Spelling suggestions: "subject:"litteraturöversikt"" "subject:"itteraturöversikt""
411 |
Betydelsen av trycksårsförebyggande arbete : En allmänlitteratur översikt över sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsförebyggande arbeteLööw, Johanna, Nordh, Evelina January 2023 (has links)
Bakgrund: Trycksår förekommer inom vård och omsorg och betraktas som en vårdskada. Patienter upplever fysisk och psykisk smärta i samband med trycksår. Patienter uppger sig mer delaktiga i sin egen vård om relationen till sjuksköterskan fungerar. Sjuksköterskestudenters kunskaper är skiftande kring hur trycksår kan förebyggas. Om sjuksköterskors erfarenheter belyses skulle eventuellt ny kunskap kunna verka vägledande för vad som är betydelsefullt i det trycksårsförebyggande arbetet. Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsförebyggande arbete. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderar sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar där likheter och skillnader i artiklarnas syften, metoder och resultat analyseras. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsförebyggande arbete summeras under tre teman; betydelsen av kunskap, vårdrelation och yttre faktorer. I tema ett beskrivs ett glapp mellan teoretisk kunskap och praktik kunskap samt att vetenskap förändras. Tema två beskriver erfarenheter av en fungerande vårdrelation mellan patienter och sjuksköterskor för att lyckas med det trycksårsförebyggande arbetet. Tema tre visar att sjuksköterskor erfor att yttre faktorer såsom underbemanning, tidsbrist och hög arbetsbelastning påverkade det trycksårsförebyggande arbetet. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter visar att med implementering av teori till praktik, en fungerande vårdrelation samt stödjande yttre faktorer skapas förutsättningar för trycksårsförebyggande arbete.
|
412 |
Sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos äldre patienter : En litteraturöversiktMikaelsson, Emanuel, Rodriguez, Charlie January 2023 (has links)
Bakgrund: Patienter med en bristande munhälsa riskerar följdsjukdomar till följd avbristande munvård. Bristande munhälsa kan ha en negativ effekt på livskvalitén och välbefinnandet. Anhöriga känner ansvar över sin närståendes munvård. Kommunikation ärett problem tycker anhöriga. Äldre patienter vill utföra munvården så långt det är möjligt. Hjälp med munvård tas ibland emot motvilligt. Problem: För att sjuksköterskors ansvargällande munvård ska kunna uppfyllas behöver problemet beskrivas från sjuksköterskorsperspektiv. Kunskapen om deras erfarenheter är bristfällig. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos äldre patienter i olika vårdkontext. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Fribergs beskrivning. Fem artiklar med kvalitativ ansats, fyra med kvantitativ ansats samt två artiklar med mixad metod studerades. Resultat: Sjuksköterskor erfor att munvården är viktig för att upprätthålla munhälsa. En del sjuksköterskor vill inte utföra munvård. De erfar även tidsbrist, bristande kompetens, kommunikation, och otydliga rutiner är faktorer som hindrar munvård. Respekt förpatienters autonomi och integritet var också faktorer som hindrade munvård. Slutsats: Generell förståelse kring munvårdens påverkan på välbefinnandet finns hos sjuksköterskor. Det ses som en viktig uppgift men även som en otrevlig uppgift att utföra. Negativa upplevelser hos sjuksköterskor kan påverka utförandet. Kompetens och utbildning relaterattill munvård hos sjuksköterskor har brister.
|
413 |
Patienters upplevelser av vårdandet i samband med ambulanssjukvård : LitteraturöversiktSchwarz, Ulrika, Ellmin, Marie January 2022 (has links)
Ambulanssjukvården i Sverige tar hand om cirka 1 miljon uppdrag. Tidigt var ambulanssjukvården förknippad som transportorganisation men utvecklades under 1980-talet med utrustning som hjärtstartare och läkemedel. Sedan 2005 är varje ambulans bemannad meden sjuksköterska med eller utan specialistutbildning. Den akuta hälso- och sjukvården är oftast ny för patienten, då patienten har ingen eller begränsad erfarenhet av den. Studiens syfte var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver upplevelsen av vårdandet i samband med ambulanssjukvård. Examensarbetet är en litteraturöversikt, där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Tre kategorier sammanställdes från inkluderad litteratur; en önskan om att bli sedd, en önska natt känna delaktighet och en önskan om lindring i lidandet. I önskan om att bli sedd såg patienten det positivt att ambulanspersonalen hade förmågan att möta dem individuellt och bekräfta dem genom att lyssna. Kommunikation och information framkom som viktigt för patienten i önskan om delaktighet i vården och beslut som involverade patienten. En litteraturöversikt ansågs lämplig till denna studie men artiklarna var få. Urvalet begränsades till Europa, vilket kan anses likt den vård som ges i Sverige.
