In this report two Sustainability Life Cycle Assessments are carried out for two types of tiles for Riksbyggen, to contribute to a sustainable urban transition. Sustainability Life Cycle Assessment involves performing a life cycle assessment based on four principles based on scientific research and presented by the non- governmental, non-profit organization, The Natural Step. The principles concern raw materials, chemically produced substances, degeneration of nature and social conditions.Origin of products, manufacturing sites and manufacturing procedures were initially completely unknown and much of the work has consisted of finding the entire cycles, understand manufacturing processes of ceramic tiles and evaluating what materials and what type of energy sources that are required for the production. A socially sustainable perspective has been of high relevance alongside an ecologically sustainable perspective.The report begins with the basic underlying facts and the purposes of this investigation and that the reasons why Sustainability Life Cycle Assessments are carried out are to provide Riksbyggen and the own workers with documents presenting Riksbyggens ideas regarding sustainability and to hopefully get the ideas further down in the supply chain. The methods used to fulfill the investigation are presented and scientific facts about LCA and ceramic building materials are reviewed. Furthermore the results for the two products and their life cycles are described. The production areas in Italy and Czech Republic are described. The areas for extracting the materials, Ukraine and Czech Republic, and the different types of clay being used are presented. The impact on workers and areas are described and analyzed and hazardous processes such as glazing are investigated. The analysis mainly touches which processes or materials that have the biggest negative effect on the environment, such as extracting of raw materials, and also a critical analysis of the information sources being used, since they mostly consists of interviews and fieldtrips. The report concludes with an analysis of both the results and the use of Sustainability Life Cycle Assessments. It is concluded that the different tiles can be used in the production still meeting Riksbyggen’s sustainability conditions. At last suggestions for further studies and information dedicated to Riksbyggen are presented.

Svenska kraftnät, which is the authority responsible for the Swedish national grid, performs cost-benefit analysis (CBA) to assess which of different investment projects that are of greatest benefit to society. The environmental impacts are also estimated during this analysis. In this paper, a tool for estimating the environmental impacts during the lifetime of a grid component has been developed with the purpose of enabling a more complete environmental evaluation. A life cycle assessment was performed to develop the tool. The impact categories that have been studied are climate change (kg CO2-eq), freshwater eutrophication (kg P-eq), particulate matter formation (kg PM10-eq) and terrestrial acidification (kg SO2-eq). To be able to compare the environmental effects with other costs and benefits in the CBA a monetary valuation of the impact categories has been established. The result of this paper indicates that the AC-overhead line is the technology that contributes with the lowest environmental impact during the life cycle. This result, however, is obtained when analyzing different technical alternatives with the same preconditions, which rarely is the case in real projects. The result can therefore differ between different investment projects. The tool enables an assessment of the environmental impacts of different investment projects in the Swedish national grid, and is therefore an important part of the cost-benefit analysis to determine which alternative is best suited.

