Kommunikation är viktigt i sjuksköterskors arbete för att kunna ge och få information och se patienters behov av omvårdnad. Fungerar inte kommunikationen kan den bli ett hinder i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med studien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Frågeställningar var: vilka faktorer underlättar och vilka faktorer försvårar kommunikationen? Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och forskning inom ämnet söktes i två olika databaser, efter vilket även en manuell sökning utfördes. 13 artiklar analyserades och det inkluderade både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultatet visade att underlättande faktorer var verktyg/hjälpmedel, förhållningssätt, kultur, känslor/intuition och omgivningsfaktorer och ledning. Försvårande faktorer var omgivningsfaktorer, ledning, språk, kultur och kön, tid, känslor, sjuksköterskors och patienters förhållningssätt. Slutsatsen av studien var att sjuksköterskor behöver stöd av varandra, organisatoriska förutsättningar och en egen medvetenhet för en fungerande kommunikation.

Ett stort hinder i dagsläget för att kunna bedriva en säker och effektiv sjukvård är bristen på sjuksköterskor. Bristen är global och påverkar folkhälsan på ett negativt sätt. Den låga bemanningen innebär att vårdkvalitén samt patientsäkerheten påverkas negativt. Syftet var att sammanställa kunskap om vilka anledningar som bidrar till att sjuksköterskor överväger att lämna sin profession. En integrerad litteraturöversikt tillämpades som metod där den systematiska litteratursökningen utfördes i två databaser. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades där femton var kvantitativa och tre kvalitativa. I analysen framkom fem huvudteman vilka sågs som anledningar till varför sjuksköterskor överväger att lämna sin profession. De framtagna huvudteman var: demografiska faktorer, arbetsförhållanden, omvårdnadsarbetet, sjuksköterskeprofessionen och arbetsplatsens utformning samt påverkan på familjelivet. Förbättrade arbetshållanden, bättre förutsättningar till att utföra en god och säker omvårdnad samt ökade möjligheter till personlig utveckling är viktiga delar för att sjuksköterskor ska stanna kvar inom professionen. Detta skulle i sin tur bidra till ökad patientsäkerhet och högre kvalité på den givna vården.

Bakgrund: Att förlora ett barn är det värsta tänkbara som kan ske i livet. Sorgen som kommer med förlusten är tid- och energikrävande. Många förlustdrabbade föräldrar klarar av hanteringen av sorgen vid förlusten, men många föräldrar gör det inte. Klarar föräldrarna inte av att hantera sorgen finns risken för en långdragen sorgereaktion/kronisk sorg. Detta kan leda till sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om detta område för att kunna sätta in relevanta resurser. Syfte: Syftet var att utforska hur föräldrar hanterar sin sorg efter förlusten av ett barn. Metod: Litteraturöversikt är metoden som används för detta arbete. Databaser som användes för datainsamlingen var CINAHL Complete, PubMed, Nurse and Allied Health Database och PsychInfo. De tio vetenskapliga artiklarna som framkom i sökningarna har analyserats enligt Fribergs analysmetod där likheter och skillnader studerats i hur föräldrar hanterar sorgen efter förlusten av ett barn. Resultat: Resultatet redovisar de fyra teman som framkom i analysen av datan. 1) Stöd; 2) Bevara minnet av barnet; 3) Skapa ett nytt vardagsliv; 4) Att vila i sin tro: mening och acceptans. I dessa fyra teman redovisas ytterligare underteman för att förtydliga resultatet. Diskussion: I diskussionen hanteras resultatet med annan litteratur. Vikten av ett gott stöd och socialt nätverk vid en förlust. I diskussionen redogörs även symboler och ritualens påverkan på människan efter en förlust och meningen med att förlora en nära relation och att kunna acceptera döden. Sist redovisas genusskillnader i relation till hantering av sorg. I diskussionen implementeras teorin pendlingsmodellen av Stoebe och Schut. / Background: The loss of a child is the most devastating bereavement a parent can experience. The grief that comes with the loss is both time and energy-consuming. Many parents can cope with the grief that arises, however some parents do not. If the bereaved parents cannot cope with the grief they run the risk of developing long-term/chronic grief. The mental illness caused by the sorrow can lead to absence from work for the bereaved parents. It is therefore important that nurses have a good understanding of this subject in order for them to be able to take the best course of action. Aim: The aim of this study is to explore how parents cope with their grief after the death of their child. Method: This study is a literature review. The databases that were used for the data collection were CINAHL Complete, PubMed, Nurse and Allied Health Database and PsycInfo. The ten scientific articles found in the searches performed were analyzed by using Friberg´s method of analysis where similarities and differences in how bereaved parents cope with the grief was examined Results: The result is presented in four themes that were discovered in the data analysis. 1) Support; 2) Embalm the memory of the child; 3) Create a new daily life; 4) Rest in belief: meaning and acceptance. Discussion: In the discussion, the result is compared to other literature. When experiencing bereavement the social support is significant. The effects of Symbols and rituals on bereaved people are presented, as is the meaning found in the loss of a close relationship and being able to accept death. Finally, gender differences in coping with grief are described. Dual Process model of coping by Stroebe and Schut is implemented in the discussion.

