Bakgrund: Cancer är en av de stora folkhälsosjukdomarna där årligen cirka 60 000 personer i Sverige får diagnosen. I alla stadier av sjukdom och diagnos har kvinnor med bröstcancer en kommunikation med sjuksköterskan. Hur sjuksköterskan kommunicerar påverkar kvinnornas upplevelser av vården. Det är viktigt att sjuksköterskan kommunicerar med kvinnorna på ett sätt som bygger ett förtroende och främjar en positiv vårdupplevelse. I vårdandet utgör kommunikationen förutsättningar för att kunna förstå kvinnornas verklighet och upplevelser av till exempel sin hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kommunikationen mellan kvinnor med bröstcancer och sjuksköterskan. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baseras på sju stycken vetenskapliga artiklar. En kvalitativ manifest innehållsanalys gjordes som baserades på  Graneheims och Lundmans tolkning av Krippendoffs innehållsanalys, där bärande meningsenheter väljs ut för att sedan kondenseras därefter kodas. Resultat: Resultatet visade att kvinnor med bröstcancer upplevde att de genom kommunikationen med sjuksköterskan blev stöttade och sedda som individer som inkluderades i sin egen vård. Resultatet visade även att kvinnorna hade negativa upplevelser av kommunikationen med sjuksköterskan där de blev uteslutna ur beslutsfattanden kring sin vård. Den bristande kommunikationen resulterade i att kvinnorna fick bristande förtroende för sjuksköterskan och vården som gavs.  Slutsats: Kvinnor med bröstcancer är beroende av att ha en god kommunikation med sjuksköterskan eftersom de genom kommunikationen känner en trygghet och ett stöd i sin sjukdom. När kommunikationen brister förlorar kvinnorna sin rätt till självbestämmande och blir förbisedda då beslut tas utan dem. Kommunikationen är en central punkt för att kunna bedriva en personcentrerad vård.

Bakgrund: Utvecklingen av levertransplantationer fortskrider och resulterar i att allt fler genomförs men även att behovet av organ ökar. År 2014 utfördes sammanlagt 814 organtransplantationer i Sverige, varav ca 22 % var totala levertransplantationer. Att få en lever från en annan människa innebär en andra chans i livet för dessa individer. Däremot finns det alltid en risk med en transplantation i form av avstötning och infektioner. Detta sätter individen i en psykiskt och fysiskt påfrestande situation.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter en levertransplantation.   Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen uppenbarades två huvudkategorier: Kroppsliga upplevelser efter en levertransplantation och Upplevda känslor efter en levertransplantation. Huvudresultatet av denna studie har visat vara patienters behov att få tala med någon om sina psykosociala upplevelser för att få råd om hur de skall hantera sina svåra situationer. De hade behov av att vårdpersonalen skulle se helheten hos dem. Slutsats: Studien talar för vikten av att kunna förse sjuksköterskor med fler verktyg för att hantera bemötandet och omvårdnaden av patienter som genomgått en levertransplantation. Detta för att kunna utveckla en god vårdrelation gentemot patienterna. Slutligen uppmanar denna studie till vidare forskning utifrån patientperspektiv inom den postoperativa tidsperioden vid levertransplantationer.

BAKGRUND: Vård av för tidigt födda barn började i Frankrike där också kuvösen började utvecklas. Sedan dess har det skett en utveckling kring vården av för tidigt födda barn och idag fokuserar vården på familjecentrerad omvårdnad. SYFTE: Att belysa föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn. METOD: Litteraturstudie med innehållsanalys av 16 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2000-2009. RESULTAT: Att få ett för tidigt fött barn skapade en mängd olika känslor hos föräldrarna. De upplevde ambivalenta känslor. Information och stöd var viktiga faktorer som påverkade föräldrarnas delaktighet och relation till barnet. Papporna kände sig åsidosatt och mammorna upplevde sig underordnade sjuksköterskorna. DISKUSSION/SLUTSATS: Sjuksköterskan bör involvera pappan mer i vården och delge information. Det bör forskas mer kring pappans upplevelser av att få ett för tidigt fött barn. Den teknologiska miljön tar stor plats enligt mammorna vilket sjuksköterskan bör reflektera över.

