Bakgrund : Årligen drabbas ungefär 300 barn av cancer. När ett barn blir sjukt drabbas hela familjen, och därför är det viktigt att vårdpersonal förstår vilka behov av stöd familjen har, samt hur vårdpersonalen kan tillfredsställa dessa behov. Att arbeta familjecentrerat underlättar för vårdpersonalen att se dessa behov, och främjar familjens upplevelse av vården. Syfte : Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka familjens upplevelse av hur livet påverkas när ett barn drabbas av cancer, samt vilket stöd de anger att de behöver av vården. Metod : En litteraturöversikt som baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat : Resultatet visade att familjens upplevelser var individuella, men det fanns några karaktäristiska drag. De flesta föräldrarna upplevde chock vid diagnostillfället, och även känslan av skuld över att inte kunna göra något åt situationen. Vardagen förändrades kraftigt för familjen, där bland annat föräldrarna upplevde sig kraftlösa och syskonen kände sorg, både över diagnosen men även på grund av den nedsatta uppmärksamheten de fick av sina föräldrar. Familjen fick anpassa livet efter sjukdomen, där relationerna blev påverkade men även ekonomin. Faktorer som underlättade situationen för familjen var bland annat socialt stöd, och för de som var troende var tron ett stort stöd. Informationen föräldrarna fick angående sjukdomen och behandlingen av vårdpersonalen påverkade deras mående. Slutsats : Familjens upplevelse var känslomässigt omtumlande, känslorna var individuella men många kände bland annat chock och kaos. Familjens upplevelse var att allt vändes upp och ned. Behovet av stöd hos föräldrar och syskon skiljde sig åt. Syskon uppskattar stöd i form av uppmärksamhet och information om deras syskons sjukdom och behandling. Föräldrar vill ha stöd i form av information, att få vara delaktiga och att kunna prata med vårdpersonalen. / Background : Yearly, approximately 300 Swedish children is diagnosed with cancer. When a child gets ill the whole family is involved, and therefore it is important for health care personnel to understand what needs the family has and how to satisfy these needs. To work family-centred facilitates for the health care personnel to see these needs, and promotes the family's experience of care. Aim : The aim of this study was to examine the families’ perceptions of how life is affected when a child is diagnosed with cancer, and what support they indicate they need from healthcare professionals. Method : A review based on 16 scientific articles. Result : The result showed that family experiences were individual, but there were some characteristic features. Most parents experienced shock at the time of diagnosis, and also the feeling of guilt over being unable to do anything about the situation. Everyday life changed dramatically for the family. The parents had feelings like powerless and the siblings felt sadness, both over the diagnosis, but also because of the reduced attention they received from their parents. The family had to adapt life after the disease, where the relationships were affected, but also the economy. Factors that facilitated the situation of the family included social support, and for believers, faith was a great support. The information the parents received of healthcare professionals regarding the disease and the treatment of the sick child affected their way to handle the situation. Conclusion : The family's experience was emotionally turbulent, the feelings were individual, but many felt shock and chaos. The family's experience was that everything was turned upside down. The need for support from parents and siblings was different. Siblings appreciate support in terms of attention and information about their sibling's disease and treatment. Parents want support in the form of information, being involved and being able to talk with healthcare professionals.

Bakgrund: För att sjuksköterskor ska kunna tillhandahålla en god personcentrerad vård krävs ett empatiskt förhållningssätt, vilket kan äventyras om sjuksköterskorna drabbas av compassion fatigue. Compassion fatigue är ett relativt nybildat begrepp som handlar om ett tillstånd i form av att vara för trött för att bry sig samt behöva avstå från att bry sig för att skydda sig själv. Detta kan uppkomma hos sjuksköterskor till följd av att vårda svårt sjuka patienter. Inom vård och omsorg är det vanligt med långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkar uppkomst av compassion fatigue hos sjuksköterskor samt även beskriva hur sjuksköterskor upplever att drabbas av compassion fatigue. Metod: En litteraturöversikt där resultatet är baserat på 16 artiklar. Resultat: Resultatet delades upp i två huvudkategorier: faktorer som påverkar uppkomst av compassion fatigue samt sjuksköterskors upplevelse av att drabbas av compassion fatigue. Dessa delades sedan upp i subkategorier där de olika faktorerna och upplevelserna presenterades. Slutsats: Sjuksköterskor och annan vårdpersonal samt studenter bör erbjudas utbildning för att bredda kunskapen om compassion fatigue. Det skulle kunna leda till ett lyckat preventivt arbete, vilket i sin tur skulle resultera i färre sjukskrivningar. / Background: For nurses to be able to provide a high quality personcentered care it takes an empathetic approach., which can be jeopardized as a consequence of compassion fatigue among nurses. Compassion fatigue is a relatively new term which is about a condition of being too tired to care and needing to abstain from caring to protect oneself. This condition can develop among nurses due to caring for critically ill patients. In healthcare it is common with long term sick leave from psychological illness. Aim: The purpose of this literature review was to describe the factors that can influence the occurance of compassion fatigue among nurses, and to further describe how nurses experience the suffering from compassion fatigue. Method: A literature review where the result is based on 16 articles. Result: The result was divided in to two major categories: factors that influence the occurance of compassion fatigue and nurses experiences of suffering from compassion fatigue. These were then divided in to subcategories where the factors and experiences were presented. Conclusion: Nurses, other healthcare providers and students should be offered education to widen their knowledge about compassion fatigue. This could lead to a successful preventive work, which in turn could result in less sick leaves.

