Bakgrund: En miljard människor i världen lever med hypertoni. Hypertoni är en riskfaktor till flera allvarliga sjukdomar och dödsfall. Med behandling i ett tidigt stadium kan risken för komplikationer minska. Följsamheten till egenvård vid hypertoni är relativt låg och alla patienter hanterar sina egenvårdsstrategier på olika sätt. Hur patienter upplever egenvården påverkas av flera olika erfarenheter. Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna personer upplever egenvården vid hypertoni. Metod: En litteraturöversikt som innefattade tio kvalitativa artiklar gjordes. Analysarbetet utfördes baserat på Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet baserades på tre huvudkategorier. I resultatet belystes vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal gav deltagare kunskap och information om sjukdomen. Det framkom hur hälso- och sjukvårdspersonals bemötande och stöd påverkade hur väl egenvården utfördes. Deltagare upplevde svårigheter att följa ordinerade livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling. Personligt stöd underlättade för deltagarna att utföra egenvårdsåtgärder. Slutsats: Patienter upplevde en tydlig brist i egenvården vid hypertoni. Följsamheten till olika egenvårdsåtgärder kunde öka och bli bättre när rätt kunskap, information och bemötande gavs till deltagarna. Slutsatsen beskriver att hälso- och sjukvårdspersonal behöver mer utbildning om hur varje patient kunde stärkas till en bättre egenvård. / Background: One billion people around the world is living with hypertension today. Hypertension is a riskfactor for developing many other serious diseases, even death. With treatment in an early stage, the risk of complications can be reduced. This can be done by lifestyle changes and with help and support from healtcare professionals. Despite this, the adherence to self-care in hypertension is relatively low. How the participants experienced the self-care were influenced by many different lived experiences. Aim: The aim was to describe how adults experiences hypertension self-management. Method: A litterature overview with ten qualitative articles were made. The analysis were made based on Friberg’s five-step model. Results: The results were based on three main categories. In the result the importance of healthcare professionals giving correct information about the disease emerged. Participants also described how the support and personal treatment affected their adherence to self-care. Participants described that they had difficulties with adherence to lifestyle changes and drug treatment. Participants experienced that personal support could help the participants to manage the self-care.  Conclusion: Patients experienced a lack in the self-care of hypertension. The adherence to different types of self-care and self-management could be better when the right knowledge, information and treatment is given. The conclusion was that healthcare professionals needed more education about how to strengthen and motivate the patients to a better self-care.

Bakgrund: Ett känslomässigt lidande har observerats hos familj och anhöriga då närstående drabbats av akut sjukdom. Familjekonstellationer kan se olika ut, gemensamt är att alla anhöriga runt omkring den som insjuknat påverkas i dessa situationer. Anhöriga har rättigheter beskrivna i lagtext och sjuksköterskan ska enligt kompetensbeskrivning och lagar samarbeta med patient och anhöriga i utformandet av vården.  Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av vården vid akut sjukdom. Metod: Designen är en litteraturöversikt. Sökmotorer som användes var Cinahl och PubMed. Resultatet baseras på tretton artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats.  Resultat: Fem kategorier identifierades utifrån anhörigas upplevelser, dessa är: “behovet av närhet”, ”vårdens inverkan i känslokarusellen”, ”kommunikationen och informationens betydelse”, ”att vara involverad i vården som anhörig” samt ”stödet i vården och upplevelser från den”. Slutsats: Närheten är viktig för att främja hälsa och den känslomässiga påfrestningen kräver olika slags stöd. Interaktionen grundar sig i information och kommunikation mellan vårdpersonal och anhöriga. Individanpassad information ger en tillit till vården och kan därmed vara ett verktyg för att stödja anhöriga. Anhöriga har på olika sätt behov av att vara involverade. / Background: An emotional suffering has been observed in family and relatives when a loved one is affected from acute illness. Family constellations may look different, common is that all relatives around the person who is ill are affected in these situations. Relatives have rights described in the legal text. According to the competence description and laws, the nurse shall cooperate with the patient and relatives in the design of the care.  