Spelling suggestions: "subject:"livserfarenheter."" "subject:"livserfarenheten.""
1 |
Vuxenstuderandes och lärarnas syn på anvädning av erfarenheter i undervisningenGöransson, Jirina January 2007 (has links)
<p>Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lärarna och de studerande på Komvux hade på användning av erfarenheter i undervisningen. 36 lärare och 58 studerande deltog i två separata enkätundersökningar som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lärare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansåg att anvädning av erfarenheter i undervisningen positivt påverkade deras lärande och stärkte studiemotivation. Många var kritiska mot hur ofta erfarenheter användes och deras åsikt var att detta berodde på ämnets karaktär och lärarens personlighet. Lärarna hade en positiv syn på anvädning av erfarenheter och gav många exempel på sina strävanden att inkludera erfarenheter i undervisningen samt sina ambitioner att övervinna hinder i lärmiljön såsom tidsbrist, snäva kursplaner och stora klasser. Det nya som framkom i studien var gruppens betydelse för erfarenhetsutbyte, lärande, studiemotivation och personlig utveckling. Även erfarenheter som de studerande med en annan kulturell bakgrund hade med sig in i undervisningen ansågs vara en tillgång för lärande. Både de studerande och lärarna menade, att de lärde sig av varandras erfarenheter och utvecklade en bättre förståelse för omvärlden.</p>
|
2 |
Vuxenstuderandes och lärarnas syn på anvädning av erfarenheter i undervisningenGöransson, Jirina January 2007 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lärarna och de studerande på Komvux hade på användning av erfarenheter i undervisningen. 36 lärare och 58 studerande deltog i två separata enkätundersökningar som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lärare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansåg att anvädning av erfarenheter i undervisningen positivt påverkade deras lärande och stärkte studiemotivation. Många var kritiska mot hur ofta erfarenheter användes och deras åsikt var att detta berodde på ämnets karaktär och lärarens personlighet. Lärarna hade en positiv syn på anvädning av erfarenheter och gav många exempel på sina strävanden att inkludera erfarenheter i undervisningen samt sina ambitioner att övervinna hinder i lärmiljön såsom tidsbrist, snäva kursplaner och stora klasser. Det nya som framkom i studien var gruppens betydelse för erfarenhetsutbyte, lärande, studiemotivation och personlig utveckling. Även erfarenheter som de studerande med en annan kulturell bakgrund hade med sig in i undervisningen ansågs vara en tillgång för lärande. Både de studerande och lärarna menade, att de lärde sig av varandras erfarenheter och utvecklade en bättre förståelse för omvärlden.
|
3 |
Fibromyalgi : att leva med lidandeShariati, Arvid, Sjögren, Daniel January 2018 (has links)
Bakgrund :Fibromyalgi är en komplex sjukdom utan känd etiologi som kännetecknas av diffus muskelsmärta och trötthet. Personer med kronisk sjukdom upplever ofta identitetförändring och medicinskt oförklarade sjukdomar leder ofta till misstro och oförståelse. För att kunna lindra lidande måste sjuksköterskan besitta kunskaper om dessa personens livssituation. Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelser av lidande vid fibromyalgi så att omvårdnaden kan utformas för att lindra lidande. Metod :Litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar som valdes ut från databaserna CINAHL och PubMed. Dessa artiklar har analyserats och presenteras i en matris. Resultat :Resultatet utgick från Katie Erikssons teori om lidande där artiklarna analyserades utifrån personers upplevelse av (1) Sjukdomslidande, (2) Livslidande och (3) Vårdlidande. Fibromyalgi ett hinder i det sociala livet, arbetslivet och privatlivet. Många upplevde svårigheter att fortsätta leva som de tidigare gjort och upplevde att de tappat sin forna identitet. Många fick dessutom inte tillräckligt stöd eller hjälp från sjukvården utan blev i många fall misstrodda och mötte stora motgångar i form av resursbrister och möjlighet att få diagnos. Slutsats : Personer med fibromyalgi upplever stor funktionsnedsättning, upplever i många situationer skam och skuld och blir misstrodda av både omgivningen och sjukvården. Dessa personer upplever på många olika sätt lidande och sjuksköterskan måste jobba personcentrerat och familjecentrerat för att kunna lindra deras lidande. För att eliminera deras skuld och skam krävs det att sjukvårdspersonalen och omgivningen har en djupare insikt i personens livserfarenhet. Vidare ska anhöriga bjudas in och bli delaktig i vården och tillsammans med personalen hitta lämpliga hanteringsstrategier.
