Detta arbete handlar om bakomliggande faktorer för framgångsrik kompetensutveckling av lärare inom naturvetenskap. Det är en litteraturstudie av tidigare forskning inom området. Syftet med studien är att kritiskt granska vad tidigare studier belyser som viktiga faktorer vid framgångsrik kompetensutveckling och sammanställa dem för att visa på överlappningar och särskiljande drag mellan dem. Metoden som använts är sammanställning samt analys av tidigare publicerad forskning i relation till skollag och övrig relevant litteratur inom området.   Resultaten visar på sex olika framgångsrika metoder för kompetensutveckling av lärare inom naturvetenskap. Genom en vidare analys framträder fem faktorer som verkar för att de sex metoderna ger framgångsrik kompetensutveckling. Dessa är, utan inbördes ordning: Deltagarnas inställning, antal timmar avsatta för kompetensutveckling, möjlighet till reflektion, möjlighet till kollegialt lärande samt anpassning efter faktiska behov. Resultaten diskuteras sedan ur ett kritiskt perspektiv i relation till ämnet, det ges även förslag till vidare forskning inom området. Studiens slutsats är att huruvida kompetensutveckling blir framgångsrik till stor del beror på i vilken mån de fem faktorerna uppfyllts. Av dessa fem är reflektion den faktor som har störst påverkan, men det återstår att undersöka reflektionens inre liv och de olika processer som uppstår.

Bakgrund: På grund av bristen på organdonatorer globalt idag tvingas flera patienter i behov av transplantation vänta länge på en operation. Väntan på livsavgörande besked av detta slag har visat sig innebära fysiskt och emotionellt lidande för patienterna och deras anhöriga.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vänta på transplantation av vitala organ. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes utifrån 12 vetenskapliga originalartiklar, som analyserades med en induktiv kvalitativ ansats. Resultat: Patienternas erfarenheter sammanfattades och beskrevs i fem kategorier: Förändrad självbild, Att leva i väntan, Strategier för att uthärda, Källor till styrka samt Ljuset i slutet av tunneln. Resultatets huvudfynd ansågs vara att ovissheten utgjorde kärnan i väntan på organtransplantation, att anhöriga spelade en avgörande roll för patientens erfarenheter och att en känsla av mening och sammanhang krävdes för att patienterna skulle uthärda och känna hopp under väntan. Slutsats: Patienternas erfarenheter av väntan på organtransplantation visade sig innebära lidande i olika former. Genom att undersöka patienternas känsla av sammanhang, om de uthärdar eller lider emotionellt samt vilka strategier de använder för att underlätta väntan kan sjuksköterskan få tillgång till de redskap som krävs för att lindra detta lidande. Om sjuksköterskan antar ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv kan väntan underlättas för patienterna och deras anhöriga.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad forskning säger om anknytningen hos familjehemsplacerade barn och hur denna kan påverkas av biologiska föräldrars delaktighet och närvaro. Vidare syftar studien till att ta reda på om det alltid är förenligt med det familjehemsplacerade barnets bästa att återförenas med den biologiska familjen. För att besvara dessa frågor genomfördes en kvalitativ litteraturstudie. Studien presenterar anknytningsteorins huvuddrag för att skapa förståelse för resultaten. Vidare ges en övergripande bild av den svenska familjehemsvårdens mål, och då i synnerhet att utgångspunkten är att barn som bereds vård i familjehem ska återförenas med sina biologiska föräldrar. De åtta artiklar som ligger till grund för studiens resultat behandlar hur barns anknytning kan påverkas vid en familjehemsplacering. Vissa av artiklarna är särskilt inriktade på hur barn som är familjehemsplacerade påverkas av de biologiska föräldrarnas besök i familjehemmet. Resultaten av denna studie tyder på att barn som bott en längre tid i familjehem ofta knutit an till familjehemsföräldrarna och att en återförening med de biologiska föräldrarna kan medföra negativa effekter för barnen. Den svenska lagstiftningen där man primärt har en återförening med de biologiska föräldrarna som mål förefaller enligt resultatet i denna studie inte vara förenlig med barnets bästa. Det framkommer i flera av de studerade artiklarna att det är vanligt att biologiska föräldrars delaktighet under familjehemsplacering leder till negativa känslor och försätter det familjehemsplacerade barnet i en lojalitetskonflikt. För att biologiska föräldrars besök i familjehemmet skall vara givande skall de vara regelbundna och syftet med besöken skall vara begripligt för barnet.

