Bakgrund: Som sjuksköterska är det mycket vanligt att bemöta anhöriga när en närstående har avlidit. Flera anhöriga känner sorg och chock efter dödsfallet, samt vittnar om bristande kunskap och kompetens om kommunikation och bemötandet hos vårdpersonalen. Flertalet anhöriga anser också att de blir dåligt bemötta av vårdpersonalen. Samtidigt har sjuksköterskor ett ansvar att ta hänsyn till de anhöriga enligt riktlinjer. Eftersom flera anhöriga vittnar om ett dåligt bemötande från vårdpersonalen verkar det vara värdefullt att få en djupare kunskap om hur sjuksköterskor bemöter anhöriga i samband med dödsfall. Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med dödsfall. Metod: En litteraturöversikt bestående av elva artiklar. Åtta artiklar var kvalitativa, två var mixade och en var kvantitativ. Resultat: Artiklarnas syften, deltagare, datainsamlingsmetoder och resultat jämfördes. Det framkom tre olika teman genom analysen av artiklarnas resultat. Temana var, Att ha förutsättningar för att ge stöd till anhöriga vid dödsfall, Att ge stöd samt Att bilda relation med anhöriga. Slutsatser: Stödet till anhöriga ansågs delvis vara bristfälligt på grund av otillräcklig kompetens och utbildning hos sjuksköterskorna. Nyckelord: anhöriga, bemötande, dödsfall, erfarenheter, litteraturöversikt, sjuksköterska

Att vårda barn med en cancerdiagnos är utmanande för sjuksköterskan då hänsyn ska tas ta till både barnet och familjen. I dagens barncancervård arbetar få specialistutbildade vilket är problematiskt i förhållande till vårdens komplexitet. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en pediatrisk canceravdelning. Metoden som användes var en litteraturöversikt med designen integrerad sammanställning av kvalitativ forskning, inspirerad av metasyntesen. För att besvara syftet valdes åtta kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar ut. Två teman och sex subteman identifierades utifrån resultatet. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever barncancervården som utmanande. Kommunikation och relation är två viktiga delar inom barncancervården men visar sig vara svårt att etablera i början av anställningen, framför allt på grund av okunskap. Det visar sig även vara mycket psykisk påfrestande att arbeta med denna patientgrupp, därav är tillgången till stöd betydelsefullt. Trots detta visar resultatet att det psykologiska stödet från arbetsgivaren är begränsat, därav blir det kollegiala stödet viktigt för att klara av påfrestningen. Ytterligare något som framkommer är att sjuksköterskor får en annan syn på livet när det arbetar med barncancer. I diskussionen har författarna valt att diskutera betydelsen av att hitta en balans mellan distans och närvaro till sina känslor i syfte att kunna vårda med livsvärlden som grund. Det tas även upp hur bristen på kunskap kan äventyra patientsäkerheten. Ytterligare något som diskuteras är etikens roll inom barncancervården. Slutligen diskuteras hur bristen på skyddsutrustning kan leda till ökade kostnader och ökade vårdtider utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Background: There is an increased number of patients who need palliative care. The aim of palliative care is to ease suffering, to support the patients at the end of life and their relatives. Patients express that it is significant to preserve dignity and ability to continue living in accordance with their own norms and values. Purpose: The purpose was to provide an overview of nurses' experiences for caring patients at the end of life. Method: A literature review was applied in which eight qualitative and two quantitative articles were analyzed. Results: Four themes emerged that illuminated nurses' experiences of palliative care at the end of life. The themes were nurses' responsibility and caring, obstacles for nursing care, nurses’ emotional management, inadequate competence, and the need for knowledge development. Conclusions: Nurses experienced that the care they provided focuses on palliative patients' needs and is there based on a holistic view. Time constraints due to patients’ overload and understaffing, and a lack of experience were perceived by nurses as obstacles in palliative care. To manage emotions and increase nurses' knowledge of palliative care, nurses considered the need for knowledge development.

