Purpose: To use theory about organization, stakeholders, knowledge management and powerstructures to analyze the challenges regarding life-cycle assessments in theconstruction industry in Sweden. The study aims to provide a deeper understandingof why the challenges exists and how companies can work to manage them. Research questions: How are life-cycle assessments used within the construction industry today?- What challenges exists in the use of life-cycle assessments today?- What stakeholders affect the use of life-cycle assessments today?- How does the organisation within construction companies affect the use oflifecycle assessment?- How are life-cycle assessments affected by the different degree of knowledge thestakeholders have? Methodology: This is a study of inductive character and is performed as a case study at a largeconstruction company. The study starts with an initial literature study and identifiesrelevant theory to answer the research questions. Then the gathering of empiricaldata is made by industry and government reports, interviews and a focus group.The findings were then analysed and compared to the theory. Results: The results show that the client is the stakeholder with the highest influence of theuse of life-cycle assessments. However, this stakeholder category was identified tohave insufficient knowledge about life-cycle assessments and the benefits of it.There is also no accepted standard for comparison between different actors.Therefore, demand remain low but the study show that the knowledge and demandfrom clients are growing and will do so in the future. The organisation need to workcloser to the suppliers and external contractors to efficiently conduct life-cycleassessments. This could lead to competitive advantage as the demand for theservice grows.

Från den 1 januari 2022 planeras ett krav på klimatdeklaration av nybyggnationer införas. Detta som ett steg i arbetet med att minska miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn i Sverige. Klimatdeklarationen går ut på att byggherren ska redovisa den klimatpåverkan som byggskedet (A1–A5 i en livscykelanalys) bidrar till innan kommunen kan meddela slutbesked. Denna första version av klimatdeklarationen innehåller inga gränsvärden för maximala CO2e-utsläpp. Däremot har IVL (Svenska Miljöinstitutet) tagit fram förslag till framtida gränsvärden (171 kgCO2e/ m2 BTA för småhus), vilket kommer fungera som en måttstock i denna studie. En livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna klimatpåverkan från en produkt under hela dess livscykel. Syftet med denna studie är att ta fram en LCA på två enfamiljshus, med utgångspunkt från klimatdeklarationen, vilket innebär att studien endast fokuserar påbyggskedet. Utifrån dessa referensbyggnader utfördes sedan en jämförelseanalys för att se ifall förändringar av material i konstruktionen skulle kunna leda till lägre CO2e-utsläpp. Det ena huset i studien är ett 1½-planshus, kallat ”Sjölin”, och det andra ett 1-planshus, kallat ”Tockabjär”. Överlag har de två husen liknande konstruktioner med platta på mark, massiv trästomme, takstolar av konstruktionsvirke samt cellulosaisolering. De frågeställningar som ställs för att uppnå syftet är: Vilken total klimatpåverkan i form av CO2e-utsläpp bidrar materialen i de massiva trähusens klimatskal, bärande konstruktion och innerväggar till under byggskedet? Vilka alternativa materialval i klimatskalen, de bärande konstruktionerna och innerväggarna skulle kunna bidra till ett minskat CO2e-utsläpp under byggskedet utan att påverka husens prestanda i drift? Hur stor blir den totala minskningen av CO2e-utsläpp för de båda massiva trähusen, efter det att alternativa materialval har implementerats i respektive hus? Enligt klimatdeklarationen studerades miljöpåverkan endast att utifrån miljöpåverkanskategorin ”klimatpåverkan”, det vill säga utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO2e). Till hjälp för att beräkna klimatpåverkan har Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) använts, vilket är en databas med generiska data på en mängd olika byggresurser. Denna generiska data kan kompletteras med specifika data från miljövarudeklarationer (EPD:er) tillhörande olika produkter och tillverkare. Arbetet med att undersöka alternativa material för att minska klimatpåverkan från de båda referensbyggnaderna utfördes genom att granska EPD:er på andra material. De material som studerades som möjliga alternativ behövde ha liknande egenskaper