Hjärtstopp anses vara den vanligaste dödsorsaken i världen. Varje år lider cirka 24 800 personer av akut hjärtinfarkt och 5800 personer dör med akut hjärtinfarkt som den underliggande eller bidragande orsaken till dödsfall i Sverige. För varje minut som går efter en hjärtstopp minskar chansen att överleva med 10 procent före behandlingen, vilket innebär att en snabb start av hjärt-lungåterupplivning och hjälp av en defibrillator kan öka personens chanser att överleva. Att överleva hjärtstillestånd kan påverka mental, fysisk och kognitiv hälsa. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienternas erfarenheter av att ha överlevt en hjärtstopp. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ metod, baserat på 10 vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Kvalitetsstudierna granskades och analyserades med Fribergs (2017) modell. Resultat: Innehållsanalysen visade att patienter som har överlevt hjärtstillestånd upplevt fysiska förändringar, känslomässiga förändringar och förändringar i vardagen. Slutsats: Att överleva en hjärtstopp väcker tankar och känslor och resulterar i att livssituationen förändras. Den nya livssituationen påverkar patientens vardag och därför är det viktigt att sjuksköterskan fångar denna patientgrupp genom kontinuerlig information, omtänksam konversationer, stöd och så bra eftervård som möjligt. Att tillgodose patienternas behov och öka deras känsla av hanterbarhet kan leda till mindre lidande och bidra till en mer positiv livssituation. Ett antal patienter ansåg att det var mycket viktigt att få tillräckligt med information och stöd från vårdpersonalen. / Cardiac arrest is considered the most common cause of death in the world. Each year, approximately 24,800 people suffer from acute myocardial infarction and 5,800 people die of acute myocardial infarction as the underlying or contributing cause of death in Sweden. For every minute following a cardiac arrest, the chance of survival is reduced by 10 percent before treatment, which means that a rapid onset of heart and lung rescue and the help of a cardiac starter can increase the chance for the person to survive. Surviving a heart failure may affect mental, physical as well as cognitive health. Nursing is the nurse's area of responsibility. Aim: The purpose of the literature study was to compile patients' experiences of surviving a cardiac arrest. Method: The literature study was conducted with a qualitative approach, based on 10 scientific articles that were searched in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The quality studies were reviewed and analyzed via Friberg's (2017) model. Results: The content analysis showed that patients who have survived cardiac arrest experienced physical changes, emotional changes and changes in everyday life. Conclusion: Surviving a cardiac- arrest awakens thoughts and feelings and results in a lifechanging situation. The new life- situation affects the patient's everyday life. By meeting the patient's needs and increasing their sense of manageability, this can lead to less suffering and contribute to a more positive life situation. A number of patients experienced that getting enough information and support from the healthcare staff was of great importance to them.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom är en grupp av autoimmuna sjukdomar som idag är ett globalt folkhälsoproblem och ökar i hela världen. Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är de två huvudsakliga typerna. Symtomsbördan är stor och kan begränsa det sociala livet samtidigt som stigmatisering och känslor av skam är förekommande. Syfte: Syftet var att belysa unga vuxnas erfarenheter av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som omfattade nio vetenskapliga artiklar som bearbetades i en induktiv ansats. Resultat: De unga vuxnas erfarenheter av att leva med IBD sammanställdes i tre huvudkategorier; ”Erfarenheter av psykosocial påverkan”, ”Erfarenheter av behandlingen för inflammatorisk tarmsjukdom” och ”Erfarenheter av stöttning från vård- och omsorgspersonal”. Konklusion: Unga vuxna med inflammatorisk tarmsjukdom upplevde symtombesvär som gav upphov till känslor av kontrollöshet, skam och begränsningar i vardagen. Erfarenheter av läkemedelsbehandlingarna innehöll upplevelser av otillräcklig effekt, information och efterföljdsamhet. Behandlingen med stomi upplevdes vara symtomlindrande