Spelling suggestions: "subject:"litteraturöversikt"" "subject:"itteraturöversikt""
491 |
Förebygga undernäring hos personer med demenssjukdom : en litteraturöversikt / Preventing malnutrition among persons with dementia : a literature reviewGraf, Sukanya, Nordgren, Therese January 2019 (has links)
Bakgrund: I Sverige lever idag ungefär 130 000 - 150 000 personer med demenssjukdom. Sjukdomen orsakas av skador i hjärnan som medför en rad symtom som påverkar olika förmågor negativt hos personen som är drabbad. Detta leder i sin tur att personen blir beroende av omgivningen. Malnutrition är ett av de problem som personer med demenssjukdom drabbas av. Det är sjuksköterskans ansvar att ha kunskap och kännedom om tecken på risk för undernäring och att arbeta på ett personcentrat sätt för att motverka malnutrition. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva förebyggande åtgärder som motverkar undernäring hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteraturöversikt grundas på 15 vetenskapliga artiklar som analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra olika teman framkom med omvårdnadsåtgärder som främjade nutritionsintaget hos personer med demenssjukdom. Dessa var fysisk och psykosocial måltidsmiljö, individuellt anpassande åtgärder för att öka nutritionsintaget och personalens behov av utbildning och kännedom om individen. Slutsats: Resultat av denna litteraturöversikt visade olika åtgärder som medförde ökat intag av mat och vätska hos personer med demenssjukdom. Hälsotillståndet hos personer med demenssjukdom kan försämras om åtgärder för att motverka undernäring inte tillämpas vilket kan leda till komplikationer så som undernäring och ohälsa. Det är centralt att åtgärderna utgår från den enskilda individen vilket ökar välbefinnande och dennes autonomi. / Background: It is about 130 000-150 000 people in Sweden living with dementia. The disease are caused by brain damage and it entails various numbers of symptoms that affect different abilities in the person with dementia. This leads to that the person becomes dependent on his or her surroundings. Malnutrition is one of the problems people with dementia suffers from. It lays in the nurse responsibility to have knowledge, to pay attention in signs of risk for malnutrition and to work with person-centered care to counteract malnutrition. Object: The purpose of this study was to describe interventions that prevent malnutrition in people with dementia. Method: This literature review was based on 15 scientific articles that were analyzed and complied. Results: Four different themes with nursing actions emerged that support the nutrition intake among people with dementia. The themes where physical and psychosocial dining environment, individually customized care actions to increase nutrition intake and health professionals need for education and their knowledge about the individual. Conclusion: The result of this literature review showed various care actions that increase food and fluid intake among persons with dementia. The state of health among people with dementia can be impaired if actions are not applied which can cause complications as malnutrition and illness. It is essential that the interventions assume from the individual, which improves the personal well-being and their autonomy.
|
492 |
Sjuksköterskors upplevelser av faktorer som påverkar säkerhetskulturen : en litteraturöversikt / Nurses’ experiences of factors affecting safety culture : a literature reviewHultin, Julia, Åslund, Elin January 2019 (has links)
Bakgrund: Säker vård är en hörnsten i vård- och omsorgsarbetet, trots det förekommer vårdskador. Vårdskador är inte enbart individorsakade utan också systemorsakade. Säkerhetskultur har visat sig påverka patientsäkerheten. I sjuksköterskans ansvar ingår praktiserandet av god och säker vård och forskning har visat att sjuksköterskor har en påverkan på patientdödligheten. Därför är det betydelsefullt att identifiera sjuksköterskors upplevelser av faktorer som påverkar säkerhetskulturen för att förbättra patientsäkerheten. Syfte: Att identifiera sjuksköterskors upplevelser av faktorer som påverkar säkerhetskulturen med utgångspunkt i modellen för patientsäkerhetskultur av Sammer et al. (2010). Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar från sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Materialet analyserades deduktivt utifrån en modell av patientsäkerhetskultur. Resultat: Ett flertal upplevelser av faktorer som påverkar säkerhetskulturen identifierades. Tydlighet i ansvars- och rollfördelning samt brist på information och utbildning var problemområden. Teamarbete och kommunikation var viktigt i en fungerande säkerhetskultur. Tydliga riktlinjer bidrog positivt till patientsäkerhetsarbetet och säkerhetskulturen. Att lära sig av varandra och av tidigare misstag samt att diskutera öppet med varandra och inte skuldbelägga påverkade förbättringsarbetet positivt. Ledarskap, organisation och resursfördelning spelade en viktig roll i att forma sjuksköterskors arbetsmiljö. Slutsats: En ökad medvetenhet hos sjuksköterskor om vad som påverkar säkerhetskulturen kan främja patientsäkerheten. En öppen kommunikation, kollegialt samarbete samt medvetenhet om risker och resurser möjliggör en god och säker vård. Ledarskapet har en viktig funktion för att kunna ge personalen förutsättningar att lyckas arbeta patientsäkert. / Background: Safe practice is an important element in nursing, yet adverse events occur. Adverse events are not only caused by individuals, but also systems. Safety culture has been shown to affect patient safety. To practice safe care is a nurse’s responsibility and research has shown that nurses have an impact on patient death. Therefore, it’s important to identify nurses’ experiences of factors affecting safety culture to improve patient safety. Aim: To identify nurses’ experiences of factors affecting safety culture based on the model of patient safety culture by Sammer et al. (2010). Method: A literature review based on 15 scientific articles from searches in PubMed and CINAHL. The material was analysed deductively using a safety culture model. Results: Several experiences and factors affecting safety culture were identified. Clarity in allocation of roles and responsibilities and lack of information and training were problem areas. Teamwork and communication were important in a functional safety culture. Clarity in guidelines affected patient safety work and safety culture positively. Learning from others and past mistakes as well as speaking openly and not blaming others had a positive effect on quality improvement. Leadership, organization and resource allocation were important in forming nurses’ work environment. Conclusion: Awareness among nurses of factors affecting safety culture can improve patient safety. Open communication, cooperation and awareness of risks and resources facilitate good and safe care. Leaders play key roles in providing necessary conditions for staff to be successful in safety work.
|
493 |
IDENTIFIERA OCH STÖDJA VÅLDSUTSATTAKVINNOR I VÅRDEN : - Sjuksköterskans rollAxling, Alice, Ekman, Maria January 2019 (has links)
Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem som kraftigt påverkar kvinnans hälsa.Hälso- och sjukvården är ofta den enda myndighet som kvinnorna kommer ikontakt med. Vilket bidrar till att sjuksköterskan besitter en central roll i attidentifiera och stödja våldsutsatta kvinnor.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans identifikation och stöd till denvåldsutsatta kvinnan.Metod: En litteraturöversikt utfördes. Artiklarna valdes utifrån litteraturöversiktenssyfte, artiklarna analyserades systematiskt. I resultatet inkluderades 19artiklar, 10 med kvantitativansats och nio i kvalitativutformning.Resultat: Resultatet utmynnade i flera faktorer som är gynnsamma för identifikation, såsom ett gott bemötande, att sjuksköterskan erhållit utbildning inomvåldsutsatthet. Men även hur sjuksköterskan kan arbeta för att identifiera ochstödja våldsoffer. Faktorer som hindrar identifikation var organisatoriskahinder, negativa attityder samt kunskapsbrist.Diskussion: Sjuksköterskans attityder, bemötande, kunskapsnivå och andraorganisatoriska hinder kan bidra till ”caring” och ”uncaring”. Dessa faktorerkommer att påverka identifikation och stöd av våldsutsatta kvinnor.Sjuksköterskan behöver vara medveten om sin roll i mötet med kvinnor somutsätts för våld för att uppnå omvårdnad av kvalité.Slutsats: Utbildning inom våldsutsatthet bör erbjudas för att minska barriärer somhindrar identifikation. Verksamheter och organisationer behöver tydligariktlinjer och rutiner för handläggning av våldsoffer. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>
|
494 |
Arbetsterapeutiska interventioner för personer med KOL : - en litteraturstudieNordin, Emelie, Ingemansson, Louise January 2019 (has links)
Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en vanligt förekommande sjukdom i världen och förekomsten har ökat de senaste åren. Sjukdomen innebär stora problem med andnöd och utmattning vilket gör att många upplever begränsningar i sitt dagliga liv. Personerna behöver flera olika insatser vilket gör att rehabiliteringen sker i team med olika professioner. Syftet med studien var att skapa en översikt av arbetsterapeutiska interventioner och dess resultat inom rehabilitering för personer med KOL. Litteraturstudie valdes som metod och sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ och OT-seeker. Åtta kvantitativa artiklar publicerade mellan 2008–2018 inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades innan de sammanställdes i tre kategorier: Teamrehabilitering kan förbättra fysisk förmåga samt minska symtom och mortalitet, arbetsterapi kan kartlägga problemområden och förändring av ADL-förmåga och arbetsterapi kan minska ansträngning vid självvalda aktiviteter. Arbetsterapeuter utförde insatser kring energibesparande åtgärder samt bedömningar med COPM, hjälpmedelsförskrivningar och olika utbildningar. Ingen av insatserna visade en signifikant effekt efter avslutad rehabilitering. De flesta studierna presenterar resultat från ett teamarbete vilket gör att de arbetsterapeutiska interventionerna inte alltid presenteras separat. Detta gör att fler studier av arbetsterapeutiska interventioners betydelse för målgruppen behövs för att kunna granska deras specifika resultat. Sökord: litteraturöversikt, rehabilitering, energibesparande åtgärder, aktiviteter i dagliga livet, arbetsterapi
|
495 |
Hur patienter med psykisk ohälsa upplever hälso- och sjukvårdspersonalens attityder inom somatisk vård : – En litteraturöversikt / How patients with mental illness experiencing the healthcare professionals’ attitudes in somatic care : – A literature reviewGävert Lindberg, Matilda, Rälg Olsson, Malin January 2019 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem och ungefär 16% av världens befolkning beräknas idag lida av någon form utav psykisk ohälsa. Personer med psykisk ohälsa har ett ökat behov av hälso- och sjukvård och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar är att utöva vården med respekt för alla människors lika värde. Tidigare forskning visar att hälso- och sjukvårdspersonal inom den somatiska vården har negativa attityder till denna patientgrupp då de upplever dem som skrämmande, oförutsägbara och tidskrävande. Syfte: Att beskriva vilka attityder patienter med psykisk ohälsa upplever i kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal inom den somatiska vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Databassökningar genomfördes i databaserna PsycINFO och Cinahl med sökord som motsvarade syftet. De inkluderade artiklarna var etiskt godkända och resultatet sorterades in i teman samt subteman. Resultat: Patienter med psykisk ohälsa upplevde stigmatiserande attityder i form utav att de fick en markering i journalen samt att de endast sågs utifrån sin diagnos. Patienterna upplevde även diskriminerande attityder i form av att de blev misstrodda och inte tagna på allvar samt upplevelser av att ses som ett objekt istället för självständiga individer. Slutsats: Attityderna som patienterna med psykisk ohälsa upplevde påverkade dem så pass negativt att de i viss mån undvek att söka vård. Dessa attityder från hälso- och sjukvårdspersonalen uppfyller inte intentionerna för Diskrimineringslagen, Hälso- och sjukvårdslagen eller Patientlagen som anger att alla människor har rätt lika vård och alla människors lika värde ska respekteras. / Background: Mental illness is a growing problem and approximately 16% of the world's population is currently expected to suffer from some form of mental illness. People with mental illness have an increased need for health and medical care and the responsibility of the healthcare staff is to practise care with respect for all people's equal value. Previous research shows that healthcare professionals in the somatic care have negative attitudes to this patient group as they experience them as frightening, unpredictable and time-consuming. Purpose: To describe which attitudes patients with mental illness experience in contact with healthcare professionals in the somatic care. Method: The study was conducted as a literature review and is based on 15 scientific articles with qualitative and quantitative approach. Database searches were performed in the databases PsycINFO and Cinahl with keywords that corresponded to the purpose. The included articles were ethically approved and the result was sorted into themes and subthemes. Result: Patients with mental illness experienced stigmatizing attitudes in the form of having a mark in the journal and that they were only seen on the basis of their diagnosis. The patients also experienced discriminatory attitudes in the form of being distrusted and not taken seriously, and experiences of being objectified instead of independent individuals. Conclusion: The attitudes experienced by the patients with mental illness affected them so negatively that they to some extent avoided seeking care. These attitudes from the healthcare staff do not meet the intentions of the Discrimination Act, the Health and Medical Care Act or the Patient Act, which states that all people have the right equal care and all people's equal value shall be respected.
