No description available.

Det här examensarbetet är inledningen av en historisk roman. Berättelsen utspelar sig i Malmberget i svenska Lappland runt förra sekelskiftet.                        Året var 1887 när järnvägen från Boden nådde Malmberget och möjliggjorde en storskalig järnmalmsbrytning. Under 1890-talet och 1900-talet etablerades flertalet nya gruvor på berget. Till en början var det dagbrott, men när man var tvungen att frakta bort mer gråberg än vad man fick järnmalm övergick man till underjordsgruvor. Malmberget var under den här tiden Sveriges eget Klondyke (gruvorna i Kiruna etablerades först trettio år senare) och lockade många arbetssökande. De första som arbetade i gruvorna var rallarna som efter järnvägens slutförande blev kvar på orten.                        Människorna som kom till Malmberget för att arbeta i gruvorna fick inte köpa lös mark att bygga bostäder på. Marken runt berget ägdes av Kronan som vägrade att sälja. Staten förbjöd även avverkning av träd och det gjorde att det saknades ordentligt byggmaterial till hus. Därmed tvingades man till att bosätta sig i enkla jordkojor och skjul byggda av dynamitlådor längs bergssluttningen intill gruvorna. Det var extremt dåliga bostadsförhållanden i Malmberget under hela 1890-talet. Men trots de enkla bosättningarna var det ett relativt rikt folk som bodde i Malmberget, till skillnad från andra kåkstäder i Sverige. Arbetarna tjänade bra i gruvorna och det blev populärt för handlare och knallar att sätta upp sina bodar och stånd i Malmberget i samband med likviddagar. Då klädde malmbergsborna upp sig och spenderade pengar.                       I Lappland rådde det under den här tiden spritförbud. Men rallarna och de tidiga gruvarbetarna var vana att supa. Det utnyttjades av lönnkrögare som smugglade in brännvin som såldes dyrt. Med spriten som flödade var samhället inte lämpligt för barnfamiljer. Frälsningsarmén och olika religiösa samlingar tog tillsammans med polisen upp kampen mot lönnkrögarna – en kamp som skulle komma att vara i decennier.                         Det var det här Malmberget som karaktären Anja Nuri anlände till. Hon rymde tillsammans med sin storasyster Greta från föräldrahemmet i Kemi när föräldrarna tänkte gifta bort henne. När den här romanen börjar har Anja och Greta befunnit sig i Malmberget i några år. Anja har gift sig med tornedalingen Per-Johan Perttu. De bor i ett enkelt skjul i vad som har kommit att kallas för Kåkstaden. Per-Johan arbetar som borrare i gruvan och Anja sköter hushållet. I den här romanen får man följa Anja och Per-Johan från 1890-talet och ungefär tjugo år framåt.                       Det här är en berättelse om kärlek och sorg. Förutom den historiska miljön vill jag förmedla hur människor kan drabbas av tragiska händelser och hur de tar sig vidare i livet.                         Berättelsen baseras på verkliga händelser. Inspirationen till karaktären Anja är min farmors farmor Anna Nurru och karaktären Per-Johan baseras på min farmors farfar Per-Ulrik Perttu. Tillsammans fick de elva barn, men bara två som överlevde till vuxen ålder på grund av de usla levnadsförhållandena.

Skav är en samling noveller där vi får följa ett antal karaktärer med olika bakgrund och i livssituationer som ser väldigt annorlunda ut. Men hos dem alla finns något gemensamt – det är något som skaver. Alla bär även på en längtan och känner en stark gemenskap med naturen - havet eller skogen. Jag vill lyfta fram livets mörka sidor och ämnen som psykisk ohälsa, utanförskap, ensamhet, fattigdom och hur det är att leva med en diagnos inom autism (asperger och adhd), men min önskan är också att läsaren ska känna och tänka att oavsett hur mörkt livet ter sig så finns alltid, alltid ett ljus och en väg framåt.  Novellerna har även ett annat gemensamt tema och det är möten, hur ett enda möte kan vara betydelsefullt och kanske till och med förändra en människas liv och riktning. Jag vill berätta varför det är viktigt att vi ibland stannar upp, höjer blicken, blir mer öppna och medvetna för att se både människor och sådant som sker runt omkring oss. Jag vill så ett frö i sinnet, väcka känslor, tankar och förhoppningsvis få läsaren att reflektera, se nya vinklar på en bekant eller icke tidigare bekant situation eller fråga.  Varje novell är en fiktiv berättelse som till viss del inspirerats av verkliga händelser. Drygt hälften av novellerna i samlingen är det som presenteras i examensarbetet, och resterande tre (som möjligen blir fyra) är under bearbetning. / <p>Hej,</p><p>min publicering i DiVA har en dags fördröjning då jag inte fick feedback från rättande lärare och examinator förrän sent på kvällen den 7 juni.</p><p>Mvh</p><p>Anni Svensson</p>