|
4 |
Att vara tonåring och förlora en förälder i en obotlig sjukdom : En litteraturöversikt / To be an adolescent and lose a parent in an incurable disease : A literature reviewLindholm, Nina, Noor Galay, Shabnam January 2018 (has links)
Bakgrund: Den Palliativa vården utgår från fyra hörnstenar: symtomlindring, kommunikation, teamarbete och närstående. Sjuksköterskan ska ta hänsyn till patient och närståendes sociala, fysiska, existentiella och psykologiska behov. Att arbeta inom den palliativa vården kräver närvaro i stunden samt att ha förmågan att känna in patient och närståendes situation med ett stort mått av empati på ett professionellt sätt. Syfte: Syftet var att undersöka ungdomars upplevelser av att förlora en förälder i en obotlig sjukdom samt deras behov av stöd under och efter förälderns död. Metod: Metoden vi har använt oss av är en litteraturöversikt. Data har samlats in från tre olika databaser MEDLINE, Nursing & Allied Health Database samt Pubmed med begränsningar till Peer Reviewed, fulltextoch en avgränsning mellan åren 2008 till 2018. Det var totalt elva vetenskapliga artiklar som valdes ut, tio kvalitativa artiklar och en med mixad metod. Resultat: Resultatet diskuterades i tre huvudteman:Reaktioner hos ungdomar i en krissituation, Att hantera sorgen (Strategier) ochKommunikation och stöd. När ungdomar går igenom en krissituation i form av en förälders sjukdom och död är det viktigaste stödet, det stöd som tonåringen får från sina föräldrar. Många tonåringar fick inte tillräcklig information om förälders sjukdom, detta resulterade i att de inte fick tillräcklig förståelse för sjukdomen och de kunde inte förbereda sig i den utsträckning de hade behövt. Vissa tonåringar tillbringade mycket tid utanför hemmet med vänner och på aktiviteter för att försöka skjuta undan den jobbiga situationen i hemmet. Detta ledde till skuld och skamkänslor, då de inte kunde/ville tillbringa tiden med den sjuke föräldern. Det kunde också vara tvärtom att tonåringen tog på sig mycket ansvar i hemmet genom att ta över den friska förälderns roll. Förälderns sjukdom och död medförde att de kände sig mognare i jämförelse med sina vänner, de fick mer förståelse och empati för andra i sin omgivning och mer respekt för den äldre generationen. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat har diskuterats utifrån Meleis transitions teori. Författarna diskuteradevikten av stödjande miljö och föräldrarnas förmåga att stödja sin tonåring samt de omvända rollernas betydelse. I diskussionen tar författarna upp vikten av vänner, skolans viktiga funktion och sjuksköterskans stödjande roll. De diskuterade också vilka beteendeförändringar som krissituationen kunde resultera i och den förändrade självbilden hos ungdomarna. / Background: Palliative care is based on a foundation of four cornerstones: symptom relief, communication, teamwork and relatives (family and friends). Nurses must consider the patient’s and their relatives’ social, physical, existential and psychological needs. Working in palliative care requires mindful presence and acknowledgement of the patient and their family’s situation, with empathy and professionalism. Aim: The purpose of this essay is to examine adolescent’s experiences of loosing a parent and their need for support during and after the parent’s death. Method: The method we have used is a literature review. Data from three databases was collected: MEDLINE, Nursing &Allied Health Database and Pubmed limited to Peer Reviewed, full textand also limited to the time period between 2008 and 2018. A total of eleven scientific articles were selected, of which ten were made with qualitative methods and one with a mixed method. Results: The result is discussed in three main themes: the adolescent’s reactions in crisis situations, strategies to handle the grief and communication and support. Essential when a teenager is going through crisis, such as the loss of a parent, is family support. A lot of the adolescents in the studies did not get enough information about the parent’s disease. This resulted in that they