Bakgrund: Palliativ vård strävar efter att förbättra livskvaliteten när botande åtgärder inte längre är möjliga. Pediatrisk palliativ vård regleras av lagar som betonar barnets delaktighet i beslutsfattande. Denna inriktning saknar för närvarande specialiststatus inom den svenska sjukvården. Sjuksköterskor spelar en central roll, och utbildning inom ämnet är avgörande för att kunna möta barnets behov. Det finns en brist på kunskap inom pediatrisk palliativ vård som behöver fyllas för att förbättra den palliativa vården, särskilt genom att inkludera barn i forskning. Det råder bristande kunskap kring hur barnet själv upplever att vårdas palliativt. Livsvärld används som teoretisk referensram för att undersöka barnens unika upplevelser av att vårdas palliativt med målet att öka förståelsen och där igenom utforma en bättre vård. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur barn upplever att vårdas palliativt. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med 10 vetenskapliga artiklar som belyser barns upplevelser av att vårdas palliativt. Artiklarna analyserades och presenterades som en integrerande sammanställning inspirerad av metasyntes. Resultat: Analysen resulterade i fem teman och 14 subteman. Teman som presenterades var önskan av delaktighet, andlighetens komplexitet, att uppleva lidande, sjukdomens makt och behov av sammanhang. De fem teman belyste olika aspekter i barnens liv. Slutsatser: Barnen i vår litteraturöversikt har såväl positiva som negativa upplevelser av palliativ vård. För att förbättra barnens palliativa vård behöver deras delaktighet öka, lidande lindras, sammanhang och andlighet stöttas samt hänsyn tillhur sjukdomens makt påverkar dem tas. Sjuksköterskan kan erbjuda en bättre vård då dessa delar får en central roll i den palliativa vården av barn.

Sammanfattning/Abstract:  Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förändrar patientens livsvärld och de somdrabbas ökar. Patienter som lever med diabetes typ 2 har ett stort ansvar över sin egenvård ochmåste ständigt förnya sina kunskaper för att kunna hantera sin sjukdom. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser kring egenvård av diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ induktiv ansats. Resultat: I studiens resultat framkom en huvudkategori: ´´En kamp i vardagen´´ samt treunderkategorier: ´´Kunskapens inverkan´´, ´´Levnadsvanors inverkan´´ samt ´´Hinder somförsvårar´´. Slutsats: Patienterna upplever att egenvården är en ständig kamp i vardagen men att egenmotivation grundad i kunskap och ändrade levnadsvanor samt vägledning och stöd frånsjukvårdspersonal kan påverka deras förmåga att hantera sig egenvård och därmed uppnå godhälsa samt ett minskat lidande.