|
496 |
Illamående vid Palliativ Vård : En Litteraturöversikt / Nausea in Palliative Care: A Literature ReviewEriksson, Tobias, Landberg, Zackarias January 2019 (has links)
Bakgrund: Symtomkontroll är en viktig del i den palliativa vården. Sjuksköterskan har en central roll i denna vård. Fokus inom tidigare forskning har legat på smärthantering och därför gjordes denna litteraturöversikt som belyser vikten av hantering av illamående i palliativ vård. Syfte: Att undersöka förekomsten av illamående hos palliativa patienter samt sammanställa sjuksköterskans kunskap kring hantering av dessa patienters illamående inom hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturöversikt som inkluderar 16 artiklar. Resultat: Förekomsten av illamående hos palliativa patienter i litteraturöversikten var mellan 7-40 %. Resultatet visar att sjuksköterskor tycker att de har god kunskap för att kunna symtomskatta, behandla och utvärdera behandling av illamående i palliativ vård. Det visade även en skillnad av sjuksköterskors upplevda kunskap kring palliativ vård beroende på arbetslivserfarenhet. Det framkom i resultatet att symtomskattning inte alltid utfördes och att validerade skattningsinstrument för illamående inte alltid användes. En del palliativa patienter är medicinskt underbehandlade och utvärdering av behandling av illamående förekom inte alltid hos palliativa patienter i hälso- och sjukvården. Resultatet visade även på skillnader i hantering av illamående utifrån kön och ålder. Konklusion: Sjuksköterskorna hade mer kunskap om symtomhantering desto mer erfarenhet de hade. Det behövs mer utbildning för att hantera illamående, både på grundnivå inom sjuksköterskeprogrammet men även fortsatt utbildning på arbetsplatserna. Det behövs mer forskning inom detta för att identifiera mer exakt vilken kunskap sjuksköterskor saknar. Det behövs även mer forskning för att undersöka hur sjuksköterskan fastställer illamåendets orsak. / Background: Symptom management is an important part in palliative care. Nurses have a central role in this care. Previous research highlights pain management, this literature review aims to shed light on the importance of nausea management in palliative care. Aim: To examine the prevalence of nausea in palliative patients and to compile nurses’ knowledge about management of these patient’s nausea in healthcare. Method: A literature review based on 16 articles. Result: Prevalence of nausea in palliative patients in the literature review was between 7-40%. The result shows that nurses rate their knowledge high when it comes to symptom estimation, treating symptoms and evaluate treatment of nausea in palliative care. Nurses knowledge of palliative care differed depending on their work experience. It also showed that symptom estimation doesn’t always occur and validated tools to estimate nausea are not always used. Some palliative care patients are medically undertreated for nausea and evaluation of nausea-treatment isn’t always done. The result also showed discrepancies of treatment between gender and age. Conclusion: Nurses’ had more knowledge about symptom management the more work experience they had. There is a need for further education in how to manage nausea both in nursing school and at the workplace. Additional research is needed to identify exactly what knowledge nurses’ lack. There is also a need for research that examines how nurses determines the cause of nausea.