did not get enough knowledge to comprehend what was going on and they consequently were not able to prepare themselves to the extent that they would have needed. Some teenagers spent a lot of time outside with friends, staying busy doing activities in an attempt to avoid the difficult situation at home. However, these strategies caused feelings of guilt and shame in the adolescents because of the inability/unwillingness to be with the sick parent. Some of the adolescents felt more responsible and instead took the role of the healthy parent. The sickness and death of the parent caused the adolescents to feel mature in comparison to their friends, they felt more empathy for people in their surroundings and also got more respect for older generations. Discussion: The results of the literature review have been discussed based on Meleis theory of transition. The authors discussed the importance of a supportive environment, the parent’s ability to support their child and the meaning of reverse roles. They emphasize the necessity and function of friends, school and supportive nursing staffs. Behavioral changes and changes in self-images are also discussed.
|
5 |
Att leva med långvarig smärta : En studie baserad på självbiografier / Live with longterm pain : A study based on autobiographiesZetterlund, Sanna, Dietzler, Emma January 2022 (has links)
Bakgrund: Många lever med långvarig smärta. Forskning visar att smärta är en osynlig subjektiv och individuell upplevelse. Ökad kunskap och förståelse av svårigheter att leva med en långvarig smärta, skulle kunna ligga till grund för att lindra lidande samt stärka sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på fem självbiografier. Det insamlade materialet analyserades utifrån en induktiv ansats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: När smärtan begränsar det dagliga livet som belyser begränsningarna den långvariga smärtan orsakar, Att använda sin inre styrka för att hantera smärtan där strategier för att hantera smärtan beskrivs samt Upplevelsen av stöd från vården och myndigheter som tar upp ett bra och dåligt bemötande av vården och myndigheter. Slutsatser: Individer med långvarig smärta behöver få mer stöd och förståelse i sitt lidande som påverkas både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Som sjuksköterska är det speciellt viktigt att vårda med livsvärlden som grund för att finna en meningsfull hanteringsstrategi.
|
6 |
Gåvan är en förbannelse : Bipolära personers erfarenheter av sjukdomen i vardagen.Brandström, Sibbe, Johansson, Elin January 2023 (has links)
Bakgrund: Bipolär sjukdom drabbar mer än 1 % av världens befolkning oavsett nationalitet, etniskt ursprung eller socioekonomisk status och representerar en av de främsta orsakerna till ohälsa. Fokus är att stödja personen att genomföra förändringar som bidrar till att främja hälsa. Livserfarenheterna av bipolär sjukdom påverkar människans livsvärld och lidande. För att minska personens lidande vid ohälsa krävs det en utökad kunskap om personens livserfarenheter av sin sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers livserfarenheter av bipolär sjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med manifest design. Artikelsökning utfördes i PubMed och Cinahl, vilket resulterade i 12 artiklar vilka analyserades med Graneheim och Lundman (2004). Huvudresultat: Består av två kategorier; Livet med sjukdomen beskriver erkännandet av att ha sjukdomen och erfarenheterna av läkemedelsbehandling samt beskriver upplevelsen av att sjuksköterskan skapar medvetenhet och stödet. Livet med vardagen beskriver ansvaret över egenvården, känslan av kontroll och hur den uppnås samt erfarenheten av den skrämmande delen att leva med bipolär sjukdom samt hur relationerna kan hjälpa och stjälpa samt hur arbetet och studierna påverkar personen. Diskussion: Att acceptera sjukdomen är en process vilket utlöser känslor, personcentrerad omvårdnad hjälper personen i lidandet och återfår sin känsla av kontroll. Behovet av stöd är relevant till att hantera konsekvenserna av sjukdomen. Sjuksköterskans stödjande förhållningssätt bidrar till alliansen vilket hjälper personen hantera lidandet och hälsan. Slutsats: Bipolära personers utmaningar och behov av stöd i vardagen bör anpassas i omvårdnaden.Nyckelord: Bipolär sjukdom, / <p>2023-03-23</p>