Impacts from climate change are affecting all life on earth and the building sector is a great contributor of greenhouse gases. A transformation of the building sector is one part of the solution to limit impacts from human-driven climate change. In Sweden approximately one fifth of all emissions of carbon dioxide comes from the building sector. In this report a comparison of emissions of greenhouse gases and storage of carbon dioxide has been done for two different building systems of a house with three floors and 12 apartments. In the result it appears that emissions from the wooden building is near 0 carbon dioxide equivalent (9 000 kg CDE) when the storage of carbon dioxide in wooden products are considered. The value for the concrete building is almost 20 times higher, 164 000 kilogram CDE. Comparisons of each construction like exterior walls, interior walls and floors show that emissions of greenhouse gases from the concrete building are bigger for each part. Also when the captured carbon dioxide in wooden products is not considered. Floors in both buildings stand for most of the greenhouse gas emissions. For all wooden products the captured carbon is about ten times higher than the emissions of CDE in productions of the products. These values could be interpreted that wooden buildings have potential to work as efficient carbon storage. / Klimatfrågan är en av vår tids ödesfrågor. Majoriteten av forskarkåren är enig om att mänskligheten måste minimera utsläpp av växthusgaser för att inte riskera kraftiga förändringar i klimat och ekosystem som på sikt utgör ett hot mot hela vår civilisation. En omställning av byggbranschen är nödvändig som en del av lösningen. Sveriges byggsektor står för cirka en femtedel av landets totala koldioxidutsläpp. 85 procent av alla nyproducerade lägenheter i Sverige byggs med betongstomme medan motsvarande siffra för trästomme är 13 procent. I rapporten har två alternativ av stommar analyserats ur ett klimatperspektiv för ett lägenhetshus med 12 lägenheter. Där ena stommen är projekterad i trä och den andra i betong. De klimatperspektiv som beaktas är utsläpp av växthusgaser i produktion av varje enskilt material och det bundna kolet i alla träprodukter. Den enhet som använts för utsläpp är koldioxidekvivalenter (CO2e) som är en sammanvägning av främst växthusgaserna koldioxid, metan och kväveoxid. Det bundna kolet i träprodukter är inräknat som koldioxidupptag (CO2u). Utsläpp av CO2e och upptag av CO2u har beaktats för varje material i respektive stomme. En förenklad livscykelanalys har använts där de utsläpp som genereras från utvinning av råmaterial till färdig produkt är medräknade. Det innefattar steg A1-A3 i en livscykelanalys. Dessa tre produktionssteg i livscykelanalysen bidrar till klart störst utsläpp i en byggprocess lik den som analyerats. Genom projektering av en och samma byggnad med två olika stommar har mängden byggmaterial för respektive stomme räknats fram med hjälp av ritningar, materiallistor och kalkylprogram. Egenskaperna för de olika stommarna har eftersträvas att matcha varandra gällande ljudklasser, brandskydd, hållfasthet och värmeisoleringsförmåga. Fukt och andra byggtekniska egenskaper har lämnats utanför. Resultatet visar att nettoutsläppen för byggnaden med trästommen är nära 0 (9 ton CO2e). För betongstommen är klimatpåverkan nästan 20 gånger högre, 164 ton CO2e. Om inte upptaget kol i träprodukter tas med blir utsläppen från trästommen cirka 171 ton CO2e och för betongstommen hamnar utsläppen på cirka 212 ton CO2e. Jämförelser har utförts på varje byggnadsdel och resultatet visar att betongstommens koldioxidpåverkan är större i alla byggnadsdelar, även då inte koldioxidupptaget beaktas, men skillnaden i bjälklagen är små. Bjälklagen som är den byggnadsdel i respektive stomme som står för störst utsläpp av koldioxidekvivalenter med 34 procent i betongbyggnaden samt 40 procent i träbyggnaden av de totala utsläppen från vardera stomme. Betongen står för klart högst klimatpåverkan av materialen i betongstommen med cirka 129 ton CO2e. I trästommen står isoleringen i form av mineral och stenull samt cellplast för störst klimatpåverkan med utsläpp av 93 ton CO2e. Samtliga resultat presenteras utförligt i diagram och tabeller. Ingen av stommarna är projekterade med mål för en liten klimatpåverkan. Förbättringspotential hos vardera konstruktion är därmed stor. Ytterväggarna i betongstommen skulle med fördel vara byggda av lättbetong för att nämna en koldioxidbesparande åtgärd. Isolering med mineralull och stenull står för cirka 50 % av utsläppen i träbyggnaden, hade träfiberisolering används skulle den posten av CO e minskat samtidigt som koldioxidupptaget ökat. För samtliga träprodukter överstiger det bundna kolet utsläppen av koldioxid som skapas vid produktionen av varan. Upptaget av koldioxid är cirka 1,6 kg per kilo material medan träprodukter i framställning släpper ut mellan 0,1-0,2 kg per kilo material. Detta visar potentialen hos träbyggnader ur ett klimatperspektiv om virket kommer från ett hållbart skogsbruk där återplantering är ett krav och den totala virkesvolymen bibehålls, vilket är fallet i Sverige. Den vetskapen visar att trähus kan fungera som effektiv koldioxidlagring och att sveriges husbyggnadsbransch har möjlighet att vara klimatneutral vid mer byggande i trä.