men hade en psykisk påverkan initialt. Informationsgivning och stöttning från hälso- och sjukvården var bristande. Litteraturstudien bidrar till en ökad förståelse för dessa erfarenheter och behov hos de unga vuxna med inflammatorisk tarmsjukdom. / Background: Inflammatory bowel disease is a group of autoimmune diseases and is today a public health problem that is increasing worldwide. The primary types: Ulcerative colitis and Crohn's disease both affect the gastrointestinal tract. The symptoms can limit social life, stigmatization and feelings of shame are also common. Aim: The aim of this study is to describe young adults experiences of living with inflammatory bowel disease. Method: This study was a general literature study which includes nine scientific articles that were processed with an inductive approach. Results: The young adults experiences of living with inflammatory bowel disease were compiled into three categories; “Experiences of psychosocial influence”, “Experiences of the treatment for inflammatory bowel disease” and “Experiences of support from health care professionals”. Conclusion: Young adults with inflammatory bowel disease experienced symptom distress that gave rise to feelings of lack of control, shame and limitations in everyday life. Experiences of the drug treatments included feelings of insufficient effect, information and compliance. Stoma as a non-pharmacological treatment relieved symptoms but had a psychological impact. Experiences from the healthcare system included lack of information and support. This literature study contributes to the increased understanding of needs to young adults with inflammatory bowel disease.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoinflammatorisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet vilket kan leda till neurologiska symtom. Sjukdomsförloppet är individuellt och därför är sjuksköterskans kunskap och personcentrering i omvårdnaden av stor vikt. Syfte: Syftet var att belysa individers upplevelser av att leva med MS. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar analyserades genom en innehållsanalys. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultatet delades in i tre kategorier: Upplevelse av oro, Upplevelse av frustation och Upplevelse av acceptans. Första kategorin visade att individer upplevde oro vid diagnostillfället, inför framtiden samt i sociala sammanhang. Andra kategorin visade att individer upplevde frustation på grund av att MS var en oförutsägbar sjukdom där symtom påverkade det dagliga livet. Tredje kategorin visade att individer upplevde acceptans av sin sjukdom som viktigt i livet med MS och tog därför hjälp av individuella strategier. Konklusion: Att leva med MS innebar många känslomässiga reaktioner. MS upplevdes vara en individuell sjukdom som komplicerade det dagliga livet. För att optimera omvårdnaden krävs djupare samt bredare kunskap och förståelse hos sjuksköterskor gällande individer med MS upplevelser av sjukdomen. / Background: Multiple sclerosis (MS) is an autoinflammatory disease that affects the central nervous system which leads to neurological symptoms. The disease is individual and therefore is the nurse knowledge and personcentered in nursing of great importance. Purpose: The aim was to describe individuals’ experience of living with multiple sclerosis. Method: A general literature study based on ten articles of qualitative method that was analyzed through a content analysis. The searches were made in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. Result: The results divided into three categories: Experience of concern, Experience of frustration and Experience of acceptance. The first category showed that individuals experienced concern at the time of diagnosis, for the future and in social contexts. The second category showed that individuals also experienced frustration due to the fact that MS was an unpredictable disease where symptoms affected the daily life. The third category showed that individuals experienced acceptance of their disease as important in life with MS and therefore took help of individual strategies. Conclusion: To live with MS meant many emotional reactions. MS was an individual disease who complicated the daily life. To optimize nursing care, a broader knowledge and understanding of individuals with MS experiences of the disease is required among nurses.

