Bakgrund: När en familjemedlem insjuknar i demenssjukdom påverkas hela familjen. Närstående blir involverade i omvårdnaden för familjemedlemmen som lever med en demenssjukdom. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge information och stöd till närstående för att uppleva en hanterbar tillvaro. Att kunna förespråka upplevelser och behov hos både närstående och personen med demenssjukdom kan vara utmanande i arbetet för sjuksköterskan. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en familjemedlem som har en demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design. Tolv artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen och analyserades induktivt genom Fribergs femstegsmodell vilket resulterade i fem kategorier. Resultat: Närstående upplevde att det egna jaget samt relationen till familjemedlemmen förändrades. Att vårda en familjemedlem var emotionellt påfrestande och vardagen påverkas både socialt, ekonomiskt samt närståendes arbetsliv. Även omgivningen påverkade närstående, delvis huruvida omgivningen såg på familjemedlemmen samt vilket stöd närstående upplevde att de fick. Slutsats: Att kunna ge stöd och information till närstående har påvisat vara bristfällig. Sjuksköterskan behöver ha en djupare förståelse kring hur närstående påverkas i vardagen, både fysiskt och psykiskt. Vidare finns behov för utveckling av nya rutiner samt strategier kring hur det ska bli mer tydligt för sjuksköterskan att tillgodose närståendes behov av stöd. / Background: When a family member is affected with dementia, the entire family gets affected. Relatives are involved in the care of a family member living with dementia. The nurse has an important role in providing information and support for relatives, so they can experience a manageable everyday life. Being able to advocate experiences and needs for the relative and the person with dementia can be challenging for the nurse. Objective: To describe relatives´ experiences of living with a family member who has dementia. Method: Literature overview with qualitative design. Twelve articles passed the quality review protocol and were inductively analyzed by Friberg's five-step model, resulting in five categories. Result: Relatives´ experiences that their own self as well as the relationship with family members changed. Caring for a family member was emotionally strenuous and everyday life was affected socially, economically as well as their working lives. The surrounding area affected the relatives, partly how the surroundings looked at the family member and what kind of support the relatives´ experienced that they were given. Conclusion: Being able to provide support and information to relatives has proven to be inadequate. The nurse needs a deeper understanding of how relatives are affected in everyday life, both physically and mentally. Furthermore, there is a need for development of new routines as well as strategies on how it becomes clearer for the nurse to meet the relatives needs of support.

Bakgrund: Idag är utbredningen av demenssjukdom stor världen över. Med endemenssjukdom ökar risken för undernäring. I kompetensbeskrivning försjuksköterskan bör riskbedömningar göras för undernäring och relevanta åtgärder motdetta bör sättas in. Om sjuksköterskan inte sätter in adekvata åtgärder motundernäring kan personen i fråga drabbas av konsekvenser och försämrar på så sättlivskvalitén. Syfte: Att beskriva effekten av måltidsstödjande åtgärder hos personermed demenssjukdom för att förebygga undernäring. Metod: Litteraturöversiktbaserad på artiklar med kvantitativ ansats. Datainsamling gjordes i CINAHL,MEDLINE och PsycINFO och en manuell sökning gjordes därefter i valda artiklarsreferenslista. Dataanalys gjordes utifrån Fribergs trestegsmodell efter att alla artiklarvalts ut. Resultat: Resultatet i denna litteraturöversikt visade att med enkla metoderkunde näringsstatusen förbättras hos personer med demenssjukdom. Förändringarkunde ses genom att ändra i måltidsmiljön, utföra riskbedömningar och följa uppdessa. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar över att följa upp riskbedömningar ochsätta in adekvata åtgärder för detta. Med enkla medel kan näringsstatusen förbättrasoch undernäring förebyggas hos personer med demenssjukdom / Background: The prevalence of dementia is great worldwide. Living with dementiaincrease the risk of suffering from malnutrition. In the competence description fornurses’ risk assessment should be made for malnutrition and insert relevant actionsagainst it. If the nurse doesn’t insert relevant actions against malnutrition, the personin question may suffer from consequences and thus impair the quality of life. Aim: Theaim of this study was to describe the effect of dining interventions in people living withdementia to prevent malnutrition. Method: A literature review was performed basedon articles with a quantitative design. Data was collected from CINAHL, MEDLINEand PsycINFO. A manual search was made from chosen articles reference list. Afterevery article was found, analysis was made with Friberg’s three-step model. Result:The result shows that with simple actions the nutritional status was improved inpersons living with dementia. Changes could be seen by modify the meal environment,make a risk assessment and to ensure weight gain. Conclusion: Nurses has aresponsibility to follow up risk assessment and insert adequate arrangements. Withsimple actions the nutritional status could improve, and malnutrition could beprevented in persons with dementia.

