Bakgrund: Cancer i huvud- och halsområdet är den sjätte vanligaste cancerdiagnosen i världen. Begreppet huvud- och halscancer innefattar läppcancer, cancer i näsa och bihålor, i munhåla och svalg, struphuvud, på stämbanden och i spottkörtlarna. De vanligaste behandlingsformerna är kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling. Sjukdomen och behandlingen innebär ofta svåra fysiska, psykiska och sociala biverkningar för patienten. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans kunskaper och färdigheter inom området och i omvårdnaden av dessa patienter. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter med huvud- och halscancer kan uppleva behandlingsrelaterade biverkningar och hur dessa kan hanteras. Metod: En litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar granskades. Resultat: Resultatet presenteras i tre övergripande teman som även innehåller underteman. De tre huvudteman är; Lidande och upplevelsen av behandlingsrelaterade biverkningar, Omvårdnadsrelaterade upplevelser samt Hopp och mening. Slutsats: Patienter med huvud- och halscancer upplever sin sjukdom och behandling på många olika sätt. Sjukdomen i sig innebär en mångfacetterad problematik med både fysiska, psykiska och sociala aspekter. Oavsett behandlingsform drabbas patienten av biverkningar av varierande grad. För att hantera dessa biverkningar använder sig patienter av olika strategier och vissa gynnsamma aspekter av sjukdom som exempelvis ny positiv livsåskådning kan påvisas. Klinisk betydelse: Genom att belysa vilka problemområden som upplevs som mest betungande kan sjuksköterskor lättare söka lindra dessa. De positiva strategier som beskrivs kan av sjuksköterskan användas för att stärka patientens möjlighet till egenvård. / Background: Head and neck cancer is the worlds´ sixth most common malignancy. Head and neck cancer includes cancer in the lip, nasal cavity and the paranasal sinuses, the oral cavity, in the pharynx and larynx, in the glottis and in the salivary glands. The most common used treatments are surgery, radiotherapy and chemotherapy. The disease and it´s treatment often result in severe physical, psychological and social side effects. Aim: The aim is to describe how patients with head and neck cancer can experience the treatment related side effects and how they are managed. Method: A literature review of ten qualitative articles. Results: Three primary themes were identified; Suffering and the experience of treatment related side effects, Experiences related to nursing and Hope and meaning. Conclusion: Patients with head and neck cancer experience their disease and treatment in many different ways. The cancer alone can bring multifaceted problems including physical, psychological and social aspects. The patient will experience side effects of varying degree irrespective of which treatment being used. Different coping strategies are being used to cope with these side effects and some patients even report positive aspects of the disease. Clinical importance: By highlighting which areas that are the most burdensome for patients the nurses can more easily alleviate these areas. The positive strategies that are described can be used by the nurse to improve the patients´ ability for self care.

Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till sjukvården är smärta. Det är ett symptom vid många sjukdomar vilket påverkar patienternas livskvalitet. Upplevelsen av smärta är subjektiv och ska behandlas då otillräcklig smärtbehandling orsakar lidande hos patienten med potentiella skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Sjuksköterskan har en viktig roll i hanteringen av patienternas smärtbehandling och deras främsta uppgift är att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Bedömning av smärta är väsentligt för att uppnå en god och effektiv smärtbehandling. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska sjuksköterskors kunskap och attityd relaterat till akut smärta. Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Sjuksköterskans kunskaper angående smärtbehandling är bristfällig. Det fanns rädslor och felaktiga uppfattningar kring opioider som begränsade användandet. Sjuksköterskan verkade i regel underskatta sanningshalten i patientens uppgivna smärta och tyckte att deras bedömning kring patientens smärta var mer riktig än patientens subjektiva upplevelse. Slutsats: Sjuksköterskornas kunskap om smärtbehandling var bristfällig. Sjuksköterskor gjorde en egen uppskattning av patientens smärta istället för att lyssna till patientens subjektiva upplevelse. Klinisk betydelse: Studien kan väcka tankar och funderingar hos sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten som får denne att reflektera över sin egen attityd och värderingar gentemot smärtbehandling. