Bakgrund: Dagligvaruhandeln i Sverige står inför den största förändringen sedan självbetjäningen infördes inom livsmedelsbranschen. E-handelsutvecklingen sker i rask takt och investeringar görs inom branschen. Flera aktörer inom affärsområdet livsmedelsförsäljning har eller ska öppna centrala e-handelslager för att förse sina e-handelskunder med varor. Det nya sättet att handla livsmedel på medför både utmaningar och möjligheter för företagen som verkar inom fältet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka synen på e-handel av livsmedel i Sverige samt de utmaningar detta leder till för e-handelsaktörerna inom livsmedelsbranschen. Genom att kartlägga utmaningarna diskuteras även framtida möjligheter gällande e-handel som är knutna till affärsområdet livsmedel. Metod: En kvalitativ studie baserad på intervjuer. Informanterna valdes genom ett strategiskt urval. Genom TOE-modellen har empiri och analys strukturerats. Slutsatser: E-handelsplattformen skapar möjligheter att skräddarsy kundresan och komma nära kunden i vardagen vilket ger förutsättningar för en ökad kundlojalitet. Kundernas efterfrågan växer kraftigt vilket skapar förutsättningar för branschen samtidigt som ledningens stöd har identifierats. Utmaningar omfattar komplexiteten inom varuhanteringen, lönsamheten, hemleveranser där sista milens problematik och kylkedjan är centrala samt att leverantörskedjan behöver utvecklas för att nå en ökad effektivitet. För att möta dessa utmaningar krävs fortsatt teknologisk utveckling och investeringar inom samtliga områden. IT-utvecklingen är i dagsläget det område som är mest resurskrävande för företagen. Automatiserade lagerlösningar är något branschen tror på i framtiden, för att detta ska bli verklighet krävs en fortsatt marknadstillväxt. / Background: The grocery trade in Sweden is facing the biggest change since self-service was introduced in the food industry. E-commerce development is taking place rapidly and investments are made within the industry. Several players have or will open e-commerce darkstores to provide their e-commerce customers with goods. The new way of shopping for food causes both challenges and opportunities for companies that work in the field. Purpose: The aim of the study is to investigate the view of e-commerce of food in Sweden as well as the challenges this brings to e-commerce actors in the grocery industry. By mapping out the challenges, future opportunities regarding e-commerce related to the food business area are also discussed. Methodology: A qualitative study based on interviews. The informants were chosen through a strategic selection. Through the TOE-model empirical and analysis have been structured. Conclusions: The e-commerce platform creates opportunities to tailor the customer journey and increased availability to the customer in everyday life, which provides the conditions for increased customer loyalty. Customers' demand is growing rapidly, creating opportunity for the industry while the management's support has been identified. Challenges include the complexity of goods handling, profitability, home delivery where last mile problems and the temperature requirements are central and that the supply chain needs to be developed to achieve increased efficiency. In order to meet these challenges, continued technological development and investment in all areas are required. IT development is currently the area that is most resource-intensive for companies. Automated darkstore solutions are something the industry believes in for the future, to make this happen, continued market growth is required.