Sammanfattning Bakgrund: Det är känt att musik kan påverka personer och kan användas i syfte att främja läkning. Musik används bland annat för patienter med demens och för patienter som är vakna under operation. Regional anestesi i samband med operation medför flera fördelar för patienten som skall opereras. Det finns flera studier som visar musikens positiva effekt för patientens välbefinnande både innan och efter operation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa forskning avseende musikens inverkan på patienten vid regional anestesi under operation. Metod: Metoden var en systematisk litteraturöversikt. I resultatet inkluderades 13 stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analysmetod som användes var integrerad dataanalys och resultatet redovisades i form av kategorier och underkategorier. Resultat: Patienters oro och ångest minskade när de fick lyssna på musik under regional anestesi. Patienter beskrev att de upplevde en känsla av välmående och var mer tillfredsställda efter operation om de fått lyssna på musik. Vitalparametrar som blodtryck och pulsfrekvens visade sig minska vid användning av musik. En del patienter upplevde att smärtan minskade. Det fanns dock inkluderande studier som inte påvisade någon signifikant skillnad på respektive kategori. Diskussion: Musik kan ha en positiv inverkan under operation med regional anestesi. Det används olika instrument för att mäta ångest, vilket kan påverka resultatet. Vid vissa studier fick patienterna välja musik själva. Musiken spelades upp i varierande former, till exempel i hörlurar eller i operationssalen. Dessa faktorer gör att de blir svårt att dra ett generaliserbart resultat. Slutsats: Resultatet visar att musik kan ha en positiv inverkan både fysiskt och psykiskt på patienterna som fick lyssna på musik under operation. Anestesisjuksköterskor bör erbjuda musik vid regional anestesi och patienterna kan med fördel få välja musik själva då det visat sig ha bra effekt. / Abstract Background: Music is well known to affect people and has been used to promote healing. Music is used, for example, for patients with dementia and for patients waking up during surgery. Regional anesthesia associated with surgery brings several benefits to the patient to be operated. There are several studies showing the positive impact of music on patient wellbeing before and after surgery. Aim: The purpose of the literature study was to compile research into the impact of music on the patient in regional anesthesia during surgery. Method: The method was a literature review. In the result 13 articles were included, both qualitative and quantitative. The analysis method used was integrated data analysis and the results were presented in the form of categories and undercategories. Result: Patients' anxiety decreased when they listened to music under regional anesthesia. Patients described that they experienced a sense of well-being and were more satisfied after surgery if they had listened to music. Vital parameters such as blood pressure and pulse rate were found to decrease when using music. Some patients felt that the pain decreased. However, there were included studies that did not show any significant difference in the respective categories. Discussion: Music may have a positive effect during surgery with regional anesthesia. Different instruments are used to measure anxiety, which can affect the outcome. In some studies, patients were given the choice of music themselves. The music was recorded in various forms, such as headphones or in the operating room. These factors make it difficult to draw a generalizable result. Conclusion: The result shows that music can have a positive impact both physically and mentally on patients who listened to music during surgery. Nurse anesthetists should offer music at regional anesthesia and patients can benefit from choosing music themselves as it proved to be of good effect.