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om hur förhållningssätt påverkar bedömningen i omvårdnaden. / Background: One of the most common reasons why people seek health care is related to pain. Pain is a symptom of many diseases and it effects the quality of life for the patients. Experiencing pain is subjective and should be treated, insufficient treatment causes the patient suffering and that can lead to physiological and psychological consequences. The nurse has an important role in the management of the patients‟ pain treatment since it is their main assignment to nurse the patient. Assessment of pain is key to achieve good and effective pain treatment. Aim: The purpose of this study was to explore nurses´ knowledge and attitude related to acute pain. Method: Literature overview. Result: The nurses´ knowledge regarding pain management were inadequate The limited use of opiods was related to fear and faulty views. The nurses underestimated the truthfulness in the patients assessment. The attitude reflected that the nurses´ view of assessment was more accurate than the patients own subjective perception of pain. Conclusion: The overall picture of the results indicated that nurses' knowledge about pain relief was insufficient. There were fears and erroneous beliefs about opioids that limit their use. Perception of pain differed between the ideal picture from research and the applied clinical setting. Nurses seemed to be afraid of the side effects of opioids, and they were afraid that patients would develop an addiction. In general, the nurses´ attitude seemed to be that, in a clinical setting, the nurses´ professional assessment of a patient's perception was more reliable than the patient's expression of their perception of pain. Relevance to clinical practice: The study can enlighten the nurse or the nurse student and get them to reflect about their own attitude and values regarding pain treatment. It is important that nurses are aware that their approach effects their assessment in their nursing.

Introduktion. Endometrios är en inflammatorisk, kronisk östrogenberoende sjukdom i endometriet. Symtom kan vara smärta, dysparenui, infertilitet och minskad prestationsförmåga på grund av tröttheten. Det är svårt att ställa diagnos då endometrios kan vara svårupptäckt på grund av ospecifika symtomen. Syfte. Att undersöka hur kvinnor med endometrios påverkas av sin sjukdom. Metod. I denna studie användes litteraturöversikt som metod. Fjorton originalartiklar, både kvalitativa och kvantitativa, publicerade i vetenskapliga tidskrifter har studerats. Resultat. Endometrios påverkar kvinnors vardagliga liv negativt, på ett socialt, psykiskt och fysiskt plan. Ett av de stora problemen kvinnorna har är smärta, som kommer till följd av sjukdomen. Smärtan påverkar många aspekter negativt så som arbetet, vardagslivet och det sociala livet. De upplever att sjukdomen inte tas på allvar av omgivningen och sjukvårdspersonal har bristande kunskap och förståelse. Diskussion. Bristen på kunskap om sjukdomen bland sjukvårdspersonal bidrar till att kvinnor inte blir sedda och rätt behandlade. Att kvinnor negligeras kan leda till social isolering och psykisk ohälsa. Slutsats. En ökad kunskap och förståelse hos sjukvårdspersonal skulle bidra till bättre omvårdnad, behandling och omhändertagande av kvinnorna, vilket kan öka deras välbefinnande. Mer forskning behövs om sjukdomens etiologi och omvårdnad. / Introduction. Endometriosis is an inflammatory, chronic estrogen dependent disorder of the endometrium. Symptoms can include pain, dyspareunia, infertility and decreased performance due to fatigue. It’s difficult to diagnose as endometriosis can be difficult to detect because of nonspecific symptoms. Purpose. To investigate how women with endometriosis are affected by their disease. Method. In this study a literature review were used as method. Fourteen original articles published in scientific journals were studied. Results. Endometriosis affects women's daily lives negatively, socially, psychologically and physically. One of the major problem women had were pain, which comes as a result of the disease. The pain affects work, family life and social life negatively. They felt that the illness wasn’t taken seriously by the environment and health care professionals had a lack of knowledge and understanding. Discussion. The lack of knowledge about the disease among health care professionals does not contribute to let women be seen and treated correctly. That women are neglected can lead to social isolation and mental illness. Conclusion. Increased knowledge and understanding among the medical staff would contribute to better treatment, care and well-being among the women. More research is needed on the disease etiology.

No description available.

