Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsbegrepp för olika symtom och förändringar i hjärnan. Det är förknippat med stigande ålder men tillhör inte det normala åldrandet. Det finns inget botemedel mot demens endast symtomlindrande behandling. Demensdiagnosen påverkar inte bara individen med demenssjukdom utan även hens partner. Konflikter uppstod på grund av oförståelse och okunskap. Vårdandet av en person med demenssjukdom var ansträngande och svårigheter att tillfredsställa sina egna och livskamratens behov blev en del av vardagen.   Syfte: Syftet var att beskriva partnernas upplevelser av att leva med en person med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och deduktiv ansats. Antonovskys begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har använts som teoretisk referensram. Vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Partner upplevde brister i information och stöd från hälso- och sjukvård. De kände rädsla, skuld, oro och ångest på grund av obegripligheten kring sjukdomsförloppet och framtiden. Livet uppfattades som svårt att hantera och frustrerande på grund av förlusten av den personen de levt med. Trots olika begränsningar hittade partner meningsfullhet i situationen och det skapade strategier som motiverade dem att fortsätta vårda sin livskamrat. Slutsatser: Vårdande partnernas hälsa, vardag och framtid påverkades av att leva med en person med demens. De riskerade sin egen hälsa, förlorade meningsfullt socialt umgänge samt att partnern kände osäkerhet inför framtiden. Trots det ville många partner fortsätta ta hand om sin livskamrat. / Background: Dementia is a collective term for various symptoms and changes in the brain. It is associated with increasing age but is not part of the normal aging process. There is no cure for dementia only symptomatic treatment. Dementia affects not only the individual with dementia but also the partner. Conflicts arose because of misunderstanding and lack of knowledge. The care of a person with dementia was demanding and difficulty in satisfying their own and the needs of their life partner became part of everyday life. Aim: The aim was to describe the partners ' experiences of living with a person with dementia. Method: Literature review with qualitative design and deductive approach. Antonovsky's concept of comprehensibility, manageability and meaningfulness has been used as a theoretical reference framework. Scientific articles have been analyzed according to Friberg's five-step model. Results: Partners experience lack of information and support from health care professionals. They feel fear, guilt and anxiety because of the uncertainty surrounding the progression of the disease and the future. Life was difficult to manage and frustrating due to loss of the person they have lived with. Despite various restrictions found in the partner situation and purpose created strategies that motivated them to continue caring for their life partner. Conclusions: The caring partners ' health, everyday lives and futures were affected by living with a demented life partner. The partners risked their own health, lost meaningful social intercourse, and felt uncertainty about the future. Despite that, many partners would continue to take care of their life partner.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt drabbar främst den äldre (≥65 år) befolkningen och påverkar hela personens livssituation. Tidigare forskning påvisar att personer med hjärtsvikt upplevde bristande information och kommunikation från vården. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera dessa brister för att förbättra den personcentrerade omvårdnaden samt upprätthålla hälsa hos personer med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt utifrån KASAM. Metod: Litteraturöversikten har genomförts utifrån kvalitativ metod och deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen som använts är Antonovskys (2005) teori om Känsla av Sammanhang (KASAM). Fribergs (2012a) femstegsmodell för kvalitativa studier har använt i analysprocessen där 11 vetenskapliga artiklar har tolkats. Resultat: Information och kommunikation från sjukvården upplevdes brista, vilket resulterade i sämre hantering av sjukdomen. Hjärtsvikten medförde begränsningar i det dagliga livet och personerna hittade strategier genom att prioritera annorlunda samt utföra aktiviteter som gav dem tillfredsställelse. Meningsfulla aktiviteter, självständighet i vardagen samt socialt stöd ansågs betydelsefullt.  Slutsats: Personernas hälsa, vardag och välbefinnande påverkades av att leva med hjärtsvikt. Sjuksköterskan kan utifrån litteraturöversikten förbättra den personcentrerade omvårdnaden, vilket förväntas generera förbättrad hälsa och välbefinnande för personer med hjärtsvikt. / Background:  Chronic heart failure affects mainly the elderly (≥65 years) and affects the entire person's life situation. Previous research shows that people with heart failure experienced lack of information and communication from health care. Nurses role is to identify these shortcomings to improve person-centered care to maintain health of people with heart failure. Purpose: To describe older peoples experiences of living with chronic heart failure based on KASAM. Method: The literature review has been conducted using qualitative method and deductive approach. The theoretical framework used was Antonovsky's (2005) theory of Sense of Coherence (SOC). Friberg (2012a) five-step model for qualitative studies were used in the analys process and 11 scientific articles where interpreted. Results: Lack of information and communication from health care were experienced, resulting poor management of the disease. Heart failure resulted in limitations in daily life and people found strategies by prioritizing differently and perform activities that gave satisfaction. Meaningful activities, independence and social support was considered significant. Conclusion: Health, living and well-being were affected by living with heart failure. Nurses can based on this literature review improve person-centered care, health and well-being for people with heart failure.