Tobaks- och alkoholanvändning går under kategorin ohälsosamma levnadsvanor och är en bidragande orsak till en mängd olika folksjukdomar. Arbetsterapeutens kompetensområde är att möjliggöra aktivitet i vardagen. Eftersom ohälsosamma levnadsvanor uppstår i vardagen kan aktivitetsbaserade metoder som används inom arbetsterapin vara till nytta i levnadsvanearbetet. Syftet med denna studie är att undersöka vuxna personers upplevelse av värde och mening vid engagemang i tobaks- och alkoholrelaterade aktiviteter. En litteraturstudie med kvalitativ design genomfördes där sju vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och sedan genomfördes en kvalitativ innehållsanalys varvid tre huvudkategorier av värde och meningsskapande aspekter identifierades: 1) att personer använder tobak och alkohol som ett sätt att skapa balans i vardagen, 2) som en social tillgång eller 3) för att ingå i ett sammanhang och känna kulturell tillhörighet i den kontext de befinner sig. Trots alkohol och tobaks negativa påverkan på hälsan finns det hälsofrämjande aspekter som utifrån individens värdeupplevelse skapar mening i vardagen och kan därmed bidra till både psykologiskt och socialt välbefinnande. Arbetsterapeuters kompetens kan därför bättre användas i förändringsarbetet av ohälsosamma levnadsvanor.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att anhöriga vill bli bemötta med empati och respekt i samband med ett akut dödsfall. Det är också viktigt för anhöriga att tydlig och rak kommunikation är grunden i bemötandet från sjuksköterskan. Anhöriga som inte får stöd från sjuksköterskan i samband med eller en tid efter ett akut dödsfall kan drabbas av psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med akuta dödsfall. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg. Resultat: I resultatet framkom tre teman; Sjuksköterskans erfarenheter av anhörigas behov. Sjuksköterskan erfor att anhöriga kunde reagera olika vid ett dödsbesked och att det fanns ett behov hos anhöriga att få ta farväl av den avlidna; Sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med anhöriga. Kommunikationen skulle vara öppen och ärlig och både sjuksköterskan och anhöriga skulle komma till tals; Sjuksköterskans erfarenheter av bristande resurser. Brister i resurser som tid, personal och miljö påverkade sjuksköterskan negativt i bemötandet med anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskan behövde kunskap och förståelse för hur anhöriga reagerade i samband med akuta dödsfall för att kunna bemöta anhöriga. Brister i resurser, såsom exempelvis tid och personal, sågs vara ett hinder för att kunna bygga en relation med anhöriga. / Background: Previous research show that relatives want to be treated with empathy and respect in the event of an acute death. It is also important that clear and direct communication are the building stones of the response from the nurse. Relatives who do not receive support from the nurse in the event of an acute death and after are in risk of suffer from mental illness. Purpose: Was to describe the nurse's experiences of dealing with relatives in connection with acute deaths. Method: A general literature review according to Friberg. Results: Three themes emerged in the results, The nurse's experiences of relative´s needs. There was a need for relatives to say goodbye to the deceased and to receive information surrounding the death. The nurse's experiences of communication with relatives. Communication should be open and honest, and both the nurse and relatives should be able to make their voice heard. The nurse's experiences of a lack of resources. Lack of resources in terms of time, staff and environment negatively affected the nurse in dealing with relatives. Conclusion: The nurse needed knowledge and understanding of how relatives reacted in acute deaths situations and how to respond. Lack of resources, such as time and personnel, was seen as an obstacle to being able to build a relationship with relatives.

Background: Previous research shows that relatives and patients are satisfied with the palliative care received at the end of life. They believe that there is room for improvement in nurses care, partly regarding communication to patients and relatives, and partly regarding the time and attendance given to the patients. Aim: The aim was to describe nurses experiences of palliative care at the end of life. Method: A general literature review. Ten scientific articles were analyzed, five qualitative articles, four quantitative articles and one article with mixed method. Results: One experience that emerged was that the nurses believe that the lack of staff makes it difficult to provide good care. Communication is important but also difficult. The nurses also believe that the education is inadequate, but that the experience contributes to them feeling confident in their professional role. Conclusion: Being able to offer palliative care at the end of life is complicated. An important aspect for nurses to keep in mind is that death is something that is difficult to navigate, and many different emotions can arise, both in patients, their relatives and also in the nurses themselves. The prerequisite for dignified palliative care at the end of life is that nurses possess the right skills and experience, to further treat patients and relatives in the best way.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att det fanns flera bakomliggande orsaker till patienters negativa upplevelser av ett besök på en akutmottagning. Dessa orsaker kunde leda till patienters verbal och fysisk aggression. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med att möta patienter som uppvisar aggressivt beteende på en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt av elva peer-reviewed vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt Friberg (2017). Resultat: Det framkom tre teman: 1) sjuksköterskors upplevelser i samband med en våldsincident; 2) vikten av stöd av organisationen såväl som kollegor; 3) professionell utveckling. Våldsincidenter påverkade sjuksköterskor både psykiskt och fysiskt. För att mildra konsekvenser efter våldsincidenter behövde sjuksköterskor stöd såväl av organisationen som av arbetskamrater. Genom att reflektera utvecklade sjuksköterskor coping-strategier och växte professionellt. Slutsats: Kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter var en viktig del av sjuksköterskors arbete. Att veta vad som kan utlösa patienters aggression och hur aggression kan förebyggas var en användbar kunskap, som kunde bidra till en god och säker personcentrerad vård. Sjuksköterskor behövde utbildning om de-eskalering teknik för att kunna mildra aggression och på så sätt bygga en förtroendefull relation med patienter och anhöriga. Våldsincidenter kunde påverka sjuksköterskors psykiska och fysiska hälsa, av detta skäl behövde sjuksköterskor kunskap om coping-strategier.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskor riskerade att erfara patienters aggressiva uttryck på flera olika platser där hälso- och sjukvård bedrivs. Vissa patienter ifrågasatte sjuksköterskors kompetens, likväl som kvalitén på den vård de fick. Patienter uppgav att en potentiell orsak till detta kunde vara hur hälso- och sjukvården är organiserad. Vissa patienter såg även bristande kommunikation från sjuksköterskor som en potentiell orsak till patienters aggressiva uttryck. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som uttrycker aggressivitet. Metod: En allmän litteraturöversikt med tio artiklar, varav sju med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Resultat: Patienters aggressiva uttryck kunde kopplas till olika orsaker, samt vara av fysisk, verbal eller sexuell karaktär. Att erfara patienters aggressiva uttryck kunde få både fysiska och psykiska följder för sjuksköterskor. Sjuksköterskor uppgav även att de hade svårt att hitta hanteringsstrategier för patienters aggressiva uttryck. Slutsats: För att hälso- och sjukvård ska uppnå kravet på en god vård, i möten mellan patienter och sjuksköterskor, finns ett behov av stöd i hantering av aggressiva uttryck för sjuksköterskor. Det är viktigt att sjuksköterskor visar respekt, samt att ömsesidighet finns i relationen mellan sjuksköterskor och patienter för att vården ska vara vårdande.