Bakgrund: Återhämtning är ett begrepp som tolkas på olika sätt i den psykiatriska vården eftersom det saknas konsensus i frågan. De flesta definitionerna framhåller patientens egna erfarenheter av vad hen finner hjälpsamt för att skapa en meningsfull tillvaro, även vid kvarvarande psykiska symtom. Återhämtning har beskrivits som ett återtagande av makten över sitt liv. I studien används termen psykiatriska tillstånd vilket innebär diagnostiserade, allvarliga former av psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av den egna återhämtningsprocessen vid psykiatriska tillstånd. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar. Dessa analyserades med hjälp av en konceptuell modell från Phil Barkers tidvattenmodell; de tre domänerna “Självet”, “Världen” och “Andra”. Tidvattenmodellen användes också som teoretisk utgångspunkt i diskussionen.   Resultat: Patienterna beskrev personliga erfarenheter av återhämtning ur individuella, relationella och samhälleliga perspektiv. Faktorer som främjade återhämtningsprocessen var försoning, kunskap, omtolkning av livsberättelsen, ansvarstagande samt goda relationer till närstående, familj och vårdpersonal. Faktorer som försvårade återhämtningsprocessen var förlust av identitet, stigmatisering samt brist på information och delaktighet. Diskussion: Utifrån resultatet diskuterades tre teman; “acceptans”, “delaktighet vid beslutsfattande” och “patienters behov av ömsesidiga relationer”. Områdena problematiserades genom att knytas an till tidvattenmodellen samt arbetsmodellen “delat beslutsfattande” (Shared Decision Making, SDM). Dessutom diskuterades det sociala nätverkets betydelse i återhämtningsprocessen. / Background: Recovery is a concept that is interpreted differently in psychiatric care since there is no consensus about the issue. Most definitions emphasize the patient's own experiences of what he/she finds helpful in creating a meaningful life, despite any remaining psychological symptoms. Recovery has been described as a reclamation of power over one’s life. This study uses the term psychiatric conditions, which means diagnosed, serious forms of mental illness. Aim: The aim was to describe adult patients' experiences of their own recovering process in relation to psychiatric conditions. Method: The study is a literature review based on ten qualitative articles. These were analyzed using a conceptual model from Phil Barker's tidal model; the three domains of "Self", "World" and "Others". The tidal model was also used as a theoretical framework in the discussion. Results: Patients described personal experiences of recovery from individual, relational and societal perspectives. Factors that promoted the recovery process were reconciliation, knowledge, reinterpretation of one’s life story, responsibility, as well as good relations with close relatives, family and healthcare professionals. Factors that complicated the recovery process were loss of identity, stigmatization and lack of information and participation. Discussion: Based on the outcome, three themes were discussed; "Acceptance", "participation in decision making" and "patients' need for reciprocity in relationships". These areas were problematized by being linked to the tidal model and the Shared Decision Making (SDM) working model. In addition, the importance of social networking in the recovery process was discussed.

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa är en växande patientgrupp. I denna litteraturöversikt ses psykisk ohälsa som ett vitt begrepp som rymmer både lindrigare former av psykisk ohälsa och inkluderar allvarligare psykiska tillstånd och diagnoser. Gemensamt är att dessa patienter får ett bristfälligt bemötande i kontakt med vården. Personcentrerad vård är ett begrepp som används flitigt inom sjukvården. Avsikten är att stärka patienters autonomi och bidra till en trygg och säker vård. Syfte: Att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa på sjukhus. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Utifrån sökdatabaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO har 14 artiklar valts ut. Publiceringsår 2011-2017. Resultat: Flera olika faktorer påverkar sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa på sjukhus. Dessa är attityder och känslor, organisation och kunskap. Patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskor har olika syn på vårdrelationen vilket också påverkar sjuksköterskans bemötande. Konklusion: Flera av faktorerna som presenteras i litteraturöversiktens resultat är påverkbara. Sjuksköterskor behöver vetskap om vilka faktorer som påverkar deras bemötande av patienter med psykisk ohälsa på sjukhus för att kunna skapa förutsättningar för att möta deras komplexa omvårdnadsbehov. Kunskapen behöver även implementeras på vårdavdelningar och spridas vidare inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. / Background: Patients with mental illness are an increasing group. In this literature review, mental illness is seen as a widely spread concept that includes both minor forms of mental illness and more serious mental conditions and diagnosis. Patients with mental illness receives poor treatment encounter the healthcare. Person-centered care is a term that is frequent used in healthcare. The intention is to strengthen patients' autonomy to ensure secure care to all patients. Aim: To illustrate factors that affect the nurse treatment of patients with mental illness in hospitals. Method: The study was conducted as a literature review. Data collection was found through searches in PubMed, CINAHL and PsycINFO. 14 articles between 2011-2017 were selected. Results: Attitudes and emotions, organization and knowledge is factors that affect nurses treatment of patients with mental illness in hospital. Nurses and patients with mental illness have different views on the nurse-patient relation. Conclusion: These factors are possible to change. Nurses need knowledge about the factors that affect their treatment of patients with mental illness in hospitals to create circumstances that offers adequat care. It is important that knowledge spreads in healthcarewards and also implements furhter in the healthcare organisation.