Det har länge forskats på barns relation till kartan, och det som har visats i dessa forskningar är att barnets kunskap och rumsliga uppfattningen har varit direkt kopplad till barnet själv. Det som påverkar barnets rumsuppfattning är vilka livserfarenheter och förutsättningar barnet har fått. Forskning visar även att detta gäller barnets sätt att se på kartan. I denna studie undersöktes det om vi kan se några tydliga skillnader utifrån elevernas livserfarenheter, mobilitet och bakgrund samt om skillnader märks beroende på deras socioekonomiska förutsättningar då fokusgruppsintervjuerna är gjorda i olika områden. Informanterna som deltagit i denna studie ritar kognitiva kartor över Sverige, för att visa hur de ser på kartan. Utöver detta får informanterna även vara med i fokusgruppsintervjuer där de får besvara frågor kopplade till erfarenheter som kan ha utvecklat deras spatiala kognition. Studien innehåller en kvantitativ undersökning från en surveyundersökning besvarad av lärare i åk F-3. Som belyser vad lärare anser är viktiga erfarenheter för den spatiala kognitionen. Resultatet som presenteras i denna studie visar att elever från olika socioekonomiska förutsättningar och miljöer inte visar någon stor skillnad i sin spatiala kognition. / <p>2024-01-12</p>

Syftet med studien är att undersöka patienters liv med opioidberoende innan och efter inskrivning på LARO-behandlingen, samt vilka erfarenheter av bemötande som finns. LARO är en substitutionsbehandling vid opioidberoende. Studien utforskar vilka attityder och bemötande LARO-patienter upplever, med en teoretisk utgångspunkt ur harm reduction. Studien har en explorativ ansats och gjordes med kvalitativa intervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av direkt innehållsanalys, samt kopplats till teori och tidigare forskning. Resultatet visar på en tydlig skadereducering för samtliga deltagare sen de började med läkemedelassisterad behandling. Erfarenheterna av negativa bemötanden har varit många och är överrepresenterade i jämförelse mot de positiva. Bemötandet har kunnat kopplas till de olika teoretiska synsätten, och åsikterna har ändrats i kast med kunskapen om behandlingsmetoden ökar. LARO ger patienterna en möjlighet till att leva och motståndarna saknar vetenskaplig grund för sina åsikter.

SAMMANFATTNING Livet förändras både fysiskt och emotionellt när individen får en diagnos med en kronisk sjukdom. Den sjuke tvingas att anpassa och acceptera att livet förändras. Hur livet med sjukdomen upplevs och hur personen anpassar sig, är individuellt. Även anhöriga och vänner runt den sjuke drabbas. Vården kan bli en viktig del i den sjukes livsvärld och det är viktigt att lyfta fram hur den som är sjuk upplever sin sjukdom och sin vardag. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom och hur sjukdomen inverkar på deras vardag. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. Resultatet består av 16 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2005-2016 vilka passade till studiens syfte och frågeställning. I analysen hittade författarna meningsenheter som omvandlades till koder, koderna delades in i sub-kategorier och dessa delades in i huvudkategorier. Resultat: Tre huvudkategorier kunde utläsas efter analysarbetet; begränsningar i vardagen, emotionell påverkan och kontakter med vården. Begränsningar i vardagen beskrevs vara okontrollerad tarm, fysiska symtom, begränsning av att inte kunna medverka vid aktiviteter, arbetet och nutritionen. Emotionell påverkan var kopplad till maktlöshet, oro, skuld och bristande förståelse. Kontakter med vården beskrivs utifrån vårdens stöd och behandlingar. Slutsats: Stora delar av livet påverkas för personer som lever med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Varje person upplever sin situation individuellt och har olika erfarenheter och tillgång till stöd. För att skapa kontroll av sin sjukdom krävs det att flera faktorer samspelar med varandra. Det gäller att prova sig fram till vad som fungerar bäst för varje individ. Här är det viktigt att vården är lyhörd och anpassar vården utefter varje individs individuella behov. / ABSTRACT Life changes both physically and emotionally when an individual is diagnosed with a chronical illness. The person is forced to adapt and accept that life changes. How life as ill is perceived individually and how the individual adapts to a new situation differs. Even relatives and friends around the patient suffer. The care can be an important part of the patient’s life-world and it is important to highlight how the patient experience their illness and their daily lives. Aim: The aim was to describe peoples’ experiences of living with chronic inflammatory bowel disease and how the disease affects their daily lives. Method: A literature review was chosen as method. The result consists of 16 scientific articles, published between 2005-2016 which were suited to the purpose of the study and research question. In the analysis aouther found meaning units that were converted into codes, the codes were divided into sub-categories and these were divided into major categories. Results: Three main categories could be seen after the analysis; limitations in everyday life, emotional impact and contacts with healthcare. Limitations in everyday life were described to be uncontrollable bowel, physical symptoms, and limitation of not being able to participate in activities, work and nutrition. Emotional impact was linked to powerlessness, anxiety, guilt and lack of understanding. Contacts with healthcare were based on healthcare support and treatment. Conclusion: Big parts of life is affected for people living with chronic inflammatory bowel disease. Every individual experience their situation differently and have different experiences and access to support. In order to control their illness they require several factors that interact with each other. It’s up to every individual to try and find out what works best for them. Here it’s important that the healthcare personal is responsive and adapt healthcare along each person's individual needs.

