Kurs Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE02E, VT11 Författare Jenny-Ann Evaldsson, Jennifer Klingvall & Marcus Kårfors Handledare Petra Andersson Titel En beräkning i tiden – koldioxidberäkning av transportflödet för en transformatorstation på Holtab AB Företaget Holtab AB är en av Nordens ledande tillverkare av elkraftsprodukter. Holtab har 85 anställda och omsätter omkring 240 miljoner kronor per år. Årligen produceras cirka 2300 enheter i produktionsanläggningen i Tingsryd. Bakgrund Miljöfrågor har idag fått en allt mer betydande roll, där kunder ställer högre miljökrav på företag. Efter påtryckningar från kunder har företag börjat se till produkters hela livscykel då det gäller utsläpp till miljö. Då helhetsperspektivet börjat etablera sig hos företag, har det uppdagats att transportverksamheten står för en stor del av koldioxidutsläppen. Holtab AB:s kunder efterfrågar en koldioxidredovisning av transformatorstationer, vilket Holtab i dagsläget inte kan erbjuda. Syfte Syftet är att för Holtab AB bidra med transportdelen av en livscykelanalys (LCA) för en transformatorstation. Detta genom att utföra en koldioxidberäkning av transporter av ingående artiklar från leverantörer till Holtab, samt vid utgående transport av en färdig transformatorstation till den plats där den ska tas i bruk. 4 Metod Datamaterial har samlats in från företagets affärssystem vilken sedan har bearbetats i NTM:s webbaserade beräkningsverktyg. Resultaten av beräkningen har i kombination med ytterligare empiriskt material och teori analyserats för att nå fram till studiens resultat. Resultat För de utgående transporterna skapades tre olika scenarier beroende på avstånd till olika kunder. När dessa scenariers utsläpp summerades med de ingående transporternas utsläpp blev resultatet i scenario 1, 23,19 kilo, i scenario 2, 56,05 kilo samt i scenario 3, 159,32 kilo koldioxid. Fortsatta studier Förslag till fortsatta studier är att genomföra en annan del av transformatorstationens LCA.

This study will identify the environmental impact in terms of carbon dioxide for a boiler house on behalf of Kvänum energi. The boiler central consists of a main building, which in turn contains multiple components such as boilers, pipes, etc, the boiler central uses pellets fuel. It also includes a silo and an ash container. The total weight of the boiler is about 63 tons. Each boiler has an output of 600 kW; the central includes three boilers with room for a fourth if necessary. The study has followed the ISO 14040 as far as it has been possible. The boiler central is manufactured at Kvänum Energi’s plant in Kvänum and then assembled on-site for the customer. When analyzing the system the entire product has been divided into smaller parts to make the analysis more manageable. The breakdown was made regarding the material. The conclusions from the calculations of emissions were that material was of greater importance to the environment than transportation. Design improvement proposal was mainly focused on materials and how any change of material would affect the environment and energy consumption. The ability to construct the building and silo in aluminum was investigated from the strength, price and environmental impact point of views. From design point of view, steel and aluminum are equivalent for the purpose, but in terms of cost, aluminum is more expensive. However the recycling option is significantly better for aluminum. EPS (Environmental Priority Strategies), which is a Swedish method developed for engineers at Volvo, was used for the calculation of environmental impact. When comparing steel and aluminum, the aluminum construction received a lower value regarding carbon dioxide i.e. better from an environmental perspective. The study includes a short survey on a transport to a fossil fuel dependent country, and it is investigated whether such a transport would be justified. The transport would be by boat and truck and the resulting emissions from the transport is about 1 ton of CO2. In the study, Lithuania has been chosen as an example because it has the same climate as in Sweden, i.e. a large need for heating during winter, and also because that Lithuania has a high dependence of oil and gas for heating.