Många mammor vars barn vårdats på en neonatalavdelning har känt sig oförberedda på situationen med stor oro för barnets liv och hälsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för både den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en särskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vård under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vård på neonatalavdelning kan vara komplicerat och kräva tålamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning på neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Resultatet visade att mammor relaterade till sin avsikt att amma för nutritionens effekter med strävan efter det naturliga och för att främja bindningen till barnet och ge närhet. Tidigare erfarenheter och uppfattningar om amning och personlig motivation fick betydelse. Mammorna beskrev sina upplevelser i termer av rutiner på neonatalavdelningen och att upprätthålla mjölkproduktionen. Informationen upplevdes otillräcklig med brister i tillämpningen, speciellt vid amningsproblem. Centralt var också de sociala banden till pappan och andra mammor vars barn vårdades på neonatalavdelning. Diskussionen berörde upplevelser av brist på stöd och vårdrutiner som hindrande för att etablera amningen. Slutsatsen blev att motiverande samtal skulle kunna hjälpa mammor att se vad som är deras motivation och vad som stärker den eller som hjälp för ett beslut och få mammor att se att de gjort vad de kunnat när de inte orkar kämpa för amningen längre.

Bakgrund: Att drabbas av en allvarlig psykisk störning påverkar hela människan och gör att individen hamnar i en utsatt position. Samhället har ett ansvar och en skyldighet att skydda människor när de på grund av psykisk sjukdom är farliga för sig själva eller för andra. Ibland måste därför vård kunna ges, även om det är mot individens vilja. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrin. Metod: Litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar utgör grunden för resultatet. Resultat: Beskrivs utifrån fyra teman. Negativa upplevelser av tvångsvård: Fängslad och utelämnad i ovisshet, där det som framför allt var påfrestande var det fysiska tvånget. Positiva erfarenheter av tvångsvård och tvångsåtgärder: En avskildhet som kunde ge ro, stöd och en trygghet. Vikten av information och möjlighet att kunna behålla sin autonomi. Hur patienter inom psykiatrisk tvångsvård upplever personalen: Patienterna upplevde att de var underställda personalen som var inkompetenta och sällan hade tid för patienten. Andra beskrev personalen som ett stöd och en resurs. God omvårdnad, empati och närhet kunde kompensera för negativa upplevelser. Diskussion och slutsats: Kvaliteten i kontakten mellan patient och personal inverkar på hur tvångsvård och tvångsåtgärder upplevs. Ytterligare forskning är nödvändig.

Sammanfattning: Bakgrund: Psykos är ett samlingsnamn för psykiska störningar där uppfattningar och värderingar av verkligheten är förändrade. Psykoser uppträder i alla åldrar. Familjens roll är viktig och det är ovanligt att den psykiskt sjuke blir bortstött ur familjegemenskapen. För de närstående är det förenat med stora påfrestningar att se en närstående bli psykotisk. Syfte: Att belysa närståendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med psykossjukdom. Metod: En litteraturstudie användes för att besvara syftet. Resultatet baserades på sex vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultat: Resultat i studien visar att närstående till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv. Närstående upplever en förändrad vardag och varierande känslor efter att deras närstående fått diagnosen psykos. De upplever att psykossjukdom har vidgat deras perspektiv på livet och de har utvecklats som individer. Resultatet presenteras i tre huvudteman: En komplex roll att leva i en förändrad vardag, Varierande känslor och Positiva insikter i livet. Slutsats: Familjen måste ses som en helhet för att kunna hjälpa och stödja den sjuke och de närstående på bästa sätt. Närstående till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv med en förändrad vardag. Närstående upplever att psykossjukdom har vidgat deras perspektiv på livet och de har utvecklats som individer.

