Bakgrund: Ungefär 200 000 personer av den svenska befolkningen lider av sömnapné, och det är vanligast hos män. Sömnapné går att sammankoppla med flera olika typer av följdsjukdomar och ökade risker för olyckor p.g.a. trötthet. Syfte: att belysa hur sjuksköterskor kan hjälpa till att förbättra hälsa hos de patienter som lider av sömnapné. Metod: En litteraturöversikt som beskriver kunskapsläget gällande sjuksköterskans roll vid omvårdnaden kring sömnapné genomfördes. Litteratursökningar gjordes i Academic Se-arch Elite, Cinahl, Psych Info och PubMed. Inklusions- och exklusionskrite-rier sattes upp och de artiklar som passade in på dessa och syftet klassifice-rades efter en tregradig skala. Åtta artiklar användes i resultatet. Litteraturen genomlästes, meningsenheter plockades ut som sedan bildade tre kategorier: sjuksköterskans observation/bedömning, sjuksköterskans information och sjuksköterskans behandling. Resultat: Redovisades under dessa kategorier, och visade att sjuksköterskan har en viktig del i att upptäcka och behandla sömnapné. Diskussion: Det finns receptfria hjälpmedel att tillgå, sjukskö-terskan har ett viktigt jobb att förmedla kunskap om dessa till patienter och deras anhöriga. De kan även hjälpa de drabbade att göra livsstilsförändringar som kan gynna deras sjukdomsbild. Slutsatsen är att en ökad kunskap om sömnapné inom sjukvården skulle göra att fler drabbade kan få en diagnos på sitt problem och mycket tidigare.

Abstrakt Inledningen beskriver hur utvecklingen inom barnsjukvården har varierat under årens gång. Från att barn och föräldrar fått vara tillsammans på sjukhuset till att föräldrarna ombetts att inte besöka sina barn på sjukhuset på grund av smittorisk. Barn som vistas på sjukhus upplever en ny situation i livet. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för omvårdnad av barn och dennes familj inför ett dagkirurgiskt ingrepp. Metoden baserades på litteraturstudier. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna PubMed (Medline) och Cinahl Ebsco. Resultatet har sedan redovisats utifrån tre kategorier; information, terapeutisk lek samt relationer. Resultatet visade att barn som deltog vid preoperativa undervisningsprogram hade mindre känslomässigt lidande än barn som inte fick undervisning. Slutsatsen blev att betydelsefulla faktorer för omvårdnaden skulle fokusera på att barnen förbereddes med hjälp av den utrustning som kom att användas vid operationen, gärna i form av lek.

No description available.

Fibromyalgi (FM) är ett tillstånd av kronisk smärta, förutom smärtan karaktäriseras sjukdomen även av sömnstörningar, extrem trötthet och kognitiva störningar. Att ständigt leva med smärta innebär en stor stressfaktor och både fysiska, psykiska och stressrelaterade symtom är vanliga. Den ständigt närvarande upplevelsen av fatigue liknar den som beskrivs vid kroniskt trötthetssyndrom. Fatigue definieras som ett tillstånd av onaturlig och onormal eller extrem trötthet i hela kroppen, som inte är relaterat till aktivitet eller ansträngning. Syftet med studien var att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner som förekommer för att lindra fatigue hos patienter med FM. Metoden som användes var en litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade att interventioner som kombinerade träning och kognitiv inriktning hade bäst effekt för att lindra fatigue under en längre tid. Vikten av tro på patientens upplevelse av både smärta och fatigue visades sig vara betydelsefullt för att komma vidare i livet. Att stödja patienten med kunskap och engagemang från flera yrkeskategorier belystes som viktiga delar i vården av patienter med FM. Vidare forskning kring teambaserad vård behövs för att tydliggöra resultatet ytterligare.

Bakgrund: Att vid rätt tillfälle säga och göra de rätta sakerna är inte alltid det lättaste. En sådan situation kan lätt uppstå vid mötet och samtalet med den svårt sjuke/döende patienten och dess närstående. Oavsett var man som sjuksköterska befinner sig så möter man dessa svårt sjuka och döende patienter. Syfte: Att belysa vilken kunskap och professionell tillämpning som finns och som saknas hos sjuksköterskan gällande mötet med den döende patienten och dess närstående Metod: Systematisk litteraturstudie som innefattar tolv (12) vetenskapliga artiklar från två olika databaser, där författaren beskriver utifrån dessa vilken kunskap/förmåga som sjuksköterskan har eller saknar, vilka förväntningar och önskningar har patienterna och dess närstående och hur kan man förbättra mötet mellan vårdpersonalen kopplat till omvårdnaden till svårt sjuka/döende patienter. Resultat: Sjuksköterskans förmåga att möta patienten svarar inte alltid till patientens önskan och/eller behov. Resultatet visar dock hur viktigt det är att en relation etableras mellan sjuksköterska och patient, men att det inte alltid är så lätt att tillämpa pga. tex. arbetsbelastning, tidsbrist, en otillfredsställande miljö eller otillräcklig kunskap. Slutsats: Sjuksköterskan behöver specifika kunskaper för att kunna möta patienten och dess närstående. Tyvärr är det en liten andel professionell vårdpersonal som normalt tränas i kommunikations skicklighet. Egenskaper som utifrån patientens önskan att sjuksköterskan innehar är bl.a. medmänsklighet, vänlighet, värme, medkänsla och genuinitet.