<p>The goal with this examination thesis is to investigate the difference in carbon dioxide emissions between a building with a wooden versus concrete carcassing from a life cycle perspective. The huge amounts of carbon dioxide released into air from human activities must be reduced to prevent serious consequences. A way to limit this issue is through performing a comparative study where the result shows which of two products with the same function has the lowest emission of carbon dioxide, whereof the product with the lowest carbon dioxide pollution can be chosen.</p><p>To be able to perform a study like this an object has been chosen and studies about life cycle analyses have been done. The rental square meter, the thermal conductivity value, the energy requirements and the placement of the building has been set equal in both framework types. There were solely dissimilarities of the two buildings taken into account when this comparison study was performed.</p><p>The result of the study is that a building constructed with a wooden carcassing has the lowest amount of carbon dioxide emissions. The difference in carbon dioxide pollution is 22 ton which connotes a difference in 15 percent.</p> / <p>Detta examensarbete har som mål att undersöka hur stora skillnader i koldioxidutsläpp som uppstår om man har en trä- respektive betongstomme ur ett livscykelperspektiv. De stora mängder koldioxid som släpps ut till luften på grund av människans aktiviteter måste försöka begränsas då en förstärkt växthuseffekt kan leda till allvarliga konsekvenser. Ett sätt att göra detta på är att studera vilken av två produkter med samma funktion som har lägst koldioxidutsläpp. Därav kan produkten med lägst koldioxidutsläpp väljas.</p><p>För att kunna genomföra denna studie har ett objekt bestämts och en studie kring livscykelanalyser gjorts. Byggnaden som används har en fastställd uthyrbar yta, lika u-värde i ytterväggar, samma energibehov och samma placering i båda fallen. I denna jämförelsestudie utförs beräkningarna bara på olikheter mellan de två byggnaderna.</p><p>Resultatet av studien gav ett lägre koldioxidutsläpp för objektet med trästomme. Skillnaden mellan de två objekten är 22 ton i koldioxidutsläpp vilket innebär en skillnad på 15 procent.</p>

In the haulage business customers are constantly requesting new features. Hence thedevelopment department must constantly update their system which ultimatelyresults in a variety of versions of the system. The large number of versions creates acomplexity which often reduces product quality and extends the developmentlifecycle time. The work on the following thesis has taken place at Scania’s Fleet Managementdepartment, which develops tools for hauliers to track their vehicle fleet in real time. The purpose of this thesis was to examine how Scania can handle an increasedamount of versions of the Fleet Management System which Scania expect will be seenin the future. The investigation was conducted by preparing a number of differentscenarios that formed the basis for a discussion of what these different scenarioswould mean for different parts of Scania’s business. A benchmarking was made with anumber of different companies with similar problems in order to find suggestions tohandle the complexity of many versions. This investigation together with ourtheoretical studies was then used to provide suggestions for how the future can bemanaged.The study shows that replacing hardware quickly becomes an expensive process withmany trucks on the market. It would be more profitable for Scania to keep thenumber of versions low by using wireless updates in the future. By an earlierinvolvement of end customers and with more frequent customer visits, the number ofiterations in the development process can be reduced, thereby decreasingdevelopment time. The introduction of a maintenance organization would alsosignificantly reduce the time it takes to solve lower priority issues.

Sverige har som mål att år 2020 reducera energianvändningen för bostadssektorn med 20 procent och med 50 procent till år 2050. För att målen ska uppnås fordras fler energisnåla nybyggnationer och energieffektivisering på ombyggnationer. Av alla nybyggnationer som har produceras i Sverige är mindre än 1 procent energisnåla nybyggnationer. Studier visar att en av orsakerna till den låga marknadsutvecklingen för lågenergihus beror på att lågenergihus är generellt mellan 2 till 10 procent dyrare än traditionellt byggda hus. Andra orsaker är att många byggherrar inte känner till fördelarna att bygga energieffektivt. Det har även visat sig att byggherrar har för lite kunskaper om energieffektivisering och saknar förmågan att tänka långsiktigt vilket har bidragit att många byggherrar inriktar sig på kortsiktiga ekonomiska resultat istället för hela byggnadens livscykel. Syftet med den här rapporten var att beräkna merkostnaden och livscykelvinsten för nyproduktion av minienergihus och passivhus. Resultat av beräkningar visar att lågenergihus förbrukar mellan 30 - 60 procent mindre energi och att produktionskostnaden är mellan 2,5 – 8,7 procent mer än traditionella hus. Energibesparingen i lågenergihus bidrar till lägre driftkostnader som under byggnadens ekonomiska livslängd på 50 år genererar en livscykelvinst på 57 000 kr för minienergihus och cirka 136 000 kr för passivhus. / Sweden aims to reduce energy use in year 2020 for the residential sector by 20 percent and 50 percent by year 2050. In order to achieve these goals it requires more production of energy-efficient buildings and improving energy-efficiency in renovations. Of all the new constructions are less than 1 percent low-energy house in Sweden One of the reasons for the low market of low-energy houses, is according to studies that these type of houses are generally between 2 to 10 percent more expensive than traditionally built houses. Other reasons are that many developers are not aware of the benefits of building energy-efficient. It is been discovered that many developers have insufficient knowledge of energy efficiency and lack of ability to think in long term, which has contributed many developers to focus on short-term financial results rather than the entire building lifecycle. The purpose of this report was to estimate the additional cost and life cycle profits for construction of Mini energy house and Passive house. Results from calculations shows that the production of low -energy houses costs between 2.5 to 8.7 percent more than conventional buildings. Energy conservation contributes to lower operating costs. During the low -energy houses economic life of 50 years it generates a life cycle profit of 57.000 SEK for Mini energy houses and approximately 136.000 SEK for Passive houses.