Bakgrund: De normativa föreställningarna om livskvalitet och hälsa uppvisar stora likheter och de är beroende av varandra. Det är av stort intresse att utforska hur psykisk hälsa och livskvalitet påverkar varandra då patienter med psykiatriska diagnoser ändå kan uppleva hälsa. Flertalet kvantitativa studier är genomförda om livskvalitet vid specifika psykiatriska diagnoser. Det finns i dagsläget brist på sammanställd forskning om individuella upplevelser av livskvalitet hos människor med olika psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanställa hur människor med psykiatrisk diagnos upplever sin livskvalitet. Metod: Litteratursammanställning av kvalitativ forskning baserat på innehållsanalys av 23 artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman: fysisk hälsa, psykisk hälsa, sociala relationer samt en meningsfull vardag, med kategorierna: betydelse av fysisk hälsa, att leva med livslång medicinering, acceptans och förståelse, att uppskatta det man har, spiritualitet, att ha- eller ta kontroll, brist på kontroll, vikten av sociala relationer, att få hjälpa andra, problematik kring relationer, stigmatisering, att ha arbete eller sysselsättning, en rik fritid, mål och ambitioner, dagliga rutiner och struktur samt närmiljö- att ha ett hem. Slutsats: Upplevelser av livskvalitet kan beskrivas utifrån de kategorier som framkommer i resultatet. Genom att vårdpersonal beaktar kategorierna och dess innebörd kan god livskvalitet främjas hos patienter med psykiatriska diagnoser.

Bakgrund: Humor kan användas som verktyg inom vården, till exempel som ett verktyg för kommunikation mellan vårdpersonal och patient och för patientens stresshantering. Dock är det inte självklart hur detta görs. Syfte: Syftet är att belysa patienters erfarenheter av humor i vårdmötet. Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Studierna har analyserats utifrån Fribergs (2018) femstegsmodell där kategorier och underkategorier identifierades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: Livskvaliteten förbättras, Människor förs samman och Ger styrka. Konklusion: Humor kan leda till att patienters välmående ökar samt en bättre förmåga att hantera sjukdom. Det kan också verka relationsfrämjande och underlätta kommunikation mellan patienter och vårdpersonal. Att använda humor kräver dock eftertanke. / Background: Humor can be useful tool within healthcare, for example, as a tool for communication between caregivers and patients and to help the patient relieve stress. It is however not clear how it should be done. Aim: The purpose is to illustrate patients’ experiences of humor in healthcare. Methods: Literature study based on nine qualitative studies. The studies were analysed based on Fribergs’ five-stage model where categories and subcategories were identified. Result: The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The main categories were: Quality of life improves, People are brought closer to one another and Gives strength. Conclusion: Humor may lead to an increase in patients wellbeing and a greater ability to cope with disease. It can also strenghten relationships and ease communication between patients and healthcare staff. Using humor, however, requires reflection.

Bakgrund: Livmoderhalscancer är den fjärde vanligaste cancerformen hos kvinnor. För de personer som överlever livmoderhalscancer innebär detta att livet förändras och personerna ofta behöver genomgå stora livsstilsförändringar. Livmoderhalscancer kan förebyggas med HPV vaccinationer och med screening. Syfte: Syfte med denna litteraturöversikt är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer under hela sjukdomsförloppet. Metod: Detta är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv manifest ansats vilket innebär att människors erfarenheter och upplevelser är i fokus. Resultat: I analysprocessen identifierades 5 kategorier: Att uppleva kroppsliga förändringar i samband med livmoderhalscancer; Pendla mellan olika känslor i samband med cancerbesked; Att få hantera och uppskatta livet; Att få försämrad ekonomi; Bli övergiven och ha behov av närhet. Resultatet belyser att kvinnor upplevde smärtor, obehag och olika känslor vid sjukdomen. Dessutom upptäcktes  att kvinnor var i stort behov av stöd av både personal och närstående. Slutsats: Litteraturstudiens resultat lyfter fram att kvinnor med denna form av cancersjukdom hade ett stort behov av stöd och närhet från sin omgivning därför sjuksköterskor har en viktig roll att lindra lidande, främja hälsa, förebygga sjukdom och återställa hälsa hos dem.

No description available.