|
414 |
“Det lilla virus som skapat så mycket destruktion och kaos” Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att arbeta under Covid-19 : En integrativ litteraturöversiktEckerlid, Viktoria, Neugebauer, Linnea January 2023 (has links)
I slutet av 2019 drabbades världen av en pandemi; Covid-19. Viruset spreds snabbt världen över och påverkade sjukvården kraftigt, framför allt intensivvården. Det ledde till stora förändringar för intensivvårdssjuksköterskorna som stod i frontlinjen. Det var både en extrem fysisk och psykisk belastning att vårda de drabbade patienterna och samtidigt ge den bästa möjliga vård. Trots rädslan att själva bli smittade fortsatte de att arbeta under sin profession. Syftet med examensarbetet var att skapa en övergripande sammanställning av intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att arbeta inom intensivvården under Covid-19 pandemin. En integrativ litteraturöversikt baserad på Whittemore och Knafls (2005) modell användes för att besvara frågeställningen. I resultatet inkluderades 13 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats, samt mixad metod. En tematisk innehållsanalys baserad på Braun och Clarke (2006) användes för att analysera data, vilket utmynnade i tre teman. Att arbeta i en främmande och skrämmande arbetsmiljö; att arbeta under en stor organisatorisk utmaning med extrem arbetsbelastning; och att uppleva etiska dilemman i en extrem tid. Resultatet visar att det var både en fysisk och psykiskt utmanande tid under Covid-19. Rutiner och riktlinjer förändrades snabbt och besöksrestriktioner implementerades som påverkade vårdrelationen. Omvårdnaden fick nedprioriteras och personalförflyttades utan adekvat upplärning till intensivvården. Etiska dilemman var ofta förekommande och den moraliska stressen blev stor. Slutsatsen som dras är att intensivvårdssjuksköterskorna belastades hårt av Covid-19 vilket fick konsekvenser, både för sjuksköterskorna men även för patienterna och patientsäkerheten.
|
415 |
Sjuksköterskans upplevelse av att vara nyutexaminerad : Transitionen mellan studier och arbete / The nurse's experience of being a new graduate : The transition between studies and workKonrad, Bengtsson, Persson, Eric January 2023 (has links)
Bakgrund och problemformulering: Efter tre år av studier kan studenten titulera sig som legitimerad sjuksköterska. För den nyutexaminerade sjuksköterskan väntar många utmaningar, dessa kan vara positiva men också upplevas svåra. Det som är gemensamt för alla sjuksköterskor är den transition som ska genomgås från att vara student till att landa på sin första arbetsplats i den nya rollen efter att ha erhållit sin legitimation. Syftet: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av transitionen från student till nyutexaminerad sjuksköterska. Metod: Systematisk litteraturstudie med integrerande sammanställning av kvalitativ forskning. Resultat: Fem huvudteman formades; Den nya sjuksköterskan, Att växa in i yrkesrollen, Introduktion till yrket, Organisatorisk påverkan, Patientsäkerhet samt sex tillhörande subteman Att få vara ny, Diskrepans mellan skola och arbete, Handledning, Tid för reflektion, Bredvidgång, Arbetsbelastning. Flera områden hittades där transitionsupplevelsen var positiv men inom vissa delar fanns det även förbättringspotential. Diskussion: En positiv transition möjliggörs genom att kunskapen som ges genom utbildningen kompletteras med klinisk erfarenhet från arbetslivet. Tid och resurser behöver läggas på en personcentrerad bredvidgång samt ett organisatoriskt stöd på arbetsplatsen för att reflektion ska bli en naturlig del av arbetet. Realistiska förväntningar på det kommande arbetslivet kunde också underlätta transitionen.
