Bakgrund: I tidigare forskning beskrivs anhörigas och vårdpersonalens perspektiv i möten på akutmottagningar. För att skapa en vård med hög kvalitét behöver patienters perspektiv också uppmärksammas. Detta eftersom patienten bör vara i fokus i vården som ges. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga studier analyserats. Resultat: Patienter upplevde att deras behov inte alltid tillfredsställs i möten med vårdpersonal på akutmottagningar. De upplevde att vårdpersonal brister i sin kommunikation vilket skapar en rädsla för att förlora sin autonomi. Patienter kunde uppleva en tillit till vårdpersonalen om de bemöttes med respekt. Patienter kunde uppskatta att inte vara delaktiga i sin vård om de upplevde en tillit till vårdpersonalens kunskap och kompetens. Slutsats: Det kan konstateras utifrån resultatet att patienters behov inte alltid uppfylls i mötet med vårdpersonalen. När behov som respekt, information, djupare samtal och delaktighet möts skapar det positiva upplevelser för patienter samtidigt som det skapar en förtroendefull vårdande relation mellan vårdpersonalen och patienter på akutmottagningar. / Background: Previous research describes the perspectives of relatives and healthcare staff in encounters at emergency departments. Patients’ perspectives need to be noticed in order to provide the care with high quality. This because the patient should be the focus of the care that is provided. Aim: The aim is to create an overview of patients' experiences of encounters with healthcare staff at the emergency department. Method: General literature review where five qualitative and five quantitative scientific articles are analyzed. Results: Patient experience that healthcare staff lack communication, which creates a fear of the patient losing their autonomy. Patients could experience a trust in the healthcare staff if they treated the patients with respect. Patients could appreciate not being involved in their care if they experienced a trust in the competence of the healthcare staff. Conclusion: It can be stated on the basis of results that patients' needs are not always met in the encounters with the healthcare staff. When needs such as respect, information, deeper conversation and participation in the care are met, it creates positive experiences for patients at the same time as it creates a trusting and caring relationship between the healthcare staff and patients.

Bakgrund: I tidigare forskning beskrivs anhörigas och vårdpersonalens perspektiv i möten på akutmottagningar. För att skapa en vård med hög kvalitét behöver patienters perspektiv också uppmärksammas. Detta eftersom patienten bör vara i fokus i vården som ges. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga studier analyserats. Resultat: Patienter upplevde att deras behov inte alltid tillfredsställs i möten med vårdpersonal på akutmottagningar. De upplevde att vårdpersonal brister i sin kommunikation vilket skapar en rädsla för att förlora sin autonomi. Patienter kunde uppleva en tillit till vårdpersonalen om de bemöttes med respekt. Patienter kunde uppskatta att inte vara delaktiga i sin vård om de upplevde en tillit till vårdpersonalens kunskap och kompetens. Slutsats: Det kan konstateras utifrån resultatet att patienters behov inte alltid uppfylls i mötet med vårdpersonalen. När behov som respekt, information, djupare samtal och delaktighet möts skapar det positiva upplevelser för patienter samtidigt som det skapar en förtroendefull vårdande relation mellan vårdpersonalen och patienter på akutmottagningar. / Background: Previous research describes the perspectives of relatives and healthcare staff in encounters at emergency departments. Patients’ perspectives need to be noticed in order to provide the care with high quality. This because the patient should be the focus of the care that is provided. Aim: The aim is to create an overview of patients' experiences of encounters with healthcare staff at the emergency department. Method: General literature review where five qualitative and five quantitative scientific articles are analyzed. Results: Patient experience that healthcare staff lack communication, which creates a fear of the patient losing their autonomy. Patients could experience a trust in the healthcare staff if they treated the patients with respect. Patients could appreciate not being involved in their care if they experienced a trust in the competence of the healthcare staff. Conclusion: It can be stated on the basis of results that patients' needs are not always met in the encounters with the healthcare staff. When needs such as respect, information, deeper conversation and participation in the care are met, it creates positive experiences for patients at the same time as it creates a trusting and caring relationship between the healthcare staff and patients.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede syftar till att främja livskvalitet och lindra lidande hos människor med obotlig sjukdom. En patient som är i livets slutskede kan vårdas inom olika vårdkontexter exempelvis i hemmet eller på sjukhus. Tidigare forskning belyser att både vårdpersonal och patient erfar anhöriga som ett betydelsefullt stöd i livets slutskede.  Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede.  Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på elva artiklar varav nio med kvalitativ ansats och två med kvantitativ ansats.  