abstract Background: Dementia affected patients have increasing problems with memory , impaired language ability, which affects communication and behaviour is considerable. These difficulties may provide an outlet for aggression, agitation and anxiety, and are common in dementia, which is exhausting for patients and their relatives and carers. Behavioural changes are common condition in patients with dementia and affects quality of life and cause unnecessary suffering . Pharmacological treatment that is inserted to relieve these symptoms have many side effects. Printed out more knowledge about non- pharmacological nursing interventions that can facilitate care for patients , relatives and carers are great. Aim: To describe non- pharmacological nursing interventions in dementia care . Method: A general literature review of thirteen scientific papers compiled and described in a result. Results: Compilation resulted in two themes,  Music in dementia care and Stimulation in dementia care and four subthemes, Singing in the care, Listening to music, Activities and Consolation and fillip that showed a dominant positive effect on dementia affected patients and carers and there by create opportunities for caring in dementia care . Conclusion: The different nursing interventions may be useful in dementia care when they show a dominant positive effect on various behavioural changes, it seems memory stimulant and promotes communication between patients and carers which favours caring . Keywords: Agitated behaviour, dementia, non- pharmacological, literature review, nursing. / Sammanfattning Bakgrund: Demensdrabbade patienter har tilltagande besvär med minnet, försämrad språkförmåga, vilket påverkar kommunikationen och beteende avsevärd. Dessa svårigheter kan ge utlopp till aggressivitet, oro och ångest och är vanliga vid demenssjukdomar vilket är ansträngande för både patienter, anhöriga och vårdare. Beteendeförändringar är vanligt förekommande tillstånd hos patienter med demens och påverkar livskvalitet och medför onödigt lidande. Farmakologisk behandling som sätts in för att lindra dessa symtom har många biverkningar. Behov utav ökad kunskap kring icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan underlätta omvårdnaden för både patienter, anhöriga och vårdarna är stor. Syfte: Att beskriva icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder i demensvård. Metod: En allmän litteraturöversikt av tretton vetenskapliga artiklar som sammanställdes och beskrivs i ett resultat. Resultat: Sammanställningen resulterade i 2 teman, Musik i demensvård och Stimulans i demensvård och 4 subteman, Sång i omvårdnaden, Att lyssna på musik, Aktivitet och Tröst och stumulans som påvisade en dominerande positiv effekt på demensdrabbade patienter samt vårdarna och därigenom gynnande för vårdandet i demensvård. Slutsats: De olika omvårdnadsåtgärder kan vara användbara inom demensvården då dem visar på en dominerande positiv påverkan på olika beteendeförändringar, verkar minnesstimulerande samt främjar kommunikation mellan patienter och vårdare vilket gynnar vårdandet. Nyckelord: Agiterat beteende, demens, icke- farmakologisk, litteraturöversikt, omvårdnad

Bakgrund: I Sverige drabbas ungefär 5000 patienter årligen av plötsligt hjärtstopp på våra sjukhus: Hjärtstopp behandlas med hjärt-lungräddning (HLR). Sjuksköterskan är ofta den som upptäcker patienter med hjärtstopp, och den som utbildar i HLR. Syfte: Syftet var att beskriva nya alternativ till den traditionella metoden för HLR-utbildning. Metod: Examensarbetet är gjord som en litteraturöversikt och inkluderar elva vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och SveMed. Resultat: Tre olika nya typer av HLR utbildning identifierades; användandet av en simulatordocka som ger datorbaserad återkoppling eller ljudbaserad återkoppling, videoinspelning med självreflektion samt interaktiva datorspel. Metodiken som använde simulatordockor med datoråterkoppling och ljudbaserad återkoppling gav bäst utvecklingsresultat på värden som bröstkompressioner och inblåsningar. Diskussion: Ett optimalt HLR utbildning scenario består av fyra komponenter. Dessa komponenter består av; simuleringsdockor som ger feedback via ljudspår och datorprogram, videoinspelning på den individuella sjuksköterskans insats, interaktiva datorspel samt att sjuksköterskor undervisar sjuksköterskor för bästa möjliga HLR insats. Slutsats: För att vårdpersonal, framförallt sjuksköterskor, ska kunna optimera sina insatser vid HLR-situationer, bör de nyare metoderna för utbildning göras tillgänglig i både grundutbildningen till sjuksköterska och även för verksamma sjuksköterskor. / Background: In Sweden approximately 5000 patients suffer from sudden cardiac arrest in our hospitals every year. Cardiac arrest is treated with cardiopulmonary resuscitation (CPR). Nurses are often those who come across patients with cardiac arrest, and also those who teach CPR. Purpose: The purpose of this paper was to describe new alternatives to the traditional methods for teaching CPR. Method: This examination paper is designed as a literature review, and includes eleven scientific articles. The literature search was made in the databases Pubmed, Cinahl and SveMed. Result: Three different types of new CPR educations were identified; the use of simulation equipment which gives computer based feedback or audio feedback, video recordings with self-reflection, and interactive computer games. Discussion: An optimal CPR education scenario consists of four components; Simulation equipment which gives feedback by audio and computer programs, video recording of the individual nurses contribution, interactive computer games and also nurses who educates nurse for the best CPR effort. Conclusion: In order to optimize healthcare professionals, especially nurse contribution to CPR scenarios, should the new educational types be made available in both the basic education for nurses and also for active working nurses.

