Spelling suggestions: "subject:"litteraturöversikt"" "subject:"itteraturöversikt""
381 |
Sjuksköterskors uppfattningar om patienter som missbrukar narkotikaAmir-Barghi, Nina, Wistrand, Hanna January 2010 (has links)
Bakgrund: I slutet av 1990-talet beräknades 185 miljoner människor missbruka narkotika runt om i världen. Narkotikamissbruk kan orsaka akuta dödsfall eller organskador och infektioner, bland annat hiv och virushepatiter. Uppgifter från Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen visar att narkotikamissbrukare har svårt att få vård liksom att vården kring dessa patienter fungerar otillfredsställande. Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om narkotikamissbrukande patienter i vården. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio kvantitativa och en kvalitativ studie utfördes. Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. För kvalitetsbedömning av artiklarna användes ett granskningsprotokoll. Som teoretisk referensram användes Travelbees omvårdnadsteori. Resultat: Fem grupper av sjuksköterskors uppfattningar om narkotikamissbrukare identifierades. De uppfattades vara problematiska, karaktärslösa, bärare av särskilda egenskaper, svårvårdade och berättigade till vård. En grupp om att förändra sjuksköterskors uppfattningar identifierades också. Slutsats: Sjuksköterskors negativa uppfattningar om narkotikamissbrukare riskerar att leda till att omvårdnadsbehoven för dessa patienter inte tillgodoses. Nyckelord: Litteraturöversikt, narkotikamissbruk, narkotikamissbrukare, omvårdnad, sjuksköterskor, Travelbee, uppfattningar. / Background: 185 million people around the world were estimated to abuse drugs in the end of the late 1990´s. Drug abuse can cause acute deaths or organ injuries and infections, such as hiv and viral hepatitis. Data from the Institution of Public Health and the Swedish National Board of Health and Welfare show that drug abusers experience difficulties receiving care and that care given to these patients is unsatisfactory. Aim: The purpose of this literature overview was to examine nurses´ perceptions of patients who abuse drugs within health care. Method: A literature overview based on nine quantitative and one qualitative study was carried out. Articles were searched for in the databases PubMed, Cinahl and PsycInfo. The quality of the studies was estimated by using a review protocol. As a theoretic frame of reference Trvelbee´s nursing theory was used. Results: Five groups of nurses´ perceptions of drug users were identified. They were perceived to be problematic, spineless, bearers of certain qualities, difficult to nurse and entitled to care. One group of nurses´ change of perceptions was also identified. Conclusion: There is a risk that nurses´ negative perceptions of drug abusers lead to unmet care needs for these patients.
|
382 |
SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV PALLIATIV VÅRD : En litteraturöversiktBodin, Fredrika, Hjertton, Felicia January 2023 (has links)
Background: The purpose of palliative care is to relieve suffering and maintain quality of life for patients and relatives. Nurses have a responsibility in their professional practice to provide person-centered care, where patients' integrity and self-determination are preserved. Furthermore, they also have a responsibility towards the patients' relatives. The care relationship thus becomes an important tool to be able to take into account their needs and wishes in palliative care. Purpose: To create an overview of nurses' experiences of palliative care. Method: A general literature review according to Friberg (2022) have been used. Ten qualitative and two quantitative articles and one mixed-method article have been analyzed. Results: The nurses' experiences showed that education is of great importance. It is needed to create security at work and to be able to meet the patients' needs. The nurses' experience also showed that communication is an important part of palliative care, where commitment and trust are required for it to be beneficial. Supporting patients, relatives and their colleagues is essential in palliative care. Conclusion: Nurses need more training in palliative care to feel safer in their work. Better support at an organizational level and from managers is required so that the work in palliative care feels safer.