Bakgrund: En av hälso-och sjukvårdens största utmaningar idag är att leverera säker vård i takt med att mer avancerad vård finns att tillgå. Med avancerad vård ökar risker för patientsäkerheten. I takt med utvecklingen ställs högre krav på sjuksköterskans effektivitet, kliniska och praktiska kunskaper att hantera medicinsk teknik bedriva omvårdnad samt arbeta mot patientsäkerhet. Sjuksköterskans arbetsmiljö i relation till patientsäkerheten är därför av vikt att belysa. Syfte: Att, genom en litteraturöversikt, undersöka förhållandet mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet. Metod: Litteraturöversikt. Vetenskapliga studier har sökts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga studier, fyra kvalitativa studier och åtta kvantitativa studier. Resultat: Resultatet genererade i fyra huvudområden: Integrerat arbete för förbättrad arbetsmiljö och patientsäkerhet: Kvaliteten på sjuksköterskans arbetsmiljö och patientsäkerhet har ett samband, bristande arbetsmiljö resulterade i bristande patientsäkerhet. Arbetsbelastning och patientsäkerhet: För högt patientantal per sjuksköterska ledde till ökad arbetsbelastning vilket äventyrade patientsäkerheten. Arbetsrelaterad stress bidrog inte till god och säker omvårdnad då sjuksköterskornas förmåga att bedriva patientsäker omvårdnad försämrades. Avvikelserapportering och patientsäkerhet: Bristfällig rapportering av avvikelser korrelerade med kvaliteten på arbetsmiljön, flertalet studier påvisade att underrapporteringen berodde på tidsbrist och att avvikelserna kunde hållas emot sjuksköterskorna. Kollegialt stöd och patientsäkerhet: Goda relationer över professionsgränserna och strukturerad handledning genererade i förbättrad arbetsmiljö och ökad patientsäkerhet. Slutsats: Litteraturöversikten styrker att det finns samband mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet, förbättrad arbetsmiljö ger ökad kostnadseffektivitet och ökad kvalitet på omvårdnaden samt minskat antal vårdskador. / Background: One of healthcare's biggest challenges today is to deliver safe care as a progressive development. The more complex healthcare care is performed, more risks for patient safety follow. In line with development, higher demands are placed on the nurse's effectiveness, clinical and practical knowledge, medical technology, nursing and patient safety. Nursing's work environment in relation to patient safety is therefore important to highlight. Aim: To study, through a literature review, the relationship between the working environment and patient safety. Method: literature review. Scientific articles have been searched in the CINAHL and PubMed databases. The result was based on 12 scientific studies, four qualitative studies and eight quantitative studies. Result: The result generated in four main areas: Integrated work for improved work environment and patient safety: The quality of the nurse's work environment and patient safety has a connection, lack of working environment resulted in insufficient patient safety. Workload and patient safety: Too high patient number per nurse led to increased workload which endangered patient safety. Work-related stress did not contribute to good and safe nursing when the nurses' ability to perform patient-safe nursing was impaired. Deviation reporting and patient safety: Inadequate reporting of discrepancies correlated with the quality of the work environment, most studies showed that the under reporting was due to lack of time and that the abnormalities could be held against the nurses. Collegial support and patient safety: Good relations across professional boundaries and structured tutoring generated in an improved work environment and increased patient safety. Conclusion: The literature review confirms that there is a correlation between work environment and patient safety, improved work environment, increased cost-effectiveness and increased quality of care and reduced number of healthcare injuries.