som de ursprungliga, för att undvika att påverka byggnadernas prestanda i drift. Resultaten före och efter materialbyte visade att CO2e-utsläppen per bruttoarea (BTA) blev 131,65 kg/ m2 respektive 118,52 kg/ m2 för Sjölin. För Tockabjär blev motsvarande resultat 132,28 kg/ m2 respektive 130,24 kg/ m2. I förhållande till IVL´s förslag till gränsvärden håller båda referensbyggnaderna goda marginal gällande CO2e-utsläpp. / The purpose of this study was to bring forward a life cycle analysis (LCA) on two single-family houses, starting from the climate declaration. This means that the study only focused on the construction phase. Thereafter alternative materials were investigated with the purpose to try to reduce the impact on the climate. An LCA is a method to calculate the environmental impact from a product during its entire life cycle. The first building was an one and a half storey house, called ”Sjölin”, and the second building was a single-storey house, called “Tockabjär”. According to the climate declaration the environmental impact was only studied from the environmental impact category “climate impact”, which means emissions from carbon dioxide equivalents (CO2e). As an aid to calculate the climate impact the database Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) was used. This database contains generic data on a variety of building resources. The generic data found in the program can be supplemented with specific data from EPD:s associated with different products and manufacturers. To examine the possibility of reducing the climate impact from both the reference buildings an investigation was performed by reviewing EPD:s from other materials. The materials chosen as possible alternatives needed to have similar characteristics as the original materials, to prevent an effect on the operating function. The aim for this study was to use as many wood-based materials as possible. The results before and after the material exchange showed a CO2e-emission per gross area (BTA) with 131,65 kg/ m2 in relation to 118,52 kg/ m2 for Sjölin. The results for Tockabjär was 132,28 kg/ m2 in relation to 130,24 kg/ m2. In relation to the proposed limit from IVL (at 171 kg CO2e/ m2 BTA for single-family houses) the two reference buildings maintain a good margin.

Syfte: Den 1 januari 2022 avser regeringen att införa lagkrav på att alla byggnader sombygglov söks för ska klimatdeklareras. Detta lagförslag är ett försök från regeringen attstyra byggsektorn emot att minska klimatpåverkan vid uppförande av nybyggnationer.Lagförslaget är även ett bidrag till att försöka uppnå Sveriges långsiktiga utsläppsmål.Målet är att identifiera hur småhustillverkare kan förbättra sin kompetens gällandeklimatdeklarationer för att tillförlitligheten av klimatdeklarationers resultat skaförbättras. Metod: Den forskningsmetod som använts i studien är en fallstudie. Med hjälp av detre datainsamlingsmetoderna litteraturstudie, dokumentstudie och intervju har empiriinsamlats för att kunna besvara målet. Resultat: Resultatet av studien visar att det vid uppförande av en klimatdeklarationkrävs en tydlig mängdning av material för byggnadens klimatskal, bärande konstruktionoch icke-bärande innerväggar. Ett passande beräkningsverktyg måste väljas ochkunskap om hur beräkningsprocessen görs måste införskaffas. I denna studierekommenderas beräkningsverktyget Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM1.0,då det är lätthanterligt. Studien visar även att val av data vid beräkningen är heltavgörande. Därför är datakvalitéten en faktor som är avgörande förklimatdeklarationers trovärdighet. Konsekvenser: Slutsatsen är att det kommer krävas en tydlig mängdning av materialsamt att specifik data används vid beräkning för att uppföra en trovärdigklimatdeklaration. Vid användning av generisk data kommer de olika produktvalen isamma materialgrupp vara betydelselösa och Boverket har i detta fall misslyckats medsyftet med klimatdeklarationer, att stimuleras till att välja material med lågklimatpåverkan. Därmed krävs det att småhustillverkarna har kompetens kring vad bradatakvalitét innebär. Begränsningar: Studien har endast fokuserat på industriella småhustillverkare ochfallstudien har gjorts i samarbete med endast ett företag. Arbetet har även fokuserat påendast ett skede i en klimatdeklaration, produktskedet, även kallat A1-A3. Då studiengjordes under en pandemi kunde inga platsbesök göras, vilket i vissa fall begränsadetrovärdigheten i datainsamlingen.

