Background: Palliative care in the end of life affects not only the patient but the relatives as well. The nurse is trying to meet the demands of how the patients and relatives see a dignified death. Aim: To create an overview of the nurses’ experiences working in palliative care near the end of life.Method: A general literature study was used by eight qualitative articles and two quantitative articles were analyzed.Result: The cooperation between the nurse and other care professions proved to be important in achieving good palliative care for the patient. New nurses felt frustrated at not having enough training in palliative care. Hence, they received help from nurses with broader professional experience in handling the patients’ emotional feelings and could therefor redeem their existential issues. The nurse could then create a relationship with the patients and relatives by continuously caring for the patients and meeting their needs.Conclusion: The quality of care in palliative care is directly linked to the nurses' professional experience. A good cooperation around the patient also contributes to safe and secure care.Key word: end of life care, general literature study, cooperation, nurses

Bakgrund: Tidigare forskning visar att sjuksköterskan i sitt arbete behöver vårda patienten med medkänsla och empati. Det behöver även finnas motivation och energi för att sjuksköterskan ska orka ge patienten den vård som patienten är i behov av. Samtidigt ska sjuksköterskan i enlighet med författningarna skapa en trygg och säker miljö för patienten för att undvika att patienten skadas. Syfte: Syftet är att kartlägga erfarenheter av compassion fatigue utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Allmän litteraturöversikt där sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar analyseras och presenteras i resultatet. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre teman: komplexa vård-möten, sjuksköterskans mående samt yttre faktorer. Det som resultatet visade var att compassion fatigue kunde utvecklas genom olika faktorer såsom stress, brist på personal, konflikter mellan andra professioner, brist på stöttning av kollegor och komplexa vård-möten. Sjuksköterskans brist på återhämtning och reflektion tillsammans med kollegor var även det påverkande faktorer till att sjuksköterskan drabbades av compassion fatigue. Slutsats: Sjuksköterskan är i behov av en balans mellan andra professioner och patienten för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Samtidigt finns ett behov av återhämtning generellt hos sjuksköterskan vilket minskar risken för sjuksköterskan att drabbas av compassion fatigue. / Background: Previous research shows that the nurse in her work needs to care for the patient with compassion and empathy. There also needs to be motivation and energy for the nurse to be able to give the patient the care that the patient needs. At the same time, the nurse must, in accordance with the regulations, create a safe and secure environment fot the patient to avoid injuring the patient. Aim: The aim is to map experiences of compassion fatigue from the nurses perspective. Method: General literature review where six qualitative and four quantitative articles were analyzed and presented in the results. Result: The analysis of the articles resulted in three themes: complex care meetings, the nurse's mood and external factors. What emerged was that compassion fatigue could be developed through various factors such as stress, lack of staff, conflicts between other professions, lack of support from colleagues and complex care meetings. The nurse's lack of recovery and reflection together with colleagues were also influencing factors in the nurse's suffering from compassion fatigue. Conclusion: The nurse was in need of a balance between other professions and the patient in order to perform her duties. At the same time, there was a need for recovery in general in the nurse, which reduced the risk of developing compassion fatigue.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att anhöriga vill bli bemötta med empati och respekt i samband med ett akut dödsfall. Det är också viktigt för anhöriga att tydlig och rak kommunikation är grunden i bemötandet från sjuksköterskan. Anhöriga som inte får stöd från sjuksköterskan i samband med eller en tid efter ett akut dödsfall kan drabbas av psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med akuta dödsfall. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg. Resultat: I resultatet framkom tre teman; Sjuksköterskans erfarenheter av anhörigas behov. Sjuksköterskan erfor att anhöriga kunde reagera olika vid ett dödsbesked och att det fanns ett behov hos anhöriga att få ta farväl av den avlidna; Sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med anhöriga. Kommunikationen skulle vara öppen och ärlig och både sjuksköterskan och anhöriga skulle komma till tals; Sjuksköterskans erfarenheter av bristande resurser. Brister i resurser som tid, personal och miljö påverkade sjuksköterskan negativt i bemötandet med anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskan behövde kunskap och förståelse för hur anhöriga reagerade i samband med akuta dödsfall för att kunna bemöta anhöriga. Brister i resurser, såsom exempelvis tid och personal, sågs vara ett hinder för att kunna bygga en relation med anhöriga. / Background: Previous research show that relatives want to be treated with empathy and respect in the event of an acute death. It is also important that clear and direct communication are the building stones of the response from the nurse. Relatives who do not receive support from the nurse in the event of an acute death and after are in risk of suffer from mental illness. Purpose: Was to describe the nurse's experiences of dealing with relatives in connection with acute deaths. Method: A general literature review according to Friberg. Results: Three themes emerged in the results, The nurse's experiences of relative´s needs. There was a need for relatives to say goodbye to the deceased and to receive information surrounding the death. The nurse's experiences of communication with relatives. Communication should be open and honest, and both the nurse and relatives should be able to make their voice heard. The nurse's experiences of a lack of resources. Lack of resources in terms of time, staff and environment negatively affected the nurse in dealing with relatives. Conclusion: The nurse needed knowledge and understanding of how relatives reacted in acute deaths situations and how to respond. Lack of resources, such as time and personnel, was seen as an obstacle to being able to build a relationship with relatives.