|
383 |
Stödjande faktorer vid återgång i arbetet för personer med långvarig smärta : en litteraturöversikt / Factors supporting return to work for people with chronic pain : a literature reviewHagelin Jonsson, Linnea, Åström, Sofia January 2023 (has links)
Bakgrund: Långvarig smärta klassas som ett globalt folkhälsoproblem och påverkar personers aktivitetsutförande i dagliga aktiviteter, och kan medföra en högre arbetsfrånvaro än befolkningen i allmänhet. Arbetsinriktad rehabilitering baseras vanligtvis på en multiprofessionell behandlingsmetod där arbetsterapeuter bidrar genom att beakta vilka faktorer som är stödjande och hindrande i aktivitetsutförandet. Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att göra en sammanställning och beskriva faktorer förenligt med arbetsterapi som var stödjande vid återgång i arbetet för personer med långvarig smärta. Metod: Studien är en litteraturöversikt innehållande kvalitativa och kvantitativa studier. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO, tio studier inkluderades varav åtta studier var kvalitativa och två studier var kvantitativa. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Studierna har genomförts i olika länder och är publicerade mellan åren 2010-2023. Samtliga deltagare var i arbetsför ålder. Sammanställningen resulterade i fyra kategorier; Att tillvarata inre resurser i samband med återgång i arbete, Att uppleva aktivitetsbalans i arbetslivet, God ergonomi och anpassad arbetsmiljö, samt Den sociala miljöns betydelse för återgång i arbete. Slutsats: Resultatet visade att det krävs beaktande av stödjande faktorer i samband med återgång i arbetet för personer med långvarig smärta utifrån arbetsterapi. Arbetsterapeutisk kompetens kan stärka personers förmåga att utföra aktiviteter vilket i sin tur ökar möjligheten till att kunna återgå i arbetet. Denna litteraturöversikt visar ett ökat behov av mer forskning kring arbetsterapi inom arbetsinriktad rehabilitering för personer med långvarig smärta.
|
384 |
Närståendes upplevelser av att vårda en person som har kolorektalcancerMohlin, Sara, Rönnbom, Helena January 2021 (has links)
No description available.
|
385 |
Att leva med lungcancer : -Upplevelser av att leva med en livshotande cancersjukdomLantz, Josefin, Mei, Xingxing January 2023 (has links)
Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom som innebär ett uttalat lidande för de drabbade personerna. Sjuksköterskan kan med hjälp av ett personcentrerat förhållningsätt och med en förståelse för det individuella lidandet skapa en vårdrelation som underlättar livet för de lungcancersjuka personerna. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med lungcancer. Metod: Litteraturöversikten hade en kvalitativ ansats baserat på 14 artiklar. Analysen genomfördes med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De huvudfynd som återfanns i litteraturöversikten resulterade i fyra huvudkategorier; upplevelser första tiden efter ett lungcancerbesked, leva och hantera livet med lungcancer, sociala relationer och möta stigmatisering. Lungcancerbeskedet satte personernas liv och uppfattning om livets olika självklarheter ur balans. Personerna behövde plötsligt söka efter vägar till acceptans men också finna källor till hopp. Förmågan att leva ett normalt liv blev nu beroende av olika handlingsstrategier. De sociala relationerna visade sig både bli problematiska och hjälpfulla. Det mest utmärkande för lungcancersjuka personer var det egna skuldbeläggandet grundat i stigtimatieringen från omgivningen. Diskussion: Personer med lungcancer upplever hinder i sitt dagliga liv och kan få hjälp av sjuksköterskan att hantera livet med hjälp av personcentrerad vård. Slutsats: Personer med lungcancer tvingades in i en förändrad tillvaro och sjukdomen medförde ett lidande som påverkade olika aspekter i deras vardagliga liv. Vidare forskning kan inriktas mot att undersöka lungcancersjuka personers upplevelser av vårdbemötandet. / <p>2023-03-23</p>
|
386 |
Sjuksköterskans upplevelser av att möta kvinnor som utsatts för könsstympning - En kvalitativ litteraturstudieFolke, Emilia, Sjödell, Alice January 2023 (has links)
Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en olaglig våldsutövning som bryter mot mänskliga rättigheter och kvinnas rätt till självbestämmande. Trots detta fortsätter övergreppen att utföras världen över vilket bidrar till ett svårhanterat globalt problem. Sjuksköterskan saknar ofta kunskap kring hur kvinnlig könsstympning yttrar sig och hur dessa kvinnor skall bemötas vilket kan leda till ett ökat vårdlidande. Syfte: Att sammanställa befintlig kunskap om hur sjuksköterskan upplever mötet med kvinnor som utsatts för könsstympning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där databaserna PubMed och CINAHL användes för att finna tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod (2022). Resultat: Sjuksköterskans upplevelser av att möta kvinnor som utsatts för kvinnlig könsstympning varierade och påverkades av kultur och tradition. Bristande kunskaper hos både kvinnor och sjuksköterskor påverkade vårdsituationer negativt. Det fanns sjuksköterskor som hade en positiv inställning till fortsatt utövning av övergreppet, men även sjuksköterskor som försökte motverka och förhindra detta. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som blivit utsatta för könsstympning är delade. Språk och kunskapsbrister medför svårigheter i mötet mellan sjuksköterskor och utsatta kvinnor, där bristen på kunskap ofta har en negativ inverkan på mötet. Att öka kunskapen hos samtliga involverade är den främsta faktorn för att minska fortsatt utövning.