|
497 |
Patienters upplevelser och livskvalité efter att ha överlevt ett hjärtstopp : En litteraturöversikt / Patients experiences and quality of life after surviving a cardiac arrest : a literature reviewNilsson, Saga, Zetterlund, Stina January 2019 (has links)
Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp varje år. Även om överlevnaden har ökat det senaste decenniet så överlever endast cirka 600 personer av dessa 10 000. Hjärt-och kärlsjukdomar är den störst bakomliggande orsaken till dödsfall hos både män och kvinnor i Sverige. Dock behöver inga bakomliggande symtom existera för att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp, det kan drabba vem som helst, när som helst. Enligt Aaron Antonovskys omvårdnadsteori KASAM handlar hälsa och livskvalité om att innefatta en god begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vid olika situationer, som exempelvis vid ett hjärtstopp. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av livskvalité efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt baserat på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet tre huvudfynd som har delats upp i tre kategorier. Dessa kategorier är: upplevelser av en nedsatt kognitiv förmåga och dess bidragande påverkan på livskvalitén, upplevelser av det psykiska måendet och dess bidragande påverkan på livskvalitén samt upplevelser av att återfå livet, existentiella tankar samt dess påverkan på livskvalitén. Slutsats: I litteraturöversikten framgår det att patienter som har överlevt ett hjärtstopp upplever flertal förändringar i livet. Aspekter såsom nedsatt kognitiv förmåga, psykisk ohälsa samt tankar om det existentiella och att återfå sitt liv var mest uttalat av patienterna. I de flesta fall hade dessa upplevelser en negativ påverkan på patienternas livskvalité. Många av patienterna upplevde att eftervården var bristfällig och ett stort behov av stöd från hälso- och sjukvårdpersonal uttrycktes. / Background: In Sweden, approximately 10,000 people are affected by sudden cardiac arrest each year. Although survival has increased over the past decade, only 600 people out of these 10,000 survive. Cardiovascular disease is the leading cause of death in both men and women in Sweden. However, no underlying symptoms need to exist to suffer a sudden cardiac arrest, it can hit anyone, at any time. According to Aaron Antonovsky's nursing theory KASAM, health and quality of life are about including good comprehensibility, manageability and meaningfulness in different situations, such as a cardiac arrest. Aim: The purpose is to describe patients' experiences of quality of life after having survived a cardiac arrest. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Result: In summary, the results show three main findings that have been divided into three categories. These categories are: experiences of a reduced cognitive ability and its contributing influence on the quality of life, experiences of mental health and its contributing influence on the quality of life and experiences of regaining life, existential thoughts and its impact on quality of life. Conclusion: The literature review shows that patients who have survived a cardiac arrest experience several changes in life. Aspects such as impaired cognitive ability, mental illness and thoughts of the existential and regaining life were most pronounced by the patients. In most cases, these experiences had a negative impact on the patients' quality of life. Many of the patients felt that the aftercare was inadequate and a great need for support from health personnel was expressed
|
498 |
Sjuksköterskors upplevelser av existentiella samtal med palliativa patienter : en litteraturöversikt / Nurses’ experiences of existential conversations with palliative patients : A literature reviewJohannesson, Sara, Pettersson, Kristofer January 2019 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård kallas förhållningssättet man arbetar efter när botande behandling inte längre har en positiv verkan utan vården övergår till att lindra symtom. Sjuksköterskors grundläggande ansvar är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Existentiella frågor kan handla om meningen med livet, döden, tiden man har kvar på jorden och liknande grundläggande villkor för mänskligt liv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av existentiella samtal med palliativa patienter. Metod: En litteraturöversikt utfördes. Datainsamling skedde i databaserna CINAHL och PubMed och en sekundärsökning utfördes. Artiklar granskades kritiskt av båda författarna och kvalitetsgranskades. Datainsamlingen resulterade i 16 artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod som sedan utgjorde resultatet. Resultat: Resultatet redovisas i fem teman: Sjuksköterskors upplevda positiva känslor, sjuksköterskors upplevda negativa känslor och otillräcklighet, sjuksköterskors strävan att upprätthålla existentiell vård, sjuksköterskors upplevda brist på utbildning och erfarenhet samt sjuksköterskors behov av bearbetning och återhämtning. Undertema: upplevda hinder för upprätthållande av existentiell vård. De tydligaste resultaten visar att sjuksköterskor kände att de i sin yrkesroll i den palliativa vården var priviligierade, trots att känslomässiga påfrestningar ingick i arbetet. För att delta i existentiella samtal var utbildning och yrkeserfarenhet förutsättningar för sjuksköterskorna. Diskussion och reflektion med arbetskollegor var essentiellt för att bearbeta egna känslor och intryck från samtalen. En förutsättning för att bearbeta egna upplevelser i mötet med patienter i livets slut var återhämtning på fritiden. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde sig ha en privilegierad roll då de fick äran att höra patienternas innersta tankar och livshistorier. Att vara den som patienterna anförtror sig till kan dock vara emotionellt krävande och det var av vikt att sjuksköterskorna fick reflektera med kollegor och återhämta sig för att orka med. Sjuksköterskornas osäkerhet och upplevda kunskapsbrist resulterade i att de önskade mer utbildning i existentiella samtal. Osäkerheten hos sjuksköterskorna, tidsbrist och personalbrist beskrevs vara faktorer som kunde göra att samtalen uteblev. Sjuksköterskorna upplevde att existentiella samtal var viktigt och att det hörde till deras yrke och den holistiska filosofin. / Background: Palliative care is when curing treatment no longer has a positive efficacy, instead the care merges into relieving symptoms. Nurses fundamental responsibility is to facilitate health, prevent disease, restore health and ease suffering. Existential questions could be about the meaning of life, death, time left on earth and similar fundamental terms for human life. Aim: To describe nurses experiences of existential conversations with palliative patients. Method: A literature review was performed. Data collection took place in the databases CINAHL and PubMed and a secondary search was performed. The articles were critically reviewed by both authors and quality assessed. The data collection resulted in 16 articles with qualitative, quantitative and mixed method that then produced the result. Results: The result is reported in five themes: Nurses’ experiences of positive emotions, nurses’ experiences of negative emotions and inadequacy, nurses’ endeavor of maintaining existential care, nurses’ experiences of lack of education and experience, and also nurses may need processing and recovery. Subtheme: Perceived obstacles to the maintenance of existential care. The most distinct results show that nurses felt that they were privileged in their professional role in palliative care, although emotional stresses were part of the work. To participate in existential conversations, education and professional experience are prerequisites for the nurses. Discussing and reflecting with work colleagues was essential for processing their own feelings and impressions from the conversations. A prerequisite for processing of own experiences in meeting with patients in the end of life was through recreation in leisure time. Conclusion: Nurses experienced themselves to have a privileged role as they had the honor of hearing patients' inner thoughts and life stories. To be the person patients entrusted to can be emotionally demanding and it was important that the nurses got to reflect with colleagues and recover to be able to cope. Nurses insecurity and perceived lack of knowledge made them want more education in existential conversations. The insecurity of the nurses, lack of time and lack of staff described to be factors that could default the conversations. The nurses experienced nonetheless that existential conversations were important and that it was a part of their work and the holistic philosophy.
|
499 |
Patienters upplevelser av delaktighet inom slutenvården : En litteraturöversikt / Patients’ experiences of participation in inpatient care : – A literature reviewLindström, Amelia, Tunström, Steffanie January 2019 (has links)
Bakgrund: Delaktighet syftar till att öka patientens ställning och rättigheter i vården och har även bevisats medföra goda hälsoeffekter hos patienten. Trots sjuksköterskans förordningsstyrda roll och ansvar i att utöva ett personcentrerat förhållningssätt och främja delaktigheten hos patienten visar tidigare forskning att det finns svårigheter med att implementera delaktighet i vården. Denna implementering har försämrats trots uppdaterade förordningar. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av delaktighet i omvårdnaden på slutenvårdsavdelningar på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och Pubmed. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades; Information om patientens tillstånd, Upplevelser av delaktighet relaterade till personalen och Upplevelser av delaktighet relaterade till patienten. Patienter beskrev att en förutsättning för att kunna vara delaktig i sin omvårdnad var att få information om sitt tillstånd samt vara en del i överrapporteringar där dennes preferenser framgick. En förmyndaraktig attityd hos sjuksköterskan, stress på avdelningen och situationer där sjuksköterskan inte bjöd in patienten till att delta upplevdes hindra delaktighet. Patienter upplevde att deras hälsotillstånd och ålder både främjade och hindrade delaktighet. Vidare menade patienter att en otillräcklig medicinsk kunskap och en önskan att vara passiv i vården hindrar delaktighet, men att familjens deltagande i vården möjliggjorde delaktighet. Slutsats: Resultatet visar att det finns svårigheter i vården avseende patienters delaktighet. Ett flertal faktorer påverkar möjligheten till patientdelaktighet så som patientens ålder, hälsotillstånd och medicinsk okunskap. Sjuksköterskan har huvudansvar i att möjliggöra ett klimat där