No description available.

Den här studien är en analys av hur den ryske författaren Lev Tolstoj, genom kanonisering och uppkomsten av vissa mönster av texter, bilder och representationer, reduceras till tecken, symbol och ikon, samt hur denna symbol och ikon behandlas i två filmadaptioner - Leo Tolstoj (Lev Tolstoj 1985) respektive The Last Station (2009). Den teoretiska utgångspunkten är i huvudsak Jurij Lotmans kultursemiotiska teori och i synnerhet hans definitioner av termerna tecken, symbol och ikon. Uppsatsen visar, utifrån denna semiotiska teori, hur adaptionerna väljer att representera en viss bild av Tolstoj som en reduktiv strategi för att kunna skapa ett narrativ som måste infoga och välja bland en komplex uppsättning av bilder och självbilder, representationer och självrepresentationer. Resultaten av analysen visar hur bilden av Lev Tolstoj i Lev Tolstoj fokuserar på bilden av författaren som å ena sidan starjets, som en vis äldre man, som människor uppsöker, och å andra sidan som författare. Hans verk ges följaktligen stort utrymme och det refereras ofta till hans verk, och då i synnerhet till den senare produktionen av filosofiskt och religiöst material. Vad gäller de ikoniska elementen är det bilden av den gamle mannen i de enkla bondekläderna från de sista åren av hans liv som dominerar. Överlag är filmen tydligt centrerad just runt Tolstoj och dessa aspekter och bilder av honom. I stark kontrast står däremot The Last Station som över huvud inte utgår från författaren utan betraktar honom utifrån övriga figurer. Även om de ikoniska elementen här i stort överlappar med den ryska adaptionen är det en betydligt förenklad version av Tolstoj som förekommer - det stora geniet. Den förenklade bilden möjliggör ett fokus på personen Tolstoj, hans privata sidor, förhållandet till människorna runtomkring, utan att behöva i detalj diskutera hans texter eller deras innehåll. Slutligen visar studien på fördelen med att röra sig bort från ett ensidigt och snävt perspektiv på adaption som ett förhållande mellan två texter från två olika semiotiska system, det vill säga från två olika medier. I stället använder studien ett semiotiskt metaspråk för att diskutera adaption och visar på möjliga sätt att diskutera hur texter och bilder tar en viss former då de traderas mellan och inom semiotiska system, hur de omvandlas och omförhandlas, från då till nu och vidare i nya texter.

Studiens syfte är att undersöka hur ett antal svensklärare i årskurs 4–6 ser på sin undervisning i läsförståelse och läsförståelsestrategier. Vi undersöker hur de planerar och genomför denna undervisning, om undervisningen i läsförståelse med läsförståelsestrategier som metod upplevs bidra till att öka elevernas läsförståelse och om eleverna ges möjligheten till att fördjupa sin läsförståelseförmåga i förhållande till tidigare skolår. Resultatet bygger på intervjuer med tre lärare som undervisar i svenska i årskurs 4–6 och visar på att lärarna anser det viktigt att undervisa i läsförståelse, men att detta i hög grad sker implicit. Lärarna ansåg att bristen på undervisningstid vara en utmaning för undervisning i läsförståelse. Det går även att utläsa en osäkerhet hos lärarna när det gäller undervisning i läsförståelsestrategier och begreppsanvändning i sammanhanget. Som tidigare forskning visat kan det finnas en risk för att eleverna inte får ett språk för att kunna samtala om sin kunskapsutveckling i läsförståelse, om lärarna inte aktivt undervisar i läsförståelsebegrepp, vilket i sin tur kan bidra till försämrade läsförståelsekunskaper.