Bakgrund: Hjärtsvikt drabbar många personer såväl i Sverige som internationellt. Information är grundläggande för hantering av sjukdomen samt för att förebygga negativa följder. Som teoretisk utgångspunkt användes KASAM, känslan av sammanhang. Syfte: Att beskriva hjärtsviktspatienters erfarenheter av information. Metod: En litteraturöversikt med tolv kvalitativa artiklar har gjorts. Artiklarna har analyserats med Fribergs femstegsmodell. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkommer två teman, "Tillfredsställelse med information" samt "Former för information". Hjärtsviktspatienter hade skilda erfarenheter gällande information. Vissa patienter hade upplevt att informationen var tillfredsställande och tillräcklig medan andra upplevde informationen som bristande. Informationen som gavs upplevdes ofta vara i behov av anpassning utifrån patientens förutsättningar. Patienter hade erfarenheter av aspekter som såväl hindrade som underlättade information. I vissa fall använde patienter andra källor utöver vården för att hitta information. Slutsatser: För att omvårdnaden kring hjärtsviktspatienter ska bli tillgodosedd krävs att sjuksköterskan tar sig tid och ger anpassad information till patienterna. Sjuksköterskan bör se till att anpassa informationen utifrån patienternas förutsättningar, önskemål, resurser och behov. Litteröversikten visar att det finns rum för förbättring angående givning av information till hjärtsviktspatienter. / Background: Heart failure affect many people both in Sweden and internationally. Information is key to managing the illness and preventing negative consequences. KASAM (SOC), sense of coherence, was used as the theoretical starting point. Aim: To describe heart failure patients' experiences of information. Method: With Friberg's five step model as the analytic method, a literature review was conducted on twelve qualitative studies about heart failure patients' experiences of information. Result: The literature review's result shows two themes, "Satisfaction with Information" and "Forms of Information". Heart failure patients had different experiences concerning information. Some patients experienced the information as satisfactory and sufficient while others experience the information as lacking. The information that was given was often experienced as in need of adaptation to fit the patient's situation.  Patients had experiences of aspects that both hindered and facilitated information. In some cases, patients used sources other than the health care to find additional information. Conclusion: In nursing of heart failure patients the nurse has to take time to inform and to adapt information to the patients. The nurse should make sure to adapt the information after the patients' condition, wishes, resources and needs. The literature review shows that there's room for improvement concerning information given to heart failure patients.

No description available.