Resultat: Anhöriga erfor kommunikation och information som väsentliga komponenter för att kunna skapa en förtroendefull relation med vårdpersonal och närstående. Denna relation erfors betydelsefull av anhöriga i hanteringen av förändrade levnadsförhållanden som uppstår när närstående vårdas palliativt i livets slutskede. Anhöriga erfor även ett behov att stödja närstående och framföra dennes önskemål.  Slutsats: Palliativ vård erfors av anhöriga vara av god kvalitet när en förtroendefull relation skapades mellan anhöriga och vårdpersonal. Anhöriga erfor däremot stundtals att de stödjande åtgärderna var bristfälliga. Trots detta hade anhöriga förståelse för bristerna och var fortsatt positivt inställda till närståendes palliativa vård i livets slutskede. / Background: Palliative care aims to promote quality of life and alleviate suffering in people with incurable disease. A patient who is at the end of life can be nurtured in different care contexts, for example at home or in hospital. Previous research highlights that healthcare professionals and patients experienced relatives as an important support at the end of life. Purpose: The purpose was to describe relatives experiences of palliative care at the end of life. Method: A general literature review based on eleven articles of which nine with qualitative method and two with quantitative method.  Results: Relatives experienced communication and information as essential components to be able to create a trusting relationship with healthcare professionals and patients. Trusting relationships are important by relatives in dealing with changing living conditions that occur when patients are treated palliatively at the end of life.  Conclusion: Palliative care is experienced by relatives to be of good quality when a trusting relationship was created between relatives and caregivers. Relatives however experienced the supporting measures as deficient. Despite this, relatives understood the shortcomings and continued to have a positive attitude towards the palliative care of patients in the end-of-life phase.

Bakgrund: Palliativ omvårdnad bör utföras utifrån en humanistisk helhetssyn med utgångspunkt i att upprätthålla livskvalitet och autonomi. Patienter och anhöriga eftersträvade välfungerande kommunikation och stöd för att kunna förberedas inför döden och lindra lidande. Patienter och anhöriga påverkades negativt av sjuksköterskors bristande kompetenser och kommunikation samt vid otrygga vårdmiljöer. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ omvårdnad. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes och tolv artiklar analyserades, varav tio artiklar var kvalitativa och två artiklar kvantitativa. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman gällande arbetsrelaterade utmaningar, kommunikation, emotionella erfarenheter och vårdrelationer. Sjuksköterskorna beskrev arbetsrelaterade utmaningar som bristande kompetenser, försvårade samarbeten, hög arbetsbelastning och tidsbrist. Sjuksköterskorna beskrev att välfungerande kommunikation underlättade omvårdnadsarbete, medan bristfällig försvårade. Sjuksköterskorna beskrev att palliativ omvårdnad medförde emotionella utmaningar, men att det inte var enbart negativt utan bidrog till utveckling. Slutligen beskrev sjuksköterskorna betydelsen av att etablera vårdrelationer inom palliativ omvårdnad. Slutsats: Palliativ omvårdnad var komplex att utföra. Sjuksköterskorna var i behov av kompetensutveckling och gynnsamma arbetsmiljöer för att utförande av palliativ omvårdnad skulle kunna förbättras. Välfungerande, respektfull kommunikation bidrog till att värdighet hos patienter och anhöriga upprätthölls. Reflektion var en strategi som bidrog till utveckling. Etablerade vårdrelationer och personcentrerad omvårdnad var väsentliga för palliativ omvårdnad. / Background: Palliative care should be carried out based on a humanistic holistic view with the starting point of maintaining quality of life and autonomy. Patients and relatives strived for well-functioning communication and support in order to prepare for death and alleviate suffering. Patients and relatives were negatively affected by nurses’ lack of competence and communication and by an unsafe care environment. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of palliative care. Method: A literature review was conducted and twelve articles were analyzed, of which ten articles were qualitative and two articles were quantitative. Result: Four themes were identified in the results about work-related challenges, communication, emotional experiences, and care relationships. The nurses described work-related challenges such as lack of competence, difficult collaboration, high workload, and lack of time. The importance of communication was made clear when well-functioning communication made the work easier and when poor communication made the work difficult for the nurses. The nurses described emotional distress in palliative care. Emotional distress did not only have a negative impact but contributed to development. Finally, the nurses described the importance of establishing care relationships within palliative care. Conclusion: Palliative care was complex to perform. The nurses needed competence development and favorable working environments so that performance of palliative care could be improved. Well-functioning, respectful communication contributed to maintaining the dignity of patients and relatives. Reflection was an important strategy that contributed to development. Established care relationships and person-centred care were essential to palliative care.

