Bakgrund: En studie från Livsmedelsverket där totalt 13 kommuner och en region (Skåne) deltog visade att avvikelser inom redlighet var väldigt vanligt, över 81 % av alla verksamheter hade en eller flera avvikelser inom redlighet. Det finns flera studier om redlighet ur konsumenters perspektiv samt undersökningar från myndigheter, däremot saknas studier ur restaurangverksamheternas perspektiv.   Syfte: Syftet var att undersöka restaurangpersonalens inställning och erfarenhet till redlighet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan kön, ålder, erfarenhet, år i branschen, yrkesroll eller typ av verksamhet och inställningen till redlighet.    Metod: En webbenkät utformades och skickades ut till 110 verksamheter inom restaurangbranschen i Umeå, Sundsvall, Örnsköldsvik och Härnösand. Av dessa svarade 50 personer. Resultaten bearbetades statistiskt med ”Fishers exact test” med signifikansnivån (p<0,05).  Resultat: Studien visade att de flesta hade en positiv inställning till redlighet både för sina kunder och för personlig del. Deltagarna ansåg däremot att myndigheter inte regelbundet kontrollerar verksamheternas redlighet. Det fanns inget signifikant samband mellan syn på redlighet och utbildningsnivå, roll på arbetsplatsen eller antal år i branschen.   Slutsats: Restaurangpersonalen visar på en positiv inställning till redlighet men visar mer spridda åsikter om myndigheternas kontroll och informationsskyldighet. Huvudsyftet med redlighet är att inte vilseleda konsumenter och för att uppfylla detta genom att minska avvikelserna, krävs ett närmare samspel mellan myndighet och verksamhet.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att tarmfloran har stor betydelse för hälsa och att kosten påverkar tarmfloran. Syfte: Att undersöka ett urval av Uppsalastudenters inställning till och kunskap om livsmedel som främjar tarmfloran och hur ofta de tar hänsyn till denna aspekt vid livsmedelsval. Metod: En webbenkät skickades till alla administratörer vid Uppsala Universitet. Vissa institutioner publicerade denna på sin studentportal. Enkäten lades även ut i studentgrupper på facebook. Svarsinsamligen skedde under 12 dagar. Svaren analyserades i SPSS och flera Chi två-tester utfördes för att se om signifikanta samband förekom. Resultat: 727 personer deltog. En signifikant majoritet höll helt eller delvis med att tarmfloran har en stor betydelse för människors hälsa (92%), samt att val av livsmedel till stor del kan påverka tarmfloran (89%). 12% av deltagarna hade dagligen ätit/druckit något med hänsyn till tarmfloran och 32% hade gjort det minst en gång per månad. Temat magproblem framkom efter tolkning av anledningarna till varför/varför inte livsmedel valts med hänsyn till tarmfloran. Den generella kunskapsnivån gällande prebiotika och probiotika tolkades som låg. Slutsats: Grupper som signifikant skiljde sig gällande om de valt livsmedel för dess effekt på tarmfloran var kvinnor, personer äldre än 30 år och studenter som läst kostvetenskap på universitetsnivå. De grupper med signifikant större kunskap var de studenter som läst kostvetenskap på universitetsnivå och de som haft vetenskapliga artiklar som huvudsaklig kunskapskälla. Fler undersökningar inom området tarmflora och konsumenter behövs.

Den rådande klimatsituationen utgör, på grund av föroreningar i naturen, ett hot mot jordens fortlevnad, det kan främst påvisas genom de klimatförändringar som blir allt mer tydliga i världen. Samhällets negativa påverkan på jordens klimat sätter press på samhällsaktörer, varav en av dem är handelssektorn. Livsmedelsbranschen är den aktör som idag arbetar mest med ansvarsfullt företagande. Fokus läggs främst på ekologiska produkter, miljömärkningar samt energieffektivt arbete.Trots satsningar på ekologiska livsmedelsalternativ samt egna märkesvaror med ekologisk inriktning råder idag kunskapsbrist bland konsumenter. Den finansiella aspekten utgör, tillsammans med tid- och bekvämlighetsaspekter, de huvudsakliga påverkansfaktorerna på konsumenters medvetna och omedvetna beteende. En välkänd paradox som förknippas med konsumtionen av de ekologiska livsmedlen är att trots ökande positiva attityder och intresse för ekologi bland konsumenter, så ökar inte försäljningen av ekologiska matvaror i lika stor grad. På det sättet uppstår ett gap mellan konsumenters önskvärda beteende och deras praktiska handling.Syftet med studien är att förstå vilka fenomen som styr konsumenters konsumtion av ekologiska dagligvaror. Forskningsfrågan är: Vilka drivkrafter skulle kunna leda till ökad konsumtion av ekologiska matvaror? För att kunna besvara forskningsfrågan har en växelverkan mellan teori och empiri förekommit. Vårt empiriska material har samlats in genom att kombinera tre insamlingstekniker: semistrukturerade intervjuer med verksamma forskare inom ekologi-, lantbruks- och livsmedelsbranschen, strukturerade intervjuer med konsumenter i tre av Sveriges största butikskedjor samt observationer i dessa butiker.De slutsatser som vi har kunnat dra är att ökad tillgänglighet, lägre prisnivåer samt tydlig information kring de ekologiska produkternas innebörd kan ge upphov till ökad uppmärksamhet från konsumenters sida och därmed ökad konsumtion av de ekologiska alternativen. Med hjälp av välutformad produktsegmenteringsstrategi samt ökade marknadsföringsåtgärder skulle både de köpstarka och mindre köpstarka kundsegmenten kunna tilltalas, detta genom att öka de ekologiska produkternas tillgänglighet.Det forskningsfält som kan undersökas vidare är hur en prissättningsstrategi skulle kunna täcka både köpstarka samt lågprisintresserade kundgrupper. Utöver detta kan de ekologiska produkternas framställningsprocesser undersökas, samt identifiering av marknadsföringsmedel inriktad på ekologiska livsmedel. / Program: Civilekonomprogrammet