Tidigare forskning har visat på att priset på livsmedel påverkar konsumtionen och att flera individuella faktorer så som ålder, kön, utbildning och inkomst både påverkar kvalitén på ens kostvanor och hur mycket ekologiska livsmedel man äter. Utifrån denna bakgrund togs syftet till denna studie fram: “Att undersöka ett urval av svenskars inköpsvanor med avseende på ekologisk mat och dryck samt vilka faktorer som ligger bakom att välja bort inköp av ekologiska produkter” och följande frågeställningar skulle besvaras: 1 - Hur ofta köper svenskar ekologiska livsmedel? 2 - Vilka faktorer kan ligga bakom att man väljer bort ekologiska livsmedel? Metod: En enkätstudie genomfördes och totalt deltog 105 personer i undersökningen. Fyra frågor, “Köper du någonsin ekologisk mat?”, “Köper du ekologisk mat oftare än en gång i månaden?”, “Avstår du ifrån att köpa ekologiska livsmedel för att det är för dyrt?” och “Är du intresserad av ekologisk mat?” testades utifrån följande variabler: ålder, kön, utbildning, inkomst och yrkesklass. Resultatet visar att priset är en avgörande faktor, men mer i vissa grupper. För högt pris är en större anledning till att man väljer bort ekologiska livsmedel bland personer med en inkomst på under 150 000kr/år jämfört med dem som har en inkomst på över 150 000kr/år (p=0,024) och hos personer under 30 år gamla jämfört med personer äldre än 31 år (p=0,025). Intresset för ekologisk mat var större hos arbetare än hos tjänstemän (p=0,025). Slutsatsen som kan dras utifrån denna undersökning är att pris och inkomst är viktiga faktorer för huruvida svenskar köper ekologiska produkter eller inte, något som ligger i linje med tidigare forskning. Resultatet öppnar även upp för andra frågor och möjligheterna till vidare forskning inom området är stora.

Bakgrund Cancer är en vanlig sjukdom i Sverige och för de som genomgår behandling är det viktigt att tillgodose energi- och proteinbehovet. Olika budskap kring vad som är bra och dåligt att äta relaterat till cancer är vanlig förekommande på internet. Det kan öka risken för att flertalet livsmedel utesluts, och att behovet blir svårare att uppnå. Kunskap om hur olika livsmedel uppfattas är därför av värde för sjukvårdspersonal. Syfte Att undersöka vilken information om kost och cancer som individer med en relation till cancer tagit del av samt vilka informationskällor som använts. Metod En pappersenkät samt en webbenkät användes och deltagarna, individer med en cancerrelation, rekryterades via två onkologiska mottagningar samt via Facebook-grupper med koppling till cancer. Totalt samlades 154 svar in och av dessa användes 133 i den statistiska analysen. Insamlad data analyserades med Chi 2-test, One way-ANOVA samt Spearman Correlation Resultat Internet var den absolut vanligaste informationskällan bland deltagarna (n=114, 86%). Enbart hälften så många hade fått information via sjukvården (n=55, 41%). Deltagarna gjorde ingen skillnad på vad som var bra eller dåligt preventivt respektive under sjukdom. Drygt hälften av deltagarna upplevde att den information de fått påverkade matvanorna. De som använt böcker (p=0,001), slutna Facebook-grupper (p=0,001), bloggar (p=0,011) samt hemsidan ”Läkare för framtiden” (p=0,028) upplevde i större utsträckning av matvanorna påverkats. Slutsats Då internet var en stor informationskälla vad gäller kost och cancer behöver sjukvården kunna hänvisa patienter till pålitliga hemsidor. Att livsmedel minskas eller utesluts under sjukdom och behandling kan innebära svårigheter att uppnå energi- och proteinbehovet vilket i sin tur kan leda till minskad livskvalitet och avbrott i behandlingen. / Background Cancer is a common disease in Sweden and for those undergoing treatment, meeting the energy and protein requirements is important. Different statements about what’s good or bad to eat related to cancer are a frequent phenomenon on the Internet. It can increase the risk of a reduced diet and make it more difficult to achieve the requirements. For health care professionals, knowledge about how different kind of food is perceived is important. Objective To examine the information on diet and cancer that individuals with a relationship to cancer have received and what kind of information sources that has been used. Method(s) A paper questionnaire and a web-based questionnaire were used and the participants, individuals with a relation to cancer, were recruited by two oncology clinics and through groups, with a connection to cancer, on Facebook. A total of 154 replies were gathered and of these 133 were used in the statistical analysis. Collected data were analyzed by using Chi-2 test, One Samle-ANOVA and Spearman Correlation. Results The most common source of information among the participants was the Internet (n=114, 86%). Only half as many had received information through the healthcare system (n=55, 41%). The participants made no divergence between what was good or bad preventively and during cancer. More than half of the participants felt that the information they received affected their eating habits. A higher proportion of the participant who had used books (p=0,001), private Facebook-grups (p=0,001), blogs (p=0,011) or the website ”Läkare för framtiden” (p=0,028) said their eating habits had been affected. Conclusion Since the Internet was a major source of information about diet and cancer, health care professionals need to refer patients to reliable websites. A reduced diet can make it difficult in achieving energy and proteins needs, which may lead to lower quality of life and interruptions of treatment.