|
416 |
Sjuksköterskans kunskap av att tidigt identifiera sepsis inom slutenvården : En litteraturöversiktAndin, Cecilia, Olofsson, Marie January 2023 (has links)
Bakgrund: Sepsis är en allvarlig sjukdom som snabbt kan bli livshotande. Symtom på sepsis är ofta diffusa och svåra att identifiera och underliggande infektioner är en vanlig orsak till insjuknande. Sjuksköterskans roll i att tidigt identifiera sepsis i det dagliga omvårdnadsarbetet är många gånger avgörande för att behandling ska kunna påbörjas. Snabb behandlingsstart har visat sig ha betydelse för överlevnad och för att minska risken för att patienten drabbas av lidande. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskans kunskap av att tidigt identifiera sepsis inom slutenvården. Metod: Studien genomförs som en litteraturöversikt och inkluderar tio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkommer fyra huvudkategorier och två underkategorier. Huvudkategorierna är; betydelsen av vidareutbildning för sjuksköterskans kunskap i att identifiera sepsis, klinisk arbetslivserfarenhet ökar kunskap och ger trygghet i att identifiera sepsis, kunskap och förmåga att identifiera sepsis med hjälp av biokemiska markörer, sjuksköterskans upplevda hinder för att tillämpa sin kunskap i det dagliga omvårdnadsarbetet. Diskussion: Diskussionen lyfter både styrkor och svagheter kring vald metod samt resultatets huvudfynd. Klinisk erfarenhet och utbildning i sepsis har visat sig vara av betydelse för att sjuksköterskan tidigt ska kunna identifiera sepsis. Samarbete i teamet på arbetsplatsen kan bidra till att sjuksköterskan får ökad kunskap och trygghet i att identifiera sepsis tidigt.
|
417 |
Sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på äldreboende : Ett mångfacetterat arbeteAhlberg, Lilly January 2023 (has links)
Sjuksköterskans arbete på äldreboenden står inför fortsatta utmaningar med att bibehålla anställda sjuksköterskor och med nyrekrytering på grund av hög personalomsättning. Vårdandet utövas ofta till sköra och multisjuka äldre, med ett stort och komplext vårdbehov. Specialistutbildade sjuksköterskor med inriktningen vård av äldre kan bidra till en ökad förståelse och förmåga att möta de äldres vårdbehov. Forskning visar att förbättringar och mer kunskap om yrket behövs för att ha möjlighet att ta itu med dåliga arbetsvillkor och bristande kunskaper hos sjuksköterskor verksamma på äldreboenden. Syftet med examensarbetet var att belysa arbetet på äldreboenden utifrån sjuksköterskans perspektiv. Litteraturöversikt har valts som metod och följer principerna för integrativ metodik med några få avsteg. Resultatet är uppbyggt av elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodik. Artiklarna söktes fram i databaserna Pubmed och CINAHL. I resultatet beskrivs en huvudkategori samt sju underkategorier som svarar mot syftet. Att arbeta på äldreboenden innebär ett mångfacetterat arbete för sjuksköterskan. Det innefattar ett omfattande ansvarsområde, där sjuksköterskan har en vårdande roll men även en administrativ roll. Arbetet kräver kompetens och erfarenhet samt samverkan med flera professioner i team. Sjuksköterskan har behov av stöd från kollegor, läkare och chefer samt organisatoriska förutsättningar för att utföra sitt arbete. Sjuksköterskans perspektiv visar att vårdande relationer, kompetens, erfarenhet, stöd och organisatoriska förutsättningar kan bidra till ett bättre fungerande arbete, som utövas för att ge god och säker vård till de äldre.
|
418 |
Den osynliga sjukdomen: Kvinnors erfarenheter av att leva medendometrioRist Alänge, Klara, Magnusson, Martina January 2023 (has links)
Endometrios är en kronisk sjukdom som beror på att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Sjukdomens beskrivs som en osynlig kvinnosjukdom. Endometrios kan innebära en negativ inverkan på kvinnans dagliga liv och livskvalité. Trots stor omfattning av tidigare forskning kring ämnet upplever kvinnor att hälso- och sjukvården och samhället saknar kunskap kring sjukdomen. Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metoden för studien är en litteraturöversikt som grundar sig i nio kvalitativa studier. Resultatet utgörs av tre huvudteman och åtta underteman. Endometrios beskrivs som ett hinder i det dagliga livet för många av kvinnorna. Den fysiska smärtan begränsade dem i sociala relationer, betydelsefulla aktiviteter och arbetsliv. Symtomlindringen var ofta stark smärtlindrande medicin vilket gav negativa biverkningar såsom trötthet. Kvinnorna upplevde sig ensamma med sin sjukdom eftersom varken vården eller närstående förstod deras lidande. Det fanns en osäkerhet kring att kunna få biologiska barn eller att aldrig veta när och hur nästa smärtskov skulle bryta igenom eller te sig. Diskussionen lyfter tre huvudfynd: vårdens avgörande roll, ensamhet och framtid. Sjuksköterskan som möter dessa kvinnor måste besitta kunskap, ha förståelse och tillämpa ett respektfullt bemötande. Historiskt sett har kvinnans röst vid sjukdom inte blivit hörd. Det diskuterades kring samhällets stigmatisering och kvinnosjukdomar. Kronisk sjukdom kan innebära en förändrad framtid som den drabbade måste lära sig leva med.