Bakgrund: Sjuksköterskor riskerade att erfara patienters aggressiva uttryck på flera olika platser där hälso- och sjukvård bedrivs. Vissa patienter ifrågasatte sjuksköterskors kompetens, likväl som kvalitén på den vård de fick. Patienter uppgav att en potentiell orsak till detta kunde vara hur hälso- och sjukvården är organiserad. Vissa patienter såg även bristande kommunikation från sjuksköterskor som en potentiell orsak till patienters aggressiva uttryck. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som uttrycker aggressivitet. Metod: En allmän litteraturöversikt med tio artiklar, varav sju med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Resultat: Patienters aggressiva uttryck kunde kopplas till olika orsaker, samt vara av fysisk, verbal eller sexuell karaktär. Att erfara patienters aggressiva uttryck kunde få både fysiska och psykiska följder för sjuksköterskor. Sjuksköterskor uppgav även att de hade svårt att hitta hanteringsstrategier för patienters aggressiva uttryck. Slutsats: För att hälso- och sjukvård ska uppnå kravet på en god vård, i möten mellan patienter och sjuksköterskor, finns ett behov av stöd i hantering av aggressiva uttryck för sjuksköterskor. Det är viktigt att sjuksköterskor visar respekt, samt att ömsesidighet finns i relationen mellan sjuksköterskor och patienter för att vården ska vara vårdande.

Background: There is an increased number of patients who need palliative care. The aim of palliative care is to ease suffering, to support the patients at the end of life and their relatives. Patients express that it is significant to preserve dignity and ability to continue living in accordance with their own norms and values. Purpose: The purpose was to provide an overview of nurses' experiences for caring patients at the end of life. Method: A literature review was applied in which eight qualitative and two quantitative articles were analyzed. Results: Four themes emerged that illuminated nurses' experiences of palliative care at the end of life. The themes were nurses' responsibility and caring, obstacles for nursing care, nurses’ emotional management, inadequate competence, and the need for knowledge development. Conclusions: Nurses experienced that the care they provided focuses on palliative patients' needs and is there based on a holistic view. Time constraints due to patients’ overload and understaffing, and a lack of experience were perceived by nurses as obstacles in palliative care. To manage emotions and increase nurses' knowledge of palliative care, nurses considered the need for knowledge development.

Bakgrund: Patienters upplevelser av bemötande på akutmottagningen visar på att det finns brister som upplevs generera aggressivitet. Patienter upplever att misslyckade vårdrelationer,bemötande, väntetider, oförståelse för triage samt att miljön har påverkan på aggressivitet. Patienter upplever även att sjukdomshistoria och bakgrund eventuellt påverkar aggressivt beteende. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta aggressiva patienter på akutmottagningen. Metod: Allmän litteraturöversikt innefattande sjukvalitativa, fyra kvantitativa samt två artiklar med mixad metod analyserades. Resultat:Fyra teman framkom i resultatet av sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta aggressivitet: sjuksköterskors utmaningar i att bemöta aggressivitet påvisade utmaningar i bemötande avpatienter, kunskapens och stödets betydelse i bemötande påvisade vikten av adekvat kunskapi bemötande av patienter, arbetsmiljöns betydelse i bemötande påvisade hur arbetsmiljön genererade aggressivitet, riskfaktorer hos patienter påvisade att patienters sjukdomshistoria och tidigare erfarenheter påverkade aggressivitet. Slutsats: För att möjliggöra för sjuksköterskor att bemöta patienter på akutmottagningen och uppnå kravet på god vård behövs kunskap och stöd i att förebygga och hantera aggressivitet. Det är av vikt att patienter blir sedda som människor med olika förutsättningar och behov. När sjuksköterskor bemöter patienter som individer möjliggörs en vårdande relation samt möjligheten att nå hälsa.

