Sepsis är en livshotande sjukdom som har en hög morbiditet. Sepsis har ofta ett fortskridande förlopp och tidig identifiering av sepsis med omedelbara åtgärder är avgörande för patientens överlevnad. Sjuksköterskans identifiering av sepsis är ett komplext och utmanande uppdrag. Syftet: med studien var att sammanställa kunskap om sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede. Två frågeställningar formulerades som syftade till att specificera vad som påverkade sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede samt vad som bidrog till ökad kunskap om sepsis hos sjuksköterskor. Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt. Analysarbetet utfördes på data ur artiklar identifierade digitalt och manuellt. I analysen ingick tre artiklar med kvalitativ ansats och elva artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades under den första frågeställningen och tre kategorier identifierades under den andra frågeställningen. Resultatet fastställde att sjuksköterskans tidiga identifiering av sepsis kunde påverkas av komplexitet av sepsis symtombild, användning av bedömningsverktyg, samverkan i teamet, hög arbetsbelastning och tidspress, dessutom spelade sjuksköterskans förmåga att utföra en klinisk bedömning en roll vid identifiering av sepsis. Förutom detta framkom det i resultatet att det behövs sepsisutbildning, klinisk träning och klinisk erfarenhet för att öka kunskap avseende sepsis. Slutsatsen: Denna studie lyfter fram sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede. Sjuksköterskor behöver utrustas med mer kunskap om sepsis och tidig identifiering för att öka sin kompetens, dessutom krävs det tydliga protokoll och gynnsam arbetsmiljö. Förslag på ytterligare forskning är att studera sjuksköterskors upplevelse av att tidigt identifiera sepsis hos vuxna patienter.

Bakgrund: Typ 2 diabetes mellitus drabbar fler och fler personer i världen. Detta växande problem medför en rad hälsorisker och komplikationer. Stigma kring sjukdomen är även vanligt förekommande i olika miljöer. Detta attribut riskerar att förstärka påverkan hos dessa personer negativt. För att undvika dessa hinder till hälsa har sjuksköterskan en central roll i behandlingen där hen med sitt personcentrerade arbetssätt utformar lämpliga omvårdnadsåtgärder när egenvårdsbrist uppstår. Syfte: Syftet var att belysa hur stigma upplevs hos personer med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där två databaser hjälpt till att selektera ut lämpligt material som bestod av 16 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: I resultatet speglades upplevelsen av stigma, vilken inverkan stigma innebar och olika konsekvenser den bidrog till. Stigma orsakade tre dimensioner av lidande hos personen, egenvård försummades och relationer kunde förändras. Medvetenheten av att riskera utsättas för diskriminering skapade oro och olika strategier för att undkomma och hantera stigma beskrevs. Diskussion: Att drabbas av en långvarig sjukdom kunde hanteras på olika sätt, men när stigma inkluderades kunde det kännas övermäktigt och skapa lidande. Genom personcentrerad vård kan sjuksköterskor identifiera individuella behov och resurser när egenvårdsbrist uppstår. Slutsats: Stigma upplevdes i alla kontext och påverkade personer med typ 2 diabetes negativt. Litteraturöversiktens resultat kan bidra med kunskap om en växande patientgrupps upplevelser kring sin utsatthet. Genom ökad kunskap och förståelse finns förutsättningar att stigma utrotas, och sjuksköterskan får ytterligare verktyg till att fullända optimal personcentrerad vård. / <p>2023-11-03</p>