En färdig produkt föregås ofta av en komplex kedja material och komponenter, som kan ha färdats långa vägar och blivit bearbetade i en mångfald bearbetnings-processer. Genom att använda verktyg för miljöanpassad produktutveckling kan man redan i en produkts utvecklingsfas identifiera och vidta åtgärder för att förebygga miljöpåverkan som kan uppkomma i hela värdekedjan. Detta arbete har genomförts med företaget CEJN AB. Företaget önskade ett enkelt verktyg som kunde användas i produktutvecklingsarbetet för att jämföra miljöpåverkan hos olika material och processer. För att skapa ett kunskapsunderlag inventerades tillgängliga verktyg för miljöanpassad produktutveckling i ett fåtal utvalda studier. En livscykelanalys av en snabbkoppling utfördes i programvaran SimaPro, för att utreda var i produktens livscykel som störst miljöpåverkan uppkommer och för att skapa en bild av hur miljöpåverkan varierar i produktens olika livscykelfaser, under olika förutsättningar vad gäller transport- och användningsscenarion. Ett verktyg som kan användas av företaget för att integrera miljöaspekterna vid produktutveckling togs fram. För att möjliggöra snabba och överskådliga värderingar av miljöpåverkan hos olika material och processer var det viktigt att verktyget var lätt att använda samt att resultaten var enkla att tolka även för den som saknade tidigare kunskap om miljöaspekterna. Därmed var det nödvändigt att verktyget presenterades i ett bekant format och att det krävde minimal insats för upplärning. / A finished product is often preceded by a complex chain of materials and components. These materials and components may have been transported over long distances, and may have passed through a diverse set of production processes. By making use of Design for Environment-tools in the product development process, it is possible to identify and take action to prevent environmental impact that might arise at any stage of the value chain. This study was performed with CEJN AB. The company asked for a simple tool that could be used during the product development process, in order to compare the environmental impact of different materials and processes. To take inventory of available Design for Environment-tools a few selected studies were used to create a small knowledge basis. A life cycle assessment of a quick connect coupling was performed in order to establish where in the product’s life cycle the largest environmental impact arises. It was also used to evaluate how the environmental impact varies during the different life cycle phases, with different scenarios for transportation and usage. A tool that the company can make use of to integrate the environmental aspects in the product development process was put together. In order to enable quick screenings of the environmental impacts of different materials and processes, it was important that the tool would be simple to use and that the results could easily be interpreted by users without prior knowledge of the environmental aspects. Thus, it was necessary that the tool was presented in a familiar format and that it required minimal learning efforts.

Denna rapport är en fördjupning och jämförelse av trä och betonghus utifrån miljöperspektiv med koldioxidutsläpp i fokus. Rapporten har också vidrört hur människan påverkas av att bo i respektive hustyp. Då omfattningen av detta arbete inte är tillräckligt för att göra en egen livscykelanalys har tidigare arbeten studerats och rapporten har landat i ett utredningsarbete.  Utifrån de analyserade livscykelanalyserna för trä och betonghus har resultatet visat att betong orsakar minst utsläpp av koldioxid. Däremot har dessa livscykelanalyser haft lite annorlunda delar beräknade och kan därför inte jämföras rakt av. Vidare måste viktiga poänger så som träets fördelar vid förbränning och dess koldioxidneutrala kretslopp tas i åtanke vid jämförelsen. En livscykelanalys består av tre olika delar där trä presterar bättre än betong i vissa avsnitt och tvärt om. VOC (lättflyktiga organiska föreningar) och formaldehyd har utretts i syftet av att undersöka hur människan påverkas fysiskt av att bo i respektive hus genom tidigare studier. Testerna för dessa ämnen har dock skett på andra projekt än de som rör livscykelanalysen men ger en generell uppfattning om hur vardera typ av hus beter sig.  Slutsatserna av arbetet har landat i att det trots allt blev väldigt jämt mellan trä och betonghus utifrån miljöperspektiv. Dock är uppfattningen att trä har övervägande fördelar då det framförallt är en förnybar resurs som är av stor betydelse. Vad som också konstaterats är att trä och betong har olika för- och nackdelar och för att bygga så miljövänligt som möjligt kan det möjligtvis vara lämpligt att dr nytta av båda materialens fördelar.

