Bakgrund: I december 2019 upptäcktes ett nytt virus som snabbt spred sig över hela världen och blev klassat som en pandemi. Covid-19 är en variant av SARS-Cov-2 med symtom som påminner om en vanlig förkylning. Viruset är nytt och okänt och det saknar tydliga riktlinjer för både patienterna och sjuksköterskorna om hur de ska förhålla sig till sjukdomen. Detta leder till en ökad brist av resurser sam skapar utmaningar för sjuksköterskorna under pandemin. Tidigare forskning visar att patienterna har svårt att tolka symtomen och känner en rädsla och skam relaterat till sjukdomen. Anhöriga erfar oro och frustration över bristande kunskap och tillgång till resurser. Syftet: Att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med konstaterad Covid-19. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderar åtta kvalitativa artiklar, en kvantitativ artikel och en artikel med mixad metod. Resultat: Analysen av samtliga 10 artiklar identifierade tre kategorier ” Känslomässiga reaktioner”, ” Förändringar i organisationen” och ”Professionell utveckling”. Slutsats: Covid-19 hade en negativ påverkan på sjuksköterskorna och omgivningen, med betydande rädsla och stress relaterat till bristande kunskap och ökad arbetsbelastning. Det understryker behovet av förbättrade resurser och stöd för sjuksköterskorna under framtida pandemier.

Arbetsrelaterad stress är vanligt inom sjukvården och drabbar ofta sjuksköterskor. En långvarig negativ stress kan leda till sjukdom som till exempel utmattning och detta kan leda till sjukskrivningar samt personligt lidande. Arbetsstress är en starkt bidragande faktor som gör att sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Arbetsrelaterad stress kan också påverka patientsäkerheten negativt. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa metoder för stresshantering som sjuksköterskor kan använda för att minska arbetsrelaterad stress. Frågeställningarna var: Vilka stresshanteringsmetoder finns? På vilket sätt påverkar stresshanteringsmetoder sjuksköterskors stressnivå? Visar dessa metoder några andra positiva effekter för sjuksköterskor? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats, aktuell forskning söktes fram i två databaser, 17 artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades. Fem stycken artiklar sorterades bort för att de hade för låg kvalitet eller redan fanns med i en vald litteraturöversikt. Därför ingick slutligen tolv stycken artiklar i analysen. Analysen resulterade i åtta olika stresshanteringsmetoder: mindfulness, massage, avslappning, aromaterapi, auriculoterapi, webbaserade stresshantering program, KBT och yoga där samtliga visade en minskande effekt på upplevd arbetsrelaterad stress. Resultatet visade även andra positiva effekter som stresshanteringmetoderna gav, ett förändrat tankesätt, självutvecklade copingstrategier samt ett ökat välbefinnande. Slutsatsen var att stresshanteringsmetoder är en viktig del i arbetet för en minskad arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor och att arbetsgivare har ett stort ansvar i att stödja sina anställda i detta. Vi föreslår att redan i sjuksköterskeutbildningen införa utbildning av olika stresshanteringsmetoder för att arbeta stressförebyggande.

Bakgrund: Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformerna och drabbar globalt cirka 570 000 kvinnor årligen. Tidigare forskning visar att kvinnorna får långsiktiga negativa kroppsliga och psykiska effekter av behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet under och efter behandling av livmoderhalscancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design, där tio vetenskapliga artiklar har sammanställts. Databaserna Cinahl Complete och PubMed användes för datainsamling av artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudteman; Att leva i en förändrad kropp, Minskad sexuell lust, Att känna skam, Upplevelser av information kring förändrad sexualitet och Upplevelser av intima relationer. Resultatet visade att kvinnors upplevelser av sin sexualitet och samliv påverkades negativt under och efter behandling av livmoderhalscancer. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsbild, smärta och andra obehag vid sexuella aktiviteter. Flera beskrev känslor av skuld och skam. Kvinnorna upplevde även brist på information från vårdgivaren. Sammanfattning: Många kvinnor upplever sexuella besvär under- och efter behandling av livmoderhalscancer. Det finns ett stigma kring att prata om sexualitet och sjuksköterskor behöver mer kompetens inom området för att kunna bidra till att uppfylla kvinnornas behov.

Background: The population is getting older and many want to stay in their own home, which places increased demands on the competence of welfare technology among nursing staff. The registered nurse is responsible for meeting the complex needs of the elderly and through a person-centered approach forming a partnership with people taking considerations into their integrity, dignity, participation and autonomy. Aim: The aim of this study was to create an overview of older people's experiences of welfare technology in their own homes. Method: A general literature review with eight qualitative and two quantitative caring science articles that were analyzed. Results: The results showed that many elderly people want to be able to stay in their own home where everything was familiar. It appeared important to be involved in decision-making in order to maintain their autonomy. Integrity was related to safety, and some elderly people experienced that welfare technology could not replace human contact. Conclusion: The nursing staff need to follow the competence development that welfare technology brings in order to be able to adapt and provide clear information to the elderly. Therefore, welfare technology should be implemented with a person-centered approach to maintain the integrity, dignity, participation and autonomy of the elderly.

