När människan blir patient och kräver inneliggande vård påverkas hela livsvärlden vilket även inkluderar den omgivande miljön. Vårdmiljöns betydelse för återhämtning framkom redan under Florence Nightingales tid. Begreppet vårdmiljö innefattar olika dimensioner som fysisk, psykosocial samt estetiska miljöaspekter. Dessa dimensioner samspelar men kan också leda till konflikter. Hur denna vårdmiljö upplevs är en subjektiv upplevelse bland annat beroende på tidigare erfarenheter. Alla som på något sätt involveras i vårdmiljön påverkas av dess utformning och atmosfär. Syftet var att beskriva vårdmiljöns betydelse för återhämtning utifrån ett patientperspektiv. Metoden som användes för denna studie var en allmän litteraturöversikt, tio vårdvetenskapliga artiklar analyserades (9 kvalitativa och 1 kvantitativ). I resultatet framkom två huvudteman och sju subteman som belyser patienternas upplevelse av vårdmiljön och hur den kan vara både positiv och negativ för återhämtningsprocessen. Ljud och ljus kan upplevas både som en trygghet men också som ett irritationsmoment, och kan där med inverka både positivt och negativt på återhämtningen. Vidare framkommer att patienter försöker distrahera sig från vårdmiljön, bland annat genom att fly undan den på olika sätt. Vårdmiljön blir således en central men subjektiv upplevelse som innefattar flera dimensioner, vilket kan bidra till konflikter. En enskild aspekt av vårdmiljön kan för en del patienter upplevas som en trygghet, medan andra patienter upplever en känsla av otrygghet och kan således påverka återhämtningen olika. Vårdmiljöns utformning kan därför bli svår att anpassa enskilt utifrån patienter, närstående, vårdpersonal eller organisationens behov. / When a person becomes a patient and requires care, the entire life world is affected. The surrounding care environment also has an impact on the life world when a human becomes a patient. The importance of the care environment for recovery already emerged during Florence Nightingale's time. The concept of care environment includes various dimensions such as physical, psychosocial and aesthetic environmental aspects. These dimensions interact but can also lead to conflicts. How this care environment is perceived is a subjective experience depending, among other things, on previous experiences. Everyone who is somehow involved in the care environment is affected by its design and atmosphere. The aim was to describe the importance of the care environment for recovery from a patient perspective. The method used for this study was a general literature review, ten health science articles were analyzed (9 qualitative and 1 quantitative). The results revealed two main themes and seven sub-themes that highlight the patients' experience of the care environment and how it can be both positive and negative for the recovery process. Sound and light can be experienced both as a sense of security but also as an annoyance, and can therefore have both a positive and negative impact on recovery. Furthermore, it appears that patients try to distract themselves from the care environment, including by escaping in various ways. The care environment thus becomes a central but subjective experience that contains several dimensions, which can contribute to conflicts. For some patients, a single aspect of the care environment can be experienced as safe, while other patients experience a feeling of unsafe and can thus affect recovery differently. The design of the healthcare environment can be difficult to adapt individually based on the needs of patients, relatives, healthcare staff or the organisation.

Bakgrund: I sjuksköterskors omvårdnad och ansvar ingår det att bemöta anhöriga vid dödsfall. Tidigare forskning visar dock att det finns brister i sjuksköterskors bemötande och anhöriga önskas bli bemötta med empati och god kommunikation. Bemötandet från sjuksköterskor är avgörande för anhörigas sorgeprocess. Syfte: Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter vid bemötande av anhöriga i samband med dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes på sammanlagt elva artiklar varav sju var av kvalitativ ansats, tre av kvantitativ ansats samt en mixad metod. Resultat: Analysen av artiklarna resulterades i fyra olika teman, professionell utbildning, erfarenheter av vårdmiljön, erfarenheter av organisatoriskt stöd och kommunikationen vid bemötandet. Sjuksköterskor erfor att brist på tid, avsaknad av professionell utbildning samt vårdmiljön påverkade bemötandet till anhöriga. Kommunikationen till anhöriga erfors även vara bristfällig men hade stor betydelse i bemötandet där sjuksköterskor erfor att rak och god kommunikation var hjälpande. Slutsats: Brister upptäcktes hos sjuksköterskors bemötande till anhöriga. Avsaknad på utbildning och förutsättningar bidrog till detta. Med rätt förutsättningar och att bemöta anhöriga som en enhet så kan bemötandet från sjuksköterskor främjas. / Background: In nurse´s nursing care and responsibility it includes attending to relatives in the correlation of death. However, previous research shows that there´s a lack in nurses’ treatment and relatives want to be treated with empathy and good communication. The treatment from nurses is crucial for the grieving process of relatives. Aim: To create an overview of nurses’ experiences of dealing with relatives in correlation with death. Method: A general literature review was conducted on a total of eleven articles, of which seven were of qualitative approach, three of a quantitative approach and a mixed method. Results: The analysis of the articles resulted in four different themes, professional education, experiences of the care environment, experience of organizational support and the communication in the treatment. Nurses experienced that lack of time, lack of professional education and care environment affected the treatment of relatives. Communication was also found to be deficient, but was of great importance in the treatment, where nurses found that straight and good communication was helpful. Conclusion: Shortcomings were discovered in nurses' treatment of relatives. Lack of education and conditions contributed to this. With the right conditions and to treat relatives as a unit, the treatment from nurses can be promoted.