Bakgrund: Året runt söker sig människor till akutmottagningen på grund av problem med sin hälsa. Vissa besöker akutmottagningen oftare än andra. Av det totala besöksantalet inom akutsjukvården utgör mångbesökare ca 10 %. Ur ett internationellt perspektiv har personal på akutmottagningen en tendens att ifrågasätta mångbesökarnas behov av akutsjukvård. Syfte: Syftet var att beskriva mångbesökarnas upplevelser av att upprepade gånger återkomma till akutmottagningen samt orsakerna till dessa oplanerade återbesök. Metod: vald metod var systematisk litteraturöversikt, där totalt 15 artiklar inkluderades till resultatpresentationen. Denna magisteruppsats har utgått ifrån de grundläggande begreppen i Katie Erikssons vårdteori; hälsa, människa, vård och lidande. Resultat: Nyckelorden och meningarna kategoriserades i följande huvudteman; relationer, tid och resurser. Orsaker till att människor ofta besökte akutmottagningen var relaterade till deras relationer till primärvården. Det fanns även en rädsla för att dö eftersom symtomen blev så pass allvarliga att patienterna inte kunde vänta på en tid på vårdcentralen. För dem som hade en kronisk sjukdom var exacerbationen alltför svår att hantera i hemmet, vilket ledde till att de besökte akutmottagningen. Slutsats: Mångbesökarnas upplevelser av att återkomma till akutmottagningen skiljde sig. Vissa kände sig nöjda med besöket medan andra hade en negativ erfarenhet, präglad av respektlöshet, diskriminering och maktlöshet. Mångbesökare visar sig ofta ha komplex problematik vilken är svår att få in i akutmottagningens patientflöde. Människor med ett komplext vård- och hälsobehov ska inte mötas enbart utifrån ett medicinskt perspektiv utan också som individer med kropp, själ och ande - även i en hektisk akutsjukvårdsmiljö. / Background: Throughout the year people visit the emergency room because of health issues. Some people visit the emergency room more frequent than others. Frequent attenders stand for 10 % of the total visits to the emergency room. Internationally, emergency department staff tend to question these patients’ need of emergency care. Aim: the aim was to describe frequent attenders’ experiences of repeatedly returning to the emergency room and the causes of these unplanned returns. Method: systematic literature review was chosen as method, where a total of 15 articles were included in the results. This study emanated from the elementary concepts of Katie Eriksson’s theory of caritative caring: health, human being, nursing and suffering. Results: the key components were categorised into the following main themes; relationships, time and resources. The reasons for frequently visiting the emergency room were related to the outpatient clinic. There was also a fear of dying because the symptoms became too severe and patients couldn’t wait for an appointment at the outpatient clinic. For those who were diagnosed with a chronic disease the exacerbation was too difficult to manage at home which lead them to the emergency room. Conclusion: the experiences of being a frequent attender differed. Some were satisfied with the visit, whereas some had a negative experience shaped by disrespect, discrimination and powerlessness. Frequent attenders often show a complex of problems which are difficult to fit into the patient flow in the emergency room. Humans with a complex health and wellbeing need should not be met only from a medical perspective but also as individuals with body, mind and spirit - even in a hectic emergency care environment.

No description available.

Bakgrund: En upplevelse är subjektiv vilken värderas och tolkas utifrån individens förförståelse och dessa upplevelser behöver sjuksköterskan tillvarata för att kunna bedriva professionell omvårdnad. Omvårdnadsprocessen används av sjuksköterskor för att bedriva omvårdnad på ett optimalt sätt och en del av denna process är mötet mellan människor. Ett gott möte leder till ett bättre informationsutbyte vilket i sin tur är en central del i omvårdnadsarbetet. Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, även förkortat EIPS, är en psykisk funktionsnedsättning där de allmänna kriterierna för personlighetssyndrom samt fem av nio EIPS-specifika kriterier ska vara uppfyllda för att ställa diagnos. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Metod: Kvalitativ litteraturstudie grundad på nio empiriska studier. Artikelgranskningen genomfördes enligt Högskolan i Kristianstads granskningsmall för kvalitativa studier. Analysen utgick från Fribergs (2012a) fem-stegs metod. Resultat: Resultatet sammanställdes i fyra huvudteman; Upplevda känslor, Upplevelse av kunskap, Upplevelse av arbetssätt samt Upplevelse av beteenden hos personer med EIPS. Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med EIPS varierade. Känslor som obehag, frustration och optimism uppstod i samband med vårdandet. När sjuksköterskor upplevde att de hade lämplig kunskap skapades självförtroende i vårdandet. Brist på kunskap bidrog till osäkerhet kring hur personalen ska förhålla sig till personer med EIPS. Diskussion: Studiens styrkor och svagheter diskuteras i relation till Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. I resultatdiskussionen diskuteras fynden Hoppfull optimism, Kunskap underlättar vårdandet samt Frustration i relation till omvårdnadsteorier, samhällsperspektiv samt etisk teori.