Bakgrund: Personer som lever med schizofreni har uppfattats som farliga och oberäkneliga individer av både samhället och sjukvården, vilket utmynnade i en stigmatisering. Det har resulterat till att personerna söker mindre vård för somatiska sjukdomar än andra trots att de i högre grad är drabbade av somatisk sjukdom. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med schizofreni. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med resultat från elva kvalitativa artiklar och två stycken med mixad metod, där endast det kvalitativa resultatet inkluderats. Datainsamlingen har utförts via Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Samtliga artiklar granskades med Fribergs granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys där subkategorier och kategorier skapades. Resultat: Visade att personer som levde med schizofreni upplevde en skam över sin sjukdom och att de sörjde över hur livet förändrades tillsammans med diagnosen. De isolerade sig och upplevde sig inte lika mycket värda. Sjuksköterskan och närstående hade en viktig roll för att personerna skulle uppleva hälsa och ha en fungerande vardag då symtomen på sjukdomen gjorde det svårt att klara sig utan stöd. De upplevde dock att sjuksköterskan saknade kunskap och intresse. Diskussion: De fyra huvudfynden: känslan av skam, att uppleva svårigheter i vardagen, att uppleva stigmatisering från sig själv och andra samt behovet av stöd som brister, diskuterades mot Erikssons och Roys omvårdnadsteorier, personcentrerad vård och lagar. Slutsats: Somatiska sjukvården misslyckas att möta personer med schizofreni på ett personcentrerat sätt, vilket leder till att personerna undviker att söka sjukvård och leder därmed till försämrad hälsa. / <p>2023-11-03</p>

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som innebär livslång behandling och egenvård. Sjukdomen innebär en ökad risk för komplikationer och följdsjukdomar som hypertension, fetma och neuropati. Sjuksköterskans roll är att stötta, vara lyhörd och ge tid för känslomässig bearbetning. Vården ska utgå från personcentrerad vård där patientberättelsen är i fokus. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod där sökningarna genomfördes i Cinahl, PubMed samt sekundärsökningar. En manifest innehållsanalys gjordes.Tretton artiklar valdes ut. Resultat: Upplevelser av hopplöshet och rädsla relaterat till hypoglykemi och komplikationer. Diabetes typ 1 som hinder i det sociala livet och på arbetsplatsen, känsla av att vara annorlunda från andra. Omgivningens brist på kunskap orsakade negativa upplevelser hos personer med diabetes typ 1 där felaktiga råd och ifrågasättande av hälsa fick dem att känna sig obekväma. Utmaningar i att balansera det sociala livet med egenvården i sjukdomen. Positiva upplevelser genom ökad kunskap om hälsosamma vanor, men också ökad empati för andra. Diskussion: Brist på förståelse från omgivningen och arbetsgivaren innebär risk för att sjukdomshanteringen blir lidande. Att acceptera sjukdomen och lära sig att leva med den skapar mer livskvalitet. Diabetes kan ses som ett hinder i vardagen, och det är hälso- och sjukvårdspersonalens uppgift att sätta personen och dess unika behov i centrum i vården. Slutsats: Rädsla och oro för blodsocker och egenvård i olika kontexter samt omgivningens bristande kunskap på diabetes typ 1 tyder på att vidare forskning behöver göras för att främja positiva upplevelser av att leva sjukdomen. / <p>2023-11-03</p>

Övervikt har blivit ett globalt problem och allt fler barn drabbas i Sverige. Konsekvenserna av övervikt är många och skolsköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med övervikt. Det finns ett behov av att skapa sig en kunskapsöversikt kring hur skolsköterskor erfar sitt hälsofrämjande arbete. Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete till barn som lever med övervikt. En kvalitativ systematisk litteraturöversikt utfördes med induktiv design. Sökning gjordes i följande databaser: CINAHL, PubMed, och Psycinfo. Det resulterade i 12 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet består av tre huvudkategorier, Hälsofrämjande arbete för barnets bästa som visade på olika metoder skolsköterskan använder sig av samt vikten av samarbete och samtal med barnet och föräldrarna. Övervikt, en känslosam fråga som kräver följsamhet visade på att övervikt är ett känsligt ämne och skolsköterskan behöver möta familjens levda erfarenheter. Sista huvudkategorin Strukturer som hindrar hälsofrämjande möten visade på hur tidsbrist kan hindra skolsköterskan från hälsofrämjande arbete och att det finns ett behov av kunskap och rutiner. Slutsatsen är att arbeta hälsofrämjande med barn som lever med övervikt behöver skolsköterskan ta del av familjens leva erfarenheter och få bättre förutsättningar. Samarbete med familjen var grundläggande för skolsköterskans arbete och av stor vikt för barnens möjlighet till hållbara förändringar. Att arbeta hälsofrämjande skulle kunna bidra till en mer hälsosam befolkning i framtiden och minska på lindande för barnet och familjen samt sänka de ekonomiska kostnaderna i samhället som övervikt bidrar med. / Obesity has become a global problem and the number of children overweight is increasing in Sweden. The consequences of being overweight are many and school nurses have an important role in the health promotion work with children living with overweight. There is a need to create an overview of how school nurses experience their health promotion work. The aim of the study was to describe school nurses’ experiences of health promotion work to children living with overweight. A qualitative systematic literature review with inductive design was conducted. Searches are made in the following databases: CINAHL, PubMed and PsycInfo. This resulted in 12 articles that were quality reviewed and analyzed. The result consists of three main categories, Health promotion work for the best interest of the child which showed the different methods the school nurse uses, the importance of cooperation and conversation with the child and parents. Obesity, an emotional issue that requires compliance showed that obesity is a sensitive subject, the school nurse needs to face the family’s lived experiences. Last main category, Structures that prevent health promoting meetings, showed lack of time can prevent the school nurse from health promoting work and there is a need for knowledge and routines.The conclusion is that to work to promote health with children living with overweight, the school nurse need to take part in the family’s lived experiences in order to have better conditions. Cooperation with the family was fundamental to the school nurses’ work and of great importance to the children’s opportunity for sustainable changes. Working to promote health could contribute to a healthier population in the future, reduce suffering and financial costs for society that overweight contributes with.