Bakgrund: Allt fler barn i Sverige och världen lever med övervikt eller fetma och det har blivit ett globalt problem. Skolsköterskor har en nyckelroll i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga barn eftersom de möter alla barn i skolan och erfarenheterna av det hälsofrämjande arbetet hos skolsköterskor varierar. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete med barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Metod: En integrativ litteraturöversikt utfördes med induktiv design. Databassökningar gjordes i CINAHL, PubMed, och Psycinfo och resulterade i tio inkluderade artiklar som sedan analyserades, kvalitetsgranskades och sammanställdes. Resultat: Huvudfynden var att det fanns hinder och begränsningar men även möjligheter i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga barn. Samarbete mellan skolsköterskan, skola, elever och föräldrar var något som framkom som viktigt i det hälsofrämjande arbete med överviktiga barn. Diskussion: Upplevelser av det hälsofrämjande arbetet med överviktiga barn var en arbetsuppgift som både var svår på grund av enskilda skolsköterskors känslor kring ämnet och hög arbetsbelastning men även på grund av bristande stöd av övrig personal inom skolan. Kollegor var av stor betydelse för att utföra detta hälsofrämjande arbete med överviktiga barn för att det var lättare när de hade kollegornas stöd. Samarbete med elevernas föräldrar var en viktig faktor för att arbetet och förändringarna skulle vara genomförbara. Slutsats: Det finns förändringsarbeten som behöver göras för att skolsköterskor globalt ska få de förutsättningar de behöver för att arbeta hälsofrämjande med överviktiga barn, men även att förstärka de positiva delarna skolsköterskor uttryckt för att göra arbetet mer genomförbart. / <p>2023-05-31</p>

Bakgrund: Cancer orsakade nästan 10 miljoner dödsfall år 2020. Cancersjukdomar kan också medföra konsekvenser för patienten så som psykosociala konsekvenser, smärta, fatigue och illamående för att nämna några. Allt detta ovanstående blir en utmanande situation för patienten. Genom att se vilka effekter fysisk aktivitet kan ge cancerpatienter, skulle det kunna lindra patientens utmanade situation.  Syfte: Syftet var att kartlägga effekterna av fysisk aktivitet hos patienter med cancersjukdom. Metod: Studien är en litteraturöversikt på åtta kvantitativa studier som alla var randomiserade kontrollerade studier. Databaserna Cinahl och Pubmed användes. Analysprocessen följdes enligt mallen Popenoe, mallen bestod av tre steg.  Resultat:  Fysisk aktivitet gav olika effekter. Signifikant skillnad visade sig i interventionsgrupperna där effekterna livskvalité, muskelstyrka och uthållighet ökade samt trötthet/fatigue, depression, smärta och sömnstörning minskade.  Konklusion: Detta resultat skulle kunna ha en betydelse för den cancerdrabbade patienten. Effekterna fysisk aktivitet kan ge, skulle kunna minska antalet inläggningar på sjukhus och minska användning av läkemedel. Fortsatt forskning behövs kring effekter av fysisk aktivitet och vilken träningsform som är lämpligast för en patient drabbad av cancersjukdom.

Bakgrund: Smittspridningen av Covid-19 startade i Kina och kom att spridas över hela världen vilket orsakade en pandemi. Sjukvården och sjuksköterskor ställdes inför nya utmaningar. Det skapar en oro för såväl smittade patienter som sjukvårdspersonal. Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 inom sjukhusmiljö. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tolv vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativa och två kvantitativa analyserades. Resultat: Tre teman identifierades ”Ett förbättrat samarbete hos sjuksköterskorna”, ”Ökad motivation och stöd hos sjuksköterskorna” och ”Psykisk påverkan hos sjuksköterskorna”. Sjuksköterskorna uppgav oro och rädsla i samband med inläggning av Covid-19 patienterna då erfarenheterna om Covid-19 viruset var begränsade. Den ökade arbetsbelastningen bidrog till stress hos sjuksköterskorna eftersom tiden för återhämtning inte räckte till. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper.Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper. Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. Utmaningarna som sjuksköterskorna stod inför utvecklades senare till nya erfarenheter och kunskaper. Slutsats: Det försvårade arbetsförhållandet som Covid-19 pandemin medförde att sjuksköterskornas erfarenheter och kunskaper ökade. Det har bidragit till att sjuksköterskorna är mer förberedda inför kommande pandemiutbrott, hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet. hur sjuksköterskorna ska minska framtida smittspridningar, hur patienterna med Covid-19 bör vårdas och det har även bidragit till bättre sammanhållning samt stöttning mellan kollegorna. Men Covid-19 pandemin har även orsakat psykisk ohälsa och utbrändhet.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har en viktig roll inom vården. Titeln är skyddad och yrket kan endast utföras efter en utbildning omfattande 180hp samt med en legitimation från Socialstyrelsen. Sjuksköterskeyrket kan utövas inom många olika områden, såsom sluten och öppenvård. Arbetsbelastningen kan komma att påverka sjuksköterskans psykiska hälsa. Etisk stress kan förekomma för sjuksköterskan då yrket följer specifika riktlinjer. Syfte: Syftet med studien var att sammanfatta orsakerna till att sjuksköterskor överväger att lämna yrket. Metod: Denna litteraturstudie har baserats på kvalitativa artiklar, och har därmed en kvalitativ design, samt en induktiv ansats. Denna design väljs då en sammanställning av sjuksköterskors upplevelser beskrivs. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i åtta subteman som sedan delades in i tre teman på faktorer till varför sjuksköterskor lämnar yrket. Dessa tre orsaker var brister i organisationen, ovärdig omvårdnad och individuella faktorer. Under brister i organisationen framkom subteman; hög arbetsbelastning, personalbrist, begränsat ledarskapsstöd, mobbning i arbetslivet och få utvecklingsmöjligheter. Individuella faktorer framkom utifrån subteman; psykisk och fysik trötthet, obalans mellan privat- och arbetsliv, och förväntningar på yrket överensstämmer inte med verkligheten. Slutsats: Sjuksköterskan vill lämna yrket på grund av brister i organisationen, ovärdig omvårdnad och individuella faktorer, dessa faktorer påvisar behovet av förändring.