Bakgrund: God vård präglas av sjuksköterskor som bryr sig om sina patienter, ger dem av sin tid och gör det lilla extra. Vidare är medlidande en viktig egenskap för att uppnå en god vård och för att kunna visa andra medlidande behöver sjuksköterskor vara självmedkännande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hitta kraft till att vårda. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes där 12 artiklar valdes ut och analyserades. Resultat: Det framkom fyra teman i resultatet: Arbetsmiljö och stöd, Kunskap och utveckling, Vårdande egenskaper och Egenvård vid medkänslotrötthet. Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter var att de behövde en stödjande arbetsmiljö och möjlighet att utvecklas i arbetet för att hitta kraft till att vårda. Vidare framkom det att egenvård och självmedkänsla var viktiga faktorer för att undvika medkänslotrötthet. Slutsats: Sjuksköterskor måste få tillåtelse att visa sig själva egenvård och självmedskänsla och stödjas av arbetsgivare och kollegor för att hitta kraft till att fortsätta vårda och inte drabbas av medkänslotrötthet. Arbetsgivare behöver lägga större vikt vid att stödja sjuksköterskor för att undvika en hög personalomsättning på grund av att de inte orkar fortsätta vårda. / Background: Good care consists of nurses who care about their patients, give them of their time and does more than just the necessary. Compassion is an important trait to achieve good care and nurses needs to be self-compassionate to be able to show compassion to others. Aim: To describe nurses experiences of finding strength to care. Method: A general literature review was performed where 12 articles were chosen and analyzed. Results: The result revealed four themes: Work environment and support, Knowledge and development, Caring behaviors and Self-care when dealing with compassion fatigue. The result showed that nurses experienced that they needed a work environment that supported them and gave them the opportunity to develop in their work to find strength to care for others. Furthermore, it emerged that self-care and self-compassion was important to avoid compassion fatigue. Conclusion: Nurses needed permission to be self-caring and self-compassionate and to be supported by employers and colleagues to find the strength to continue caring and avoid compassion fatigue. Employers need to focus more on supporting nurses to avoid high turnover because they cannot find the strength to continue caring.