Bakgrund: Olika yrkesgrupper löper större risk att utsättas för hot och våld. Sjuksköterskor har direktkontakt med människor i olika typer av lidande, därmed finns det en stor risk att utsättas för utmanande beteenden eller situationer. Rädslan för att utsättas för hot och våld kan leda till att sjuksköterskor som jobbar prehospitalt väljer att avsluta sina anställningar, eller att de kan utveckla psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanställa kunskap kring hot och våld mot sjuksköterskor i slutenvården. Utifrån syftet formulerades frågeställningar: Vilka organisatoriska faktorer kan leda till hot och våld? Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans arbete efter att ha utsatts för hot och våld? Metod: Whittemore och Knafls metodartikel användes för att göra en integrerad litteraturstudie bestående av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Arbetsplatsen känns osäker då det saknas säkerhetsåtgärder och en god kontakt mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det efterfrågas fortbildning inom hantering av hot och våld, detta kan göra att personal upptäcker varningstecken från patienter tidigare. Smärtor och skador förekommer samt psykiska diagnoser som leder till försämrad omvårdnad och ökad frånvaro. Slutsats: Sjuksköterskor bör utbildas redan vid lärosätet i att hantera hot och våld.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar 10% av livmoderbärande kvinnor över hela världen. Att lida av endometrios kan innebära symtom som kraftig bäckensmärta, kraftiga blödningar, dyspareuni och infertilitet. Syfte: Beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med symtomgivande endometrios. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts. 10 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom olika kategorier som beskriver kvinnornas olika erfarenheter av att leva med endometrios. Det handlade om erfarenheter av fysiska symtom, erfarenheter av möten i vården, emotionella erfarenheter och erfarenheter av sociala relationer. Slutsats: Studien visade att endometrios påverkade kvinnorna fysiskt, psykiskt och socialt. Kvinnornas liv påverkades av sjukdomen på många sätt och gjorde att de kände sig begränsade i vardagen. Den långa tiden för att få en diagnos fastställd orsakade vårdlidande. Kvinnorna möttes av misstro från vården där symtomen avfärdades som kvinnoproblem. Kvinnornas känslor växlade under sjukdomstiden, allt mellan hopp och förtvivlan inför framtiden.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom och karakteriseras med återkommande depressiva, maniska eller hypomaniska episoder. Sjukdomen förknippas med en minskad livskvalité.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vuxna personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom.Metod: Åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar användes i studien. Sammanställningen och analysen inspirerades och genomfördes av en kvalitativ innehållsanalys. Databaserna CINAHL och PubMed användes till sökningen.Resultat: Resultatet visade på att vardagslivet och identiteten påverkas samt att lära sig att hantera sjukdomen. Vardagslivet påverkade personerna med inverkan på de nära relationerna och arbetslivet. Identiteten påverkades genom att självbilden och självkänslan förändrades, även förmågan att identifiera sig med sjukdomen och känslan av att tappa kontrollen. Att lära sig att hantera sjukdomen beskrevs utifrån acceptans och förståelse, reaktioner från omgivningen och sig själv, behov av stöd och hjälp av andra samt positiva upplevelser.Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade på att det bör finnas mer information och utbildning om bipolär sjukdom, både för allmänheten och sjukvården. Detta för att de drabbade lättare ska kunna hantera sin sjukdom, förebygga återfall och skapa bättre livskvalité.

Bakgrund: Prostatacancer är en av de vanligaste formerna av cancer hos män. Sjukdomen har inga tydliga symtom och kan därför ta tid att upptäcka. De vanligaste biverkningarna av behandlingar är inkontinens och impotens.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med prostatacancer. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med utgångspunkt från tre patografier. Analys gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i fyra kategorier. Resultatet visade att sjukdomen inte bara påverkade männen fysiskt, utan även den psykiska påverkan var stor. Upplevelser av oro och rädsla var vanligt förekommande. Svikande kroppsfunktioner kunde även de leda till oro och ångest. Männen upplevde att stöd från familj, vänner och sjukvården fick dem att må bättre. Sjukdomen fick även männen att se på livet på ett nytt sätt. Slutsats: Det dagliga livet hos män som drabbas av prostatacancer förändras totalt. Vardagen är fylld av oro och rädsla, samtidigt som kampen för att återfå de kroppsliga funktioner som sviktat och komma tillbaka till det gamla livet fortgår.