|
387 |
Trycksårsprevention : En litteraturöversikt som beskriver sjuksköterskors erfarenheterTörnkvist, Alexandra, Carlström, Julia January 2023 (has links)
Bakgrund: Trycksår är en av de mest vanligt förekommande vårdskadorna i Sverige och kan leda till ett vårdlidande för patienter. För att uppmärksamma de riskfaktorer som kan leda till trycksår är det viktigt att sjuksköterskor har tillräckligt med kunskap och erfarenhet inom trycksårsprevention för att kunna tillhandahålla en god personcentrerad omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsförebyggandeomvårdnadsarbete. Metod: En allmän litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar där totalt 12 artiklar analyserades utifrån likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Det framkom tre teman i resultatet ”Kunskap och utbildning inom trycksårsprevention”, ”Inställningar till trycksårspreventiva åtgärder” och ”Hinder i trycksårsförebyggande omvårdnadsarbete”. Sjuksköterskors erfarenheter visade att kompetensutveckling var något som efterfrågades. Vidare framkom att sjuksköterskor hade en positiv inställning till att arbeta med trycksårsprevention men att hinder så som tidsbrist samt patienters ovilja att samarbeta påverkade det trycksårsförebyggande omvårdnadsarbetet negativt. Slutsatser: Sjuksköterskor har erfarenhet av, samt en vilja ochpositiv inställning till, att arbeta med trycksårsprevention. Organisatoriska förändringar behöver ske för att minimera de hinder som finns för att sjuksköterskor ska få rätt förutsättningar att bedriva ett patientsäkert trycksårsförebyggande omvårdnadsarbete.
|
388 |
Hur patientens vikt påverkar vården : En litteraturöversikt från patientens perspektivErlingsson, Nora, Olsson, Linus January 2023 (has links)
Bakgrund: Fetma har ökat i förekomst de senaste decennierna, detta medför ökade hälsorisker vilket resulterar i fler vårdtillfällen. Personer med fetma möter stigma i vardagen och det finns fördomar kring personer med fetmas intelligens och levnadsvanor. Sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar som omvårdnadsansvarig, detta innefattar att alla patienter skall få ett gott bemötande under lika villkor. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med fetma upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Detta är en litteraturöversikt, där originalartiklar sammanställts. 16 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats med hög kvalitet har inkluderats i litteraturöversikten, dessa analyserades enligt en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att patienter med fetma oftare blir stigmatiserad av hälso- och sjukvårdpersonal och att de har fördomar om denna patientgrupp. Det framkom även hur kommunikationen i bemötandet upplevs samt vad hälso- och sjukvårdspersonal gjort i de möten där patienter har känt sig stärkta. Diskussion: Stigmatisering och fördomar om patienter med fetma leder till ett lidande för patienterna. Ett personcentrerat förhållningsätt kan minska lidandet. Kommunikationen kan också leda till lidande men har också potential att minska lidande. Genom att ge både patient samt hälso- och sjukvårdspersonal lika stort utrymme och att tidigt i vårdrelationen diskutera vilka ord som bör användas kan kommunikationen personcentreras. När patienten stärks genom att bli sedd som en unik individ skapas det förutsättningar för ett gott partnerskap. Slutsats: Slutsatsen som går att dra ur denna litteraturöversikt är att patienter med fetma får utstå lidande till följd av hälso- och sjukvårdspersonals bemötande. Genom personcentrerad vård minskar lidandet för patienten. Det behövs vidare forskning för att kunna implementera personcentrerad vård för denna patientgrupp. / <p>2023-03-23</p>