This thesis aims to illustrate how environmental impact can be reduced, through the use of lean concrete. It also illustrates how environmental data can be applied to a house through implementation with BIM. In this study a unique concrete structure developed by Swedish Cement and Concrete Research Institute is assessed for environmental impact, by calculating the carbon dioxide equivalents using LCA methodology. The construction is a sandwich element where the concrete is made ​​up of three layers. Two external high-strength layers and a middle layer of low-strength concrete. The result is compared with three different concrete recipes. The environmental data obtained is then integrated with a building model in the BIM tool Autodesk Revit, using an own developed method. The purpose is to perform a sensitivity analysis in which the bearing walls are replaced with these concrete recipes. By performing a sensitivity analysis the effect the concrete has on an entire building can be seen. The result shows that there are major differences between the concretes. By only replacing the bearing interior walls to greener alternatives of the same material the climate impact is reduced by 10% of the building's overall climate impact. This study also shows that the resource efficient concrete has a lower climate impact than a standard concrete of the same strength class. The advantage is that this type wall construction can be made thicker without getting a significantly higher climate impact.

Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll senast år 2045. Bygg- och fastighetssektorn står idag för stora delar av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och för att nå klimatmålet krävs en ökad medvetenhet och att samtliga aktörer inom byggbranschen är involverade i arbetet för att minska klimatpåverkan från byggprocessen.  Tidigt i projekt är möjligheterna som störst att göra förändringar med hänsyn till utformning och materialval och här har konstruktören möjlighet att väga stommens funktion mot dess klimatpåverkan och på så sätt minska klimatavtrycket tidigt i processen. Med anledning av detta är syftet med denna studie att synliggöra hur en konstruktör kan vara med och bidra till ett mer hållbart byggande, framför allt i form av minskade utsläpp av växthusgaser, i byggprocessen.  För att skapa en uppfattning om hur konstruktörer ser på delar av deras dagliga hållbarhetsarbete genomförs en enkätundersökning med konstruktörer på WSP Sverige AB. Utöver detta tillämpas även två klimatberäkningsverktyg, Klimatdata light och One Click LCA för att utvärdera materialval i en byggnads klimatskal, med hänsyn till klimatpåverkan.  Studien visar att den främsta utmaningen för konstruktörer att främja ett mer hållbart byggande, med hänsyn till minskad klimatpåverkan, är att de kommer in för sent i projekt då många betydelsefulla materialval redan blivit fastställda. Stort fokus anses även ligga på beställaren och dennes ambitionsnivå kring miljöaspekter i projekten. Konstruktörens främsta möjlighet att påverka en byggnads klimatavtryck bedöms framför allt ligga i arbetet med att optimera konstruktionen sett till val av dimensioner och hållfasthetsklasser.  Tillämpningen av klimatberäkningsverktygen genererar ett uppskattat värde för utsläpp av växthusgaser för den analyserade byggnaden utifrån tre olika modeller med varierande materialval. Beräkningarna visar att valet av materialens hållfasthetsklass, klimatdata och användandet av klimatförbättrade produkter påverkar byggnadens klimatavtryck. Vidare bedöms trä vara ett bättre materialval sett till utsläpp av växthusgaser, i förhållande till betong, men aktuella beräkningar bör endast ses som en uppskattning och ett underlag för fortsatt projektering då beräkningarna genomförs i ett tidigt skede i projekteringsprocessen.   Studien visar att det finns väldigt många aspekter att beakta när det kommer till hållbart byggande och att en minskad klimatpåverkan endast är en liten del av definitionen. En samlad kunskap genom hela byggprocessen krävs för ett lyckat hållbarhetsarbete där fokus bör riktas mot att tänka långsiktigt och se till hela byggnadens livslängd. Medvetna och väl genomtänkta materialval ger förutsättningar för en minskad klimatpåverkan men konstruktörer styrs i stor mån av beställarens ambitioner och krav. För minskade utsläpp krävs åtgärder tillsammans med ett ökat kravställande där kommande lag om klimatdeklarationer och aktuella miljöcertifieringar ses som en drivkraft i utveckling mot ett mer hållbart byggande. / Sweden's long-term climate target is that the net greenhouse gas emissions should be zero by 2045. The construction- and real estate sector currently accounts for a large percentage