Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället. I dagsläget möter sjuksköterskor oberoende av sin arbetsplats, personer med psykisk ohälsa. Det är viktig att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa eftersom sjuksköterskors bemötande har en inverkan på patienter och på hens upplevelsen av vården. Patienter som upplever att de inte har blivit hörda och tagna på allvar av sjukvårdspersonalen, kan i framtiden undvika att söka vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats vars resultat var baserat på tolv kvalitativa artiklar utifrån sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta personer med psykisk ohälsa. Resultat: Det återkommande temat genom resultatet var att kunskaper kring psykisk ohälsa hos sjuksköterskan har inverkan på bemötande. Detta löper genom alla fem huvudteman, kompetensens påverkan kring bemötande, känslornas påverkan på bemötande, tidspress styr bemötande, bemötande påverkades av stigmatiseringen och sjuksköterskans omvårdnadsfokus påverkar bemötande. Diskussion: Sjuksköterskors erfarenheter resulterade i ett gott och dåligt bemötande gentemot personer med psykisk ohälsa. Ett god bemötande uppnåddes genom att sjuksköterskor innehar kunskap kring psykisk ohälsa, genom att de var flexibla trots tidspressen och genom att de skapade förtroendebaserade relationer mellan sig själv och patienterna. Att arbeta utifrån personcentrerad vård är ett sätt att lyckas med bemötande. Detta gör att sjuksköterskan kan se individen framför sig i sin helhet, inte att vara fixerad vid en diagnos.

Årligen drabbas cirka 100 000 personer av vårdskada inom den somatiska sjukhusvården. Detta skapar lidande för patienten, långa vårdtider och höga kostnader. De höga kostnaderna resulterar i nerdragningar vilket ger en ökad belastning på befintlig vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om vilka faktorer inom bemanning och säkerhetskultur som påverkar patientsäkerheten. En systematisk litteraturöversikt användes som metod där 17 artiklar analyserades. I resultatet framkom nio faktorer som ansågs påverka patientsäkerheten. En låg bemanning, brist på teknisk utrustning samt bristande kompetens och engagemang äventyrade patientsäkerheten då mer risker togs. Attityder, brist på kommunikation, svagt ledarskap och stöd från organisationen gav brister i följsamheten av riktlinjer och rutiner, teamwork som bidrog till försämrad arbetsmiljö och att viktig patientinformation förlorades. För att bedriva vård av hög kvalitet och god patientsäkerhet bör en utveckling ske för att bryta den nedåtgående trend inom bemanning som pågår. Det behövs mer resurser och stöd. Sjuksköterskans åsikter och rekommendationer bör betraktas som nyckelinformation för att kunna arbeta personcentrerat och i utvecklingen av patientsäkerheten.

