Introduktion: Hjärtstopp är en av de ledande orsakerna till oväntade dödsfall och svarar för ungefär hälften av alla dödsfall som orsakas av hjärt- och kärlsjukdom. Hjärtstopp är även ett stort globalt hälsoproblem. År 2019 drabbades 8404 personer av hjärtstopp i Sverige både på och utanför sjukhus. Livets aspekter kan förändras efter ett hjärtstopp, och då får personerna lära sig att leva i den nya livssituationen. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturöversikt baserat på elva vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. 11 artiklar som inkluderades söktes i två databaser, PubMed och CINAHL. Resultat: Fyra huvudteman och sex subteman identifierades. I resultatet framkom att personer som överlevt ett hjärtstopp upplevde fysiska begränsningar och emotionella förändringar. Dessa personer upplevde även ett ökat behov av information och uppföljning från hälso- och sjukvården. Slutsats: Personer som överlevt ett hjärtstopp kan ha fysiska och emotionella upplevelser. Det är vanligt att personerna upplever minnesproblem, ångest och blir osäkra inför framtiden. Dessa upplevelser gör att deras vardagliga liv påverkas negativt. Det krävs därför förståelse och kunskap från sjuksköterskor som vårdar dem för att kunna ge anpassat stöd och information samt utforma mer optimal eftervård. Det behövs även mer forskning inom området för att förbättra vård och uppföljning efter ett hjärtstopp.

Bakgrund: Dödshjälp tillämpas aktivt i Nederländerna, Kanada, Spanien, Belgien, Luxemburg, Österrike, Colombia, Schweiz, Victoria (Australien), samt Washington och Oregon (USA). Dödshjälp är i nuläget olagligt i Sverige, trots detta är det en ytterst relevant fråga som lyfts flitigt i dagens samhälle. Sjuksköterskor innehar en central roll både före, under och efter dödshjälpsprocessen, därför vilar ett stort ansvar på sjuksköterskan och dess kompetenser. Patienten vill ha kontroll över beslut gällande livet och döden, något som sjuksköterskan ska främja möjligheten till inom professionen. Att lindra lidande, främja autonomi och bevara värdigheten är enligt ICN:s etiska kod centralt för sjuksköterskor i samband med all vård även under dödshjälpsprocessen. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser i samband med dödshjälp.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på sju kvalitativa artiklar från Cinahl och PubMed, med ett tidsfönster från 2010 - 2021. Artiklarna sammanställdes och analysen resulterade i tre teman och sju subteman. Resultat: I resultatet framkom olika känslor och problem som sjuksköterskorna upplevt i samband med dödshjälp. Både fysisk och psykisk påverkan framkom, känslor som otillräcklighet, ångest och ensamhet uppstod till följd av en intensiv och komplex dödshjälpsprocess. För att skapa en så god upplevelse som möjligt för sjuksköterskorna och patienterna krävdes en god kommunikation, samt ett väl etablerat tvärprofessionellt samarbete. Det gjordes även klart att dödshjälp fortsatt ansågs vara ett komplext ämne som får sjuksköterskor att reflektera kring moraliska såväl som etiska aspekter. Slutsatser: Sjuksköterskor som medverkat under dödshjälpsprocessen upplevde en ständig närvaro av en inre etisk och moralisk konflikt. Det bidrog till känslor av otillräcklighet och ensamhet. Eftersom sjuksköterskorna vill lindra lidande och uppnå patientens önskan om dödshjälp, uppstod en konflikt av intresse mellan valen. För att underlätta inför framtiden upplevdes ett gott teamarbete och en god kommunikation vara lösningen. Kommunikation och teamarbete visade sig ha en betydande roll både för patienten och sjuksköterskornas välmående under processen. Om sjuksköterskan är medveten om vad som behöver göras för att förbättra upplevelsen kring dödshjälp, kan framtida vård förbättras och en mer hållbar situation uppstår.