|
7 |
Är pedagogiskt kapital en tillgång för förskolan?Nikolaou, Dimitrios January 2020 (has links)
En stor andel av förskolans personal saknar en formell pedagogiskt utbildning. Eftersom deras handlingar och interaktion med barnen är utifrån deras pedagogiska kapital, skulle detta kunnaanvändas som en kompensation i förskolans praktik?Studien avsåg undersöka interaktionen mellan personalgruppen utan en formell pedagogiskt utbildning och barnen. Utifrån teorin om pedagogisk kapital av Henningsson – Yousif och Viggosson (2008) söktes svar på frågeställningarna.- Vilka egenskaper eller förmågor framträder hos förskolepersonalens avseende pedagogiskt kapital? - Vilka livserfarenheter visar sig ha påverkat förskolepersonalens pedagogiska kapital? - På vilket sätt anknyter förskolepersonalens pedagogiska kapital till någon form av pedagogisk kunskap?Empirin består av tre intervjuer och en skriftlig reflektion från fyra pedagoger. Resultatet visar på att livserfarenheterna från barndom, kulturmöten och föräldraskap har bidragit till att forma deraspedagogiska kapital som också omfattar olika egenskaper. Livserfarenheterna har därtill tillfört en pedagogiska kunskap som kan definieras vara erfarenhetsbaserad och pendlar mellan techne och fronesis.
|
8 |
Kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer : Ur ett patientperspektivSigfridsson, Marie January 2016 (has links)
No description available.
|
9 |
Att leva med en ICD : När livet förändrasSvensson, Camilla, Jansson, Sabina January 2013 (has links)
En människa som har överlevt ett plötsligt hjärtstopp eller lider av annan livshotande hjärtåkomma kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD). Denna kan bryta en livshotande arytmi genom att ge ifrån sig en elektrisk stöt, en defibrillering. Det finns 5564 personer i Sverige som behandlas med ICD och sjuksköterskan kan under arbetslivet någon gång möta dessa patienter. Samtidigt som ICD:n räddar liv så påminns patienten om att kroppen inte längre fungerar som tidigare och detta leder till att livet förändras. Syftet med uppsatsen var därför att få kännedom om hur det är att leva med en ICD och upplevelserna kring detta så att sjuksköterskan kan möta dessa patienter på ett sätt som gynnar vårdprocessen. Metoden som har använts är en litteraturöversikt där kvalitativa artiklar har analyserats. I resultatet framkom fyra huvudteman: upplevelse av kontroll, upplevelse av ett begränsat liv, upplevelsen av stöd och att se livet med nya ögon. Under temat upplevelsen av kontroll framkom tre underteman: tankar och känslor om att få en elektrisk stöt, att förlora kontrollen och att återfå kontrollen. Resultaten visar att rädslan inför att få en elektrisk stöt leder till begränsningar i livet och många svåra frågor och känslor uppkommer. Dessvärre upplever patienterna att det inte finns utrymme att tala om dessa vid återbesöken. Det är viktigt för dem att få prata om detta eftersom det kan underlätta anpassningen till det nya livet. I diskussionen kopplar författarna ihop några upplevelser med vårdvetenskapliga begrepp för att ge en djupare förståelse. Det diskuteras även om det finns riskfaktorer som kan öka patientens upplevelse av ohälsa vid ICD-behandling. Genom en djupare förståelse kan sjuksköterskan möta dessa patienter på ett sätt som främjar vårdprocessen. / Program: Sjuksköterskeutbildning
|
10 |
Patienters upplevelse av egenvård vid hypertoni : en litteraturöversikt / Patients' experience of self-care in hypertension : a literature reviewNordenskiöld, Natalie, von Sivers Segerberg, Therese January 2022 (has links)