Skamkänslors påverkan på oss människor har länge fascinerat mig. Dessa obekväma känslors kapacitet att avskärma en person och skapa separation leder till så mycket smärta så länge vi inte hittar effektiva sätt att hantera dem. Skammens påverkan kan få en situation att eskalera, misstolkas och urarta. I min novellsamling har jag velat koppla ihop hur att människor tar dumma beslut för att undvika att känna på skammen, hur undvikandet av förödmjukelse kan slå över till våldsamma attacker på andra och ilska, men också leda till överdriven självkritik, perfektionism och prestationsångest.

Johannes döttrar föddes vid artohundratalets mitt i Kyrkefalla socken. Då var alla kvinnor omyndiga och maten lagades över öppen eld i spisen. När döttrarna som unga kvinnor ville välja en käraste var faderns makt stor. De var tvungna att välja med både hjärta och mage. Fler möjligheter öppnades för kvinnor och nya yrkesval blev tillåtna. Ljuset kom först med fotogenlampan, sen med elektricitet och glödlampor. Skolorna och tidningarna bidrog med ett annat ljus och större kunskap om omvärlden. Arbetsdagen var fylld av slakt och vävning och andra kvinnliga arbetuppgifter. Johannes döttrar för oss genom en förändringens tid. Med deras ögon får vi se de första tågen, telefonen och automobilen. Det skvallras om grannar och grubblas över den högstes orättvisor. För kvinnor kom rösträtten och frigörelse för de som ville bryta traditionerna. När Johannes döttrar lämnade livet såg världen annorlunda ut.

Övergångar är en pjäs på cirka en timme som handlar om Jonas, en deprimerad man i trettioårsåldern, som i sin desperation efter hjälp sent en kväll ringer till en stödlinje för suicidprevention. Han ser sig själv som en lyckad människa med ett lyckat liv och förstår inte alls varför han drabbats av en depression. En kvinna, Anja, svarar och de börjar ett vindlande samtal om livet och döden. Samtalet förs både i den fysiska världen, men också på en mer filosofisk och omedveten nivå, där de når varandra djupare känslomässigt. Båda två öppnar upp sig om sina liv, vilket får mannen att inse att han vet vem kvinnan är, de var klasskamrater på samma högstadieskola. Då var han den populära killen i klassen som inte drog sig för att håna andra barn, inte minst Anja. När också Anja förstår att Jonas är hennes plågoande från skoltiden förändras allt och hon måste välja ifall hon ska försöka rädda honom trots det han utsatt henne för eller om hon tycker att det är rätt åt honom att han mår dåligt.

I en närstående framtid/alternativ verklighet: Tvillingarna Agda och Narravi växer upp på ett skolhem där arbetsdagarna är långa och bestraffningarna hårda. Tillvaron är hopplös och slitsam tills Jodi dyker upp och förändrar allt. Hon bjuder på lekfulla dagar och ingjuter hopp i barnen som älskar henne från första stund. Men Jodi bär på en mörk hemlighet, en hemlighet som så småningom kommer att få ödesdigra konsekvenser. Många år senare har Agda blivit en skicklig tjuv och diamantförfalskare. Tillsammans med sin bästa vän Bro smider hon planer för att kunna hämnas det hemska som hände i hennes barndom. Men innanför Agdas hårda fasad lurar ett tvivel ...