Background: Patient participation aims to make the patients feel safe and able to participate in their own care. Information and care relationships help to promote patient participation. When patients do not feel seen and do not have the opportunity for self- determination and participation from the nurses, the patients may lack trust and feel that their dignity and integrity are violated. Family members, relatives and close friends can also be a contributing factor to patientparticipation. Aim: The aim is to review the nurse's experiences of the patient's participation in nursing care. Method: A general literature review based on Friberg has been used, where seven qualitative and three quantitative articles have been analyzed.Results: According to nurses' experiences, Information, care relationships, responsibilities and nurses self-confidence had a significant part in the patientparticipation. Limitations have been further described which have made it difficult for nurses to practice patient participation. Conclusion: Nurses consider patientparticipation as an advantage for care. Information, care relationships, responsibilities and nurses’ self-confidence are important components for nurses to be able to apply patientparticipation.

No description available.

No description available.

Bakgrund: I Svergie drabbas 1500-2000 personer av psykos varje dag och ca 30-40000 har diagnosen schizofreni som är den sjukdom som främst kopplas till psykoser. Personer som drabbas behöver, specielt initialt, stöd och behandling. anhöriga är en viktig resurs i vårdandet av personer med schizofreni. Syfte: Syftet var att beskriva copingstrategier hos anhöriga till personer med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod där både kvalitativa och kvantetativa artiklar inkluderades. Artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL Copmplete, PsycInfo och Medline. Artiklarna Granskades i enighet med Fribergs (2017) fyra steg Resultat: I resultatet framkom två teman och fem subteman som beskrev anhörigas copingstrategier. Dessav var: Att söka hjälp inom och utanför sig själv som innefattade tre subteman: Socialt stöd, Andlighet och Egentid; Att förstå och förhålla sig till situationen som innefattade två subteman: Fokusera på det positiva och vara flexibel samt Undvika eller tvinga. Diskussion: Diskussione delas upp i två delar: metod och resultat. I metoddelen diskuteras styrkor och svagheter i vald metod. I resultatdelen dikuteras resultatet mot Orems omvårdnadsteori, bakgrunden samt nya artklar.

Bakgrund: Hjärtstopp är associerat med en hög dödlighet men allt fler överlever hjärtstopp på grund av större kunskaper i samhället och hjärtstartande utrustning. Tiden vid ett återupplivningsförsök är avgörande för vilka skador som kan uppkomma vid hjärtstoppet. Kroppen kommer förändras för patienten och behovet av stöd kommer bli viktigt för den drabbade. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp.  Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Patienterna strävade efter att leva och återgå till ett normalt liv och lära känna sin kropp på nytt. Nya och starka känslor uppkom och synen på livet förändrades med existentiella frågor. Behovet av relationer och att få stöd var betydande för en positiv återhämtning efter hjärtstoppet. Slutsats: Ett plötsligt hjärtstopp är en händelse som förändrar hela livet och påverkar allting i den drabbades vardag, där patienten tvingas anpassa sig till ett nytt normalt liv och omprioritera vad som är viktigt i livet.