Background: A pressure ulcer is an injury of the skin or the underlying tissue that occurs by pressure or shearing of the skin. Risk factors for developing a pressure ulcer includes immobility, old age and incontinence. Apart from pain and discomfort, pressure ulcers can lead to complications, like infections. The wound healing process can take time which is why pressure ulcer prevention is important to reduce the occurrence. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of pressure ulcer prevention. Method: General literature review in which twelve nursing scientific articles were reviewed. Result: The results were divided into four themes “Lack of time and high workload”, “Patients health obstacles that prevents or complicates pressure ulcer prevention care”, “The importance of knowledge and experience within pressure ulcer prevention care” and “Guidelines, management and interdisciplinary collaboration”.  Nurses’ experiences of pressure ulcer prevention care were described partly through obstacles such as lack of time and a high workload. Obstacles for patients health could potentially complicate or prevent pressure ulcer preventative care. Because of this, a need for competent staff, distinct guidelines and collaboration between professions was needed. Conclusion: A few obstacles was described related to pressure prevention care. To manage these a need for distinct guidelines, a strong management, sufficient resources and adequate practical and theoretical knowledge was needed. Keywords: Experiences, general literature review, nurses, pressure ulcer, prevention.

<p>Validerat; 20120620 (anonymous)</p>

Bakgrund: Patienters upplevelser av bemötande på akutmottagningen visar på att det finns brister som upplevs generera aggressivitet. Patienter upplever att misslyckade vårdrelationer,bemötande, väntetider, oförståelse för triage samt att miljön har påverkan på aggressivitet. Patienter upplever även att sjukdomshistoria och bakgrund eventuellt påverkar aggressivt beteende. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta aggressiva patienter på akutmottagningen. Metod: Allmän litteraturöversikt innefattande sjukvalitativa, fyra kvantitativa samt två artiklar med mixad metod analyserades. Resultat:Fyra teman framkom i resultatet av sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta aggressivitet: sjuksköterskors utmaningar i att bemöta aggressivitet påvisade utmaningar i bemötande avpatienter, kunskapens och stödets betydelse i bemötande påvisade vikten av adekvat kunskapi bemötande av patienter, arbetsmiljöns betydelse i bemötande påvisade hur arbetsmiljön genererade aggressivitet, riskfaktorer hos patienter påvisade att patienters sjukdomshistoria och tidigare erfarenheter påverkade aggressivitet. Slutsats: För att möjliggöra för sjuksköterskor att bemöta patienter på akutmottagningen och uppnå kravet på god vård behövs kunskap och stöd i att förebygga och hantera aggressivitet. Det är av vikt att patienter blir sedda som människor med olika förutsättningar och behov. När sjuksköterskor bemöter patienter som individer möjliggörs en vårdande relation samt möjligheten att nå hälsa.

Bakgrund: Säker vård innebär att minimera vårdskador genom till exempel effektiv teamarbete och kommunikation. Swiss cheese-modellen visar hur flera skyddsnät kan förhindra vårdskador. Tydlig kommunikation är avgörande för att undvika skador, särskilt inom operationssalar där olika yrkesgrupper samarbetar. Utmaningar som hög arbetsbelastning och konflikter kan äventyra patientsäkerheten och kräver professionell dialog och förståelse. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar kommunikationen i operationsteamet på operationssalen utifrån begreppet säker vård. Metod: kvalitativ litteraturöversikt med tematisk syntes med induktiv ansats. 17 kvalitativa artiklar inkluderas. Analysen genomfördes i tre steg enligt Thomas och Harden. Resultat: Resultatet visade att ett stabilt team, positiv atmosfär, respekt och förståelse för varandras professioner inom teamet samt användande av WHO:s checklista främjade kommunikationen vilket förbättrade operationsteamets effektivitet och minskade stress, därigenom ökade patientsäkerheten. Resultatet visade även att brist på respekt, hög ljudvolym och hierarkiska strukturer i operationssalen försämrade kommunikationen och samarbetet vilket ökade stress, försämrade koncentrationsförmågan och därmed försämrades patientsäkerheten. Slutsats: Resultatet visade att det finns främjande och hämmande faktorer som påverkar kommunikationen i operationsteamet på operationssalen. Denna litteraturöversikt kan öka förståelsen gällande faktorer som påverkar kommunikationen i operationsteamet och genom att identifiera kommunikationsrelaterade utmaningar kan operationsteamet inleda skyddsåtgärder och synliggöra lokala faktorer som påverkar kommunikationen och patientsäkerheten.