Bakgrund: I samband med ådlrandet sker många förändringar hos äldre. Förändringarna kan vara kroppsliga, psykologiska eller sociala vilket kan ha en negativ inverkan på äldres välbefinnande. En högre medellivslängd leder således till en ökning av den globala äldre befolkningen vilket ställer ytterligare krav för att förbättra äldres välbefinnande. Problem: En stillasittande livsstil eller en bristande tillgång till meningsfulla aktiviteter kan leda till uppkomst av olika sjukdomar eller att de äldre upplever nedstämdhet. Syfte: Att översiktligt kartlägga betydelsen av aktivitet för välbefinnande hos äldre människor. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på fyra kvalitativa, fem kvantitativa och fyra mixade artiklar. Tre övergripande teman identifierades: betydelse för det själsliga välbefinnandet, betydelse för det kroppsliga välbefinnandet samt betydelse för det sociala välbefinnandet. Resultat: Aktiviteter har visat sig påverka äldre människors kroppsliga, själsliga och sociala välbefinnande. Positiva effekter som de äldre upplevde genom att delta i olika aktiviteter var förbåttrad rörlighet, minskad smärta, förbättrad sömn och aptit, förbättrat humör, ökad självkänsla, förmåga att hantera stress, motverkade känsla av ensamhet samt upplevde en känsla av tillhörighet. Slutsats: Aktivitet ansågs vara ett viktigt verktyg för att kunna uppleva välbefinnande. Kunskap kring aktvitets betydelse för välbefinnandet bör uppmärksammas för att de äldre ska få uppleva meningsfullhet under de sista levnadsåren.

Bakgrund: Vårdmiljön på sjukhus innehåller ett antal olika faktorer, såväl fysiska som mellanmänskliga, vilka i olika hög grad kan påverka patienters möjligheter till återhämtning såväl positivt som negativt. Det kan handla om färgen på väggarna och möjligheten till enkelrum, lika väl som sjuksköterskans bemötande av patienten. Syfte: Att skapa en översikt över vårdmiljöns betydelse för patientens återhämtning på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt. Tolv vårdvetenskapliga artiklar analyserades. Nio med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Resultat: Vårdmiljön kan främja patienternas återhämtning, men den kan likaväl hämma återhämtningen. Faktorer som inverkade på patienternas återhämtning redovisas i fyra teman: Den omgivande miljöns betydelse för patientens återhämtning, vårdmiljöns inverkan på patientens sömnkvalitet, hur inredningens utformning kan påverka patientens återhämtning och det mellanmänskliga mötets betydelse för patientens återhämtning. Här framkommer att utsikt genom fönstret, störande ljud, en hemlik inredning samt kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan är faktorer som på ett eller annat vis påverkar patienternas återhämtning. Slutsats: Patienternas upplevelser tydliggjorde att vårdmiljön, såväl den fysiska som den mellanmänskliga, hade en stor inverkan på återhämtningen. / Background: The healthcare environment at a hospital contains a few different factions, physical aswell as interpersonal. Some of which can deeply impact the patients road to recovery for both good and bad, such as the color of the interior and the potential access to a secluded room. Also the treatment recevied by the nurses plays a big part. Aim: To create a map of the healthcare environments impact for the recovery of the patient. Method: A general literature-overview. Twelve scientifically based articles on healthcare. Nine with qualitative approach and three with quantitative approach. Results: The healthcare environment can promote patients recovery, but it can also inhibit the patients recovery. Factors that influenced the recovery is accounted for in four themes: The surrounding environments meaning for the patients recovery, the healthcare environments impact on the patients sleep quality, the way the interior has been layed out and the interpersonal meeting can also aid the patients recovery. Things like a view out of a window, noises, a home-like interior aswell as communication between the nurses and the patient plays a big part on how the patients is recovering. Conclusions: The patients experience clarified that the healthcare environment, the physical aswell as the interpersonal treatment had a big impact on the recovery of the patient.