Bakgrund: De som lever med hjärtsvikt är en stor patientgrupp i Sverige. Tidigare forskning påvisar att egenvård är viktigt vid en kronisk sjukdom. Sjuksköterskans roll är att utbilda och informera patienter om egenvårdsåtgärder. Det eftersträvas att patienten själv ska känna igen symtom, tecken och försämring för att kunna utföra god egenvård. Syfte: Beskriva erfarenheter av egenvård hos patienter med hjärtsvikt utifrån Riegel et al. egenvårdsmodell. Metod: Litteraturöversikten har genomförts utifrån kvalitativ metod och deduktiv ansats. En egenvårdsmodell har använts som teori och en kvalitativ analysmodell har använts i analysprocessen där 12 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Patienter med hjärtsvikt beskrev ett behov av att bland annat utforma strategier, ha ett socialt stöd och uppleva psykiskt välbefinnande för att förbättra upplevelsen av egenvård uttryckt från egenvårdsmodellens kategorier self-care maintenance, self-care monitoring och self-care management. Slutsats: Patienternas anpassning i vardagen, psykiska välbefinnande och sociala samhörighet påverkade egenvård. Sjuksköterskan kan utifrån litteraturöversikten få en ökad förståelse för individens upplevelser vilket förväntas påverka bemötandet och utformandet av den personcentrerade omvårdnaden.

Bakgrund: Urininkontinens innebär ofrivilligt urinläckage och är ett folkhälsopro- blem i Sverige. Det är ett tillstånd som främst drabbar kvinnor och äldre. Syftet: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. Metod: Litteraturö- versikt, där kvalitativa artiklar analyserades enligt Fribergs femstegsmodell och sammanställdes till ett resultat. Datasökningarna utfördes i Medline och CINAHL, där elva artiklar valdes ut. Resultat: Består av tre huvudteman; maktlöshet, utan- förskap och acceptans som växte fram från följande subteman: förlorad kontroll, ett begränsat liv, en känsla av skam, negativa möten inom vården, anpassning och en del av livet. Kvinnor upplever urininkontinens som en begränsning i vardagen. Kvinnor accepterar sin livssituation och pratar inte öppet om urininkontinens då det upplevs som skamligt och tabubelagt. Kvinnor upplever att det är lättare att prata om sin urininkontinens om sjukvården tar upp och samtalar kring urininkontinens. Slutsats: Det behövs en ökad kunskap och förståelse i samhället och inom vården för kvinnor med urininkontinens. Eftersom kvinnor inte själva talar öppet om sin urininkontinens är det viktigt att bedriva vidare forskning kring samspelet mellan vårdpersonal och kvinnor med urininkontinens. / Background: Urinary incontinence causes involuntary urinary leakage and is a public health problem in Sweden. It is a condition that primarily affects women and the elderly. Aim: To describe women's experience of living with urinary inconti- nence. Method: Literature review, where qualitative articles were analyzed accor- ding to Friberg's five-step model and compiled into a result. Data searches were con- ducted in Medline and CINAHL, where eleven articles were selected. Result: Consi- sts of three main themes; powerlessness, exclusion and acceptance that emerged from the following subthemes: lost control, a limited life, a sense of shame, negative meetings in health care, adaptation and a part of life. Women experience urinary incontinence as a limitation in everyday life. Women accept their life situation and do not talk openly about urinary incontinence because it is felt as shameful and ta- boo-coated. Women also find it easier to talk about their urinary incontinence if the healthcare brings up and talks about urinary incontinence. Conclusion: There is a need for increased knowledge and understanding in society and in the care of women with urinary incontinence. Since women do not speak openly about their urinary in- continence, it is important to conduct further research on the interaction between healthcare and women with urinary incontinence.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskan ansågs tidigare vara assistent till läkaren men har idag en egen profession med omvårdnadsansvar. Patienter och anhöriga vänder sig till sjuksköterskan för att få stöd och förtydligande av informationen som just mottagits av läkaren. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av ansvar efter att patient mottagit ett svårt besked i form av diagnosrelaterad information. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) där nio artiklar med kvalitativ ansats, tre artiklar med kvantitativ ansats och två artiklar med mixad metod analyserats. Resultat: Sjuksköterskan vill ta ansvar då patienten fått svåra besked men kan uppleva sig utesluten genom bland annat bristande kommunikation med läkaren. Trots detta tar sjuksköterskan ansvar när patienten inte förstått beskedet och ser till att patienten får mer information och säkerställer att patienten förstår vad det innebär. Sjuksköterskan blir engagerad i relationen med patienten och kan själv bli emotionellt påverkad när patienten mottar svåra besked. Sjuksköterskor med längre erfarenhet i yrket upplever sig mer trygga i sitt ansvar då patienten mottagit svåra besked. Slutsats: Genom att synliggöra sjuksköterskans ansvar vid svåra besked och när sjuksköterskan är medveten om vad ansvaret innebär och får utrymme att ta ansvaret, minskar risken för att patienten blir övergiven i lidandet. / Background: The nurse has gone from being seen as an assistant to the doctor, to having their own profession with the main responsibility for nursing. Patients and their relatives turn to the nurse for comfort and more information after the doctor has delivered bad news. Aim: To describe nurses' experiences of responsibility after a patient receives bad news related to diagnosis. Method: A general literature review. Results: The nurse wants to take responsibility but due to lack of communication gets inhibited. Despite that the nurse take responsibility and makes sure that the patient gets more information when needed. The nurse also takes responsibility for the patient by being there for them with support. The nurse engages in the relationship with the patient and can therefore get emotionally affected by the bad news the patient receives. Nurses whom have more experience clearly feel more confident with the responsibility that occurs when the patient receives bad news. Conclusion: By highlighting the nurses' responsibilities it could be more valued in a broader perspective and when the nurse is aware of the responsibility for caring, it decreases the risk of abandonment for the patient.