Bakgrund: En del patienter som söker hälso- och sjukvård har ett annat modersmål än vad som talas i landet de söker vård. Det leder till svårigheter att erbjuda vård och problem med att tillgodose information om hälsoåtgärder till patienten. Tidigare forskning visar på de problem patienter upplever i sådana situationer. Problem: Missförstånd kan uppstå mellan sjuksköterska och patient när de inte talar samma modersmål. Patienter kan inte beskriva sina symtom vilket leder till svårigheter att få sina omvårdnadsbehov tillgodosedda. Detta kan leda till att patienter känner sig diskriminerade och upplever att de inte får den vård de har behov av. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation i omvårdnadsarbetet med patienter som har ett annat modersmål. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med 11 artiklar, varav nio kvalitativa, en kvantitativ och en mixed method. Resultat: När översättning med tolk användes underlättades kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten. Missförstånd minskade i informationsutbytet vilket bidrog till att omvårdnaden förbättrades. Patienternas oro avtog då de delgavs information som de förstod. Det var likaså viktigt att avsätta tid för kommunikationen med patienterna med ett annat modersmål. Slutsats: När sjuksköterskor har stöd i kommunikationen med patienter med ett annat modersmål bidrar det till bättre omvårdnad. / Background: Some patients seeking healthcare have a different mother tongue than what is spoken in the country seeking healthcare in. This leads to difficulties in providing care and information on health measures to patients. Research shows the problems patients experience in such situations. Problem: Misunderstanding can occur between nurse and patients when the same language is not spoken. Difficulties in describeing symptoms can lead to difficulties in meeting patients caring needs. Patients can feel discriminated and experiencing not receiveing the care they need. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of communication when caring for patients who have a different mother tongue. Method: A general literature review was conducted with 11 articles, nine were qualitative, one quantitative and one mixed method. Result: Use of interpretor in translation facilitated communication between the nurse and the patient. Misunderstandings decreased in the information exchange, which contributed to nursing improvement. The patients' concerns subsided as they understood the information. It was important to set aside time for the patients with another mother tongue. Conclusions: When nurses have support in communication with patients with another mother tongue contribute to a better care.

Bakgrund: Allt fler personer kontaktar sjukvården via telefon och det medför att telefonrådgivning är ett växande område inom hälso- och sjukvården. Den gör det möjligt för sjuksköterskor och personer som ringer in att skapa en relation trots distans. Telefonrådgivningen gör sjukvården mer effektiv och avlastar de fysiska vårdmiljöerna. Problem: Personer som ringer in upplever att de inte blir uppmärksammade i samtalen och att sjuksköterskorna som arbetar med telefonrådgivning brister i bemötandet. Det framkommer även att de saknar det fysiska stödet från sjuksköterskorna. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning. Metod: Allmän litteraturöversikt innehållande kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Det framkom fyra teman, de var arbetsmiljön som ett hinder eller en möjlighet, svåra samtal en del av arbetet, anamnesupptagningens betydelse och vikten av att ha kunskap och kompetens. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter visade att de tyckte att det var svårt att bedöma utan att kunna se personen samtalet gällde. I framtiden bör telefonen kompletteras med kamera och allmänsjuksköterskor bör ha mer utbildning i att kommunicera och av att använda det vårdande samtalet för att skapa relation och förståelse.

Bakgrund: Vårdpersonal upplever att stödet till närstående i samband med dödsfall är bristande. Det beskrivs av vårdpersonal att tydlig kommunikation och information är grundpelare för att de närstående ska känna trygghet till vården. Det som förhindrar detta sägs vara tids- och resursbristen men även bristen av kunskap kring vårdandet av närstående i samband med dödsfall. Syfte: Att skapa en översikt över närståendes erfarenheter i samband med dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderar tio artiklar med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats. Resultat: I examensarbetet framkom vad som både behövs och uppskattas av närstående i samband med dödsfall. Närståendes erfarenheter visar på att vårdpersonal har en betydande roll i vårdandet. Det framkom av närstående att dom uppskattade när vårdpersonal kunde kommunicera och vara tydlig i informationen som gavs, ge stöd med visad empati och medkänsla och att göra patienter och närstående delaktiga i samband med dödsfall. Slutsats: Närståendes erfarenheter visar på att kommunikation, delaktighet och stöd i samband med dödsfall har ett viktigt samspel och en central roll för att närstående ska uppleva god vård. / Background: Nursing staff feels that support for relatives at the time of death is lacking. It is described by nursing staff that communication and information are the keystones for the relatives to feel safe with the care that is provided. What prevents this is said to be the lack of time and resources, but also the lack of knowledge about caring for relatives at the time of death. Aim: To create an overview of relatives' experiences at the time of death. Method: A general literature review that includes ten articles with a qualitative approach and one with a quantitative approach. Results: The degree project revealed what is both needed and appreciated by relatives at the time of death. Relatives' experiences show that nursing staff have a significant role in care. It emerged from relatives that they appreciated when nursing staff could communicate and be distinct in the information provided, provide support with shown empathy and compassion and involve patients and relatives at the time of death. Conclusion: Relatives' experiences show that communication, participation and support in connection with deaths have an important interaction and a central role for relatives to experience good care.