Bakgrund: Urininkontinens är ett tabubelagt ämne som påverkar kvinnor negativt både fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturöversikt gjordes. Kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Cinahl och Medline användes för att få fram artiklarna som svarade på syftet. Resultat: Av de 10 kvalitativa artiklarna som valdes växte två huvudkategorier fram: en känsla av maktlöshet och en del av livet. Den första huvudkategorin utvecklades av två subkategorier: frustration och skam. Den andra huvudkategorin bildades utan subkategorier beroende på att innehållet inte kunde särskiljas. Kvinnor upplevde begräsningar i vardagslivet. Upplevelser som är kopplade till urininkontinens var skam, ångest, rädsla, oro och genants. Många kvinnor accepterade sin urininkontinens och såg det som en del av livet. Slutsats: Kvinnor upplevde att urininkontinens påverkade vardagslivet negativt. Urininkontinens var förenat med skamkänslor och ett lidande i tystnad. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta kvinnor med urininkontinens på ett professionellt sätt, bör hen ha omfattande kunskap i ämnet. Ett gott bemötande ledde till att kvinnor upplevde att de kunde hantera och bibehålla egenvårdskapaciteten. / Background: Urinary incontinence is a taboo subject that affect women negatively on physical, psychological and social. The aim: To describe women’s experience of living with urinary incontinence. Methods: A literature review was made. Qualitative articles were processed and analyzed by Fribergs five steps model. Cinahl and Medline was used to get the articles who answered the aim. Result: 10 qualitative articles was chosen to consist of two main categories: feelings of powerlessness and part of life. The first category developed from two subcategories: frustration and shame. The second category emerged without any subcategory since the content can’t be separated.  Women experienced limits in their daily life. Experiences that was connected to urinary incontinence was shame, anxiety, fear, worry and embarrassment. Many women accepted their urinary incontinence and saw it as part of life. Conclusion: Women experience that urinary incontinence affected negatively on their daily life. Women suffered in silent and urinary incontinence is associated with feelings of shame. In order for the nurses to meet women with urinary incontinence in professional way, nurses should have knowledge of the subject. A good meeting can lead to women’s experience of be able to handle the urinary incontinence and preserve self-management.

No description available.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 200 000 människor med hjärtsvikt. Det är en kronisk sjukdom där drabbade kan bli i stort behov av sjukvård. Sjukdomen är oförutsägbar, symptom kan komma plötsligt och leda till snabb försämring och plötslig död. Behandling av hjärtsvikt kan innebära stora livsstilsförändringar varpå det blir intressant att undersöka personers erfarenheter av att leva med sjukdomen. Syfte: Attbelysa personers erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar framtagna med hjälp av systematiska sökningar i databaser. Inklusionskriterier för valda artiklar var: personers erfarenheter av att leva med hjärtsvikt samt att studierna skulle vara utförda i en svensk kontext och baseras på en kvalitativ metod. Resultat: Deltagarnas erfarenheter av hjärtsvikt kategoriserades i tio subkategorier som vidare delades in i tre huvudkategorier: kroppens nya förutsättningar, delaktighetens betydelse, uppleva en existentiell förändring. Metoddiskussion: Strukturerades och diskuterades utifrån Shentons (2004) kvalitetsbegrepp tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Resultatdiskussion: Följande aspekter valdes att belysas och diskuteras: meningen med livet, den sociala kontextens förändring samt att skapa ett patientdeltagande. Erfarenheterna av hjärtsvikt skiljde sig åt varpå personcentrerad vård blir av stor betydelse för att som sjuksköterska kunna bemöta de individuella behoven som uppstår. Deltagarna visade på e lösningsorienterad förmåga att anpassa sig efter kroppens nya förutsättningar vilket betonar betydelsen av patientdeltagande för att stärka personens egna potential och resurser.

Bakgrund: I samband med ådlrandet sker många förändringar hos äldre. Förändringarna kan vara kroppsliga, psykologiska eller sociala vilket kan ha en negativ inverkan på äldres välbefinnande. En högre medellivslängd leder således till en ökning av den globala äldre befolkningen vilket ställer ytterligare krav för att förbättra äldres välbefinnande. Problem: En stillasittande livsstil eller en bristande tillgång till meningsfulla aktiviteter kan leda till uppkomst av olika sjukdomar eller att de äldre upplever nedstämdhet. Syfte: Att översiktligt kartlägga betydelsen av aktivitet för välbefinnande hos äldre människor. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på fyra kvalitativa, fem kvantitativa och fyra mixade artiklar. Tre övergripande teman identifierades: betydelse för det själsliga välbefinnandet, betydelse för det kroppsliga välbefinnandet samt betydelse för det sociala välbefinnandet. Resultat: Aktiviteter har visat sig påverka äldre människors kroppsliga, själsliga och sociala välbefinnande. Positiva effekter som de äldre upplevde genom att delta i olika aktiviteter var förbåttrad rörlighet, minskad smärta, förbättrad sömn och aptit, förbättrat humör, ökad självkänsla, förmåga att hantera stress, motverkade känsla av ensamhet samt upplevde en känsla av tillhörighet. Slutsats: Aktivitet ansågs vara ett viktigt verktyg för att kunna uppleva välbefinnande. Kunskap kring aktvitets betydelse för välbefinnandet bör uppmärksammas för att de äldre ska få uppleva meningsfullhet under de sista levnadsåren.