Bakgrund: Stroke är en vanlig förekommande hjärt- och kärlsjukdom världen över. Vid stroke uppstår en skada i hjärnan på grund av syrebrist. Orsaken är antingen en infarkt eller en blödning i hjärnans kärlsystem. Detta kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Sjuksköterskan kommer ofta att komma i kontakt med personer som insjuknat i stroke och därför är det viktigt att ha förståelse för hur de erfar livet efter stroke. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av livet efter insjuknandet i stroke. Metod: En litteraturöversikt baserad på studier med kvalitativ ansats. Tre databaser användes vid sökningen av artiklarna. Tolv artiklar inkluderades till resultatet. Analysen utgick ifrån en femstegsmodell. Resultat: Erfarenheten av livet efter stroke är en förändrad livssituation. Denna förändring beskrivs i subteman förändrad kropp, förändrad självbild, förändrade relationer, beroende av andra, begränsat deltagande i sociala aktiviteter och anpassning till ny vardag. Slutsats: Resultatet visade att livssituationen förändrades efter insjuknandet och anpassningen till situationen upptog en stor del av personernas liv. Kunskap om erfarenheterna som strokeinsjuknade upplever leder till att sjuksköterskor får en större insyn i personernas livsvärld och kan ge omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv. / Background: Stroke is a common occurring cardiovascular disease worldwide. When the stroke occurs a brain damage appears from lack of oxygen. The cause is either an infarct or a hemorrhage in the brain's vascular system. This can lead to physical and mental disabilities. The nurse will often come into contact with those suffering from stroke, and therefore it is important to have understandings of how they experience life after stroke. Aim: The aim was to describe people's experiences of life after stroke. Method: A literature review based on studies with a qualitative approach. Three databases were used in the search of the articles. Twelve articles were included to the result. The analysis was based on a five-step approach. Results: The experience of life after stroke is a changed life situation. This change is described in subthemes altered body, altered self-image, changed relations, dependent on others, limited participation in social activities and adaptation to a new every day. Conclusion: The results showed that the living situation changed after onset and adaptation to the situation occupied a large part of the people's lives. Knowledge of experience from people having a stroke leads the nurses to have a greater insight into the person’s lifeworld and can give nursing from a holistic perspective.