Smärta är ett fenomen som upplevs subjektivt och präglas på olika sätt av varje individ. För att öka sjuksköterskors förståelse av att lindra lidandet av smärta krävs kunskap om fenomenet. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av smärtans betydelse i samband med cancerdiagnos. Metoden som användes var allmän litteraturöversikt där kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Ur resultatet framkom två huvudteman; smärtans betydelse och hantering av smärtan samt sex underteman; smärtans karaktär, psykologisk påverkan, hinder i vardagen, upplevelse av vården, farhågor inför smärtbehandling och egenvård. Cancerrelaterad smärta beskrevs som en upplevelse av illabefinnande. Smärtan genererade inte bara fysisk påverkan utan påverkade patienterna psykiskt med följd av upplevelser av ensamhet. Patienterna upplevde brister i vården då sjuksköterskorna inte bemötte deras upplevelse av smärta vilket medförde att patienterna lämnades ensamma i att hantera smärtan med egenvård. Hos patienterna framkom farhågor kring smärtbehandling då läkemedelsanvändning kan orsaka beroende och biverkningar samt stigmatisering. I metoddiskussionen diskuteras fördelar och nackdelar med valet av metod samt litteraturöversiktens trovärdighet. I resultatdiskussionen diskuteras tre huvudfynd som anses ha betydelse för framtida vård av patienter som lever med smärta i samband med cancerdiagnos. Huvudfynd var; det tysta lidandet, kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter samt tillit och kontinuitet. Slutsatsen är att patienterna lever med ett tyst lidande som de kan ha svårt att dela med sig av och beskriva. Ett gott samarbete där sjuksköterskor och patienter kommunicerar med varandra kan öka patienters delaktighet. För att det ska vara möjligt behöver patienterna känna tillit och det är fördelaktigt med kontinuitet i vårdandet.