Titel: Att tvingas till vård – En litteraturstudie om hur personalens bemötande påverkar patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Bakgrund: Att vårdas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innebär att en person tvingas till vård mot dennes vilja. Personer som vårdas enligt LPT lider av allvarliga psykiska störningar som exempelvis någon form av psykos, självmordsbenägenhet och/eller svår personlighetsstörning. Syfte: Att belysa hur personalens bemötande påverkar patienters upplevelser av att vårdas under tvång inom psykiatrisk öppen- och slutenvård. Metod: Litteraturstudie baserad på 8 kvalitativa empiriska originalartiklar som samtliga kvalitetsgranskades som höga. Databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed användes i artikelsökningen. Artiklarna var utförda i Sverige, Norge, Storbritannien, Irland och Österrike. Resultat: Tvångsvården upplevdes oftast som negativ men kunde även upplevas som befriande. Ett gott bemötande från personalen bidrog till en mer positiv upplevelse av tvångsvården. Resultatet delades in i två huvudkategorier: “Möjligheten att få en relation till personalen” samt “Att respekteras som människa”. Konklusion: Det är av stor vikt att tillvarata patienters upplevelser för att medvetandegöra brister i bemötandet från personalen. Möjligheten för en positiv utveckling inom den psykiatriska tvångsvården kan öka om information kring patienters upplevelser når den berörda personalen.

Bakgrund: I takt med att allt fler människor lever längre ökar också antalet personer som insjuknar i demenssjukdom. Språklig och kognitiv svikt är typiska symtom vid demenssjukdom och på grund av detta upplever sjuksköterskor i många fall svårigheter i kommunikationen. Brister i kommunikationen kan påverka omvårdnaden negativt. Genom en ökad kunskap om alternativa kommunikationsmetoder, som kan främja kommunikationsförmågan, kan vården av personer med demenssjukdom underlättas och bli mer personcentrerad. Tidigare studier visar att alternativa kommunikationsmetoder kan påverka kommunikationsförmågan positivt. En litteraturstudie som sammanfattar forskningen inom området kan ge en tydligare bild av alternativa kommunikationsmetoders olika möjligheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva på vilket sätt alternativa kommunikationsmetoder kan främja och ta tillvara kommunikationsförmågan hos personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design genomfördes. Artiklarnas resultat analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att alternativa kommunikationsmetoder kan bidra till att öka kommunikationsförmågan för personer med demenssjukdom. Både förmågan att uttrycka sig verbalt och icke verbalt förbättrades, men även samspel och samspelsförmågan ökade. När alternativa kommunikationsmetoder användes i grupp bidrog de även till att öka möjligheten till social kommunikation och fördjupade relationer mellan deltagarna. Slutsats: En ökad kunskap om alternativa kommunikationsmetoders påverkan på kommunikationsförmågan kan leda till ökade möjligheter för sjuksköterskor och annan vårdpersonal att kommunicera med personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Vanligaste orsaken till amputation i Sverige är att rädda liv. Det är vanligt att komplikationer uppstår i samband med en amputation. Protesen är en viktig del ur behandlingssynpunkt. Information och stöd hjälper både psykologiskt och känslomässigt. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av livet efter en amputation av nedre extremitet. Metod: En litteraturstudie med 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Fribergs femstegs modell användes under dataanalysen. Resultat: Resultatet beskriver fem kategorier, att vara begränsad, protesen - en möjlighet till frihet, förändrad syn på sig själv och känsla av utanförskap, oro för intima situationer samt förändrade roller och relationer. Upplevelsen efter amputation av nedre extremitet är att livet påverkas på många olika sätt. Bland annat beskrivs, att det innebär en förlorad självbild och sämre självkänsla, minskad frihet, isolering och att sociala relationer är betydelsefullt även att de haft svårt att behålla  relationer och upplever utanförskap. Slutsats: Resultatet beskriver att de som genomgått en amputation av nedre extremitet har en sämre upplevd livskvalité, lycka och hälsa. Det är viktigt som sjuksköterska att stötta personerna och ge möjlighet att återgå till sitt tidigare liv samt involvera närstående då dem beskrivs vara ett betydelsefullt stöd. / Background: The most common cause of amputations in Sweden is to save lives. It is not unusual that complications arise as a result of an amputation. The prosthesis is an important part of the treatment process. Information and support will help both psychologically and emotionally. Purpose: The purpose was to describe people's experience of life after amputation of the lower limb. Method: A literature study of 13 scientific articles with qualitative design. Friberg's five-step model was used to analyze data. Results: The results describe five categories, to be limited, prosthesis - an opportunity to freedom, altered perception of self and feeling of alienation, anxiety about intimate situations and changed roles and relationships. The experience after an amputation of lower limb is that life is affected in many different ways. For instance, it means a loss of self-image and poor self-esteem, loss of freedom, isolation and that social relations are important also that they had trouble maintaining relationships and experiencing alienation. Conclusion: Based on these results, conclusions can be drawn that those who have undergone an amputation of lower limb has a lower perceived quality of life, happiness and health. It is important as a nurse to support the people and provide the opportunity to return to their former life and also involve relatives, which are described to be an important support.