Bakgrund: Sepsis är vanligt förekommande och ett av de allvarligaste sjukdomstillstånden med hög mortalitet. Tillståndet medför stort lidande för den drabbade patienten. Tidig identifiering och snabb behandling är avgörande för patientens överlevnad och fortsatta hälsa. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter med sepsis och har därmed en viktig roll vid identifiering och behandling av sjukdomstillståndet. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering av sepsis.   Metod: En litteraturöversikt valdes som metod till denna uppsats. Datainsamling skedde via databaserna Cinahl Complete och PubMed och resulterade i tio kvantitativa och en kvalitativ artikel som svarade på syftet. Utvalda artiklarhar kvalitetsgranskats och sedan analyserats utifrån de fyra analysstegen som finns beskrivna i Friberg. Resultat: Fyra kategorier framkom: sjuksköterskans kunskap, bedömningsinstrument, implementering av protokoll och riktlinjer samt arbetsmiljö.   Sammanfattning: Som ett resultat av analysen framkom flera faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering av sepsis. Bristande kunskap och avsaknad av utbildning, hög arbetsbelastning, vårdprotokoll, riktlinjer och screeningverktyg var faktorer som kan påverka sjuksköterskornas identifiering av sepsis. Det behövs mer utbildning för att kliniskt verksamma sjuksköterskors kunskap om sepsis ska öka. / Background: Sepsis is common and one of the most serious diseases with a high mortality. The condition causes great suffering to the affected patient. Early identification and treatment are crucial for the patient's survival and continued health. The nurse is responsible for the care of patients with sepsis and play an important role in identifying and treating the condition.  Aim: The aim was to describe factors that may affect the nurse's identification ofsepsis. Method: A literature review was chosen as the method of this essay. Data collection wasperformed using the databases Cinahl Complete and PubMed and resulted in ten quantitative and one qualitative article that answered the purpose. Selectedarticles have been quality reviewed and then analyzed using the four analysing steps described in Friberg.  Results: Four categories emerged: the nurse's knowledge, assessment instruments, implementation of protocols and guidelines and work environment. Summary: As a result of the analysis, several factors emerged that may affect the nurse´s identification of sepsis. Lack of knowledge and lack of education, highworkload, care protocols, guidelines and screening tools were some of the factors that emerged in the results of the literature review. More education is needed to increase clinically active nurses' knowledge of sepsis.

Bakgrund: Helamning är när det nyfödda barnet enbart får bröstmjölk, vitaminer och läkemedel vilket rekommenderas i 6 månader till alla världens mödrar. Amning har många positiva fördelar för både barnet och modern. När amningen inte fungerar bidrar det ofta till negativa känslor av skuld, oro och misslyckande. För att hjälpa mödrarna att få amningen att fungera bedrivs amningsstöd av vårdpersonalen på olika sätt. Amningsstöd beskrivs som en blandning av praktisk hjälp, information och psykiskt stöd. Det har visats att amningsstöd både ökar durationen av helamning och mödrarnas tro på den egna förmågan. Syfte: Syftet är att studera hur amningsstöd upplevs av nyblivna mödrar. Metod: En litteraturstudie baserad på 16 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. De databaser som användes var CINAHL, PubMed och SveMed. Resultat: Utifrån de inkluderade studiernas resultat framkom det att mödrarnas upplevelser av amningsstöd kunde delas in i positiva och negativa upplevelser. De positiva upplevelserna hade att göra med bemötande, ageranden och social miljö som upplevdes stödjande, samt ett adekvat praktiskt stöd och uppföljning efter hemgång. Bekräftelse, uppmuntran, praktiska tips och ett individuellt utformat amningsstöd värderades högt av många mödrar. De negativa upplevelserna handlade om bemötande, information, praktiskt- och känslomässigt stöd som upplevts bristande, samt otillräcklig tid. Motstridiga råd, ett kallt bemötande och för lite tid med personalen var några faktorer som bidrog till en negativ upplevelse. Slutsats: När amningsstödet resulterade i att mödrarna kände sig bekräftade, bra bemötta och bidrog med praktisk kunskap upplevdes det positivt. Amningsstöd som istället bidrog till förvirring och känslor av att inte vara prioriterad eller unik som individ upplevdes som negativt. Resultaten från denna studie kan bidra till utveckling av ett personcentrerat amningsstöd. / Background: Exclusive breastfeeding is when the newborn baby receives only breastmilk, vitamins and medicine in terms of nutrition. This is what is recommended globally, to all women the first six months of their baby’s life. Breastfeeding comes with multiple benefits for both the baby and the mother. Encountering breastfeeding difficulties often results in negative emotions such as guilt, worry and failure. To help these mothers towards successful breastfeeding, different kinds of breastfeeding support are used by health care professionals. Breastfeeding support is described as a mixture of practical help, information and psychological support. Research has shown that breastfeeding support increases both the duration of exclusive breastfeeding and the mothers faith in their own ability to breastfeed. Aim: To study the experiences of new mothers concerning breastfeeding support. Method: A literature review based on sixteen scientific articles with qualitative inquiry. The databases used were CINAHL, PubMed and SveMed. Results: The results of the included articles on the experiences of breastfeeding support could be divided into positive and negative experiences. The positive experiences were related to how the health care workers treated them, acted and the social environment. Also fulfilling practical support and follow-up was considered positive. Factors greatly valued were confirmation, encouragement, practical tips and follow-up after leaving the hospital. The negative experiences described themes of attitudes, information, time and also practical- and emotional support that were all lacking. Factors contributing to negative experiences were conflicting advice, harsh attitudes and not enough time with the health care professionals.   Conclusion: It was received as positive experiences when the breastfeeding support resulted in feelings of confirmation, being well treated and given the practical knowledge the mothers needed. When the support instead resulted in confusion and feelings of not being a priority or a unique individual it became a negative experience. The results of this study can be a foundation for the development of breastfeeding support focusing on every unique mother.