I detta examensarbete ges en resultatbaserad slutsats om dagsläget för livsmedelsbutikers hantering av grill-, kött-, chark- och kallskänkshanteringen jämfört med hanteringen år 2008 i Gislaveds kommun. År 2008 genomförde livsmedelsinspektörerna på Bygg- och miljöförvaltningen i Gislaveds kommun ett projekt där samtliga livsmedelsbutiker i kommunen med någon typ av grill-, kött, chark-, och kallskänkshantering inspekterades och ingick i livsmedelsprovtagning av de nämnda hanteringarnas produkter. Vid projektet togs det prover på butiksförpackat kött, kallskänksprodukter och pålägg som skivats i butiken. Under hösten 2011 gjordes detta examensarbete där syftet var att få fram underlag, på samma sätt som i det tidigare genomförda projektet 2008, och göra en kvalitetsjämförelse mellan produkterna av skivning, kallskänkshantering och kötthantering i butik år 2008 och 2011 och därmed få en indikation på de hygieniska förhållandena i butikerna i Gislaveds kommun. Underlaget till jämförelse och slutsats framkom genom intervjuer, inspektioner och provtagningar av livsmedel. Vid inspektionerna kontrollerades framförallt grillhanteringen och kallskänkshanteringen och deras separata utrymmen bl. a. lokalernas underhåll, kylrum, personlig hygien, temperatur i diskar och kylar etc. Intervjuerna gav svar på frågor om grillhantering. Underlaget, där livsmedelsprovtagning var av största vikt för att nå målet, visade att ca 17 % av livsmedelsproverna 2011 inte var helt tillfredsställande, jämfört med ca 25 % år 2008. Det var alltså färre livsmedelsprover med utlåtandet Godtagbart med anmärkning efter analys, än 2008. Vid båda provtagningsomgångarna 2008 och 2011 var de sorter av livsmedel som hade flest resultat av godtagbart med anmärkning, (d.v.s. att livsmedlet fortfarande kan användas men att det har hanterats på ett felaktigt sätt så att bakterier eller mikroorganismer har fått möjlighet att föröka sig), blandfärs och baguetter av olika slag. Att det inte var lika många livsmedelsprov som var godtagbara med anmärkning 2011 jämfört med 2008, kan tyda på att det är bättre hantering av grill-, chark-, kött-, och kallskänksprodukter 2011 än 2008. Inspektionerna i de 10 butiker som ingick i detta arbete 2011, kan bekräfta att butikerna uppvisade varierade resultat i fråga om underhåll av lokaler, personlig hygien och kylars och diskars temperaturer samt temperaturerna vid livsmedelsprovtagningarna. En jämförelse av inspektionernas resultat mellan 2008 och 2011 var inte möjlig i dessa delar eftersom sådana resultat inte redovisades 2008. Vid en jämförelse av kallskänksprodukter och skivat pålägg mellan 2008 och 2011 gällande vilka som var godtagbara med anmärkning, kan det konstateras att det framför allt var baguetter av olika sorter som var de livsmedel som flest gånger var godtagbara med anmärkning. Vid jämförelsen av kött som var godtagbart med anmärkning, kan det konstateras att blandfärs var det livsmedel som var godtagbart med anmärkning flest gånger. De flesta butiker som hade tillfredsställande prov 2008 hade det även idag 2011. Inspektionerna 2011 visade att lokalerna för kött- chark- och kallskänkshantering och underhållet av dessa generellt sett var bra. Överlag visade också livsmedelsprovtagningarna på tillfredsställande livsmedelskvalitet. Med det här arbetet och det tidigare utförda arbetet och dessa bådas resultat som grund, har en slutsats kunnat dras – grill-, kött-, chark- och kallskänkshanteringen är bättre idag, 2011 än 2008. / This bachelor´s thesis gives a conclusion about the situation, in the municipality