|
389 |
Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att få handledning : - En allmän litteraturöversiktLindskog, Ella, Ljunggren Jonsson, Michaela January 2023 (has links)
Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor har negativa upplevelser av första tiden i yrket. Brist på adekvat stöd leder till ökad risk för ohälsa och att inte vilja stanna inom yrket som sjuksköterskor. Kärnkompetensen samverkan i team beskriver vikten av att främja en god miljö för hela teamet. Handledning ska vara ett stöd genom att lära nyutexaminerade sjuksköterskor se viktiga aspekter i omvårdnad för att lära sig prioritera i arbetet och utföra god omvårdnad till patienter. I litteraturöversikten förväntas Patricia Benners omvårdnadsteori bidra med förståelse för nyutexaminerade sjuksköterskors behov som noviser och avancerade nybörjare. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att få handledning. Metod: En allmän litteraturöversikt utifrån kvalitativa data analyserad enligt Friberg (2022). Analyserade data från tio vetenskapliga artiklar bildade ett resultat. Resultat: Det identifierades fem huvudkategorier; Relationen har betydelse, Kommunikationen har betydelse, Stöd för den professionella utvecklingen har betydelse, Dela med sig av kunskap har betydelse och Organisatoriska faktorer har betydelse med underkategorier ur analysprocessen. Slutsats: I litteraturöversiktens resultat framkom upplevelser som tyder på att handledning i sig inte är lösningen för nyutexaminerade sjuksköterskors negativa upplevelser första tiden i yrket. Det är utformning av handledning, förutsättningar för handledning och relationen mellan handledare och nyutexaminerade som avgör huruvida det upplevs som värdefullt för nyutexaminerade sjuksköterskor.
|
390 |
Vuxna patienters upplevelser av vårdmiljön när de vårdas på en vårdavdelning : en kvalitativ litteraturöversiktBerg, Annie January 2021 (has links)
Bakgrund: Begreppet miljö kan definieras som alla yttre betingelser och inflytanden som påverkar en organisms liv och utveckling genom att förebygga, hindra eller bidra till sjukdom, olyckor eller död. En vårdande miljö är viktig för tillfrisknande och välbefinnande vilket Florence Nightingale samt senaste forskningen beskriver. Samspelet mellan människa, hälsa, plats och vårdande påverkar varandra. I en trygg, stödjande och vårdande miljö kan patienten lägga sin energi på att återfå hälsa. I skapandet av en personcentrerad och läkande vårdmiljö har sjuksköterskans erfarenheter, kunskaper och kritiska tänkande samt sätt att vara en viktig roll. Alla människor i en miljö påverkar och påverkas av den. På envårdavdelning är den unika patienten i centrum men även anhöriga, personal och medpatienter har del i vårdmiljön och hur den upplevs. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna patienters upplevelse av vårdmiljön när de vårdas på en somatisk vårdavdelning. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har genomförts för att besvara syftet. Sju vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till en ny helhet. Resultat: Fyra kategorier 15 underkategorier identifierades i data. Kategorierna var Positiv distraktion, En trygg och säker plats, Personalen en del av vårdmiljön och Upplevelser av att vårdas i enskild eller delad patientsal. Slutsats(er): Begreppet vårdmiljö är komplext och innefattar såväl den fysiska som psykosociala miljön. En personcentrerad vårdmiljö är att föredra för att främja hälsa och läkning samt bidra till en positiv vårdupplevelse. Estetiska inslag och en egen lugn vrå ger positiv distraktion från sjukdom. Ständiga ljud och aktivitet kan upplevas överstimulerande
|
Page generated in 0.0718 seconds