Bakgrund: 35,6 miljoner människor lever med en demenssjukdom i världen. Denna siffra beräknas vara fördubblad år 2030 och vara tredubblad år 2050. Majoriteten av personerna med demenssjukdom (PMD) har anhöriga i form av exempelvis makar eller vuxna barn. Att leva med demenssjukdom medför intellektuella svårigheter som till exempel oro, frustration, minnesproblematik och depression något som påverkar kommunikationen med vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva upplevelser av att vara anhörig till en PMD som bor på ett äldreboende samt att beskriva de ingående artiklarna utifrån den metodologiska aspekten undersökningsgrupp. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserat på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar från sökmotorerna PubMed och Cinahl. Artiklarna bearbetades individuellt av författarna till den föreliggande litteraturstudien och i analysen av dessa framkom fyra huvudsakliga teman som kom att utgöra grunden för resultatet. Huvudresultat: Resultatet visade att anhöriga till en PMD ofta upplevde känslor av förlust och skuld. De hade även svårt att lita på omvårdnadspersonalen samt att de upplevde svårigheter med att ta beslut åt sin PMD. I majoriteten av artiklarna i den föreliggande litteraturstudiens resultat var deltagarna kvinnor. I vissa av artiklarna så fanns en jämnare könsfördelning. Större delen av deltagarna i artiklarna var makar eller vuxna barn till PMD men även syskon samt barnbarn fanns bland deltagarna. Medelåldern på samtliga deltagare varierade mellan 54-73 år. Slutsatser: Anhöriga till en PMD upplever svåra känslor som ensamhet, förlorad kärlek, sorg och skuld. De har även svårt att lita på omvårdnadspersonalen och kämpar med att rättfärdiga de beslut de tar åt sin PMD. Därför är det viktigt att som sjuksköterska ha en insikt i vad de anhöriga upplever för att på så sätt kunna bemöta och stötta dem. Detta främjar även vården av PMD eftersom att de anhöriga kan bidra med information om vad PMD behöver för vård. / Background: 35,6 million people lives with a dementia disease in the world. This number is set to be doubled by 2030 and tripled by 2050. The majority of the people with dementia (PWD) have relatives in the form of, for example, spouses and adult children. To live with a dementia disease involves intellectual difficulties such as anxiety, frustration, loss of memory and depression which effects the communication with the nursing staff. Aim: To describe the experiences of being a relative of a PWD who lives in a nursing home for PWD and to describe the included articles from the methodological point of view study group. Method: Literature review with a descriptive design based on 10 qualitative scientific articles from the search engines PubMed and Cinahl. The articles were individually processed by the authors of this literature review and during the analysis, four main themes where identified. These themes later became the basis of the result. Main findings: The result showed that relatives to a PWD often experiences feelings of loss and guilt. They also had difficulties in trusting the nursing staff and in making decisions for their PWD. In the majority of the articles in this literature review the participants were women. In some of the articles the was a more even gender variety. Most of the participants in the articles were spouses of adult children to PWD although there were also siblings and grandchildren amongst the participants. The middle age of the participants varied between 54-73 years. Conclusion: Relatives of a PWD often experience tough feelings such as loneliness, lost love, sorrow and guilt. They also have a hard time trusting the nursing staff and struggle to justify the decisions they make for their PWD. It is important for the nurse to have some insight in regards to what the relatives experience in order to meet and support them. This enhances the care of the PWD since the relatives can contribute with information regarding what care the PWD needs.

No description available.