Bakgrund: Cirka 75% av alla fertila kvinnor påverkas i varierande grad av premenstruella symtom. 15–20% har uttalad PMS medan 2–5% drabbas av den allvarligare varianten PMDS. De vanligaste symtomen är ilska, irritabilitet, ångest, ökad svullnadskänsla i kroppen, ömhet i brösten, huvudvärk, led-/muskelvärk och viktökning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnors erfarenheter av att leva med PMS och PMDS. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ studiedesign där tio vetenskapliga artiklar sammanställdes för att kunna svara på det valda syftet. Resultat: För vissa kvinnor innebar premenstruella besvär år av månatligt lidande, för andra var det ett tecken på att vara en frisk kvinna. Kvinnorna hade olika copingstrategier för att få vardagen att fungera, de vanligaste var egen tid och att praktisera självövervakning. Många upplevde en negativ samhällelig bild av PMS och hur den premenstruella kvinnan uppfattades, dessa normer och ideal påvisades ha en skadlig inverkan på den egen självbilden och hur kvinnorna upplevde sina premenstruella besvär. Jean Watson (1985) belyser vikten av att sjuksköterskan ingjuter tro och hopp i patienten inför den situation den befinner sig i. På så vis kan sjuksköterskan bidra till beteende- och attitydförändringar. Slutsats: Kvinnorna upplever en samhällelig okunskap om PMS och PMDS som påverkar i vilken utsträckning de vågar tala om sina besvär. Okunskapen leder till att kvinnorna inte får det stöd och den hjälp de behöver för att klara vardagen, något som har direkt inverkan på livskvaliteten. Ökad medvetenhet och kunskap hos sjuksköterskan är grundläggande för att kunna ge adekvat och personcentrerad vård till dessa kvinnor. / Background: Approximately 75% of all women of childbearing age are affected by premenstrual symptoms. 15–20% have more distinct PMS, while 2–5% suffer from the more severe version PMDD. The most common symptoms are anger, irritability, anxiety, increased bloating, soreness in the breasts, headaches, joint/muscle pain and weight gain. Aim: The aim of the literature study was to investigate women's experiences of living with PMS and PMDD. Method: The thesis was carried out as a literature study with a qualitative study design. Ten scientific articles were compiled in order to answer the aim of the study. Results: For some women, PMS can mean years of monthly suffering, for others it's a sign of being a healthy woman. Women witnessed having to resort to different coping strategies to make everyday life work, the most common were personal time and self-monitoring. Many women experienced a negative societal image of PMS and how the premenstrual woman was perceived, these norms and ideals have been shown to have a harmful impact on their self-image and how they experience their premenstrual distress. Jean Watson (1985) highlights the importance of the nurse instilling faith and hope in the patient before the situation they find themselves in. In this way, the nurse can contribute to behavioral and attitudinal changes. Conclusion: Women feel that there is a societal ignorance that affects the extent to which they are comfortable speaking about their distress. This means that women do not receive the support and help they need to cope with everyday life, something that has a direct impact on their quality of life. Increased awareness and knowledge is fundamental in order for the nurse to provide adequate and person centered care for these women.