Kirurgi och strålbehandling av gynekologisk cancer kan orsaka fysiska förändringar som blödning, reducerad lubrikation, sköra slemhinnor och infertilitet. Forskningen har visat att cancer patienter önskar information kring sexualitet. Detta gav anledning att tro att kvinnor behandlade för gynekologisk cancer har större behov av information kring sexualitet då behandlingen innebär ingrepp på genitalierna. Syftet var, att genom en litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar, beskriva kvinnors uppfattningar kring sexualitet efter behandlad gynekologisk cancer. Resultatet grundades på 11 vetenskapliga publicerade artiklar som analyserats och sammanställts. Många kvinnor behandlade för gynekologisk cancer upplevde dyspareuni, minskat sexuellt interesse och rädsla kring samlag samt att cancern skulle återkomma. Sexualiteten påverkades negativt av fysiska förändringar och strålning verkade orsaka mest fysisk skada. Information rörande sexualitet tycktes förbereda kvinnorna på eventuella biverkningar efter behandling men vårdpersonalen gav inte alltid adekvat information. Vissa kvinnor som levde i ett partnerskap fann det svårt att tala om sexualitet och var rädd att bli lämnad då de inte kunde tillfredställa partnern sexuellt. Samtidigt ansågs partnern som ett viktigt stöd. Slutligen antas det att god information till både kvinnan och hennes partner skapar en bra grund för en fungerande parrelation samt underlättar kvinnans hantering av sjukdomen, behandling och eventuella biverkningar.

No description available.

I vårdandet av patienter som anses utgöra en fara för sig själv genom suicidrisk eller självskadebeteende har olika former av övervakning och observation sedan länge varit ett standardiserat förfarande. Den kritik som riktats mot omvårdnad av suicidnära patienter handlar om att de förfaranden med observation och övervakning som tillämpas upplevs som kränkande och ovärdiga då inget eller ytterst lite av vårdandet fokuserar på orsakerna till att patienten vill skada sig själv eller dö. Studiens syfte var att beskriva vårdande av suicidnära patienter och synliggöra hur sjuksköterskor ansar, leker och lär när de vårdar suicidnära patienter. Som design valdes en litteraturstudie med induktiv ansats samt analys enligt Evans (2002) som modifierades med vårdteoretisk tolkning utifrån Eriksson (1987). Resultatet visar att vårdandet innefattar sjuksköterskans förstående hållning, att skapa en säker och trygg vårdmiljö samt att tillvarata patientens egna resurser. De vårdteoretiska begreppen Ansa, Leka och Lära kan ge sjuksköterskor och övrig vårdpersonal en struktur för tänkandet och ett fundament att grunda vårdandet på. Det kan också bidra till ökad förståelse för hur sjuksköterskans attityder och förhållningssätt påverkar vårdrelationen med patienten. Vidare forskning om hur vårdteorier kan hjälpa sjuksköterskor i vårdandet efterfrågas samt över den suicidnära patientens perspektiv av vårdandet.

Depressioner återkommer ofta och varje ny depressionsepisod ökar risken för en ny beroende på en allt större känslighet för inre och yttre triggers. Mindfulnessbased Cognitive Therapy (MBCT) har utarbetats av Z. Segal, M. Williams och J. Teasdale som en gruppbaserad behandlingmodell för att förebygga återinsjuknande kombinerar mindfulnesstekniker och kognitiv terapi (KBT) för depression. I en studie publicerad 2000 visade sig MBCT signifikant halvera återinsjuknandet jämfört med sedvanlig behandling. Resultatet har upprepats och ett flertal studier har undersökt effekter av MBCT. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilka effekter som de olika studierna tagit fasta på och vilka effekter som setts inom de olika aspekterna i Christine Padeskys femfaktorsmodell, tanke-känsla-fysiologi-beteende och i relation till sammanhang mot bakgrund av den ständiga interaktion som råder mellan dessa1. Resultatet visar positiva resultat inom alla aspekter men att de kognitiva och känslomässiga aspekterna är de mest välstuderade medan fysiologiska effekter som trots den stora betydelse kroppen har i MBCT-träningen är mindre studerat. Det framgår att fortsatt och mer forskning behövs om verksamma mekanismer, kausalsamband  och processer. 1  Femfaktormodell refererar till ”five aspects of life ” modellen enligt Christine Padesky. Se sid.15.

Bakgrund: Alla fosteravvikelser kan inte påvisas under graviditeten. Missbildningar kan vara ärftliga, men även miljöfaktorer kan vara orsaken. Fyra procent av alla barn som föds i Sverige har en missbildning. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att få ett oväntat besked under graviditeten och att få ett barn med missbildning. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa och en kvantitativ artikel. Publicerade mellan 2001-2011. Resultat: Föräldrarna var oförberedda på ett oväntat fynd vid ultraljudsundersökningen och diagnosen var viktig. Ställningstagandet om fortsatt graviditet eller avbrytande var svårt. Att få ett missbildat barn framkallade känslor som sorg och besvikelse. Diskussion: Sjuksköterskan skall ha förståelse för kvinnans upplevelser när hon bär på ett foster med omfattande missbildning. Att föda fram ett missbildat barn kan innebära känslomässig påfrestning som även kan påverka familjerelationen. Familjen behöver stöd, kontinuitet och omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskan möter i sitt arbete familjer med avvikande barn och bör ha kunskap om hur familjesituationen påverkas. Ytterligare undersökningar av detta ämne behövs för att stärka perspektivet på missbildning och dess konsekvenser samt för att öka vårdkvalitén för patienterna.