of Gislaved, concerning the handling in grocery stores of cured meats and provisions, meat, grill and the cold buffet products of today and compared to the year 2008. The conclusion is based on results from sample analysis. In 2008 the food inspectors in the municipality of Gislaved implemented a project where they inspected the grocery stores in the municipality. They also took samples for analysis. With the old project made in 2008 as a base conclusions were made. The result was that the handling of food seemed better in 2011 than in 2008. The Bachelor´s thesis aim was to make comparisons of quality of cured meats and provisions and products of grill and the cold buffet between the year of 2011 and 2008. It was then possible to get an indication of the state of hygienic conditions in the municipality of Gislaved. The base for the comparison and the conclusion was defined by interviews, inspections and tests of food. The inspections focused on the maintenance of the premises, cold-storages, personal hygiene, temperatures, and refrigerated display cases. By the inspections of the handling of cured meats and provisions, meat, grill and the cold buffet showed results that in general were satisfactory. The tests of food also were satisfactory in general. The interview questions were asked about the handling of the grilling. The tests of food were important in order to be able to make the comparison and conclusion. The tests of food demonstrated 16, 7 % of not satisfactory food samples today in comparison to 25,4 % not satisfactory food samples in the year of 2008. There were above all different kinds of baguettes and minced meat which were not good in the tests of food quality. In comparison with the project of 2008, the handling in the grocery stores of cured meats and provisions, meat, grill and the cold buffet seemed better today.

Bakgrund:Den ekologiska marknaden i Sverige växer i en rasande takt, mellan 2012 och 2013 ökade den totala försäljningen av ekologiska varor med 13 procent. Dock har den ekologiska livsmedelsmarknaden i Sverige endast en andel på cirka fyra procent av den totala livsmedelsmarknaden i landet. Forskningsresultat har visat att marknadskommunikation spelar en viktig roll när det gäller att motivera konsumenten att konsumera ekologiska livsmedel. Det anses vidare vara av stor vikt att denna kommunikation fokuserar på rätt värderingar när det gäller ekologiska livsmedel för att uppnå bästa möjliga respons från konsumenten. Syfte: Syftet är att beskriva vilka värderingar hos konsumenten som budskapet i marknadskommunikation om ekologiska livsmedel ska fokusera på Forskningsfrågor: Vilka värderingar angående ekologiska livsmedel är viktiga för konsumenten? Vilka värderingar ska ett budskap om ekologiska livsmedel fokusera på för att väcka konsumentens intresse? Metod: En tvärsnittsdesign med enkätundersökning som metod för datainsamling Slutsats: Budskap om ekologiska livsmedel uppmärksammas idag inte i någon större utsträckning. Dock har konsumenten förståelse för vad budskap om ekologiska livsmedel vill förmedla. Detta gör att slutsatsen kan dras att budskap om ekologiska livsmedel idag inte fokuserar på värderingar som är betydande för konsumenten vilket innebär att det uppfattas men inte når fram på ett önskvärt sätt. De värderingar som visade sig vara mest betydande för konsumenten gällande ekologiska livsmedel var hedonism och säkerhet. Av detta kan slutsatsen dras att dessa värderingar är de som ett företag ska fokusera på för att nå fram med budskap om ekologiska livsmedel.