Förståelse för hur vår mat påverkar klimatet blir allt mer viktigt. Grisproduktion har visat sig ha betydligt mindre klimatpåverkan än nötköttsproduktion dock har befintlig forskning visat att all köttproduktion relativt sett leder till stor miljöpåverkan. Att grisen står sig starkt i miljösynpunkt jämfört med nötkött ger inget skäl till att inte försöka göra grisen mer klimatsmart.  Syftet med studien är att beräkna potentialen att minska den svenska grisens klimatpåverkan genom olika produktionsförändringar. De produktionsförändringar som undersökts är; användning av förnyelsebar energi till stall(vindkraft), biogasproduktion av gödsel och användning av restprodukter som foder och då matavfall.  Detta är en screening-livscykelanalys där endast Global Warming Potential tas i hänsyn med ett 100 års perspektiv. Den funktionella enheten(FE) är 1 kg ben- och fettfritt griskött.  Genom att använda förnyelsebar energi i form av vindkraftproducerad el till stall kan klimatpåverkan potentiellt minskas med 3,3 %. Genom att ha en biogasproduktion av gödslet kan klimatpåverkan potentiellt minskas med 31,8 % och genom att använda restprodukten, matavfall, som foder kan klimatpåverkan potentiellt minskas med 54,2 %. Resultaten i studien visar att det potentiellt går att producera en klimatsmart gris.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Mikroplast är ett bekymmer som mänskligheten har skapat och som berör världshaven, sötvattensystemen och landekosystemen. Vi vet inte alla problem som förekomsten av mikroplasten i miljön innebär. Forskning har sett påverkan på organismer på flera nivåer i näringskedjan, både i oceanerna, sötvattensystemen och på land. I Sverige kommer mikroplaster främst från väg- och däckslitage och konstgräsplaner. Endast en mindre mängd mikroplaster härstammar från hygieniska produkter. I denna rapport redovisas ett förslag till substitut för mikroplastkorn med exfolierande funktion i en hygienprodukt, en så kallad handrengöringsscrubb. Projektet har skett i samarbete med ett företag som tillverkar olika kemiska produkter. I projektet undersöktes flera alternativ till mikroplastkornen för att hitta det alternativ som passar bäst in på företagets kravspecifikation. Därefter genomfördes en livscykelanalys på mikroplastkornen, substitutet samt additivet. Efter genomförda eftersökningar och tester föll valet av substitut på en produkt som av tillverkaren benämns Celluloscrub™ 500 och är ett cellulosadiacetat; En modifierad naturlig polymer tillverkad av trämassa. För att kunna använda Celluloscrub™ 500 som innehåller mikroplastpartiklar tillverkade av naturligt förekommande polymerer som råvara måste man ansöka om dispens. Då måste man visa att dessa snabbt bryts ner i akvatiska miljöer och inte innebär någon risk för skada på vattenlevande organismer. Ur ett ”vaggan till grind” perspektiv ger en livscykelanalys som resultat att användningen av cellulosadiacetat som mikropartikel ger en högre miljöbelastning i förhållande till att använda mikropartiklar av polyeten.

In 2016, Karlskoga Combined Heat and Power  (CHP) Plantreleased 46 374 tonnes of CO2 through its energy conversion from household waste, oil and peat to a total of 349 675 MWh of energy distributed by electricity, steam and district heating. (Lidell[1]). RT chips, chips, biomass and bio-oil were also used in the energy conversion process, but according to the Swedish Environmental Protection Agency (2017) these fuels do not give rise to CO2- emissions. Each year, CHP plants with an installed power of more than 20 MW must report their CO2- emissions to the Swedish Environmental Protection Agency's Single Act 2004: 656 (Swedish Environmental Protection Agency 2004). This report charts CO2-emissions from a life cycle perspective from the fuels used in CHP in 2016. By examining the carbon dioxide emissions from a lifecycle perspective according to the SS-ISO 14040 standard method, this report shows that Karlskoga CHP in 2016 generated 75,067 tonnes of CO2. 