While the influence of the film medium on modernist literature has been well established along with the increase of intermediality studies, and although the new generation of Swedish authors in the 1930s expressed fascination for the moving pictures, the interrelation between film and literature within the Swedish literary context has gained surprisingly little scholarly attention. On that account, this study sets out to explore the early 1930s prose works of Erik Asklund and Josef Kjellgren, in relation to a film movement particularly admired by them and their Swedish contemporaries – namely, the Soviet montage cinema. Using a broad semiotic and narratological discourse, as well as incorporating the theoretical writings of Soviet filmmakers Sergei Eisenstein and Dziga Vertov, the study examines thematic and formal traits within the novels from an intermedial perspective. The aim is to formulate to what extent, and by which media specific means, the authors allude to and ‘imitate’ the characteristics of said film movement. Central to this discussion is the concept of iconicity – a phenomenon that, when present in literature, may function to modify the conventional semiotic ‘modes’ of the printed literary text, consequently creating a production of meaning that resembles that of the film medium. The results show that the authors’ respective prose works indeed employ medial and artistic conventions of the Soviet montage cinema, yet with different techniques and outcomes. Whereas Asklund, by way of experimenting with the signifying practices accessible to the prose genre, can be said to bring about a ‘film-like’ perception, Kjellgren – while showing distinct similarities to the Soviet cinema on a thematic level – does not to the same degree alter the customary semiotic constituents of the literary text. On the whole, the study contributes to a new and nuanced perspective on Swedish modernist literature.

Föreliggande uppsats analyserar funktionsvariation i två svenska romaner: Jag vill ha ett liv av Sofia Hedman och Udda av Sara Lövestam. Uppsatsen utgår ifrån teorier inom Disability Studies och Feminist Disability Studies. I denna uppsats diskuteras främst Cripteorier och Queerteorier utformade av Robert McRuer och de har varit av stor betydelse för att belysa dikotomin normalitet/ avvikelse och kropparnas funktionella värde. För studien anläggs ett genusperspektiv och det tillsammans med diskussionen om hur funktionsvariationer skildras visar hur kvinnor och funktionsvarierade tillskrivs samma stereotypiska egenskaper. Feminist- och queerforskaren Rosemarie Garland-Thomson har skrivit flera givande texter om hur funktionsvariationsforskning och feministteorier integrerar och de texterna används delvis i diskussioner om hur funktionsvarierade och kvinnor tilldelas specifika roller. Studierna visar hur funktionsvariation skildras på stereotypiska sätt och framförallt hur det framträder genom porträtten av romanernas huvudkaraktärer Katti och Paula. Analysen fokuserar på och använder sig av specifika passager i respektive roman för att ge en djupare förståelse för och diskutera hur funktionsvariationer framställs. När uppsatsen analyserar romanen och karaktärerna används begrepp som normalitet, stigmatisering, representation och social konstruktion. Studien belyser hur huvudkaraktärerna tar avstånd från normerna och kritiserar det samhälle och den kultur som formar dem. Avslutningsvis visar studien hur huvudkaraktärerna i respektive roman utmanar de normer som de är exkluderade ifrån.

No description available.

No description available.

No description available.

I uppsatsen undersöks Christina Ouzounidis tre dramatexter Heterofil, Naturen, vanorna, tiden, moralen och Spår av Antigone, vilka alla tre bär undertiteln sensus communis. Med en teoretisk bakgrund av dramatexten, postdramatik och dekonstruktion analyseras dramatexterna utifrån teaterhändelse, tema, innehåll och form.  Ouzounidis dramatexter granskar och skärskådar vår samtid. Rollfigurer och handling, två klassiska dramelement är av mindre betydelse. Ouzounidis formulerar en dekonstruerad dramatik som inte vill förhålla sig, utan som hela tiden verkar vilja bryta med det förväntade och med de givna formerna.  Dramatexternas fragmentariska stil bidrar också till uppfattningen om en dekonstruerad dramatik, rollfigurernas repliker överlappar varandra, de fyller i varandras meningar och rösterna flätas samman i röstspel. Pauserna, där replikerna får landa eller ifrågasättas, fungerar också som ett ifrågasättande av rytmen och formen som skapas. Stilen och formen kan hela tiden förändras.

No description available.

No description available.

Denna kunskapsöversikt syftar till att, med hjälp av aktuell forskning, undersöka vilka litteräratextval som kan fungera inkluderande i ett heterogent klassrum. Därtill ämnarkunskapsöversikten svara på de möjligheter som inkluderande litterära textval kan ge i ettheterogent klassrum. Metoden har bestått av granskning av nio vetenskapliga artiklar samt enlicentiatavhandling. Resultatet visar att de litterära textval som kan fungera inkluderande i ettheterogent klassrum är texter som skildrar samtliga elevgruppers levnadsvillkor. Därtill visarresultatet att de elever med en privilegierad bakgrund kan gynnas av att ta del av litterära textvalsom skildrar andra elevgruppers levnadsvillkor. Vidare visar resultatet att möjligheterna avinkluderande litterära textval kan vara att den privilegierade elevgruppen utvecklar empati ochförståelse för minoritetsgrupper. Slutligen visar resultatet att inkluderande litterära textval ävenkan ge möjligheter som bland annat ökad läslust, identitetsutveckling och utveckling av enkritisk litteracitet. Den avslutande diskussionen behandlar den medvetenhet som lärare behöverbesitta kring autenciteten av de litterära textvalen.

No description available.