Bakgrund. Det finns en allmänt utbredd uppfattning att industritillverkade livsmedel är nutritionellt sett sämre än hemlagad mat. Processade livsmedel och ultra-processade livsmedel är begrepp som ofta används i negativ mening. Syfte. Syftet är att undersöka frågeställningen ”hur uppfattas och används begreppet processade livsmedel i samhället och i nutritionsstudier” för att, på uppdrag av branschorganisationen Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel, sammanställa och kartlägga ett faktabaserat bidrag till diskussion om betydelsen av processade livsmedel för hälsan. Metod. Litteraturstudier genomfördes och, som komplement, för att samla underlag som berör hur processade livsmedel uppfattas i samhället, genomfördes även enkätundersökningar. Resultat. Litteraturundersökningarna visade en spridd användning av begreppet processade livsmedel och avsaknad av en gemensam definition. Samtliga enkätundersökningar visade en efterfrågan på en tydligare definition samt ett behov av att informera konsumenter mer kring begreppet. Slutsats. Nutritionsstudier använder sig av olika definitioner och klassifikationer vilket troligen beror på att en tydlig definition av begreppet processade livsmedel saknas. Detta bidrar till att studiernas resultat blir svåra att jämföra med varandra och det blir svårt att dra generella slutsatser vad gäller kopplingen mellan hälsa och processning. Först när nutritionsforskare och myndigheter arbetar utifrån och är eniga om samma definition och klassificering av processade livsmedel kan resultaten från nutritionsstudier göras mer tydliga. / Background. There is an overall widespread conception that industrial foodprocessing is nutritionally worse than home-made processing and preparation. Processed foods and ultra-processed foods are concepts that are often used in negative terms. Aim. The aim of this study is to investigate the question at issue ”how is the concept of processed food perceived and used in the society and in nutrition studies” to, on behalf of Swedish Food Federation (Livsmedelsföretagen) and Svensk Dagligvaruhandel, compile and map a factbased contribution for further discussion on the topic of processed food and it’s possible impact on health.  Method. Literature studies were conducted and, as a complement, in order to gather information about the perception of society, questionnaire surveys were also conducted. Results. The literature studies showed a widespread use of the concept of processed foods and lack of a common definition. All surveys showed a demand for a clearer definition and a need to inform consumers more about the concept. Conclusion. Nutrition studies use different definitions and classifications, which means that a clear definition of the concept of processed food is lacking. This contributes to the fact that the results of the studies in this literature study are difficult to compare with each other, and it becomes difficult to draw general conclusions about the health aspects. Only when nutrition researchers and authorities work on the same definition and classification of processed foods can the results of their health impact be made more clear.

The purpose of this study is to observe the differences between how companies work with functional and organic food, in terms of marketing as well as target groups and their uncertainties concerning the products. We also intend to investigate whether the products create added value for the consumer. We do this because we belive there are informational gaps where the businesses understanding of these phenomena are not taken into account in earlier research. To answer the purpose we used a qualitative approach consisting of interviews with food companies in Sweden as well as an analysis of food company websites. The theories explain the companies target groups, the target groups perception of the value of the products and what price they would be willing to accept. The theories include how people accept a product differently and at different times and that uncertainties regarding the products can prevent people from buying them. The results show that there are clear differences in the marketing of functional and organic food. However, there are similarities in how the different companies market their functional food and how they market their organic food. The target groups for the different product categories are also very similar between the different companies. Both functional- and organic foods provide added value for the consumer and they are therefore willing to pay more for these products than for their traditional counterparts. One of the most significant contributions that the study provides, is that it clarifies how marketing is affected by consumer uncertainty.

Syfte och forskningsfråga Syftet med studien är att undersöka hur det maktskifte från institution till individ som uppstått av sociala medier förändrat förutsättningarna för branding av livsmedelsproducerande företag. Vidare är det vår avsikt att tydliggöra på vilka sätt förutsättningarna i sociala medier kan hanteras i ett imageförstärkande syfte. Med detta syfte i åtanke formuleras forskningsfrågorna enligt följande:   1. På vilka sätt har arbetssättet inom branding för producentföretag i livsmedelssektorn påverkats av maktskiftet?   2. Hur påverkar kunders makt i sociala medier betydelsen av branding för livsmedelsproducerande företag?    Metod Uppsatsen är utformad efter en kvalitativ branschstudie. Ansatsen bygger på ett växelspel mellan deduktion och induktion. Den empiriska datan utgörs av nio semistrukturerade intervjuer med experter inom området.    Slutsatser Studiens resultat har identifierat ett antal karaktärsdrag och aktiviteter som krävs för att ur ett branding-perspektiv hantera kundens ökade makt i sociala medier. De delas in i tre övergripande huvudområden: lyhördhet, det sociala varumärket och transparens. Studien visar även att de tre huvudområdena behöver integreras med varandra för att uppnå sitt syfte. Vidare har resultatet visat att termen branding behöver omdefinieras för att anpassas till sociala medier. I sin nya innebörd, som innefattar både företagets och kundens insatser, visar det sig att branding i hög grad är betydelsefullt för företag.