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede innebär lindring av fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande för patienter med ett sjukdomstillstånd som inte går att bota. Här är målet att utifrån en holistisk och humanistisk människosyn främja välbefinnande och förbättra livskvalitet för den sista livstiden som patienter har kvar. Vårdformen är en avgörande del av sjuksköterskors arbetsuppgifter och det krävs att de besitter kompetens och färdigheter för vårdande av patienter och stödjande av anhöriga på bästa möjliga sätt. Patienter och anhöriga uttrycker både positiva och negativa erfarenheter av den vård som ges. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt, där tolv artiklar användes varav nio var kvalitativa, två var kvantitativa och en hade mixad metod. Utifrån likheter och skillnader i syften, metoder och resultat granskades och analyserades artiklarna. Resultat: Följande fyra teman identifierades efter analysen av artiklarna: Att möta patienter, Att möta anhöriga, Att förhålla sig till kunskaper och erfarenheter samt Att möta utmaningar vid vård i livets slutskede. Slutsats: Ibland erfor sjuksköterskor komplexa utmaningar gällande bland annat brist på kunskaper, erfarenheter och emotionella utmaningar. Därför krävs en förbättring av dessa för att ge patienter en högkvalitativ vård i livets slutskede. / Background: Palliative end of life care aims to alleviate physical, psychological, social, and existential suffering for patients with an incurable disease. The goal here is to offer care based on a holistic and humanistic approach, promote well-being, and improve the quality of life for the patients last days. This form of care is a crucial part of the nurses’ duty, and it is therefore required that they possess the necessary competence and skills for caring for patients and supporting relatives in the best possible way. Patients and relatives express both positive and negative experiences of the care provided. Purpose: To create an overview of nurses’ experiences of palliative care at end of life. Method: A general literature review, where twelve articles were used of which nine were qualitative, two were quantitative and one was a mixed method. Based on the similarities and differences in purpose, method and results, the articles were reviewed and analysed. Results: The following themes were identified after the analysis of the articles: To meet patients, To meet relatives, To relate to knowledge and experiences and To meet challenges in end-of-life care. Conclusion: Nurses experience complex challenges in end-of-life care such as lack of knowledge and emotional challenges. An improvement in these areas is therefore necessary to provide patients with high-quality end-of-life care.

Bakgrund: I december år 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus vid namn SARS-CoV-2 som orsakade sjukdomen covid-19. Viruset spred sig globalt och hade enligt världshälsoorganisationen smittat mer än 440 miljoner människor i mars 2022. Tidigare forskning belyser att patienter som vårdats på olika avdelningar upplevde en ensamhet på grund av isolering. Pandemin medförde en stor belastning för sjukvården och dess personaldär sjuksköterskorna således haft ett stort ansvar för patienternas omvårdnad under den pågående pandemin. Det är därmed viktigt att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter för att få en förståelse över sjuksköterskans arbete under en pandemi. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med covid-19 på vårdavdelningar.Metod: En allmän litteraturöversikt som innefattar 15 artiklar med både kvalitativ och mixed method ansats. Resultat: I analysen av artiklarna identifierades kategorierna ”Att anpassa sig till en ny arbetssituation”, “att uppleva rädsla för smittan”, “utmaningar med att arbeta i skyddsutrustning” och “professionell- och personlig tillväxt". Slutsats:Anpassningen till den nya arbetssituationen var en stor process som skapade oro medanexponeringen för viruset orsakade en känsla av rädsla. Utmaningar gällande skyddsutrustningen gjorde även att sjuksköterskornas välmående påverkades negativt. Trots detta erfor sjuksköterskor en professionell- och personlig tillväxt av att ha kunnat hantera överväldigande situationer. / Background: In december 2019 a new coronavirus called SARS-CoV-2 was discovered. The virus caused a disease called covid-19 and spread globally. According to the World Health Organization more than 440 million people had been infected in march 2022. Previous research highlights that patients treated for covid-19 experienced loneliness due to isolation. The pandemic entailed a great burden for the healthcare system and its staff where the nurses had a great responsibility for the patients care during the ongoing pandemic. It is therefore important to describe the nurses’ experiences to gain an understanding of the nurse’s work during a pandemic. Aim: To describe nurses experiences of caring for patients with covid-19 in hospital wards. Method: A general literature review that includes 15 articles with both qualitative and mixed method approach. Findings: The analysis of the articles identified the categories; "adapting to a new work situation", " experiencing fear of infection”, “challenges in working with protective equipment” and “professional- and personal growth”. Conclusion: Adapting to a new work situation was a major process that caused concern while the exposure to the virus caused a feeling of fear. Challenges regarding protective equipment also had a negative impact on the nurse’s well-being. Despite this the nurses experienced professional- and personal growth from being able to handle overwhelming situations.