Bakgrund: Fetma är ett globalt hälsoproblem, och sedan år 1975 har denglobala fetman tredubblats. Fetma drabbar människor i alla åldrar, generationeroch förekommer bland alla socioekonomiska grupper. Huvudorsaken till överviktoch fetma är ett högre energiintag än energiförbrukning, men även andra orsakarsom genetik kan ligga till grund för problemet. Konsekvenserna av fetma ärmånga, däribland kranskärlsjukdomar, diabetes, olika cancerformer och i vissa fallför tidig död. Individer med fetma får utstå både diskriminering och stigmatiseringpå grund av deras vikt.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors stödjande arbete till viktnedgång, hospatienter med övervikt och fetma.Metod: Studien är genomförd som en litteraturstudie med 15 vetenskapligaartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats, för att besvara studiens syfte.Samtliga artiklar är hämtade ifrån databaserna CINAHL och PubMed. Sökningarär gjorda med en tidsram av artiklar publicerade mellan år 2011–2021.Resultat: Sjuksköterskor kan stötta patienter till viktnedgång med hjälp avrådgivning, däribland målsättning, motivation, fysisk aktivitet, kostrådgivning ochhungerträning. Flera faktorer påverkar sjuksköterskor under denna process, blandannat vikten av att bygga en nära relation med patienten, samsjuklighet, tidsbristoch rädslan för att inte uppfylla patientens förväntningar på mötet medsjuksköterskan.Slutsats: Resultatet i litteraturstudien visar att sjuksköterskor har en viktig rolli att ge stöd till viktnedgång hos patienter med övervikt och fetma, detta med hjälpav rådgivning av olika slag. Det finns dock en kunskapsbrist hos sjuksköterskor iarbetet med viktnedgång och därför behövs mer forskning i området.

Bakgrund Redan som spädbarn har människan ett behov av omtanke, empati och närhet för att skapa en tillit till sin omgivning. Massage, terapeutisk, taktil och affektiv beröring har nyttjats som ett komplement till ordinarie läkemedelsbehandling med syfte att lindra psykisk och fysisk smärta. Beröring påverkar individer på olika sätt beroende på tidigare erfarenhet, sjukdomsbild eller självkänsla. Beröring har som egenskap att få en person att känna sig betydelsefull och bekräftad men kan även leda till det motsatta. Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse och erfarenhet av beröring i vården. Metod Litteraturöversikt uppbyggd på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklar valdes från databaser PubMed, CINAHL och PsycINFO. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades, sammanställdes i en matris och analyserades. Alla inkluderade artiklar svarade på studiens syfte och utvärderades med utgångspunkt i Margareta Anderssons förklaring av begreppet integritet. Resultat Resultatet visade att beröring optimerade patientens psykiska och fysiska välmående och skapade ett starkare band mellan vårdgivare och vårdtagare. Dessutom upplevde en del patienter en existentiell närvaro vid beröring. Negativa upplevelser uppstod då sjukvårdaren uppvisade bristfällig kunskap, dåligt bemötande och svag närvaro i samband med att beröring gavs. Beroende på vart på kroppen, av vem och på vilket sätt som beröringen gavs kunde detta påverka patientens upplevelse. Vidare speglade resultatet att patienter med psykisk sjukdom i högre grad upplevde beröring som negativ. Slutsats Beröring gav huvudsakligen positiva upplevelser, men även negativa upplevelser för patienten. Det finns ingen enkel förklaring till vilka patienter som upplever beröring positivt och vilka som uppfattar beröring negativt, alla patienter är unika. Däremot kan sjuksköterskan genom kommunikation, respekt och engagemang påverka patientens upplevelse av beröring.

Background: Previous research highlights the perspectives and experiences of nurses and relatives on the importance of the health facility environment for patient recovery. Nurses perceive noise as a disturbance to patients' rest, which can negatively impact their recovery. Relatives believe that the design of the health facility environment is a crucial factor in patients' recovery process. Aim: To describe how the physical and psychosocial care environment affects patients' recovery in a care department in a hospital environment. Method: The thesis is based on Friberg's description of a general literature review, where eleven nursing articles were analyzed, of which nine had a qualitative approach, one had a mixed approach, and one had a quantitative approach. Results: The health facility environment could promote or prevent patient recovery depending on its design. The article analysis revealed two main themes: factors in the health facility environment that prevent recovery and those that promote it. Patients perceived that the factors in the care environment that affected their recovery were noise, communication, single-bed rooms, a home-like environment, and privacy and autonomy. Conclusion: The patients’ perspective described clarifies how recovery is affected by both psychosocial and physical aspects of the health facility environment. Individuals perceive the environment differently, which is essential for nurses to consider in promoting patient recovery.