Bakgrund Typ 2-diabetes är en globalt växande kronisk sjukdom som kräver en omfattande behandlingsinsats som kombinerar medicinsk intervention med egenvård. Egenvården är av särskild betydelse för individer som lever med typ 2-diabetes för att kunna effektivt hantera sjukdomen och bibehålla en hög livskvalitet utan att drabbas av de obehag som ofta följer med en kronisk sjukdom. Sjuksköterskor har en central roll i att stödja patienternas egenvård genom att tillhandahålla skräddarsytt stöd som är anpassat till varje enskild individ. Det är av avgörande betydelse för varje individ som är drabbad av typ 2-diabetes att ha adekvata kunskaper i egenvård för att främja livskvaliteten. Samma gäller vårdpersonal och anhöriga som är engagerade i dessa relationer. Syfte Att beskriva vuxnas personers upplevelse av egenvård vid typ 2 diabetes Metod Metoden är en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat Resultaten beskriver egenvårdsrutiner för personer med typ 2-diabetes, vilka utforskas inom olika övergripande teman, nämligen: Slutsats Det har observerats att faktorer såsom kultur, ekonomisk ställning och utbildningsnivå alla kan negativt påverka individernas förmåga att ta hand om sin hälsa om de befinner sig på en låg nivå. Personer med begränsad utbildning visade mindre kunskap om egenvård, och deras följsamhet till den rekommenderade kosten påverkades av ekonomiska utmaningar. Etnisk diskriminering ledde till lägre medvetenhet om egenvård. Resultaten belyser vikten av skräddarsydd vård och stöd, speciellt med tanke på kulturella och socioekonomiska skillnader. / Background Type 2 diabetes is a globally growing chronic disease that necessitates a comprehensive treatment approach combining medical intervention with self-care. Self-care is of particular significance for individuals living with type 2 diabetes to effectively manage the disease and uphold a high quality of life without succumbing to the discomfort often associated with a chronic illness. Nurses play a pivotal role in supporting patients' self-care by offering tailored support customized to each individual. It is crucial for every individual affected by type 2 diabetes to possess adequate self-care knowledge to promote an enhancement in their quality of life. The same applies to healthcare professionals and relatives involved in these relationships. Aim To describe adults' experience of self-care in type 2 diabetes. Method The method is a literature review based on 14 scientific qualitative articles. Results The results depict the life experiences of self-care routines for individuals with type 2 diabetes, which are explored within various overarching themes. Conclusions It has been observed that factors such as race, economic status, and level of education can negatively impact an individual's ability to takecare of their health if they are at a low level. Individuals with lower levels of education showed less awareness of self-care, and their adherence to the recommended diet was affected by economic challenges. Ethnic discrimination resulted in decreased awareness of selfcare. The results emphasize the importance of tailored care and support, especially considering cultural and socioeconomic differences.

Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den mest förekommande beteendestörningen hos barn. Forskning visar att minst 5% av barn och ungdomar är drabbade världen över, men det finns troligtvis ett stort mörkertal hos såväl vuxna som barn. ADHD har blivit ifrågasatt för sin autenticitet och har varit föremål för diskussion de senaste årtiondena. De drabbade möts ofta av förutfattade meningar vilket skapar stigmatisering. Denna litteraturstudies syfte var att belysa individers egna upplevelser av att leva med ADHD. Resultatet visade att individer upplevde ett utanförskap i samhället oavsett ålder, genus och ursprung. Upplevelserna behandlade känslor av att vara i otakt med sin omgivning, att inte passa in i samhällets normer samt att bli stämplad som stökig och lat. Även upplevelser av att vara speciell med unika gåvor framkom i resultatet. Slutsatsen är att individer med ADHD lever i en verklighet med en alldeles särskild livsvärld. Att vilja förstå och kunna sätta sig in i denna livsvärld är av betydelse för alla i den drabbades närhet. Då vården i framtiden kommer att möta fler patienter med ADHD behövs mer kunskap inom området för att kunna främja hälsa hos dessa individer. / Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) is the most common behavioral disorder among children. Research has proved that at least 5% of children and adolescents are affected in a worldwide perspective. A large number of people are probably unrecorded with the diagnosis. The authenticity of ADHD as a real diagnosis has been questioned during the last decades, and ADHD and its symptoms is still a matter for discussions. People living with ADHD are facing preconceptions which can cause stigmatization. The purpose of this literature study was to illustrate lived experiences of ADHD. The result of the study showed feelings of alienation in the community regardless of age, gender and origin. Their experiences were about feelings of being out of time with their surroundings, to not fit in the norms of society as well as being labelled as disorderly and lazy. Despite this, feelings of being special and gifted were also reported. The conclusion is that people living with ADHD holds a unique lifeworld, which is important to understand. The future holds a surge in demand for caring of patients with ADHD. To support health and wellbeing this require more knowledge within the area of behavioral impairments.

Bakgrund: Att leva med en långvarig sjukdom som diabetes typ 2 innebär stora förändringar i en persons liv. Hanteringen, utmaningarna samt upplevelsen av diabetes typ 2 kan skilja sig åt från person till person vilket innebär att vårdmöten mellan patienter och sjuksköterskor behöver vara mer personcentrerade. Genom att utveckla en dialog med patienterna som får dela med sig av sina upplevelser så kommer förståelsen för patienterna öka samt därmed även behandlingen och utvecklingen av hälsan.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2  Metod: Metoden för detta arbete är litteraturöversikt vilket innebär att arbetet har presenterats med en sammanfattning av 10 stycken valda artiklar. Artiklarna är inhämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna har därefter analyserats med hjälp av Fribergs modell för att granska kvalitativa studier.  Resultat: Resultatet redovisas i fem stycken huvudteman: Att känna frustration, identifikation, utmaningar, anpassning i sociala sammanhang &amp; stöd och motivation för att hantera vardagen.   Slutsats: Personer med diabetes typ 2 upplever att deras sjukdom påverkar deras psykiska och fysiska mående. Vanliga upplevelser var frustration, skuld- och skamkänslor, ensamhet, känslan av att vara onormal samt en psykisk kamp mellan det man vill samt borde göra. Det fanns även en koppling mellan ekonomiskt innehav och hanteringen av sin egenvård relaterat till diagnosen. / Background: Living with a long-term illness such as type 2 diabetes means major changes in a person's life. The management, challenges and experiences of type 2 diabetes can differ from person to person which means that care meetings between patients and nurses need to be more personalized. By developing a dialogue with patients who get to share their experiences the understanding of the patients will increase and therefore also the treatment and development of the health. Aim: The purpose of this literature study was to describe persons experiences of living with diabetes type 2  Method: The method for this study is a literature review which means that the writing have been presented and found in a summary based on 10 chosen articles. The articles have been collected from the databases Cinhal and Pubmed. The articles have then been analyzed with the help of Fribergs model to review qualitative studies.  Results: The result is presented in five main subjects: To feel frustration, identification, challenges, adaptation in social contexts &amp; support and motivation to handle everyday. Conclusion: Persons with diabetes type 2 experience that their disease affects their mental and physical condition. Normal experiences were frustration, guilt and shame, loneliness, the feeling of being abnormal and a mental struggle between what you want and should do. There was also a connection between financial possessiveness and the management of their own self-care related to the diagnosis.