Bakgrund: I det naturliga åldrandet sker det förändringar med kroppen som påverkar den äldres dagliga liv. I åldrandet tillkommer ofta sjukdomar som kräver behandling i form av läkemedel. Termen polyfarmaci används vid användning av flera läkemedel inom vetenskapen. Läkemedel är idag den vanligaste behandlingsformen som kan bidra till både positiva och negativa konsekvenser hos den äldres hälsa. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsproblem vid polyfarmaci hos äldre. Metod: En litteraturöversikt utfördes över 11 kvantitativa artiklar som söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och MedLine. Sökorden som bland annat användes var polyfarmaci, äldre, riskfaktorer och omvårdnad. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är sjuksköterskan Carnevalis (1996) modell som handlar om omvårdnadsdiagnostik. Resultat: Ur de valda artiklarnas resultat framkom det fyra huvudkategorier: 1) fall och fallrisk som berör hur den äldres risk för fall ökar vid intag av många läkemedel och vad konsekvensen av detta leder till. 2) Bristande följsamhet belyser orsaker till varför läkemedelsordinationer inte följs av varken patienter eller vårdpersonal. 3) Nutritionsstatus och malnutrition berör hur polyfarmaci kan påverka den äldres nutritionsstatus och att en följd av detta kan leda till malnutrition och andra konsekvenser. Den sista huvudkategorin som är 4) funktionsnedsättning berör hur polyfarmaci kan påverka den äldres funktionsförmåga i dagligt liv. Diskussion: En svårighet som framkommer är att definitionen för polyfarmaci inte är helt fastställd. Trots detta framkommer det omvårdnadsproblem som har samband med läkemedel men som även kan korrelera med multisjuklighet som är vanligt förkommande i och med det naturliga åldrandet. / Background: In the natural aging process, changes occur in the body that affect the elderly person's daily life. Aging often leads to diseases that require treatment in form of drugs. The term polypharmacy describes the use of multiple drugs. Medications are the most common form of treatment and may contribute to both positive and negative effects on elderly’s health. Aim: The aim was to illuminate nursing problems in elderly regarding polypharmacy. Method: A literature review was performed based on 11 quantitative scientific articles. Databases used were Cinahl, PubMed and MedLine. Among the keywords used were polypharmacy, aged, risk factors and nursing. The theoretical framework was nurse Carnevali’s model (1996) dealing with nursing diagnosis. Results: From the selected articles’ results revealed four main categories were: 1) fall and risk of falling, which relate to how the elderly’s risk of falling increases with intake of many medications and its consequences, 2) non- adherence highlights the reasons why prescriptions are not followed neither by patients nor healthcare professionals. 3) Nutritional status and malnutrition concerns how polypharmacy can affect the elderly’s nutritional status and as a consequence lead to for example malnutrition, and 4) functional decline and the elderly’s (dis)ability to function in daily life is the last major category that could be affected by polypharmacy. Discussion: A difficulty that emerges from the literature is that the definition of polypharmacy is not identified. Despite this, it appears the nursing problems related to drugs can also correlate with multimorbidity which is common in the natural aging process.