With the climate change issues growing in importance on the social agenda, the field of urban masterplanning is of no exception when it comes to minimizing the carbon footprint in a variety of projects. The aim of this thesis has been to prepare the Carbon Critical Masterplanning tool, a software plugin for carbon dioxide emissions assessment developed by Atkins, to be used in Swedish conditions. The main targets were to improve the areas of the tool associated with energy conversion and renewable energy sources, and to test the tool in a real case. A planned construction of a new campus in Albano, Stockholm was chosen for the pilot study. A 3D model was built in the tool and the carbon footprint was calculated for a variety of combinations for energy supply to the future area. The results show that use of locally installed renewable energy sources can reduce the total climate impact when life cycle perspective is applied. Largest reduction of emissions on an annual basis can be achieved by heat production from solar collectors and neighbourhood-scale biofuel plants. Masterplanning tool can be considered as a useful assistant during a masterplanning process, from creation of early sketches to detailed development plans. Depending on the project specifications, a certain degree of adjustment will however be needed in order to receive meaningful results. Development of the two large areas of the tool – emissions related to traffic and waste management, which are not covered by this thesis, are to be completed in order to obtain an overall view of the climate impact of masterplanning.

The goal with this examination thesis is to investigate the difference in carbon dioxide emissions between a building with a wooden versus concrete carcassing from a life cycle perspective. The huge amounts of carbon dioxide released into air from human activities must be reduced to prevent serious consequences. A way to limit this issue is through performing a comparative study where the result shows which of two products with the same function has the lowest emission of carbon dioxide, whereof the product with the lowest carbon dioxide pollution can be chosen. To be able to perform a study like this an object has been chosen and studies about life cycle analyses have been done. The rental square meter, the thermal conductivity value, the energy requirements and the placement of the building has been set equal in both framework types. There were solely dissimilarities of the two buildings taken into account when this comparison study was performed. The result of the study is that a building constructed with a wooden carcassing has the lowest amount of carbon dioxide emissions. The difference in carbon dioxide pollution is 22 ton which connotes a difference in 15 percent. / Detta examensarbete har som mål att undersöka hur stora skillnader i koldioxidutsläpp som uppstår om man har en trä- respektive betongstomme ur ett livscykelperspektiv. De stora mängder koldioxid som släpps ut till luften på grund av människans aktiviteter måste försöka begränsas då en förstärkt växthuseffekt kan leda till allvarliga konsekvenser. Ett sätt att göra detta på är att studera vilken av två produkter med samma funktion som har lägst koldioxidutsläpp. Därav kan produkten med lägst koldioxidutsläpp väljas. För att kunna genomföra denna studie har ett objekt bestämts och en studie kring livscykelanalyser gjorts. Byggnaden som används har en fastställd uthyrbar yta, lika u-värde i ytterväggar, samma energibehov och samma placering i båda fallen. I denna jämförelsestudie utförs beräkningarna bara på olikheter mellan de två byggnaderna. Resultatet av studien gav ett lägre koldioxidutsläpp för objektet med trästomme. Skillnaden mellan de två objekten är 22 ton i koldioxidutsläpp vilket innebär en skillnad på 15 procent.