Bakgrund: Hjärtsjukdomar är ett omfattande folkhälsoproblem i dagens samhälle. Det akuta sjukdomstillståndet hjärtinfarkt kräver snabb behandling eftersom tiden är en avgörande faktor för utfallet. Till följd av kvinnans diffusa symtombild föreligger könsskillnader i tiden för ett akut omhändertagande. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse och hantering av symtom vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. I litteraturöversikten inkluderades 11 artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I litteraturöversikten uppenbaras det att kvinnor vanligen upplever icke karaktäristiska symtom samt att de är omedvetna om den diffusa symtombilden vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Kvinnorna hanterar symtomen genom att söka efter logiska förklaringar och självmedicinera. Kvinnans unika upplevelser och hantering medför att mötet med vården blir försenat. Slutsats: Kvinnorna upplevde att samhället och vården hade bristande kunskaper om den icke karaktäristiska symtombilden. För att öka informationen till kvinnorna krävs det att sjuksköterskan är medveten om kvinnors upplevelse vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Detta för att möjliggöra en hälsofrämjande vård som förser kvinnorna med information om den diffusa symtombilden. Sjuksköterskans kunskap om kvinnans upplevelser minskar även risken för att kvinnans akuta omhändertagande uteblir. Således kan en vård som minskar lidande och främjar hälsa utformas.

Bakgrund: Under 2019 till 2022 drabbades världen av COVID-19-pandemin. Flera länder led av kollapsad sjukvård. Människoliv förändrades av COVID-restriktioner med syfte att begränsa smittan. Frontlinjesjuksköterskor spelade en central roll i att bekämpa COVID-19-pandemin i hela världen. Forskning om sjuksköterskeyrket innan COVID-19-pandemin visade att de flesta frontlinjesjuksköterskor upplevde stress på grund av sitt yrke, men under pandemin blev sjuksköterskornas situation ännu svårare. Syfte: Att förstå hur COVID-19-pandemins första våg påverkade frontlinjesjuksköterskors upplevelser av yrkesrelaterad stress. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt. Artiklarna söktes efter i databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycInfo. Åtta peer-reviewed vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats gick igenom noggrann kvalitetsgranskning och valdes ut till källmaterial. Resultat: Frontlinjesjuksköterskorna var inte förberedda för COVID-19-pandemin, vilken ledde till ett kraftigt ökade antal vårdkrävande patienter. COVID-19- pandemin ledde också till en förändring i frontlinjesjuksköterskornas arbetsroll. Många hade inte tillräcklig kompetens för att hantera sina arbetsuppgifter. Frontlinjesjuksköterskorna saknade även hjälp från omgivningen. Dessa faktorer ledde till försämrad personcentrerad omvårdnad, patientsäkerhet och ökad personalavgång. Sju interrelaterade faktorer kan användas för att förstå frontlinjesjuksköterskornas arbetsrelaterade stress. Kategorierna är 1. Förändring i arbetsvillkor, 2. Förändring i arbetsrollen, 3. Copingstrategier, 4. Stöd från arbetsgivare, 5. Teamarbete, 6a. Försämrad omvårdnad och 6b. Personalavgång. Frontlinjesjuksköterskornas arbetsrelaterade stressupplevelser kan även förklaras utifrån Karaseks job demands control model, där arbetssituationer med en högre grad av jobbkontroll (eget beslutsfattande) upplevs som mindre stressande än situationer där man saknar kontroll över sitt arbete.  Slutsats: Arbetsgivare bör beakta stressfaktorer och erbjuda stöd för att öka frontlinjesjuksköterskors arbetstillfredsställelse. De bör även vara lyhörda mot personalen och erbjuda individualiserade åtgärder, samt uppmuntra personalen att ta eget initiativ för att finna lösningar (ge dem högre grad av jobbkontroll). Frontlinjesjuksköterskor bör i sin tur försöka proaktivt reflektera och föra fram tydliga förslag till arbetsgivare.