Bakgrund: Patienter och närstående upplever ofta rädsla och oro till den kommande döden. De söker därför många gånger efter någon som kan hjälpa och följa patienterna i vårdprocessen. Patienterna upplever att sjuksköterskorna inte har den tid som patienterna önskar. Bemötandet som sjuksköterskorna har med närstående brister vid tillfällen. Syfte: Att studera sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i livets slut. Metod: En allmän litteraturöversikt. Tolv artiklar, varav nio kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod, analyserades utifrån syfte, metod och resultat. Resultat: Fyra teman framkom: Kommunikation vid vård i livets slut, Relationer i vårdandet av patienter och närstående, Sjuksköterskornas tidigare erfarenheter och kunskaper samt Emotionell påverkan hos sjuksköterskorna i den palliativa vården. Kommunikation med patienter och närstående erfors ibland som svårt. Genom att upprätthålla en vårdande relation kunde patienterna få en bra sista tid i livet. För att uppnå detta var det viktigt för sjuksköterskorna att ha ett bra samarbete med närstående och annan personal. Slutsats: Att vårda patienter i livet slut är svårt och något som är viktigt för sjuksköterskorna att ha förståelse över, då det sker oberoende av vårdinrättning. För att vara förberedd behöver sjuksköterskorna kompetens och erfarenhet i hur det är att möta patienter i livets slut. / Background: Patients and their close ones often experience anxiety about death. As a result, they are often searching for someone who can help them through the caring process. The experience of the patients is that nurses doesn’t always have time for them. Aim: To study nurses’ experiences of palliative care at end of life. Method: A general literary review. Twelve articles, nine qualitative, two quantitative and one mixed method, where analyzed based on aim, method, and results. Result: Four themes emerged: Communication in care at end of life, Relationships in care with patients and close ones, The nurses’ previous experiences and knowledge and Emotional impact on nurses in the palliative care. Communication with patients and relatives are often experienced as difficult. By maintaining a caring relationship, patients can have a good last time in life. To facilitate this, it is important for the nurse to have good collaboration with relatives and staff. Conclusion: Caring for patients at the end of life is difficult and something that is important for the nurse to understand, regardless of care institution. To be prepared, the nurses need competence and experience in what it is like to meet patients at the end of life.

BAKGRUND: Begreppet personcentrerad vård är den vård som ges utifrån patientens egna förutsättningar, vilket även bygger på relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Personcentrerad vård lägger främst tonvikt på partnerskap, delat beslutsfattande och samarbete. Sjuksköterskor är enligt lag ansvariga att förse patienter med en väl anpassad personcentrerad vård. Patientdelaktigheten samt patientberättelserna är två centrala erfarenheter som gynnar personcentrerad vård. Tidigare forskning visade att patienter samt anhöriga upplevde att sjuksköterskans kommunikation, vårdrelation och det pedagogiska förhållningssättet samt erfarenhet är centrala aspekter att ta hänsyn till i personcentrerad vård. SYFTE: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge personcentrerad vård. METOD: Allmän litteraturöversikt genomfördes för detta examensarbete. 11 Kvalitativa artiklar och 2 kvantitativa artiklar valdes och analyserades. RESULTAT: I resultatet framkom det tre teman, vilket beskrev sjuksköterskors erfarenheter av att ge personcentrerad vård. Dessa teman är: att skapa goda relationer, att kommunicera samt att utveckla sjuksköterskans kompetenser. Erfarenheterna som påverkade personcentrerad vård utifrån sjuksköterskors perspektiv inkluderade bland annat patienters och anhörigas delaktighet, men även samarbetet mellan professionerna. SLUTSATS: I slutsatsen framkom det att skapa goda relationer baserad på ömsesidighet med patienter, anhöriga och arbetsteamet.