Tänk dig en spårbesvärjelse där du kan hitta någon som är försvunnen, enda kostnaden är ett minne av den personen. Men hur många minnen Margot än offrar leder det inte till hennes mystiskt försvunna bror, hon förlorar istället sig själv och hamnar i en nedåtgående spiral av förfall tills hon inte vet vad som är verkligt och vad som är minnesfragment av en svunnen tid. Sanna har aldrig passat in. Hon hör inte hemma bland människorna, men så fort hon får åka till Duvallées och lära känna sin essens kommer allt att bli bra. Hon har intalat sig själv det så länge att när hon väl kommer dit ignorerar hon allt som talar för att det är något som är fel med henne och gör allt för att hitta sin plats i den världen. Margot utnyttjar det och Sannas förmåga att spåra, en vänskap byggs på falska grunder men kanske kan den ändå bestå. I Paris katakomber far halvsjälen Tressa mellan skuggorna och lever ett lågmält liv som städare av mörka besvärjelser, alla skyr henne men hon är lika rädd över vad hon kan råka göra. Så länge hon har skyddsamuletten borde hon vara säker mot den som kan kontrollera halvsjälarna. Minnen från när de blev övertagna och under tvång anföll Duvallées är ständigt närvarande. De kom knappt innanför grindarna, men ändå har hon en känsla av att allt gick som planerat. En av De sällsammas son försvann samma natt. När Tressas enda vän hoppar från en hög byggnad under tvång inser Tressa att hon inte längre kan gömma sig, utan behöver ta reda på vad som verkligen hände och vem som låg bakom det. Det är enda sättet för henne att bli fri. Sanna märker att hon har mer gemensamt med Tressa och hennes sprakande ögon än med vitaerna.

Läsguide och synopsis för Sånna som oss   Den text som är mitt examensarbete består av delar ur mitt manus Sånna som oss. Texten består av olika scener ur manuset. Den första scenen är den första scenen även i manuset, resten av scenerna ligger i den ordningen de ska, men i huvudmanuset finns det scener mellan de scener som finns med i mitt examensarbete. Varför jag har valt att göra så är helt enkelt för att jag har velat prova de olika temana och stilbytena i läsningen som vi har haft av varandras texter under kursen detta läsår.      För att det inte ska bli förvirrande för examinatorn har jag skrivit ett synopsis, eller kanske snarare en beskrivning av händelseförloppet i det fullständiga manuset. Manuset är just nu på runt 200 boksidor och är tänkt att bli runt 250 boksidor.     Experiment med stil I manuset har jag experimenterat med att blanda olika stilar och stilnivåer. Jag har försökt att låta temat styra stilen. Eftersom Sånna som oss är en historia som handlar om en klassresa, både en linjär större sådan, men även ett dagligt sicksackande fram och tillbaka mellan olika samhällsklasser för huvudpersonen Lisa har jag valt att låta temat följa med även på stil och stilnivå. När Lisa är i miljöer som domineras av arbetarklass har jag arbetat med ett enkelt och rakt språk. I vissa avsnitt är stilen åt ’diskbänksrealism’-hållet. I andra avsnitt är stilen åt ’Harlequin’-hållet. I vissa scener är stilen rent av lätt överdrivet ’karnevalaktig’ eller lätt absurd.      I de delar där Lisa rör sig i de övre samhällsklasserna är stilen mer stilren. De avsnitten som har med opera att göra blir stilen mer poetisk, drömsk och ibland dras stilen till magisk realism.      Varför jag har valt att experimentera med stil på det här viset är dels för att jag vill använda stilen för att läsaren ska uppleva klassresan även stilmässigt i den litterära texten, inte bara i temat för boken och inte bara linjärt. Jag vill att läsare ska följa med på Lisas sicksackresa mellan klasserna och därmed även genom både själva historien och genom stilbytena som löper sicksack genom texten. Jag vill prova om det fungerar att arbeta med stilbyte på det sättet i en längre text.   Rubriker Rubrikerna är just nu bara arbetsrubriker för att bättre hitta i manuset, så de behöver inte läggas så mycket vikt vid. Det är oklart om jag kommer att behålla rubrikerna som de är i nuläget, i annan form eller helt ta bort dem. Orsaken till att de är med här är för att det ska hjälpa examinatorn att hänga med i texten och förstå när det är scenbyte.   