38% of total CO2 emissions occurred before the combustion process in the CHP, these emissions derive from production and transport of fuels. The fuels that caused the most CO2 emissions in 2016 were household waste and peat. The report discusses a scenario where plastics in household waste are sorted out and instead recycled. The result of the scenario shows that carbon dioxide emissions can be reduced as fossil parts of household waste like plastics are sorted out and recycled instead of combustion. Energy conversion without combustion and production of fossil fuels reduces CO2-emissions significantly from Karlskoga Kraftvärmverkverk. If all fossil fuels were removed and replaced by biofuels, CO2-emissions would decrease sharply, but significant emissions would still remain, as the report shows that production and transport account for a large proportion of total CO2 emissions. In a sensitivity analysis, the report also summarizes the importance of choosing the right emission factor during combustion. Depending on how CO2 emissions are calculated on combustion, it is a major part of the total CO2 emissions from Karlskoga CHP in 2016. [1]  Lidell, Per. Kraftvärmechef Karlskoga Kraftvärmeverk AB. Interjuv februari 2017.  <per.lidell@karlskogaenergi.se>

År 1995 investerade kooperativet Hammarövind i ett av de modernaste största vindkraftverken på marknaden, Wind World 3700 med effekten 500 kW.  Verket togs i drift den 13 december år 1995 ute på Boholmen i Hammarö därav namnet Lucia af Boholmen.  Nu 21 år senare börjar vindkraftverket nå sitt slut och när planer för avvecklingen av vindkraftverket börjar tas fram fanns det intresse inom kooperativet att veta vindkraftverkets miljöpåverkan från vaggan till graven, en livscykelanalys. Den undersökningen utförs i detta arbete.   En LCA undersöker en produkts miljöpåverkan från när råvaran utvinns, tillverkning av produkten, användning och till slut hur produkten behandlas efter att livslängden har tagit slut. LCA är inget nytt inom vindkraft utan det finns ett stort antal LCA gjorda både av äldre kW verk till modernare MW vindkraftverk. Det finns en god uppfattning kring LCA resultatet för vindkraftverk, att det enbart tar ett antal månader för verket att producera den mängd energi som går åt i konstruktionsfasen och driftfasen, att koldioxidekvivalentutsläppen ligger runt 20 g/kWh.  Sedan skiljer sig olika LCA ifrån varandra beroende på olika vindkraftverks effekter, geografiska aspekter, olika antagande som har gjorts och inkonsekventa data för att nämna några orsaker. Det har visats sig att dessa LCA har en brist i och med att avvecklingsfasen av vindkraftverken inte undersöks. Anledningen till detta är att det saknas erfarenhet och intresset för detta moment är lågt då storskalig nermontering av vindkraftverk inte förväntas påbörjas förrän om 10 år. Men om hållbara metoder för att ta hand om vindkraftverken inte undersöks och utvecklas kommer detta att bli ett stort problem i framtiden då avfallsmängderna förväntas öka lavinartat och vindkraftverken bild som en grön energikälla kan ta skada. Syftet med detta arbete är att utreda hur olika avvecklingsmetoder för vindkraftverket Lucia af Boholmen påverkar resultatet för LCA.  De olika avvecklingsmetoderna som undersöktes var återvinning, fortsatt produktion på samma plats och flytt till annat land för fortsatt produktion. Resultatet visade att utan avvecklingsfasen tar det lite mer än 14 månader för vindkraftverket att producera den mängd energi som går åt i konstruktion och driftfasen av vindkraftverket. Intensiteten för energi hamnade på 0,063 kWh/kWh och koldioxidekvivalentutsläppen 20,52 g/kWh. Återvinning av vindkraft ger en energivinst mellan 157 och 193 MWh beroende på hur vindkraftbladen behandlas och de koldioxidekvivalentutsläpp som undviks ligger mellan 57,5 och 59,4 ton. Om vindkraftverket renoveras och fortsätter producera på samma plats upp till 10 år kan intensiteten för energi sänkas till 0,0368 kWh/kWh en sänkning med 41 % och koldioxidekvivalent till 12,4 g/kWh en sänkning med 39 %. Dock är chansen att få en ekonomisk lönsamhet med dagens elpris väldigt låg. Om vindkraftverket flyttas till ett annat land där stödsystem ingår kan en ekonomisk lönsamhet uppnås samtidigt som en stor miljövinst erhålls.