Background: Many people become ill due to stroke every year in Sweden. Stroke survivors can suffer from depressive symptoms due to the consequences that come with a stroke. Depressive symptoms can lead to negative quality of life and can lead to an unsustainable life situation. Problem: Depressive symptoms in stroke patients contributes with many different consequences that can cause unhealth and impaired quality of life. In order for nurses to be able to perform their role and being there to support both patients and relatives, more knowledge is required in this area and it can increase the quality of life and health of the patients. Objective: The purpose is to describe patient’s experiences of depressive symptoms after stroke. Method: A general literature review. 10 articles where of 6 had a quantitative approach and 4 a qualitative approach. These then became the result. Result: In the result, three categories were summarized describing experiences of depressive symptoms after stroke. Losing oneself, Losing control and Experiences of vulnerability. Conclusion: It appeared that the experience of depressive symptoms was common after a stroke and could be related to consequences such as physical barriers, difficulty in managing emotions, loneliness and fatigue. This summarized experiences of depressive symptoms after stroke. / Bakgrund: Många människor insjuknar i stroke varje år i Sverige. Patienter som har överlevt en stroke kan lida av depressiva symtom på grund av konsekvenserna som medföljer efter en stroke. Depressiva symtom kan leda till att livskvalitén blir påverkad negativt och det kan medföra en ohållbar livssituation. Problem: Depressiva symptom hos patienter med stroke bidrar till många olika konsekvenser som kan orsaka ohälsa och försämrad livskvalité. För att sjuksköterskor ska kunna utföra sin roll och finnas där som stöd för både patienterna samt anhöriga behövs mer kunskap inom detta område. Bredare kunskap kan öka patienternas livskvalité och hälsa. Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av depressiva symtom efter en stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt. 10 artiklar varav 6 hade en kvantitativ ansats och 4 en kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet sammanställdes tre kategorier som beskrev erfarenheter av depressiva symptom efter stroke. Att förlora sig själv, Förlorad kontroll och Erfarenheter av sårbarhet. Slutsats: Det framgick att erfarenheten av depressiva symptom var vanligt efter en stroke och att det kunde relateras till följder såsom fysiska hinder, svårigheter att hantera känslor, ensamhet och trötthet. Detta summerade erfarenheter av depressiva symptom efter stroke.

Bakgrund: Sjuksköterskor anser att deras handlande påverkar patienters integritet. Både sjuksköterskor och anhöriga upplever situationer då sjukhusmiljön har betydelse för patienters möjlighet att bevara sin integritet. Det är både den fysiska och psykosociala sjukhusmiljön som kan påverka patienters integritet. Problem: Sjukhusmiljön är ibland utformad så att den omöjliggör upprätthållandet av den sekretess som råder inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor har en högre vision av att kunna skydda patienters integritet än vad den fysiska sjukhusmiljön gör möjligt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vad i den fysiska sjukhusmiljön som påverkar deras integritet. Metod: En allmän litteraturöversikt. Nio artiklar med kvalitativ ansats, en med kvantitativ ansats samt en med mixed-method analyserades. Resultat: I resultatet framkom tre olika kategorier vilka var upplevelser av enkel- och flerbäddssal, upplevelser av ofullständigt auditivt skydd samt upplevelser av visuellt skydd. Slutsats: Enligt både patienter och sjuksköterskor har den fysiska sjukhusmiljön betydelse för patienters integritet. Det är framförallt fysiska aspekter i flerbäddssal som har inverkan på patienters integritet. Genom att sjuksköterskan har kunskap om detta område skapas förutsättning för att patienter ska kunna upprätthålla sin integritet.