Aim: To describe relative’s experiences of care in acute illness.  Methodology: The design is a literature review. Chosen databases was Cinahl and PubMed. The result is based on thirteen articles, qualitative and quantitative approach.  Results: Five categories were identified based on the relatives' experiences, these are: "the need of proximity", "the impact of care in the emotional carousel", "the communication and the importance of information", "being involved in the care as a relative" and "support given in the care and experiences from it". Conclusion: Proximity is important in promoting health and the emotional stress requires different kinds of support. The interaction is based on information and communication between healthcare professionals and relatives. Individualized information provides confidence in healthcare and can be used as a tool in supporting relatives. Relatives need in different ways to be involved.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnos som kvinnor världen över drabbas av. Metastaserad bröstcancer (MBC) innebär att bröstcancern har bildat dottertumörer. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar livskvalitet som individens uppfattning av sin livssituation i relation till rådande kultur och normer, och i förhållande till sina egna mål, förväntningar, värderingar och intressen. För att mäta livskvaliteten används mätinstrument i forma av enkäter och skalor som innehåller frågor som är indelade i olika områden som påverkar livskvaliteten. Enligt Erikssons omvårdnadsteori är hälso- och sjukvårdens huvudsakliga uppgift att lindra lidandet hos den lidande människan som lever med en sjukdom. Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos kvinnor skriv med metastaserad bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Kvinnor som har metastaserad bröstcancer har en lägre livskvalitet jämfört med kvinnor som har en annan form av bröstcancer. Faktorer som påverkar livskvaliteten kan beskrivas utifrån fyra kategorier; livskvalitet relaterat till typ av metastasdiagnos, livskvalitet relaterat till sjukdomstid, livskvalitet relaterat till behandling och livskvalitet relaterat till kvinnans rollfunktion med underkategorin livskvalitet relaterat till kvinnans ålder.  Konklusion: Resultatet visar en majoritet av kvinnorna upplever en lägre livskvalitet efter besked om sin MBC-diagnos. Den minskade livskvaliteten resulterar i ett livslidande och sjukdomslidande hos kvinnorna. Det är av stor av vikt att sjuksköterskan ser till den lidande kvinnan och beaktar hennes behov och upplevelser. Sjuksköterskan bör även arbeta familjecentrerat för att kunna ge den bästa vården för kvinnan och hennes familj. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis that women worldwide experience. Metastatic breast cancer (MBC) means that the breast cancer has formed daughter tumors. The World Health Organization (WHO) defines quality of life as the individual's perception of his or her life situation in relation to current culture and norms, and in relation to his or her own goals, expectations, values and interests. To measure the quality of life, measuring instruments in the form of questionnaires and scales, used that contain questions that are divided into different areas that affect the quality of life. According to Eriksson's nursing theory, the main task of health care is to alleviate the suffering of the suffering person who lives with a disease. Aim: The aim is to highlight which factors affect the quality of life of women with metastatic breast cancer. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Result: Women who have metastatic breast cancer have a lower quality of life compared to women who have a different form of breast cancer. Factors that affect the quality of life can be described by four categories that are; quality of life related to type of metastasis diagnosis, quality of life related to disease time, quality of life related to treatment and quality of life related to the woman's role function with the subcategory quality of life related to the woman's age. Conclusion: Most of the women in the thesis work experience a lower quality of life after being informed of their MBC diagnosis. The diminished quality of life results in a life-long and disease-suffering of women. It is of great importance that the nurse looks to the suffering woman and considers her needs and experiences. The nurse should also work family-centered in order to provide the best care for the woman and her family.

Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt den amerikanska civilreligionen visar sig inom den amerikanska militären och hur den kan inverka på eventuella föreställningar om och påverka identiteten hos de amerikanska soldaterna. Studien genomförs med hjälp av en litteraturöversikt och dess material består av vetenskapliga artiklar. De teoretiska perspektiv som används inom studien är Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns kunskapssociologi i kombination med den Social identitetsteori som presenteras av Antoon Geels och Owe Wikström. Ur studien framkom i huvudsak tre slutsatser. Den första slutsatsen är att den amerikanska civilreligionen visar sig inom den amerikanska militären bland annat via den nära relation som finns mellan nationen, militärverksamheten och soldaterna. Slutsats nummer två är att den amerikanska civilreligionen kan inverka på föreställningar om den amerikanska soldaten exempelvis genom objektivering. Den tredje slutsatsen är att den amerikanska civilreligionen kan påverka de amerikanska soldaternas identitet via den amerikanska militärverksamheten. Sådan påverkan är möjlig genom depersonalisation och synkroniserade utseenden. Av studien dras även slutsatsen att det finns behov av mer forskning inom ämnesområdet.

Bakgrund: Urininkontinens är ett globalt folkhälsoproblem och mest förekommande hos kvinnor. Ur ett samhällsperspektiv ses urininkontinens som ett dolt problem då många kvinnor avstår från att söka vård, vilket kan orsaka ett lidande som i sin tur kan påverka livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur urininkontinens påverkar kvinnors livskvalitet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 stycken vetenskapliga artiklar, varav 13 stycken kvantitativa och två stycken kvalitativa vetenskapliga studier.  Resultat: Urininkontinens påverkade kvinnors livskvalitet negativt. Fem tydliga kategorier som påverkade kvinnors livskvalitet framkom:  Begränsningar i dagliga aktiviteter, Påverkan på det sociala livet, Påfrestning på samlivet, Känslor av rädsla och oro samt Känslor av skam och skuld. Slutsats: Många kvinnor med urininkontinens känner skam, skuld och oro och på grund av detta är det få som söker vård för sina besvär. Sjuksköterskan har en viktig roll att skapa en positiv vårderfarenhet för att få kvinnor att känna förtroende för sjukvården och våga söka hjälp. Att öka kunskapen om urininkontinens i samhället kan göra att det känns tryggare att prata om detta ämne. / Background: Urinary incontinence is a global public health problem and most common among women. From a societal perspective, urinary incontinence is seen as a hidden problem as many women refrain from seeking care, which can cause a suffering which in turn can affect the quality of life Aim: The purpose of this literature review was to describe how urinary incontinence affected women's quality of life. Method: A literature review based on 15 scientific articles, of which 13 qualitative and two quantitative scientific studies. Result: Urinary incontinence adversely affected women's quality of life. Five clear categories that affected women's quality of life emerged: Restrictions on daily activities, Impact on social life, Stress on cohabitation, Feelings of fear and anxiety and Feelings of shame and guilt. Conclusion: Many women with urinary incontinence feel shame, guilt and anxiety because of this, few are seeking care for their discomfort. The nurse has an important role in creating a positive nursing experience in order to get the women to feel confident in the healthcare and dare to seek help. Increasing knowledge about urinary incontinence in society can make it feel safer to talk about this subject.