The purpose with this report was to do an alternative design with timber as constructional materialfor a reference building designed with a structure in steel. The load-bearing structure of thealternative building have been designed and compared to the reference building with climateimpact and energy needed in consideration. The timber construction has been designed by usingmanual calculations and with computer programs. The timber construction has also been designedby using provided drawings for the reference building.  The result of the design showed that it was possible to use timber as framing material for thereference building, despite the size of the building. The result also showed that the cross sectionsof the timber construction become larger than the cross sections of the steel construction. Horizontal stabilization with cross-laminated timber panels for the roof and with diagonal bars forthe walls is a possible method to use for achieving full horizontal stabilization for the timberconstruction. The external height of the ceiling becomes approximately one and a half metershigher for the timber construction compared to the reference building, assumed that the internalheight of the ceiling stays the same.  Calculations of the climate impact is made by using 3D-modelling tools and computer programsfor environmental calculations. Carbon dioxide equivalents were used when calculating theclimate impact. The result of the accomplished Life cycle assessment shows that the element thatcauses the most climate impact for the building with the steel construction is the load-bearingconstruction, for the timber construction the roof causes the most climate impact. It can also beseen that the phase that causes the most climate impact is the use stage, this turns out to be true forboth designs. The construction stage contributes to 35 % of the climate impact for the steelconstruction and 6 % for the timber construction. The use stage accounts for about 65 % of theemissions for the steel construction and for the timber construction the use stage accounts foralmost 93 % of the emissions with the product specific data.  Calculations of the use stage for the building shows that the building envelope of the timberconstruction has a lower impact on the climate and needs less energy than the building envelope ofthe steel construction. The result also shows that the building envelope for the steel constructionhad a 27 % higher energy consumption than the timber construction. The report also shows thatthe total emissions of the steel construction is greater than the emissions of the timberconstruction.

Den senaste tioårsperioden har varit den varmaste som uppmätts så långt tillbaka som det finns tillförlitliga mätdata över den globala medeltemperaturen. Sverige vill vara ett ledande land i det globala arbetet med att nå Parisavtalets mål om att den globala uppvärmningen ska hållas under 1,5°C. Regeringen har infört krav på att klimatdeklarationer ska göras från och med 1 januari 2022 för att minska byggnaders klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. En gemensam vägledning för småhusföretagen behövs dels för att de på ett effektivt och likartat sätt ska kunna uppfylla lagkravet och dels för att de ska kunna ta fram jämförelsetal för sina hus. Det finns ett glapp mellan tillgänglig data hos småhusföretagen och den indata som krävs för att använda de vanligaste LCA-verktygen för byggnader. Examensarbetet ska undersöka hur arbetet med klimatdeklarationer kan integreras i ett småhusföretags projekteringsprocess samt vilka svårigheter som finns och hur de kan lösas. För att svara på frågorna har aktionsforskningsmetodiken använts. En undersökning gjordes för att samla in information om hur andra företag arbetar med klimatdeklarationer. En intervju genomfördes för att ta reda på hur företaget Åsbo Hus, som deltar i fallstudien, projekterar. I en fallstudie genomfördes klimatdeklarationer på en villa på två olika sätt: förslag 1 tog med hjälp av ett kalkylprogram fram mängder som importeras till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) där klimatdeklarationen gjordes, och i förslag 2 togs mängder automatiskt från BIM-modellen och klimatdeklarationen gjordes med en add-in till Revit, One Click LCA. Försöken i fallstudien analyserades och utvärderades med hjälp av SWOT-analyser. En svårighet som framkom både i fallstudien och i undersökningen var att det mängdunderlag som finns inte är anpassat för att ta fram en klimatberäkning. Genom användningen av kalkylprogrammet i förslag 1 har användaren full kontroll över vilka material som kommer med, hur mängderna har beräknats och mängderna kan importeras till BM 1.0 utan manuellt arbete. Ett annat problem som framkom är att det är tidskrävande att rita BIM-modellen i tillräcklig detaljeringsgrad för att kunna beräkna klimatpåverkan baserat på den. För att förslag 2 ska få samma tillförlitlighet i mängdningen som förslag 1 krävs omfattande arbete med att regla upp väggar i Revit och justera icke solida skikt manuellt. Tiden som sparas i den automatiserade mängdningen förbrukas därför genom att modellen måste ritas med större noggrannhet och att manuell justering behöver göras. I förslag 1 är mängdningen tillförlitlig eftersom hänsyn tas till skikten som inte är solida på ett effektivt och beprövat sätt med hjälp av kalkylprogrammet och ger därför ett mer korrekt resultat även på klimatdeklarationen. Förslag 1 blir därför metoden som rekommenderas.