Den svenska skolans övergripande uppdrag är att utbilda demokratiska  i samhällsmedborgare och allt arbete i skolan ska vila på en demokratisk grund. I läroplanen för gymnasieskolan står det att de värden som utbildningen ska förmedla är människolivets okränkbarhet, individensfrihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samtsolidaritet mellan människor - men hur inkluderar man egentligen värdegrundsarbetet i undervisningen? Syftet med uppsasten är att analysera vilken didaktisk potential Fredrick Backmans roman Björnstad (2016) utifrån skolans värdegrund och styrdokumenten i svenska. Utifrån den svenska skolans värdegrund har fem teman identifierats i romanen vilka presenteras och diskuteras i förhållande till dess didaktiska potential att diskutera etiskt intressanta frågor i undervisningen.

No description available.

I den här uppsatsen undersöker jag hur platserna Kurouzu-cho från Junji Itos Uzumaki och Område X från Jeff VanderMeers Annihilation framställs ur ett ekokritiskt perspektiv. Detta genom att titta på växtligheten och naturfenomen, attityder kring platserna, hus och byggnader, samt hur platserna förhåller sig till begreppet agens. Bland annat används Timothy Mortons bok Ecology without Nature och Bruno Latours artikel Agency at the Time of the Anthropocene. Slutligen sammanfattas och diskuteras detta. Jag kommer fram till att platserna nästan fungerar som karaktärer.

Moa Martinson (1890–1964) skrev om livet i samhällets anonyma skikt, om mödrar och barn som gömdes undan och glömdes bort. I sina romaner gestaltade hon vad som hände kvinnorna när industrialiseringen drog fram över landet och männen försvann dit arbetet fanns eller dök ner i brännvinet. Männens frånvaro, fattigdomen och de växande barnaskarorna gör att kvinnorna i Martinsons romaner ofta lutar sig mot varandra för att överleva. Denna överlevnadsstrategi gör att alternativa familjestrukturer växer fram och tränger undan en normativ kärnfamiljssturktur. Uppsatsen undersöker gestaltningen av dessa alternativa familjer i romanerna Kvinnor och äppelträd, Sallys söner och Mor gifter sig. Analysen tar avstamp i Patricia Hill Collins begrepp othermother och community-based parenting samt Maria Bergom-Larssons marxistiska analys av Martinsons författarskap. Vad som konstituerar familjeskildringarna och hur dessa förhåller sig till kärnfamiljsidealet är huvudfrågorna för uppsatsen.  Ur detta kan uppsatsen konstatera att de familjer som skrivs fram präglas av kvinnocentrerade gemenskaper, kvinnosolidaritet, dragkamp mellan klass- och kvinnomedvetande samt ett ambivalent och flyktigt förhållande till kärnfamiljsidealet. Därtill framgår att Martinson för en ständig diskussion kring moderskapet och familjens komplexitet i sina romaner. Hon visar på intressanta alternativa familjestrukturer, som står upp emot traditionella och patriarkala familjeideal. Tankar hon var tidigt ute med, och som senare kommit att växa inom feministiska forskningstraditioner.

This essay has a feminist focus on the formation of "mad women" in Woman on the Edge of Time by Marge Piercy. Through the lense of time it tries to gain an understanding into how womens mental health issues have been treated by the medical community and how this can be applied to the reading of the book. It also discusses the medical use of the term hysteria and how it has affected the way womens mental health is percieved. The essay have a theoretical foundation in Michel Foucault as well as Simone de Beauvoir and an disertation in psychology.

Detta arbete syftar till att diskutera funktionsnedsättningar i barnlitteratur, hur de kan och bör normaliseras. Fyra böcker som innehåller karaktärer med funktionsnedsättningar och har en normaliserande framtoning har analyserats. Analyserna visade att det går att normalisera på olika sätt och att karaktärernas funktionsnedsättningar visade sig olika mycket i text och bild. Det framstår som viktigt att normalisera karaktärer med funktionsnedsättningar för att på sikt kunna förändra den rådande normen, i synnerhet som det finns få sådana böcker. Men det kan vara en utmaning i undervisningssyfte där det blir ett dilemma mellan att lyfta fram funktionsnedsättningen samtidigt som den inte bör särskiljas. Därmed är det viktigt att veta vilket syfte man har för undervisningen och välja bok därefter. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

No description available.