Människan har i alla tider varit beroende av salt för kroppens funktioner, men i dagens samhälle äter många alldeles för mycket salt som också är en bidragande faktor i vanliga livsstilssjukdomar som hjärt-­ och kärlproblematik. Många företag i livsmedelsindustrin jobbar idag aktivt med att reducera salt i sina produkter och detta arbete är en utmaning då sensoriska attribut som smak, doft och konsistens inte bör försämras. Den aktuella studien syftar därför till att reformulera en industriell rotfruktssoppa med reducerat saltinnehåll samt undersöka om reducering av salt och ett utbyte av salt mot en saltersättningsprodukt i denna rotfruktsoppa bidrar till skillnad i sensorisk upplevelse jämfört med ursprungsprodukten. Det är också av intresse att studera bedömarnas inställning till soppor med minskad halt natriumklorid. Genom att reformulera befintlig rotfruktssoppa i två olika saltreducerade utföranden har triangeltester gjorts för att se om det finns någon skillnad mellan dessa och soppan i sitt ursprung-­utförande. Triangeltesterna visade att sopporna visade signifikant skillnad jämfört med ursprungsprodukten. Bedömarna ombads även att skriva kvalitativa kommentarer för smak, doft och konsistens vilket främst visade att bedömarna ansåg de saltreducerade sopporna som något mer milda i smaken. Resultaten visade att bedömarna hade en relativt positiv inställning till sopporna, oavsett utförande. / Man has always been dependent of salt in order to live, but in today's society we are overconsuming salt, which is also a contributing factor in common lifestyle diseases such as cardiovascular problems. Many companies in the food industry today works actively to reduce salt in their products, and this work is a challenge in which the sensory attributes such as taste, aroma and texture should not be changed. The present study therefore aims to find out whether the reduced salt content as well as an exchange for a salt substitute product industrial Root vegetable soup contributes to the difference in the sensory experience to the reference product. It is also of interest to study the assessors' attitude of lower sodium. By making root vegetable soup in two salt-­reduced versions where triangle tests used to see if there where any difference between these and the soup in its original version. Triangle tests showed that the soups had a difference of significance compared to the original product. The evaluators were also asked to write qualitative comments for flavor, aroma and texture which mainly showed that the assessors considered the reduced soups as something more mild in flavor. However, it turned out that the assessors had a relatively positive attitude for the soups, regardless performance of the soups.

<p>In this day and age we carry out our purchases through different channels. We can shop our clothes and computers in a store or online. Nowadays we can even purchase our groceries through the Internet. The biggest retailer chains within groceries in Sweden have established virtual stores online and are distributing the goods in cities throughout the country. This thesis is dedicated to investigating crucial success factors when going about selling groceries online. Our main research question for this study is “How should a grocery design their business if they want to be successful selling groceries online”. To answer this question we have used a qualitative method when we carried out our empirical research. We conducted interviews with directors and managers of stores who sell groceries online as well as in stores who don’t. The focus of the study has been on those interviews but we have also gathered relevant models and theories from areas like e-commerce. Our findings have shown us that a grocery who wants to be successful with a virtual store needs to have the right size and location. Furthermore we have concluded that a store needs specific equipment as well as a thought out information systems. We hope our findings can work as a blueprint for the store that wants to sell groceries through the Internet.   </p>