Bakgrund: Palliativ vård har i uppgift att främja patienters livskvalitet. Inom palliativ vård har sjuksköterskor ansvaret för vårdandet av patienter, där de ska säkerställa att deras behov, problem och begär tillgodoses. Med detta sagt är kommunikation essentiellt för att inhämta data från patienter. Integritet och värdighet är egenskaper som patienter beskriver är viktiga att få bevara inom vården. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt har utförts. Elva utvalda artiklar har analyserats, varav nio av dessa är kvalitativa och två kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskor erfor att kommunikation är väsentlig inom palliativ vård. Kommunikation kunde belysa patienters behov, problem och begär, då en datainsamling kunde genomföras. Sjuksköterskors erfarenheter visade även att patienters integritet och värdighet ska beaktas med hänsyn. Sjuksköterskor erfor att ha god kunskap i palliativ vård för att bidra med god vård. Tidsbrist var utmärkande som ett hinder för sjuksköterskor. Detta resulterade i att vissa patienter prioriterades medan andra lämnades med mindre vård. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter visade ett stort ansvar inom palliativ vård, bland annat att utgå från patienters behov, problem och begär. Kommunikation är en förutsättning för att identifiera dessa behov, problem och begär. / Background: Palliative care has the task of promoting patients' quality of life. In palliative care are nurses responsible for the care of patients, where they must ensure that their needs, problems and desires are met. With that said is communication essential to obtaining data from patients. Integrity and dignity are qualities that patients describe as important to be allowed to preserve in care. Aim: To create an overview of nurses' experiences of caring for patients in palliative care. Method: A general literature review has been performed. Eleven selected articles have been analysed, of which nine of these are qualitative and two quantitative. Results: Nurses experienced that communication is essential in palliative care. Communication could shed light on patients' needs, problems and desires, as a data collection could be carried out. Nurses' experiences also showed that patients' integrity and dignity should be considered. Nurses experienced that having a good knowledge in palliative care to contribute with good care. The lack of time was distinctive as an obstacle for nurses. This resulted in some patients being prioritized while others were being treated with less care. Conclusion: Nurses' experiences showed a great responsibility in palliative care, including starting from patients’ needs, problems and desires. Communication is a prerequisite for identifying these needs, problems and desires.

Bakgrund: Anhöriga kan uppleva att stödet från sjuksköterskor vid vård i livets slutskede brister. Situationen kring vården i livets slutskede kan vara obekant och i vissa fall skrämmande för de anhöriga och de kan känna sig överväldigade och inte rustade för de känslor som uppkommer samt de beslut som måste fattas. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt. Elva artiklar analyserades utifrån syfte, metod och resultat. I arbetets resultat ingick sex artiklar med kvalitativ metod, fyra med kvantitativ metod och en artikel med mixad metod. Resultat: Tre teman identifierades: Utmaningen att möta anhöriga, Att känna trygghet i att bemöta anhöriga och Anhöriga är viktiga. Att bemöta anhöriga i samband med vård i livets slutskede upplevdes många gånger svårt och emotionellt betungande. När sjuksköterskorna skapade en relation till de anhöriga underlättades vården och omsorgen om patienten. Anhöriga hade en central roll vid vården i livets slutskede. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att bemötande av anhöriga i samband med vård i livets slutskede kan vara utmanande men är en viktig och central del i vården och omsorgen om den döende patienten. / Background: Relatives can feel that the support from nurses in end-of-life care is lacking. The situation regarding palliative care can be unknown territory and, in some cases, frightening for the relatives and they may feel overwhelmed and unequipped for the feelings that arise and the decisions that must be made. Aim: The purpose of this review was to create an overview of nurses’ experiences of interacting with relatives in conjuction with end-of-life care. Method: A general literary review. Eleven articles where analyzed based on purpose, method, and results. The review included six qualitative articles, four quantitative articles and one article with mixed method. Result: Three themes were identified: The challenge of interacting with relatives, Feeling secure in their interacting with relatives and Relatives are important. Dealing with relatives in conjunction with end-of-life care was often experienced as difficult and emotionally burdensome. When the nurses created a relationship with the relatives, the care and nursing of the patient was facilitated. Relatives has a central role in end-of-life care. Conclusion: The nurses’ experiences reveal that interacting with relatives in conjunction with end-of-life care can be challenging but has an important and central part in nursing for the dying patient.