of Sweden's total greenhouse gas emissions and achieving the climate target requires increased knowledge, awareness and that all actors in the construction industry are involved in the work to reduce the climate impact from the construction process. In the early stage of the project planning, the possibilities are greater to make changes regarding design and material selections where the structural engineer can weigh the function of the buildings frame against its climate impact and thus reduce the carbon footprint early in the process. As a result, the purpose of this study is to enlighten how a structural engineer can contribute to more sustainable constructions, especially in the form of reduced greenhouse gas emissions, in the construction process.  To get an idea of how structural engineers see their daily work for more sustainable solutions, a survey is conducted at WSP Sweden AB. In addition to this, two climate calculation tools, Klimatdata light and One Click LCA, are used to evaluate material selection in a building's climate shell, regarding climate impact.  The study shows that the main challenge for structural engineers to promote more sustainable construction, with focus on reduced climate impact, is that they are included too late in projects when many important material choices have already been established. A great focus is also considered to be on the client and his level of ambition for environmental aspects of the projects. The structural engineer’s main ability to influence a building's carbon footprint is primarily considered to be in the work of optimizing construction in terms of dimensions and choice of material quality. The application of the climate calculation tools generates an estimated value for greenhouse gas emissions for the analyzed building based on three different models with varying material choices. The calculations show that the choice of material quality, climate data and the use of climate-enhanced products affect the building's carbon footprint. Furthermore, wood is considered to be a better choice of material in terms of greenhouse gas emissions, in relation to concrete, but current calculations should only be seen as an estimate and a basis for further design since the calculations are carried out at an early stage in the project planning. The study shows that there are many aspects to consider when it comes to sustainable construction and that a reduced climate impact is only a small part of the definition. A combined knowledge throughout the building process is required for successful sustainability work where the focus should be on long-term thinking and looking at the building’s entire lifecycle. Conscious and well-thought-out material choices provide the conditions for a reduced climate impact, but structural engineers are often limited by the client's ambitions and requirements. Reducing emissions requires actions together with increased requirements, where future legislation on climate declarations and current environmental certifications is seen as a driving force in the progress for more sustainable constructions.

En av de mest debatterade frågorna i dagsläget är användningen av jordens resurser och hur dessa ska tas tillvara då efterfrågan ständigt ökar vilket medför ökad mängd klimatförändringar och växthusgaser. Idag beräknas byggnadssektorn stå för drygt en femtedel av Sveriges territoriella växthusgasutsläpp. Svenska byggnader står också för ungefär 30 % av Sveriges energianvändning, som går till el och uppvärmning. För att möta miljöproblemen som byggsektorn står inför styr boverkets byggregler utformning av byggnaderna och dess energisystem. Husbyggnadssektorn har dessutom ett flertal olika certifieringssystem som hjälper till med att göra miljömedvetna val. För att samla in data till arbetet har en fallstudie, litteraturstudie, livscykelanalys, simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate Energi samt matematiska beräkningar genomförts. I fallstudien ingår en skolbyggnad, Strömsbro skola – Hus 10. Byggnaden byggdes år 2018 enligt Miljöbyggnad 3.0 dåvarande standard. Syftet är att granska och återbedöma byggnaden enligt manualen Miljöbyggnad 3.1 för nyproduktion. Sammantaget visar studien att det är svårare att uppfylla kraven i boverkets byggregler med fjärrvärme som uppvärmningssystem än en bergvärmepump. En byggnad vars uppvärmning kommer från fjärrvärme kräver mycket isolerade väggar för att uppnå ett högre betyg. Byggnader som är välisolerade har högre koldioxidutsläpp vid produktion men om byggnaden värms upp genom fjärrvärme blir utsläppen mindre sätt över byggnadens livstid. Fjärrvärmesystem reducerar utsläppet av växthusgaser med cirka 30% jämfört med bergvärmepump.