Många av de köp som genomförs är såkallade impulsköp. Forskning kring det här ämnet ökade under 1950-talet dock finns än idag inte någon gemensam åsikt om vad som gör att konsumenter genomför impulsköp. Även om livsmedel ofta ses som en produktkategori som skapar ett lågt engagemang hos konsumenter har det konstaterats att det sker impulsköp även i den här produktkategorin.Forskning har visat på att åldern på konsumenter har en påverkan på impulsköp och att unga människor är en konsumentgrupp som genomför många impulsköp. Unga människor ställs för en rad olika nya situationer och när de flyttar hemifrån är inköp av livsmedel en sådan ny konsumtionssituation. Medan ålder är en faktor forskning har en relativt gemensam åsikt om är kön en faktor som det råder delade meningar om när det kommer till impulsköp.Den här studien har som mål att svara på följande frågeställningar:Vad är det som gör att unga människor genomför impulsköp av livsmedel?Finns några skillnader mellan unga kvinnor och unga män när det gäller anledningar till varför de impulsköper livsmedel?Studien har utförts med hjälp av 20 stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 20 till 30 år. Tio stycken unga kvinnor och tio stycken unga män intervjuades och respondenterna valdes ut med hjälp av ett kvoturval. Under intervjutillfällena ombads respondenterna att beskriva situationer där de genomfört ett impulsköp av livsmedel samt allmänt om deras köpbeteenden.Av studien framkom det att konsumenters egna tankegångar, känslomässiga tillstånd och shoppingmiljön påverkar dem när det gäller impulsköp av livsmedel. Det visade sig även att det var unga konsumentens egna tankegångar och känslomässiga tillstånd som påverkade i en högre grad än shoppingmiljön – framförallt för unga kvinnor. Unga män däremot hade en relativt jämn fördelning mellan deras tankegångar och känslomässiga tillstånd kontra shoppingmiljön. Studien visade även på att det nästan aldrig endast är en anledning som ligger bakom att det sker ett impulsköp utan flera anledningar samspelar med varandra och skapar en hel situation. / Program: Civilekonomprogrammet

This study intends to use a text analysis and analyze Findus crisis communication, on their website, about the horse meat scandal in February and March 2013. The main focus is to examine if Findus crisis communication can be connected to Beniot’s image repair strategies and the rhetorical appeal forms, in five press releases and four blog posts, and also if they are different depending on the media format. The results show that Findus usually used three of the five image repair strategies and the three appeal forms (ethos, pathos and logos) interacted and therefore became Findus crisis communication consistent in all material. The results also show that Findus had a clear position because they conveyed a consistent message. / Denna uppsats har studerat Findus kriskommunikation kring hästköttsskandalen 2013, när hästkött hittades i Findus 1-portions lasagne. Syftet med studien var att se hur budskapen i kriskommunikationen formulerats på Findus.se och hade fem frågeställningar för att besvara syftet. Metoden som användes var textanalys och tillvägagångssättet hade förhandsdefinierade kategorier för att allt material skulle analyseras efter samma förutsättning. Materialet som valdes ut var fem pressmeddelanden och fyra blogginlägg som alla publicerats under krisens förlopp. Studien utgick från teorierna om image repair, de retoriska appellformerna ethos, pathos och logos och krisens faser. Resultatet visade att Findus var konsekventa i sin kriskommunikation, oavsett medieformat, men att det som skiljer medieformaten åt, var hur budskapen formulerats och vad de lade tyngd på beroende på vilken krisfas de befann sig i. Tre image repair-strategier var dominerande; förnekande, minska händelsens anstötlighet och tillrättaläggande. Strategierna användes i olika varianter och de förkom flera strategier i varje text. Findus använde sig mycket av ethos för att bygga upp sitt företroende genom att påvisa moralisk karaktär och välvilja. De anspelade på pathos genom att de försökte associera sig själv med positiva känslor och sin underleverantör med negativa känslor. Logos användes för att skapa trovärdighet i sin argumentation, genom bevisning från fakta och pålitliga källor. Det var tydligt att appellformerna samspelade genomgående i texterna för att förmedla ett enhetligt budskap och de samspelade även med image repair-strategierna. Det blir tydligt att de arbetar efter krisens förlopp och fas, eftersom man lätt kan avläsa vilken fas Findus befinner sig i utifrån textens innehåll. Oavsett i vilket medieformat och under vilken krisfas de befann sig i, markerade Findus en tydlig ståndpunkt i krisen, eftersom att de sände ut likande budskap i alla texter.