patienten känner sig delaktig i sin vård. Ett första steg mot att arbeta mot en ökad patientdelaktighet är att i vården av patienter uppmärksamma de delar som påverkar deras delaktighet. / Background: Participation aims to increase the patient's position and rights in healthcare and has also been proven to bring good health effects for the patient. Despite the nurse's ordinanceregulated role and responsibility in exercising a person-centered approach and maintaining the patient's participation, it is shown that there are difficulties in implementing participation in healthcare. This implementation has also been proven to be deteriorated despite updated regulations. Aim: To describe patients' experiences of participation in nursing care in inpatient wards in hospitals. Method: A literature review based on 13 qualitative articles. The databases CINAHL and Pubmed was used for article research. Result: Three main categories were identified; Information about the patient's condition, Experiences of participation related to staff and Experiences of participation related to the patient. Patients described that a prerequisite for being involved in their nursing care was getting information about their condition and being part of over-reporting where preferences emerged. A guardian attitude at the nurse, stress on the department and situations where the nurse did not invite the patient to attend was found to prevent participation. Patients experienced that their health and age both promoted and hindered participation. Furthermore, patients believed that insufficient medical knowledge and a desire to be passive in care prevent participation, but that the family's participation in healthcare enabled participation. Conclusion: The result shows that there are difficulties in the care of patients' involvement. Several factors influence the possibility of patient participation such as the patient's age, health status and insufficient medical knowledge. The nurse has the main responsibility in enabling a climate where the patient feels involved in their care. A first step towards working towards an increased patient participation is to pay attention to the parts that affect their participation in the care of patients.
|
500 |
Den nyutexaminerade sjuksköterskans största utmaningar : en litteraturöversikt / The newly graduated nurse´s greatest challenges : a literature reviewBjörnberg Dillner, My, Johansson, Linda January 2019 (has links)
Bakgrund: Det råder stor brist på sjuksköterskor. Nyutexaminerade sjuksköterskor är en grupp som löper hög risk att drabbas av utbrändhet och upp till var femte sjuksköterska överväger att lämna yrket inom sina första fem år. Många av de nyutexaminerade sjuksköterskorna känner sig oförberedda inför sjuksköterskeyrket och flera studier påvisar glappet mellan teori och praktik. Syfte: Att beskriva utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under det första yrkesverksamma året. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Med hjälp av sökdatabaserna CINAHL och PubMed ligger totalt 20 artiklar till grund för resultatet. Resultat: Ett flertal faktorer beskrivs av nyutexaminerade sjuksköterskor som utmaningar. Däribland glappet mellan teori och praktik, bristen på stöd och handledarskap, kunskapsbrist, dålig arbetsmiljö, bemanningsbrist samt en allt mer komplex vård med multisjuka patienter som kräver en expertis som den nyutexaminerade sjuksköterskan omöjligt kan besitta. Slutsats: Utmaningarna som presenteras i litteraturöversiktens resultat är välkända och globala problem men också påverkbara. Fokus bör ligga i både att tillsätta nya sjuksköterskor men framförallt i att värdera och ta vara på de som redan finns. Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver bättre stöd när de äntrar arbetslivet samt att utbildningen ses över för att motsvara verkligheten och förbereda inför arbetslivet så bra som möjligt. / Background: There is a great shortage of nurses. Newly graduated nurses are a group at high risk of being burned out and up to every fifth nurse is considering leaving the profession within its first five years. Many of the newly graduated nurses feel unprepared for the nursing profession and several studies show the gap between theory and practice. Aim: Describing challenges the newly graduated nurse experiences during the first year of working. Method: The study has been conducted as a literature review. With the help of the search databases CINAHL and PubMed, a total of 20 articles form the base for the result. Result: Several factors are described by newly graduated nurses as challenges. This includes a theory-practice gap, the lack of support and mentoring, a lack of knowledge, poor work environment, staff shortages and an increasingly complex care with patients have multiple ilnesses who require an expertise that the newly graduated nurse cannot possibly possess. Conclusion: The challenges presented in the literature review's results are well-known and global problems, but also influential. The focus should be on both appointing new nurses but more importantly valuing the ones already employed/working. Newly graduated nurses need better support when they enter the workplace, much also indicates that the education should be looked over in order to match the reality and prepare the students for work life as well as possible.
|
Page generated in 0.0905 seconds