Synopsis Sånna som oss är en uppväxtskildring, en ”My fair Lady” berättelse som utspelar sig under mitten av åttiotalet. Huvudpersonen Lisa är femton år och bor med sin mamma som är frisör och styvfadern som är sjöman. Mamman är lätt besatt av filmen och musikalen ”My Fair Lady”. Hon förstår inte att den är en ironisk kritik av klasskillnader, hon ser den som ett ’recept på hur man kan göra en arbetarflicka till en fin dam’. Mammans högsta dröm är att Lisa ska gifta sig rikt, helst med en direktör, men för att lyckas charma en sådan måste Lisa kunna föra sig. Eftersom mamman inte vet hur man gör, skickar hon därför Lisa till charmskola, sånglektioner, pianolektioner och talpedagog för att göra henne till en fin dam. Mammans drivkraft är hennes fattiga uppväxt. Mamman växte upp i ett litet omodernt soldattorp med föräldrarna och tre syskon. Det fanns varken el eller vatten indraget, utan vattnet fick hämtas ur en brunn och som ljus hade de fotogenlampor, som bokstavligen brännmärkte mamman svårt när hon var liten. Mamman växte upp under ransoneringsåren och det rådde konstant brist på mat. Det hon minns mest från sin barndom är kölden, hungern och mörkret. Mamman vill till varje pris göra Lisa till en fin dam som kan få en välbeställd make, det är den enda klassresan hon kan se framför sig för Lisa. Att Lisa själv skulle kunna göra en klassresa och till exempel gå på Operahögskolan eller läsa på Universitetet finns inte i mammans föreställningsvärld.        Familjen bor vid motorvägen, i utkanten av de fina områdena Påvelund och Långedrag. Lisa är ett av få barn med arbetarbakgrund i skolan, de andra barnen har föräldrar som är direktörer, läkare och advokater. Mamman hoppas att Lisa ska umgås med de ”fina” barnen i skolan, men Lisa blir utstött av tjejerna och på dagarna är Lisa skolans ”tjej-värsting” och umgås med Nils-Auge som är skolans ”kill-värsting”. Om detta vet mamman inget.   Lisas andningshål är hos hennes mormor i Sjunkäng utanför Linköping. Mormodern bor fortfarande kvar i det lilla torpet och driver det precis som då mamman växte upp där. I Sjunkäng har tiden i princip stått stilla sedan dess. För Lisa är somrarna hos mormodern på torpet en paus från alla krav, här får hon vara sig själv och bara vara en månad om året. Lisa älskar alla sysslor på gården och skulle helst ta över torpet en dag, men det skulle hon aldrig våga säga till mamman.   Lisas sångpedagog Maria ser att Lisa har en ovanlig talang för opera, Lisas röst är stark och spänner över tre oktaver. Sångläraren pushar Lisa att söka direkt till Opera­högskolan istället för gymnasiet. När Lisa presenterar idén för mamman säger mamman nej. Mamman är rädd att Lisa ska hamna i rännstenen om hon satsar på musiken. Mamman menar att när ’sånna som oss’ försöker sig på musik, oavsett opera eller annat, slutar det alltid i rännstenen. Hon förbjuder Lisa att sjunga för att hindra att detta sker. Mamman tvingar Lisa att söka till ekonomisk linje på Majornas gymnasium.      Mammans svek får Lisa att göra uppror på alla sätt hon kan för att straffa mamman för orättvisan, hon blir ännu vildare än förut och gör allt för att inte bete sig som mamman vill. Lisas klasskamrat Bella byter från ekonomisk linje till musiklinjen på Hvitfeldska gymnasiet och Lisa försöker en sista gång övertala mamman om att få lov att syssla med musik. Svaret är fortfarande nej. Mammans plan för Lisa är att bli chefssekreterare och därigenom träffa en direktör att gifta sig med.      När Lisa få detta sista nej rymmer hon till mormor och hoppas att få stöd av henne, men ingenstans i släkten får Lisa stöd för att få sjunga Opera. Hon återvänder tillslut till Göteborg och ekonomisk linje…

Spöken och dagmammor är en barnroman med inslag av fantastik och komik för läsålder 6-9 år. Dagen innan höstlovet får storasyster Eva-Sofia och lillebror Stig reda på att deras fritids ska vara stängt under lovveckan. Varken mamma eller pappa har möjlighet att stanna hemma från sina arbeten för att passa dem. Det blir till att hitta en dagmamma! Pappa hittar snart den billigaste dagmamman i hela staden, i en gammal knarrande katalog som han stolt sparat undan. Dagmamman visar sig vara en mycket tystlåten kvinna och i huset där hon bor är det dammigt och fullt av gamla grejer. Eva-Sofia hade mycket hellre stannat hemma och spelat TV-spel hela lovet, men Stig hittar snart en och annan liten kompis i huset att leka med. Dessutom träffar syskonen på en spion som påstår att det kan finnas spöken i dagmammans hus. Det kanske inte är så dumt hos den där dagmamman ändå? Berättelsens huvudsakliga tema är spökmysteriet och syskonrelationen, som berättas med en stor kopp humor. Men där finns även implicita motiv såsom kritik mot en stressad vuxenvärld, samt fördomar kring det eller dem som är främmande. Är barn egentligen rädda för det som är okänt eller är det bara vuxna som lär dem att vara det?