Bakgrund: Redan på 300-talet f. Kr. undersökes humor och dess effekter på människan. Senare forskning har visat att humor och skratt har goda effekter på människors hälsa. Att sjuksköterskan ser patienten som en helhet och inte bara en sjukdom är en viktig aspekt i omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av humor för sjuksköterskor och patienter i vården samt hur sjuksköterskan kan använda humor som ett redskap i omvårdnaden. Metod: En litteraturöversikt som genomförts utifrån 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Humor visade sig vara ett sätt att underlätta kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Humor kunde även användas för att skapa trygghet för patienten och kunde även lindra smärtupplevelse. Timing, patientens status och kulturella skillnader visade sig påverka hur humorn uppfattades. Konklusion: Resultatet av denna litteraturöversikt pekar på att humor kan användas som ett redskap i omvårdnaden om det används på rätt sätt. Humor hade betydelse för både sjuksköterskor och patienter i vården och både positiva och negativa upplevelser framkom. Litteraturöversiktens resultat tyder på att de positiva upplevelserna var mest betydande, men att det är viktigt att sjuksköterskan tar patientens hela situation i beaktande innan humorn används som ett redskap. / Background : As far back as 300 BC, humor and its effects on humans begun to be explored. More recent research has shown that humor and laughter have beneficial effects on human health. An important aspect in nursing care is to see the patient as a whole, and not only the disease. Aim : The aim was to describe the meaning of humor for nurses and patients in health care and how nurses can use humor as a tool in nursing care. Method : A literature review based on 15 articles was conducted. Result: Humor proved to be a way to facilitate communication between patient and nurse. Humor could also be used to provide security for the patient and could also alleviate the pain experience. Timing, patient status and cultural differences appeared to affect how humor was perceived. Conclusion : The result of this literature review indicates that humor can be used as a tool in nursing care if used properly. Humor was important for both nurses and patients in the care and both positive and negative experiences emerged. The results of the literature review indicate that the positive experiences were most significant, but it is important that the nurse takes into account the entire situation of the patient before using humor as a tool.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i världen. Det finns idag flertalet faktorer som bidrar till att befolkningen blir överviktig, som bland annat en ökad tillgång till onyttig mat med hög fetthalt och en stillasittande livsstil. Övervikt och fetma är även en riskfaktor till flertalet sjukdomar som bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Att belysa vedertagna metoder som kan främja viktnedgång bland vuxna individer med fetma och överviktsproblematik. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 artiklar har använts för att besvara studiens syfte och frågeställning. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Viktnedgång handlar till stor del om att ändra på levnadsvanor som kost och motion.Andra metoder som tycks främja viktnedgång är stresshantering och olika tekniska hjälpmedel som främjar individens egna förmåga. Även självövervakning i form av att skriva ner kaloriintaget varje dag och fysisk aktivitet i minuter hjälper individer till att gå ner i vikt. Motivation och utbildning om kost och motion är faktorer som främjar individernas egen förmåga till att gå ner i vikt. Slutsats: Det finns flertalet olika metoder som kan hjälpa individer att gå ner i vikt, att ändra kost och motionsvanor är en viktig grund. Trots att övervikt och fetma är ett växande problem världen över finns det lite forskning om vad sjuksköterskan kan göra för att hjälpa dessa individer och därför behövs mer forskning kring detta. / Background: Overweight and obesity is an increasing problem in the world. In today's society several factors contribute to the increase of overweight in the population, for instance an increase of fast food chains and a sedentary lifestyle. Overweight and obesity is a risk factor for several diseases such as cardiovascular diseases. Aim: To examine established methods that promote weight loss in overweight and obese adults. Method: The study was conducted as a literature review where 15 different articles were used to answer the purpose and research question of the study. The searches were made in the databases Cinahl and PubMed. Result: Weight loss is about changing lifestyle habits such as diet and physical activity. Other methods found to promote weight loss are stress management and technical tools which helped the individual to self-efficacy. Self-monitoring as writing down calorie intake and minutes of physical activity every day helped individuals to lose weight. Motivation and education about nutrition and exercise were factors which promoted individuals self-efficacy to lose weight. Conclusion: There are several methods that can help the individual to lose weight, to change lifestyle habits is an important basis. Even though overweight and obesity is a growing problem worldwide there is still little research about what the nurse can do to help those people and therefore more research is needed.