|
419 |
Att möta familjer med språkbarriärer inom barnhälsovården : En litteraturöversiktFatah, Roshna, Mettichi, Asma January 2023 (has links)
I Sverige är barnhälsovården en del av hälso-och sjukvården med syfte att främja och stärka barnet- och familjens möjligheter till bättre hälsa. Eftersom befolkningen i hela landet blir alltmer mångfaldig som ett resultat av fortsatt invandring, kommer distriktssköterskan inom barnhälsovården att bemöta olika konstellationer av familjer med olika kulturella bakgrunder. Många av familjerna talar ingen svenska, vilket är en stor kommunikativ barriär för distriktssköterskan. Ouppmärksamhet kring språkbarriärer kan leda till dålig kommunikation mellan distriktssköterska och familjen, vilket kan orsaka ogynnsamma vårdrelaterade problem. Syftet var att beskriva distriktssköterskans attityder till och upplevelse av att möta familjer med språkbarriärer inom barnhälsovården. I litteraturöversikten användes en integrativ design av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Till den insamlade datamaterialet användes Braun och Clarke (2006) som analysmodell för att identifiera, analysera och redogöra mönster och teman. I resultatet identifierades tre huvudteman: När språket blir en utmaning, känslor av otillräcklighet och stödet som gör skillnad. Det framkom ur dessa teman i resultatet att distriktssköterskan utmanades för olika hinder och svårigheter vid språkbarriärer. Vården blev mer komplicerad för familjerna och vårdkvaliteten samt familjens hälsa kunde påverkas negativt. I resultatdiskussionen problematiserades vikten av fungerande kommunikation mellan distriktssköterskan som vårdpersonal och familjen samt vad konsekvensen av optimal kommunikation hade för betydelse för en god familjecentrerad vård. I slutsatsen visade att brist på ett gemensamt språk kunde leda till missförstånd mellan distriktssköterskan och familjen, där distriktsköterskan försökte hitta på olika lösningar i mötet såsom att använda sig av professionella tolk och olika kommunikationsverktyg för att överbrygga språkbarriärer.
|
420 |
Patienters upplevelser och effekter av att lyssna på musik under regionalanestesi : En systematisk litteraturöversiktKarlsson Sjögren, Joachim, Alisic, Edin January 2023 (has links)
Bakgrund och problemformulering: Många patienter kan uppleva en oro av att opereras under regionalanestesi. Musik har tagit plats inom sjukvården och används i syfte att hjälpa patienter att lindra oro och öka deras välbefinnande. Med denna systematiska litteraturöversikt vill författarna undersöka musikens effekt och upplevelse på patienten under regionalanestesi. Syfte: Syftet var att undersöka effekter och patienters upplevelser av att lyssna på musik under operation med regionalanestesi. Metod: En systematisk litteraturöversikt utifrån induktiv ansats med granskning av tretton kvantitativa artiklar har genomförts. Litteratursökning via relevanta databaser samt manuell sökning via referenslistor. Totalt inkluderades tretton artiklar som publicerats mellan åren 2013–2023 som granskades utifrån SBUs mall för kvalitetsgranskning av randomiserade kontrollstudier. Resultat: I resultatet framkommer att musik kan ha positiva effekter på patienter under regionalanestesi i form av minskad oro, ökad patientnöjdhet av operationen. Avseende skillnader i patienters vitalparametrar, smärta, samt läkemedelsbehov kan inte några tydliga resultat tydas. Diskussion: Då resultat pekar åt att musik intraoperativt för patienter under regionalanestesi oftast kan ha positiva effekter avseende minska oro och öka patientnöjdhet, finns dock forskning som motsäger detta. Vitalparametrar, smärta och läkemedelsbehov kan diskuteras då de kan påverka varandra och beroende på individ. Även perspektiv kan påverka smärta eller läkemedelsbehov då detta kan tolkas olika beroende på patient eller sjuksköterskeperspektiv.
|
Page generated in 0.085 seconds