Background: Dementia is a common widespread disease, which is characterized by cognitive impairment due to damage to the brain. The disease cannot be remedied, and the treatment consists of relieving the symptoms and nursing care actions. Previous research has shown that sleep disruption frequently occurs in persons with dementia and can affect other aspects such as quality of life, physical and mental health. Sleep is a central component for physically and mental regaining, as well as recovery, and falls within the remit of the nursing profession. There is evidence supporting that sleep disruption has an impact in persons with dementia, which further gives opportunity to more closely investigate the meaning of nursing care actions, not including drug treatment. Aim: The aim is to describe the meaning of nursing care actions on sleep in persons with dementia living in nursing homes. Method: A literature review which included 12 articles, of which 11 had a quantitative method and 1 qualitative method. Results: Several nursing care actions had impact on sleep, related to three themes of sleep: The meaning of nursing care actions for (1) sleep quality, (2) sleep measured by time and (3) decreased nightly activity and increased daily awakeness. Conclusion: A number of nursing care actions showed a positive meaning for multiple aspects of sleep. Although there is still a need for further research, in order to ensure enough evidence to ascertain a general conclusion; for the impact of nursing care actions on sleep in persons with dementia.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att sjuksköterskan i sitt arbete behöver vårda patienten med medkänsla och empati. Det behöver även finnas motivation och energi för att sjuksköterskan ska orka ge patienten den vård som patienten är i behov av. Samtidigt ska sjuksköterskan i enlighet med författningarna skapa en trygg och säker miljö för patienten för att undvika att patienten skadas. Syfte: Syftet är att kartlägga erfarenheter av compassion fatigue utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Allmän litteraturöversikt där sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar analyseras och presenteras i resultatet. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre teman: komplexa vård-möten, sjuksköterskans mående samt yttre faktorer. Det som resultatet visade var att compassion fatigue kunde utvecklas genom olika faktorer såsom stress, brist på personal, konflikter mellan andra professioner, brist på stöttning av kollegor och komplexa vård-möten. Sjuksköterskans brist på återhämtning och reflektion tillsammans med kollegor var även det påverkande faktorer till att sjuksköterskan drabbades av compassion fatigue. Slutsats: Sjuksköterskan är i behov av en balans mellan andra professioner och patienten för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Samtidigt finns ett behov av återhämtning generellt hos sjuksköterskan vilket minskar risken för sjuksköterskan att drabbas av compassion fatigue. / Background: Previous research shows that the nurse in her work needs to care for the patient with compassion and empathy. There also needs to be motivation and energy for the nurse to be able to give the patient the care that the patient needs. At the same time, the nurse must, in accordance with the regulations, create a safe and secure environment fot the patient to avoid injuring the patient. Aim: The aim is to map experiences of compassion fatigue from the nurses perspective. Method: General literature review where six qualitative and four quantitative articles were analyzed and presented in the results. Result: The analysis of the articles resulted in three themes: complex care meetings, the nurse's mood and external factors. What emerged was that compassion fatigue could be developed through various factors such as stress, lack of staff, conflicts between other professions, lack of support from colleagues and complex care meetings. The nurse's lack of recovery and reflection together with colleagues were also influencing factors in the nurse's suffering from compassion fatigue. Conclusion: The nurse was in need of a balance between other professions and the patient in order to perform her duties. At the same time, there was a need for recovery in general in the nurse, which reduced the risk of developing compassion fatigue.

Sammanfattning Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en sjukdom som drabbar allt fler människor över världen och är en vanlig orsak till sjukhusinläggningar. Tillståndet påverkar patienters livsvärld till följd av besvärliga symtom och leder därmed till en förändrad vardag. Genom en kombination av både medicinsk och icke-medicinsk behandling kan hjärtsviktspatienterna lindra sjukdomens påverkan i deras dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturöversikt med elva kvalitativa vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats utefter en granskningsmall för att säkerställa god kvalitet till studien. Artiklarna sammanställdes och analyserades enligt Fribergs (2017) analys. Resultat: Två teman med tillhörande sex underteman identifierades i studiens resultat. Dessa teman var följande: Att vara i behov av stöd och Att leva ett förändrat liv. Slutsats: Livet med kronisk hjärtsvikt påverkar patienter på flera olika sätt och leder till konsekvenser som följd. Exempelvis minskad fysiska förmågor till följd av andfåddhet som symtom. Resultatet påvisar en variation av patienternas upplevelser där stöd, information och relation med närstående samt vården har en stor betydelse för deras sjukdomstillstånd. Därför är det viktigt att sjuksköterskor ge en personcentrerad vård genom att ta del av hjärtsviktspatienternas berättelser och anpassa vården utefter deras individuella behov för att kunna ge dem en god vårdande.

Bakgrund: Bröstcancer en global sjukdom och den mest förekommande cancersjukdomen hos kvinnor. Det bildas ständigt nya celler i människans kropp samtidigt som gamla celler elimineras. Om det sker en mutation och cellen växer för snabbt bildas en tumör som kan vara både benign (godartat) eller malign (elakartad). Bröstcancer uppstår alltså när en tumör uppkommer i bröstet. Behandling för bröstcancer är strålning, kirurgi, hormonell- och cytostatikabehandling. Prognosen för bröstcancer blir allt bättre tack vare tidig upptäckt av tumörer genom trippeldiagnostik men främst genom självundersökning. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Datainsamlingen resulterade i tio artiklar som har kvalitetsgranskas, sammanställts och analyserats. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier med sex tillhörande underkategorier. De två huvudkategorierna var: Vikten av information och stöd och Behandlingens påverkan på livet. Slutsats: Att genomgå behandling vid bröstcancer påverkar kvinnor på flera olika sätt. Behandlingen bidrar till en stor omställning i kvinnornas liv med psykiska samt fysiska förändringar som påverkar deras livskvalité. För att skapa en bättre livssituation under behandlingen önskar många kvinnor ökat stöd och information från vården.