Bakgrund: Substansmissbruk har en negativ inverkan på kroppen och är en bidragande faktor till några av världens alla sjukdomsfall. Drogtillgängligheten har ökat och visar på en uppåtgående trend. Patienter med substansmissbruk som söker vård upplever att deras behov inte tas på allvar. Sjuksköterskornas uppgift i detta är att skapa en så god och effektiv vård som möjligt, där patienterna känner sig delaktiga och respekterade. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med substansproblematik. Metod: Litteraturöversikten bestod av tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Samtliga artiklar berörde sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansmissbruk. Resultatet har framställt utifrån likheter och skillnader mellan artiklarna. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor från olika avdelningar hade olika erfarenheter av att ge vård till patienter med missbruksproblematik. Oavsett avdelning hade ingen av sjuksköterskorna någon specifik utbildning inriktad på ämnet missbruk och beroende. Däremot hade sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrin, avgiftningscenter samt alkohol- och drogavdelningar mer erfarenhet av att bemöta dessa patienter. Diskussion: Diskussionen har utgått ifrån Parses teori Humanbecoming. Den berörde med hjälp av teorin sjuksköterskornas olika erfarenheter och hur vården formas utefter detta. Den avslutades med vilken inverkan utbildningen och vårdmiljön har på vården för patienter med substansmissbruk och beroende. / Background: Substance abuse has a negative impact on the body and is contributing to some of the world's diseases. The drug availability has increased, showing an upward trend. Patients with substance abuse who seek care feel that their needs are not taken seriously. The nurse’s role in this is to create a care that is as good and efficient as possible, where patients feel involved and respected. Aim: To investigate nurses' experiences of caring for people with substance use problems. Method: The literature review consisted of ten scientific articles taken from the databases Cinahl Complete and PubMed. All articles were based on nurses’ experiences of caring for patients with substance abuse. The result was constructed on the similarities and differences between the articles. Results: The results showed that nurses from various departments had different experiences of providing care to patients with substance abuse problems. Nurses working on different kind of departments did not have any specific training focused on substance abuse. In contrast, nurses who worked in psychiatry, detoxification centers, and alcohol and drug departments, had more experience of dealing with patients suffering from this sort of disease. Discussion: The discussion has been based on Parse's theory Humanbecoming. With help of the theory the discussion included the nurses’ different experiences and how healthcare is formed along this. It concluded with the impact education and healthcare environment has on the care for patients with substance abuse.

Bakgrund: Globalt drabbas 30 miljoner människor varje år av sepsis varav ca 5 miljoner människor dör. Forskning har fokuserat på överlevnad och den kunskapen har gjort att fler överlever. En tredjedel av de personer som överlevt sepsis drabbas av restsymtom och en sjättedel får kvarstående men för livet. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse av välbefinnande och är beroende av flera faktorer. Hälso- och sjukvården ska bedriva personcentrerad omvårdnad och se patienten i sin helhet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet hos patienter som överlevt sepsis. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och rymmer 18 artiklar. Datainsamling har skett i databaserna Cinahl Complete, PubMed samt PsycINFO. Resultat: Totalt 17 kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel inkluderades i litteraturöversikten. Resultatet visar att personer som överlevt sepsis blir påverkade inom fyra domäner; fysisk-, kognitiv-, psykisk- och social livskvalitet. Diskussion: Personer som överlever sepsis har ökad risk för fysisk, kognitiv, psykisk och social påverkan på livskvaliteten och söker i stor utsträckning vård. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap kring de restsymtom som personerna kan drabbas av, en förståelse för det den gått igenom och en uppfattning om hur detta kan påverka deras livskvalitet.

No description available.

Bakgrund: Cirka 130 000-150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom. Demens är en obotlig sjukdom som kan leda till exempelvis minnessvårigheter, svårigheter att kommunicera, svårigheter att sköta sin personliga hygien. På grund av dessa symtom kan omvårdnaden av personer med demenssjukdom vara en svårighet för vårdpersonalen och de kan ställas inför olika utmaningar. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter kring utmaningar i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt där resultatet är baserat på arton vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet har författarna till denna litteraturöversikt studerat vårdpersonalens erfarenheter av utmaningar kring omvårdnad av personer med demenssjukdom. Vid olika situationer i omvårdnaden av personer med demenssjukdom identifierades svårigheter och utmaningar för vårdpersonalen. Utmaningar som urskiljes: Bevara integritet eller förebygga skada, personlig hygien, administrera läkemedel, måltidssituationer, att undanhålla sanning för att lugna, teknisk övervakning och kommunikation. Slutsats: Det finns flera utmaningar inom omvårdnad av personer med demenssjukdom, där vårdpersonalen ställs inför valet att främja individens självbestämmande och integritet eller att förebygga skador genom att gå emot individens vilja. / Background: Around 130 000-150 000 people in Sweden is suffering from dementia. Dementia is a terminal illness which can lead to memory loss, difficulty in communication and difficulties to manage their personal hygiene. Due to these symptoms, the care of people with dementia can be challenging and healthcare professionals are often faced with problematic questions. Aim: Describe healthcare professionals experiences concerning care of people affected by dementia. Method: A literature review, including eighteen scientific articles. Results: The authors to this systematic review has been studying the health care professionals experiences with different challenges within the healthcare of people with dementia. In different situations difficulties and challenges could be identified for the healthcare professionals. These challenges could include: maintain integrity or prevent injuries, personal hygiene, administration of medicinal products, meal situations, withhold the truth to keep the calm, technical monitoring, communication. Conclusion: Within the healthcare of people with dementia it occurs several dilemmas. The healthcare professionals are facing the choice between the individuals right to autonomy and integrity or provide against injury by acting against the patients individual will.