".

No description available.

This research paper will examine the representation of colonialism in the narratives Things Fall Apart by Chinua Achebe and Heart of Darkness by Joseph Conrad. The aim of this Analysis is to demonstrate that both Achebe and Conrad expressed the same universal ethic in two diametrically opposite ways. The term “universal ethic” refers to the evil that is associated with colonialism, and “evil” represents the psychological, physical and emotional trauma that was suffered by both the colonizers and the colonized people. Therefore, as the basis for analysis, this research uses the psychological, emotional and physical criticisms to expose the evil of colonialism. As a postcolonial, Achebe’s opposition to the concept of colonialism is represented by the psychological and emotional collapse of the Igbo natives in Things Fall Apart. As for Joseph Conrad, a colonizer who was sent to the Congo, the physical abuse of the natives represents the evil of colonialism in Heart of Darkness. Achebe criticizes the evil of colonialism as a postcolonial, while Conrad criticizes the evil of colonialism as a colonial. This research was conducted exclusively with the support of textbooks and internet articles as well as Webb publications that address the concepts of postcolonialism and colonialism. A total of six (6) recognized books, as well as twelve (12) Webb publications, were used as references to support the postcolonial theory in this analysis. In addition, this research features twelve pages of close reading that examines the psychological, emotional and physical criticism of colonialism that are used to defend the thesis. Correspondingly, the conclusion is established based on the suitability of the findings. It is then concluded that the evil of colonialism is expressed by Chinua Achebe and Joseph Conrad in two diametrically opposite ways in Things Fall Apart and Heart of Darkness respectively.