Bakgrund Hypertoni är en folksjukdom som kan leda till allvarliga följdsjukdomar. Behandlingen är i första hand livsstilsförändringar i form av egenvård, något som patienter kan uppleva utmanande. Sjuksköterskor som besitter kunskap om hypertoni och de livsstilsförändringar som behöver göras, kan stödja patienter till egenvård och även påverka deras upplevelse av den. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av egenvård vid hypertoni. Metod Denna litteraturöversikt grundades på 17 vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, med sökord relevanta för syftet. Valda artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och innehållet analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Patienter har behov av stöd i form av kunskap, motivation och en bra relationen med hälso- och sjukvården. Vidare visade resultatet att självförmåga, sociala relationer och levnadsvanor var faktorer som var både främjande och hindrande för egenvården, beroende på hur patienten anammade dessa. Patienterna upplevde en kunskapsbrist om hypertoni vilket kunde påverka deras motivation. Fortsatt var relationen med hälso- och sjukvårdspersonal av betydelse. En stark självförmåga var främjande, medan en svag självförmåga upplevdes hindrande för egenvården. För den äldre patientgruppen upplevdes sociala relationer som viktiga och stärkande, samtidigt som den yngre generationen upplevde diagnosen hypertoni som en privat angelägenhet. Levnadsvanor kunde påverkas av om patienterna upplevde symtom, led av andra sjukdomar eller upplevde tidsbrist. Slutsats En god relation mellan patient och hälso-och sjukvården var av betydelse för egenvården. Även en god självförmåga och om patienten upplevde att den hade tillräckligt med kunskap samt motivation var av betydelse för egenvården. Upplevelsen kunde även skilja sig åt beroende på ålder, men även om patienten hade symtom eller inte. Vilket är viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal att ta i beaktande för att motivera till egenvård, men även för att ge anpassad information om hypertoni. / Background Hypertension is a common disease that can lead to serious sequelae. The treatment is primarily lifestyle changes in the form of self-care, something that patients can find challenging. Nurses who possess knowledge about hypertension and the lifestyle changes that need to be made can support patients in self-care and influence their experience of it. Aim The aim was to highlight patients' experiences of self-care in hypertension. Method This literature review is based on 17 original scientific articles of both qualitative and quantitative methods. The literature search was performed in the databases PubMed and CINAHL, with keywords relevant to the purpose. The quality of selected articles has been examined based on Sophiahemmet University's assessment data and the content analysed with the help of an integrated data analysis. Results Patients need support in form of knowledge, motivation, and a good relationship with healthcare. Furthermore, the results showed that self-efficacy, social relationships and living habits were factors that were both promoting and hindering self-care, depending on the patient’s adoption level. Patients experienced a lack of knowledge about hypertension which could affect their motivation. The relationship with health care personnel continued to be important. A greater self-efficacy was strengthening for self-care, while a poor selfefficacy was perceived as an obstacle to self-care. For the older patient group, social relationships were perceived as important and strengthening, while the younger generation experienced the diagnosis of hypertension as a private matter. Living habits could be affected by whether the patients’ experienced symptoms, suffered from other diseases or experienced a lack of time. Conclusions A good relationship between patient and healthcare was important for self-care. Strong self-efficacy and whether the patient felt that she had sufficient knowledge and motivation was also important for self-care. The experience may also differ depending on age, but also if the patient had symptoms or not. This is important for health care professionals to keep in mind to motivate for self-care, but also to provide tailored information about hypertension.
|
Page generated in 0.062 seconds