Bakgrund: Fysisk aktivitet korrelerar med både fysiska och psykiska hälsomarkörer. Vid ökad ålder minskar den fysiska aktiviteten och färre når de gällande rekommendationerna. Skolinterventioner kan vara relevanta åtgärder för att öka ungas fysiska aktivitet då mycket av unga individers tid spenderas på skolor. Tidigare forskning indikerar att det är svårt att uppnå varaktiga effekter genom skolinterventioner. Det kan krävas långvariga interventioner för att en ökad fysisk aktivitet ska kunna bibehållas bland skoleleverna. För att interventionerna ska kunna pågå under långa perioder är det nödvändigt att de är egenimplementerade vilket innebär att samhällsaktörerna själva håller i interventionerna. Syfte: Att undersöka effekten på fysisk aktivitet hos långvariga, egenimplementerade skolinterventioner med målet att öka fysisk aktivitet hos äldre unga. Metod: En systematisk översikt och metaanalys genomfördes. SPORTDiscus, PsycINFO, MEDLINE, CINAHL, SCOPUS, ERIC och Web of Science granskades efter RCT-studier som avslutades med minst 6 månaders egenimplementerad intervention. Endast studier som använde objektiva mätmetoder inkluderades. Subgruppsanalyser genomfördes för att hitta samband mellan särskilt framtagna faktorer och förbättrad interventionseffekt. De utfall som undersöktes var daglig måttlig- till högintensiv fysisk aktivitet (eller ”moderate to vigorous physical activity”, MVPA) i minuter, daglig procentuell MVPA och daglig fysisk aktivitet på lätt, måttlig eller hög intensitet. Resultat: Totalt nio studier inkluderades och sju av dem visade positiva effekter. Positiva effekter noterades för alla utfall utom daglig procentuell MVPA. Bland studierna som ingick i metaanalysen fanns det en positiv effekt för daglig MVPA i minuter med 2.04 (95% CI, 0.02, 4.05; P=0.05). Subgruppsanalysen visade att föräldrainvolvering och involvering av båda könen ledde till bäst interventionseffekter. Konklusion: Denna studie visar att långvariga egenimplementerade skolinterventioner har en liten effekt på fysisk aktivitet på samtliga intensitetsnivåer. Evidensen har dock sina begränsningar och mer framtida forskning krävs. / Background: Physical activity correlates with both physical and psychological health markers. With increased age the physical activity levels decrease and less people reach the recommendations. School interventions can be relevant solutions to improve physical activity among youth since they spend a lot of time in school. Earlier research indicate that it is hard to obtain maintainable effects from school interventions. What might be needed are long-lasting interventions to maintain the improved physical activity levels among the students. For the interventions to last in the long-term it is necessary for them to be self-implemented, meaning that the social actors implement the interventions. Purpose: To investigate the effects on physical activity in long-term, self-implemented school interventions with the aim to increase physical activity among older youth. Methods: A systematic review and meta-analysis was conducted. SPORTDiscus, PsycINFO, MEDLINE, CINAHL, SCOPUS, ERIC and Web of Science were searched for RCT studies ending with at least 6 months of self-implemented intervention. Only studies using objective measurement methods were included. Sub-group analyses were performed to find correlations between certain composed factors and an improved intervention effect. The measures which were investigated were daily moderate to vigorous physical activity (or MVPA) in minutes, daily percentage of MVPA and daily physical activity on light, moderate or vigorous intensity. Results: A total of nine studies were included and seven of them showed positive effects. Positive effects were found for all measures except daily percentage of MVPA. Among the studies included in the meta-analysis there was a positive effect for daily MVPA in minutes with 2.04 (95% CI, 0.02, 4.05; P=0.05). The sub-group analysis showed that parental involvement and an involvement of both genders led to the best intervention effects. Conclusion: This study shows that long-term self-implemented school interventions have a small effect on physical activity in all intensities. The evidence has its limits though and more future research is needed.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom och en av de sjukdomar som ökar kraftigasti världen. Behandlingen består av att patienten gör flera olika livsstilsförändringar i form avegenvård. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja, motivera och undervisa patienten idetta och det är därför viktigt att sjuksköterskor ökar sin kunskap om hur patienter uppleveregenvård. Syfte: Beskriva patientens upplevelse av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Enlitteraturöversikt som baseras på 15 kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Desystematiska sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I dennalitteraturöversikt framkom flera faktorer som både främjar och hindrar utförandet avegenvård. Dessa presenteras under två huvudkategorier och sju underkategorier. Faktorersom upplevdes främja egenvården var att patienten hade en god relation till sjukvården, enhög egenvårdskapacitet samt kunskap och stöd från familj. Faktorer som upplevdes hindraen god egenvården var brist på kunskap, information och motivation men även bristandestöd från familj och vänner. Diskussion: Patienter med diabetes typ 2 har olika upplevelseroch behov av egenvård. Det är viktigt att sjuksköterskan i samråd med patienten identifierarstrategier som förbättrar patientens egenvårdsförmåga. Sjuksköterskan bör ge patientenadekvat information samt stötta och motivera patienten till att utföra en god egenvård.Slutsats: Det är betydelsefullt att sjuksköterskan har kunskap om patienters upplevelse avegenvård för att kunna stärka patientens egenvårdskapacitet samt öka patientens compliancetill behandling och på så sätt kunna bedriva en effektiv och god vård. / <p>Godkännande datum: 2018-11-06</p>

Höga nivåer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dålig bemanning, mycket vikarier, schemaomläggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dåligt stöd från huvudman. Relativt mycket forskning är gjord om stress allmänt hos sjuksköterskor, betydligt mindre är skrivit om stress bland sjuksköterskors som vårdar döende patienter i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Sjuksköterskor som vårdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som väcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrändhet. Palliativ vård ställer höga krav på sjuksköterskan i fråga om på faktakunskap, omdöme och erfarenhet. Att få förståelse för orsaker till negativ stress hos sjuksköterskor i arbete med palliativa patienter är av största betydelse då denna stress i slutändan påverkar vården och bemötandet av den döende och dess familj samt sjuksköterskornas välbefinnande.Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stress i arbetet med döende patienter inom palliativ vård samt vilka faktorer som leder till den negativa stressen. Tio vetenskapliga artiklar motsvarande syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vissa stressfaktorer som kommit fram i resultatet är vanliga inom sjuksköterskeyrket men vissa, exempelvis död och döende, är specifika vid vård av patienter i livets slutskede. Diskussionen förs över de stressupplevelser som är liknande för alla arbetsområden inom sjuksköterskeyrket men framför allt över det som är specifikt för dem som arbetar med palliativ vård, där några exempel är upplevelse av hjälplöshet, känsla av att svika patienter, otillräcklighet, för lite kunskap om palliativ vård, gränser mellan profession som sjuksköterska och relation med patienten och anhöriga samt sorg och oro över patienterna och de anhörigas situation. Kunskaper som framkommer i detta arbete kan användas för att få ökad förståelse av fenomenet stress vid vård av palliativa patienter och dess följder. Mera svensk forskning inom området kan vidare utveckla kunskaper beträffande sjuksköterskors upplevelser, vilka behov som finns samt vilka åtgärder som kan minska negativ stress. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund: Förekomsten av diabetes har under de senaste 20 åren ökat tillsammans med övervikt och fetma. Ca 90% av alla med diagnosen diabetes har typ 2. Egenvård är en viktig del för att bromsa sjukdomsförloppet.Syfte: Att undersöka sjuksköterskans betydelse vid egenvård för patienter med diabetes mellitus typ 2.Metod: Litteraturöversikten innehöll mestadels kvantitativa studier men även kvalitativa studier. Litteratursökning gjordes i PubMed och CINAHL, där 17 studier valdes ut efter kvalitets- och relevansbedömning.Resultat: Majoriteten av studierna visade att sjuksköterskeledd vård förbättrade patienters HbA1c och andra värden såsom vikt, kolesterolhalt och blodtryck. Även förändringar i egenvårdsrutiner samt psykosociala barriärer uppmärksammades. Resultatet påvisade även patienternas upplevelse av vården genom kvalitativa studier.Diskussion: Litteraturöversiktens resultat stöttades av annan litteratur och relaterades till grunderna i Penders omvårdnadsteori. Sjuksköterskans betydelse kopplades till aspekter som var relevanta för framgångsrik vård av DMT2.Slutsats: Sjuksköterskans roll är komplex gällande egenvård för patienter med DMT2. Den innefattar många delar, detta gör det till en svår roll men också en betydelsefull sådan. Vidare forskning rekommenderas gällande ämnet. / <p>Godkännande datum: 2018-12-06</p>