Enhanced global warming is a phenomenon international organizations collaborates tocounteract by setting international standards, stricter environmental requirements, requirements on environmental product declarations (EPD) and to make companies provide statements on how their operation affects the environment. Green building is becoming more attractive which creates higher demand for climate friendly buildingmaterials and construction projects. Steel and glulam are two of the most commonly used structural elements used for framework in hall constructions and their impact on global warming is compared in this study using life cycle analysis (LCA). As a basis for LCA a fictitious hall constructionis built with glulam respective steel framework, geographically located in Fredriksskans, Gävleborg. Indata to LCA originates from product specific EPDs, peerreview articles and other relevant research, calculations are done according to international standards. Results show that greenhouse gas emissions from the materials greatly depends on how the materials are used when recycling. Hall constructions built with steel framework produce 139 % more greenhouse gas emissions than a hall built with glulam if both materials are recycled for environmentally friendly purposes. / Förstärkt global uppvärmning är ett fenomen internationella organisationer gått sammanför att försöka motverka genom internationella standarder, förhöjda miljökrav, krav påmiljövarudeklarationer (EPD) och att företag skall kunna presentera sin miljöpåverkanorsakad av den bedrivna verksamheten. Grönt byggande blir allt mer attraktivt vilket leder till ökat intresse för utveckling av miljösmarta byggnadsmaterial och byggnadsprojekt.Stål och limträ är två av de vanligaste använda bärande elementen vid hallkonstruktioner och dess bidrag till den globala uppvärmningen jämförs i detta arbete med hjälp av livscykelanalys (LCA). Till grund för LCA konstrueras en fiktiv hallbyggnad med limträ respektive stålstomme, geografiskt läge Fredriksskans i Gävleborg. Indata till LCA härstammar från produktspecifika miljövarudeklarationer, vetenskapliga artiklar och annan relevant forskning, beräkningen sker enligt internationell standard. Resultatet visar att växthusgasutsläppen av respektive material påverkas till stor del avhur materialet utnyttjas vid återvinning. Hallbyggnad konstruerad med stålstomme producerar cirka 139 % mer växthusgaser än om den skulle byggas med limträ och respektive material återvinns för miljövänliga ändamål.

Sverige står inför en omfattande omställning, att år 2045 ha ett nettonollutsläpp av växthusgaser. Detta innebär stora utmaningar för byggbranschen som står för 19 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Fokus har sedan länge inriktat sig på att minska klimatpåverkan i driftsfasen, men i och med energiomställningar till mer förnybar energi står numera uppförandefasen, med stommen i fokus, för den största delen av utsläppen i en byggnads livscykel. Betongindustrin har en tung roll att axla då cementbruken befann sig på en andraplats bland de som släpper ut mest koldioxid i Sverige 2019. Idag finns det metoder att använda till att kartlägga en byggnads utsläpp under dess livscykel samt åtgärder att tillämpa för att minska dessa, trots detta praktiseras inte klimatförbättrade åtgärder i önskad utsträckning. Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen för hur konstruktören kan bidra till ett minskat utsläpp av växthusgaser från byggprocessen. Målet är att beskriva konstruktörens utmaningar och möjligheter i teknik och process att använda sig av klimatberäkningsverktyg i projekteringsfasen, samt hur konstruktörer, med hjälp av klimatberäkningar, kan bidra till ett minskat utsläpp av växthusgaser i byggbranschen. Studien är uppdelad i två sammanhängande delar, ”Delstudie 1: Intervjuer” och ”Delstudie 2: Test av programvaror”. Delstudie 1 är en intervjustudie med intervjufrågor av semistrukturerad karaktär. Urvalet består av sex konstruktörer och två miljökonsulter anställda på teknikkonsulten AFRY. Intervjustudien har besvarat frågor som berör hur klimatarbetet utförs i företaget idag, optimering av konstruktioner och vad konstruktörer behöver för att integrera klimatkalkyler som en del av processen i projekteringen. I delstudie 2 har klimatberäkningsverktygen Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM1.0 och One Click LCA testats. I båda verktygen har en förenklad livscykelanalys gjorts där klimatpåverkan för bygg- och byggproduktionsskedet har beaktats för en betongstomme. Ett test med standardbetongsorter, samt ett test där betongsorten har bytts ut mot klimatförbättrad betong, för att undersöka vilken effekt det skulle ge. Båda verktyg har utvärderats efter ett antal punkter, som