Background: Depression in adults is underdiagnosed and associated by society as a natural step in the aging process. Nurses should have a holistic view but when it comes to caring for elderly the focus is predominantly on somatic care. Problem: Nurses who work outside of psychiatry have little knowledge of how to identify, treat and receive older persons suffering from depression. Aim: To describe nurses’ experiences in caring for older people with depression. Method: General literature review according to Friberg where seven qualitative and three quantitative articles are examined to find themes in the differences and similarities found among the articles. Result: The results is presented under three themes; importance of Caring, identification of depression in old people and the importance of knowledge. Some nurses had difficulties in identifying depression in old people. Nurses felt a lack of knowledge on how to deal with persons with depression. It is common that nurses lack knowledge when meeting with people suffering from depression because they do not know how to handle them. Findings: Nurses needs to be educated to get more knowledge about depression. Increased knowledge leads to improved quality of care, eased suffering, and increase quality of life for older people.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att anhöriga önskar vara delaktiga i vård av patienter i livets slutskede, vilket också patienter framhåller som betydelsefullt. Anhöriga upplever däremot att de blir exkluderade i vården och att bemötande från sjuksköterskor brister. Detta försätter anhöriga i en sårbar situation och deras relation till sjuksköterskor kan bli ansträngd. Detta kan i förlängningen också påverka patienter och deras upplevelser av vården negativt. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskors bemötande av anhöriga till patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes på totalt 13 artiklar av kvalitativ, kvantitativ eller mixad ansats. Resultat: Tre kategorier identifierades vilka påverkade sjuksköterskors bemötande av anhöriga: Kommunikationens betydelse i bemötandet innebar ett empatiskt och inbjudande förhållningsätt från sjuksköterskor till anhöriga. Tidens betydelse i bemötandet innebar att om tid gavs till anhöriga kunde det ha god inverkan på relationen dem emellan. Förväntningars betydelse i bemötandet av anhöriga medförde utmaningar för sjuksköterskor att tillmötesgå anhörigas olika förväntningar om inte dessa tydligt framkom. Slutsats: Om sjuksköterskor kan ge av sin tid, involvera anhöriga i en kommunikation som är empatisk och ärlig samt bemöta anhöriga utifrån deras unika behov och förväntningar kan anhörigas upplevelser inom vård i livets slutskede bli bättre.

Inom hälso- och sjukvården bedrivs verksamhet dygnet runt, därmed är skiftarbetet en nödvändighet för sjuksköterskor inom slutenvården. Tidigare forskning visar att skiftarbetet kan påverka hälsan negativt, i form av både gastrointestinala besvär, sömnstörningar och inverkan på livsstilsfaktorer. Det lyfts att allt fler sjuksköterskor går ner i arbetstid för att orka arbeta inom slutenvården. Detta ses kunna påverka både patientsäkerhet och möjligheten att säkerställa en god vård. Syftet med litteraturöversikten var att belysa skiftarbetets betydelse för upplevd hälsa bland sjuksköterskor inom slutenvården. Metoden som användes var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa ansatser inkluderades. I resultatet identifierades två teman skiftarbetets betydelse för möjligheten till ett gott liv och skiftarbetets betydelse för att finna balans mellan arbete och privatliv. Resultatet synliggör därmed sjuksköterskors upplevelser av skiftarbetets påverkan på både den fysiska och psykiska hälsan. Det handlade även om upplevelser om påverkan på privatlivet och möjligheten till en hälsosam livsstil. Skiftarbetet upplevdes inverka på både sömnvanor och hälsan i stort, vilket resulterade i oro över att begå misstag och förbise förändringar i tillståndet hos patienten. Främjandet av hälsa bland skiftarbetande sjuksköterskor ses därav som betydelsefullt för att bibehålla en stärkt yrkeskår och upprätthålla god vård. Denna litteraturöversikt ses bidra till förståelse kring upplevd hälsa i relation till skiftarbete. I sin tur kan detta främja ett förebyggande arbete avseende sjuksköterskors hälsa inom slutenvården. Kopplingen mellan ohälsa och skiftarbete är styrkt men det kvarstår ett behov av empirisk kvalitativ forskning kring sjuksköterskors upplevelse av hälsa i relation till skiftarbete.

Moralisk stress kan uppstå när sjuksköterskan omöjliggörs att handla utefter egna etiska principer och värderingar. Det ses en rådande resursbrist på sjuksköterskor i Sverige vilket påverkar arbetsmiljön och arbetsförhållanden. Den moraliska stressen kan skapa både fysiska och psykiska besvär och kan leda till att sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Studien avser att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress i samband med vårdande. Studien baseras på en litteraturöversikt. Datainsamlingen genererade i tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet resulterade i fyra teman; arbetsmiljöns betydelser, interaktioner mellan patient och närstående, interprofessionell kommunikation och behov av att skydda sig själv. Studien visar att moralisk stress uppstår i flera olika vårdkontexter och situationer. Det är ett fenomen där fortsatt forskning skulle kunna rekommenderas då sjuksköterskans hälsa påverkas negativt av den moraliska stressen. Upplevda behov utrycktes av sjuksköterskor för att kunna hantera den moraliska stressen vilket tyder på att ytterligare forskning kring copingstrategier kan vara indikerat.