Sammanfattning Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som drabbar många människor i Sverige och världen. Patientens livsvärld påverkas på grund av de anpassningar som patienterna behöver göra och de begränsningar sjukdomen för med sig. Sjuksköterskor har en viktig roll i behandlingen som består av både farmakologisk- och icke farmakologisk behandling som båda syftar till att lindra symtomen och bevara livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa vetenskapliga originalartiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats med inspiration av Fribergs (2022b) analysmodell för integrerad sammanställning av kvalitativ forskning. Resultat: Två teman När livet förändras och När behovet av stöd ökar med sex tillhörande underteman beskrevs i studiens resultat. Där det första temat speglade hur patienterna hanterade de komplexa symtomen, den begränsade vardagen och egenvården samt att livet behövde anpassas till en ny tillvaro. Det andra temat fokuserade på hur patienterna upplevde stöd från anhöriga samt hur vården upplevdes vårdande men även ibland som icke-vårdande. Slutsats: Hjärtsviktspatienters livsvärld förändras relaterat till sjukdomsbilden och symtomen gör att patienternas vardag begränsas och de kan inte leva som de tidigare gjort. Anhöriga och vårdpersonal är viktiga delar i patienternas vardag och livsvärld. Sjuksköterskor behöver arbeta ur ett livsvärldsperspektiv för att ge patienterna möjligheten att vara delaktig i vårdandet. Att arbeta personcentrerat är viktigt för att skapa förutsättningar för att patienterna skall klara av vardagen med kronisk hjärtsvikt.

Bakgrund: Sjuksköterskor arbetsmiljö är ett område som inte alltid prioriteras. Dåliga arbetsförhållanden kan riskera patientsäkerheten. Mer än hälften av alla vårdskador som inträffade år 2019 bedömdes vara undvikbara. Tillfredsställande arbetsmiljö för sjuksköterskor har kunnat kopplas till mindre grad vårdskador och patientdödlighet. Patientsäkerhet upprätthålls för att vården ska ha god kvalitet, vilket uppfylls genom att sjuksköterskor arbetar säkert, personcentrerat och effektivt. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsmiljöns påverkan på patientensäkerheten inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats baserat på kvalitativa artiklar Resultat: Litteraturöversikten visade på att sjuksköterskors arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Tre huvudteman identifierades med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var att kunna samarbeta och dess subteman var bemanningens påverkan, frånvaro av stöd och otillfredsställande omvårdnad. Det andra huvudtemat var att känna trötthet under arbetstid och dess subteman var att inte ha tid, långa arbetspass och otillräcklig återhämtning. Det sista huvudtemat som identifierades var att inte känna sig utvilad mellan arbetspass med tillhörande subteman oro som påverkar och svårt att släppa tankar.  Slutsats: Alla aspekter i sjuksköterskors arbetsmiljö måste vara väl fungerande för upprätthållandet av säker vård. Det är vitkigt att sjuksköterskors arbetsmiljö tas på allvar då det har en inverkan på patientsäkerheten.  Nyckelord: arbetsmiljö, bemanning, litteraturöversikt, omvårdnad, patientsäkerhet, sjuksköterska, säker vård