Flertalet faktorer kan påverka huruvida en person är följsam till egenvård vid diabetes mellitus typ II. Att leva med diabetes mellitus typ II kan innebära en del livsstilsförändringar och anpassningar för att uppnå en god egenvård och därigenom en hanterbar och kontrollerad diabetes. Syftet med studien var att sammanställa faktorer som kan påverka följsamheten till egenvård hos personer med diabetes mellitus typ II. Metoden som tillämpades vid litteraturstudien var en systematisk integrerad litteraturöversikt. Litteratursökningen av vetenskaplig forskning genomfördes i de två databaserna PubMed och CINAHL. Analysen genomfördes i enlighet med analysmetoden av Whittemore och Knafl (2005). Totalt analyserades 22 vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien resulterade i följande huvudkategorier; Sociala faktorer, Mentala faktorer, Uppfattningar och religiösa faktorer, Fysiska faktorer, Kunskapsrelaterade faktorer och Vårdrelaterade faktorer. Att få socialt stöd från andra människor, utbildning i diabetes och en god mental hälsa kunde förbättra följsamheten till egenvård vid diabetes mellitus typ II. Depression, fel uppfattning och otillräcklig kunskap om sjukdomen kunde leda till sämre följsamhet. Slutsatsen av studien var att en sjuksköterska i ett tidigt skede bör göra en bedömning av vilka faktorer som påverkar en persons följsamhet till egenvård och vilka unika behov som måste tillgodoses, i syfte att skapa förutsättningar för en god egenvård vid diabetes mellitus typ II.

Bakgrund: Trycksår innebär onödigt lidande för patienter som drabbas. Trots att sjuksköterskor är medvetna om riskgrupper och förebyggande insatser är komplikationen relativt vanlig. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av trycksår. Metod: Underlaget till litteraturöversikten kom från vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna analyserades induktivt och granskades kritiskt. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; upplevelse av smärta, konsekvenser i det dagliga livet och kontakt med hälso- och sjukvården. Smärta var ett genomgående tema och påverkade patienterna emotionellt, fysiskt, psykiskt och socialt. Patienterna upplevde att det saknades ömsesidig dialog med sjuksköterskor. Diskussion: Adekvat smärtlindring är nödvändig för sårläkning och för att patienter ska kunna delta i trycksårsförebyggande åtgärder. För att minska vårdlidandet behövs bättre kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter i riskzonen. Trycksårsprevention bör få större utrymme inom alla vårdformer. Slutsats: Ökad förståelse för patienters erfarenhet kan flytta fram trycksår från sekundära tillstånd till en plats där de förebyggs i tid. Trycksår förekommer globalt och trots medvetenhet om prevention är detfortfarande ett problem. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Bakgrund: En förekommande patientgrupp på akutmottagningar är patienter som befinner sig i livets slutskede. En akutmottagning förknippas med ett högt arbetstempo som präglas av en medicinteknisk miljö med mycket övervakning och kontroller. Att bedriva vård i livets slutskede är därmed en svår uppgift att utföra. Syfte: Att belysa sjukvårdspersonalens erfarenheter av att bedriva vård i livets slutskede på akutmottagning. Metod: En integrativ litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och sammanställdes till litteraturöversiktens resultatdel. Resultat: Omfattar två huvudkategorier och åtta underkategorier. Sjukvårdspersonalens erfarenheter involverade upplevda hinder som bidrog till att vård i livets slutskede ej var optimalt på en akutmottagning. Vidare upplevde sjukvårdspersonalen trygghet i sin roll och såg arbetet med vård i livets slutskede som givande. Diskussion: Liknande erfarenheter upplevs inom andra vårdformer. Akutmottagningens miljö och utformning var ett stort hinder för att ge vård i livets slutskede och oklarhet råder huruvida patientens omvårdnadsbehov blir tillgodosett på akutmottagningen. Slutsats: Erfarenheterna innefattade såväl förutsättningar som upplevda hinder. Ytterligare forskning inom ämnet efterlyses, samt diskussioner huruvida konkreta åtgärder kan underlätta sjukvårdspersonalen arbete. / <p>Godkännande datum: 2017-03-22</p>

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner, som kan uppkomma vid behandling eller sjukhusvistelse, leder till stora kostnader för samhället samt ett stort lidande för de drabbade patienterna. Följsamhet av riktlinjer gällande basala hygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal kan reducera spridning av VRI. Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer i arbetet med vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Metod: Totalt användes 23 stycken vetenskapliga artiklar till resultatet som påträffades i databaserna PubMed och Cinahl utefter relevanta sökord. Huvudkategorier och subkategorier skapades utefter en induktiv analysmetod. Resultat: Faktorer som visade sig påverka följsamheten till riktlinjer gällande hygien och smittspridning var exempelvis arbetsmiljön, attityder hos personalen samt tillgången till utrustning. Följsamheten visades generellt vara låg globalt. Diskussion: Följsamheten till riktlinjer visades vara bristfällig inom många områden och olika faktorer sågs som orsak. Florence Nightingales teorier om sjuksköterskans ansvar kan tydligt kopplas till litteraturöversiktens resultat. Slutsats: Organisatoriska samt individuella faktorer visades i litteraturöversikten påverka följsamheten och utfallet av VRI. Förbättring inom de båda faktorerna är nödvändig för att följsamheten ska kunna öka. / <p>Godkännande datuma: 2017-03-21</p>