No description available.

Background: When a treatment is no longer curative it becomes palliative. Nurses are responsible for alleviating suffering and meeting the needs of patients and relatives. Previous research show that patients and relatives experience positive aspects of palliative care when nurses work person-centered. Negative experiences are formed when nurses don’t meet the needs of patients and relatives. Aim: To make an overview of nurses' experiences of end-of- life care. Method: A common literature review, eight qualitative and two quantitative articles were analyzed. Results: The theme Being emotionally affected showed that the nurses were affected emotionally in different ways by caring for patients in end of life. Nurses described support from colleagues as a key component to manage the emotional impact. The theme Meeting patients and relatives showed that the key component in good palliative care is communication. The nurses identified difficulties in communicating with patients and relatives. In the theme Relate to organizations, the nurses identified shortcomings in nursing education and work environment, which affected the quality of care. Conclusions: Nurses need emotional support, pedagogical skills and additional training for optimal palliative care. / Bakgrund: När en behandling inte längre är kurativ övergår behandlingen till palliativ vård. Sjuksköterskor ansvarar för att lindra lidande samt tillgodose patienter och närståendes behov. Tidigare forskning visar att patienter och närstående i palliativ vård uppskattar när sjuksköterskor arbetar personcentrerat. Negativa erfarenheter beskrivs när sjuksköterskor inte arbetar individanpassat eller tillgodoser patienter och närståendes behov. Syfte: Att göra en översiktlig beskrivning av sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversiktdäråtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: I temat Att påverkas emotionellt framkom att sjuksköterskorna på olika sätt påverkades emotionellt av att vårda patienter i livets slutskede. Stöd från kollegor beskrev sjuksköterskorna som en viktig komponent för att hantera den emotionella påverkan. I temat Att möta patienter och närstående framkom att nyckelkomponenten i god palliativ vård är fungerande kommunikation. Sjuksköterskorna beskrev dock ibland svårigheter i kommunikationen med patienter och närstående. I temat Att förhålla sig till organisationer beskrevs brister i sjuksköterskeutbildningen och arbetsmiljön som påverkade kvalitén på vården. Slutsatser: Sjuksköterskor är i behov av emotionellt stöd, en pedagogisk kompetens samt ytterligare utbildningar för en optimal palliativ vård.

Bakgrund: Palliativ vård vilar på fyra hörnstenar, varav en är närståendestöd. Det kan vara en omvälvande och påfrestande process att som närstående vara en del av palliativ vård då situationen ofta kantas av oro, ångest, rädsla och isolering. Tankar och känslor som uppkommer under vårdtiden ska hanteras samtidigt som vardagslivet fortsätter. Ett bristande stöd till närstående kan leda till negativa psykologiska konsekvenser som ångest, depression och komplicerad sorg. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevda behov av stöd i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningar efter relevanta studier utfördes i databaserna PubMed, PsycINFO samt CINAHL. Inkluderade artiklar genomgick en kvalitetsgranskning efter Sophiahemmets bedömningsmall och analyserades med hjälp av Kristenssons (2014) integrerade analys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; “stöd genom information”, “stöd genom professionellt bemötande”, “stöd genom vårdandet” samt “gemenskap och existentiellt stöd”. Det ansågs vara viktigt för närstående med information och kommunikation, att bli sedd och uppmärksammad av vårdpersonal och att bli bemött med respekt. Koordinerad och kontinuerlig vård ansågs även vara av vikt. Slutsats: Närstående i palliativ vård är i behov av socialt stöd i form av informativt, emotionellt och instrumentellt stöd från vårdpersonal. När vårdpersonal bidrar med adekvat socialt stöd blir situationen för närstående mer begriplig, hanterbar och meningsfull. Det kan resultera i att närståendes förmåga att hantera utmaningar i samband med palliativ vård stärks. Riktlinjer som finns för stöd till närstående i palliativ vård idag överensstämmer med resultatet i denna litteraturöversikt. Viktigt är att dessa riktlinjer följs i praktiken.

No description available.