I denna uppsats har jag ämnat göra en kritisk fallstudie av Apples riskkommunikation kring iPhone 5c och dess miljöpåverkan. Detta innefattar ett holistiskt perspektiv av informations- och kommunikationsteknik i vardagen som medievetenskapen börjat inkludera allt mer. Det är vidare också ett exempel på hur utvecklingen av medietekniken börjat få en allt större uppmärksamhet. Främst från teknikjournalister men också, som redovisat i denna uppsats, från medieteoretiker. Anmärkningar och synpunkter som handlar om att dagens medieteknik hade kunnat göras miljövänligare än vad den gjorts. I denna studie har jag ämnat utforska och besvara frågan:   –      Hur kommuniceras iPhone 5c:s livscykel och hur kan denna kommunikation sättas i förhållande till den kritik som riktats mot dagens informations- och kommunikationsteknik?   Genom att ha undersökt och samlat ihop de källor som behandlat kritiken inom miljö- och medieforskningen, har jag i denna uppsats kunnat värdera men inte avgöra slutgiltigt hur detta förhållande ser ut. Snarare har min uppsats inneburit en kritisk granskning som kan påbörja att belysa dessa komplexa samband. Jonas Jonsson skriver om företags olika kommunikationsstrategier där företag kommunicerar ut sin verksamhet för att bejaka kraven från allmänheten (Larsson, 2008:135), men hur ska allmänheten veta vilka krav som ska/kan ställas på företagen? De ny-materiella medieteoretikerna har bevisat att det finns ett flertal ouppmärksammade faktorer som företagen borde ta hänsyn till (Parikka 2012:3). Med större spridning av denna kunskap kan vi bredda vår förståelsehorisont och hjälpa varandra att tillsammans ställa högre krav på företagen. Det jag kommit fram till är att det finns ett flertal problematiska faktorer och att iPhone 5c kanske inte är så miljövänlig som Apple påstått. Deras produktion må vara mer miljövänlig än andra företags, trots detta vill jag poängtera att studier som denna är viktig - speciellt då de visar på att företag definitivt kan göra mer än vad de påstår sig göra.   Nyckelord: riskkommunikation, media arkeologi, planerat åldrande, black-box och livscykelanalys.

Syfte: Detta examensarbete behandlar integrering av miljöbelastning och kostnader vid projektering av byggnader. Enligt tidigare forskning och svenska rapporter är användningen av livscykelkostnader och livscykelanalyser begränsad inom byggsektorn. Än mer begränsad är sammanvägning av dessa analyser för optimering av byggdelar och hela byggnadsverk. Målet med detta examensarbete är därför att testa en konceptmodell vilken syftar till att integrera miljöbelastning och kostnader under en hellivscykel. Frågeställningarna som besvaras är ”Hur kan fasadmaterial utvärderas utifrån miljömässiga och ekonomiska aspekter?” och ”Hur kan kostnader och miljöbelastning sammanvägas för att skapa beslutsunderlag för val avfasadmaterial?”. Metod: Konceptmodellen prövas genom en fallstudie där ett antal fasader utgör fallet. Dessutom jämförs resultaten från fallstudien med inhämtade data från genomförd litteraturstudie. Resultat: Studien visar att den testade konceptmodellen fungerar med hjälp av relativt enkla verktyg. En multikriterieanalys genomförs på resultaten från LCA och LCC vilket genererar jämförbara slutvärden för fasaderna. Konsekvenser: Slutsatser som kan dras utifrån studien är att LCA och LCC är relativt enkla att genomföra i tidiga skeden om schablonvärden för livslängder kan nyttjas och modellinläsning mot en färdig miljödatabas finns tillgänglig. Vidare visar studien att multikriterieanalysen COPRAS är lämplig för integrering av miljöpåverkan och kostnader. Vidare studier på konceptmodellen bör genomföras med hjälp av intervjuer i branschen. Begränsningar: Studiens resultat begränsas av det faktum att den genomförs som en fallstudie där författarna bedömer huruvida konceptmodellen går att använda eller ej. För större förståelse kring hur användbar den är i praktiken och vilka modifieringar som bör genomföras måste branschens åsikter beaktas, exempelvis med hjälp av intervjuer.