rör klimatkalkyler, i syfte att se hur olika verktygen kan användas. Intervjustudien visar att konstruktörerna efterfrågar resurser i form av tid och ekonomi samt en ökad kunskap om vilka verktyg och åtgärder som kan tillämpas för att kunna integrera klimatkalkyler i det dagliga arbetet. Båda verktyg som testats fungerar för att kunna genomföra förenklade klimatkalkyler. Vid en jämförelse mellan vanlig betong och klimatförbättrad betong blev resultatet i BM1.0 en sänkt klimatpåverkan med på 160 ton CO2e, och i One Click LCA 344 ton CO2e. Inget av verktygen lyckades uppfylla alla utvärderade punkter. Det visade sig även att det var svårt att tolka resultaten utan tydliga gränsvärden. För att klimatkalkyler ska kunna integreras i en konstruktörs arbete i projekteringen krävs framförallt tid i projekten och högre krav både internt och externt. God kunskap om livscykelanalys, klimatberäkningsverktyg, byggprocessen och betong är också nödvändigt för att utföra bra kalkyler. Om detta saknas ska det finnas information om var eventuell expertis kan hittas. Klimatet ska också vara en likvärdig beslutsfaktor som tid och kostnad i projekt. / Sweden is facing a major change, having zero net emission of greenhouse gases in 2045. This brings major challenges to the building industry, as it alone is accountable for almost a fifth of these gases today. The focus has been reducing climate impact in the operational phase for a long time, but with more renewable energy in the energy mix, the construction phase stands for almost half of the emissions in the for a building’s whole life cycle of a building. The concrete industry has a heavy role in this. In 2019, the cement industry came in second place over those with the heaviest emissions in Sweden and is, therefore a major contribution to the negative climate impact. Today, there are methods for reduced climate impact which can be applied, such as construction optimization or use of life cycle analyzes in the design phase but are not used in the desired extent. For example, climate-enhanced concrete is on the market but is not yet the most common option. This study has been carried out with the aim and goal of increasing the understanding of how the design engineer can contribute to reducing climate impact in the construction industry. The aim is to describe the designer's challenges and opportunities in technology and process to use climate calculation tools in the design phase, and how designers, with the help of climate calculations, can contribute to a reduction in greenhouse gas emissions in the construction industry. The study is divided into two connected sub-studies. First sub-study is called "Sub-study 1: Interview study" and the second is called "Sub-study 2: Software testing". In sub-study 1, an interview study was conducted at the engineering consultant AFRY. Six design engineers have been interviewed as well as two environmental consultants. The interview study has answered questions such as how climate work applies in the business today, construction optimization and what is missing for the designers to calculate climate impact in their daily work. In sub-study 2, the climate calculation tools “Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM1.0 and One Click LCA have been tested. A test with ordinary concrete types, as well as a test where the ordinary concrete type has been replaced by climate-improved concrete, has been carried out to see what the difference could be. In both tools, a simplified life cycle analysis has been performed for a concrete frame in the construction phase. Both tools have been evaluated according to a number of criteria’s, about climate calculations, to highlight how different tools can be used. The results from the interview study show that the designers demand time and money from the customer and from the organization, as well as more training in the subject and the climate tools that can be used. The result for BM1.0 was only a small improvement of 160 tonnes of CO2e and in One Click LCA there was a total difference of about 344 tonnes of CO2e. Both tools have been evaluated according to several points and none of the tools succeeded in meeting all the study's desired criteria. For BM1.0, there is no integration with a BIM tool and the program only considers the environmental impact category; climate impact. For One Click LCA, it is not possible to import EPDs, but the user must use generic values ​​or already entered EPDs from the database of the tool. However, both tools are considered good for being able to carry out simplified climate calculations in the design phase. However, the user must have a good analytical ability if he or she is to consider only a few categories of environmental impact.