Bakgrund:1 till 2 av 1000 nyblivna mödrar drabbas av postpartumpsykos som är ett allvarligt tillstånd. Mödrar som tidigare diagnostiserats med psykossjukdom och bipolär sjukdom har en ökad risk att drabbas. Andra misstänkta orsaker till tillståndet finns, men ingenting som är fastställt. Detta gör det av vikt att allmänsjuksköterskor har god kunskapsbas om tillståndet och därmed i ett tidigt stadie kan identifiera riskfaktorer och symtom hos mödrarna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mödrars levda erfarenhet av postpartumpsykos. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats, baserad på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan åren 2012–2024. Artiklarna kvalitetsgranskades och artiklarnas resultat analyserades med utgångspunkt från Fribergs (2022) femstegsanalys. Resultat: I analysen identifierades ett resultat bestående av tre teman samt åtta tillhörande subteman. Dessa tre teman var: Att förlora sig själv, Känslomässigt kaos och Att blicka framåt. Slutsats: Mödrar med erfaren postpartumpsykos upplevde en stor förändring i vardagen med olika former av lidande. Tillståndet var sällan något de drabbade mödrarna hade hört talas om förut. De önskade att vårdpersonalen hade uppmärksammat deras symtom tidigare, då tillståndet kunde innebära en stor fara för dem själva men också för deras barn.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en växande folksjukdom över världen. Detta utgör en betydande börda för personens livskvalitet och hälsa. För att främja en optimal vård är egenvård som är baserad på Orems Omvårnadsteori avgörande för att effektivt hantera tillståndet och bibehålla en balans mellan behov och förmågan till självständigt utföra egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt i öppenvård. Metod: Litteratursökning genomfördes i Cinahl och PubMed. Översikten inkluderade 18 kvalitativa artiklar och två med mixad metod, med fokus på den kvalitativa delen. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod tillämpades. Resultat: I resultat framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna är (1) ”Att anpassa sig till ett nytt liv”, (2) ”Emotionell påverkan på egenvården”, (3) ”Stöd i egenvården”, (4) ”Kunskap och information om egenvård”. Diskussion: Det lyfts fram vikten av livstilförändringar för effektiv egenvård vid hjärtsvikt i linje med Orems omvårdnadsteori. Utmaningar med implementering och integration i det vardagliga livet påverkar behandlingsresultat och livskvalitet. Stödet från familj, sjukvård och digitala verktyg är avgörande och personcentrerad stöd kan förbättra motivationen. Slutsats: Vidare forskning behövs för att undersöka motivationsfaktorer som påverkar följsamhet till livsstilsförändringar och egenvård hos personer med hjärtsvikt. / <p>2024-03-22</p>

Historiska spel ökar i popularitet och det förs en debatt om det historiska innehållet och hur spel används för att representera historia. I detta arbete kommer denna debatt att undersökas genom en litteraturöversikt över fältet historiska spelstudier, en korsning av det historiska fältet och spelstudier. Genom att sammanställa detta fält i en syntes så kan insikter om spels relation till historia dras. Det som framkommer är att det dominerande fokuset på spels historiska exakthet som finns inom denna debatt är missvisande för spels potential att förmedla historia. De nya poststrukturalisterna menar istället att spels interaktiva natur, som ligger i konflikt med historisk exakthet, också är deras styrka och öppnar upp nya möjligheter för hur man kan förmedla historia. Arbetet diskuterar också de etiska aspekterna av spel som medium förhistorieskildring och hur det kan påverka spelare samt hur spelutvecklare kan använda denna kunskap för att bäst översätta historien till spelets medium.