Bakgrund En stor orsak till folkhälsosjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och fetma är den ökade konsumtionen av bland annat mättat fett och socker. En motion lämnades till Sveriges riksdag 2012 med ett förslag om att utreda konsekvenserna av ett införande av en höjd skatt på raffinerat socker. Även beskattning av fett och subventioneringar av frukt och grönt har diskuterats. Syfte Syftet var att undersöka vuxnas inställningar till att införa ekonomiska styrmedel för att påverka konsumtionsbeteende beträffande livsmedel, i avsikt att förbättra folkhälsan. Studien avsåg även undersöka om man trodde att ens konsumtionsbeteende skulle komma att förändras vid införandet av en skatt på socker, en skatt på fett eller en subventionering av frukt och grönt. Metod En webbaserad enkätundersökning genomfördes där 280 vuxna deltog genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 20 frågor och svaren sammanställdes i Microsoft Excel 2010 och bearbetades och analyserades i SPSS 22.0. Resultaten analyserades och presenterades med hjälp av boxplots och chi-2-test där signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Majoriteten av deltagarna var positiva till statlig reglering av konsumtionsbeteende och speciellt till införandet av subventioner på frukt och grönt. Kvinnorna var signifikant mer positiva till införandet av subventioner på frukt och grönt än männen (p=0,017). Deltagarna förväntade sig inte förändra sina konsumtionsbeteenden vid införande av skatt på livsmedel innehållande mättat fett eller på socker och sockerrika livsmedel utan endast öka sin konsumtion av frukt och grönt vid införandet av subventioner på dessa. Slutsats Att reglera befolkningens konsumtionsbeteende via subventioner skulle kunna vara ett sätt att påverka folkhälsan positivt. Genom beskattning av livsmedel innehållande mättat fett eller av socker och sockerrika livsmedel kan man enligt denna studie inte se någon effekt.

In light of the recent scandals in Europe involving food labelling, this study will be focusing on food labelling. This study’s purpose is to investigate the extent of knowledge concerning labeling and presentation of food in the different food stores in Halmstad. The study was conducted out of our own interests with the guidance from the environmental health office. The study included nine different food stores of different size. The focus in this study was to verify how well five selected products follow the labeling rules. The five selected products was candy, honey, soda/energizers, freshly baked bread and self packed food. When the control was carried out it revealed some errors in the labeling of the selected products. Later when managers of the food stores were interviewed it was revealed that a connection between the errors that had been found earlier in the control and the level of knowledge about labeling existed. Because of the limited knowledge in particularly the smaller food stores there was bound to be some errors in the labeling of food in these stores. One way to reduce food labeling errors would perhaps be to offer free courses and increase information in the area of food labeling. / Problem med märkning är något som är belyst just nu bland annat på grund av det fusk som innefattar hästkött som uppdagats i Europa. Denna studie är därför inriktad på att ta fram vilken kunskap som finns i de olika livsmedelsaffärerna i Halmstad om just märkning och presentation av livsmedel. Undersökningen gjordes utifrån eget intresse samt med vägledning från Miljö- och hälsoskyddskontoret. Nio olika affärer i olika storlekar var med i undersökningen där fem olika produkter undersöktes för att se hur väl lagen följdes. Dessa fem produkter var godis, läsk/energidryck, nybakat, honung och egenförpackade varor. Tyvärr fanns det en hel del fel bland dessa varor och när affärsföreståndarna senare intervjuades uppdagades svaret på varför felen fanns. Tyvärr var det så att en del mindre affärer inte hade stor kunskap om just märkning av livsmedel och det är därmed lätt att fel uppstår i samband med detta. För att få bort problemet kan en lösning vara utbildning om just märkning och presentation av livsmedel och kanske även andra områden som berör livsmedel som t.ex. spårbarhet. Det är också viktigt att livsmedelsinspektörerna som kontrollerar livsmedelsaffärerna verkligen ser till så att affärsinnehavarna vet hur lagen ska följas ger tips om var information finns att hämta. På så sätt kan kunskapsnivån höjas också hos de små butikerna.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem och konsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hur lärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärare undervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomfört en läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialet analyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understryker en prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras som ett icke fullvärdigt alternativ. Specifika begrepp och språkliga uttryck i läromedlen beskriver andra djur som objekt, vilseleder köttet ursprung och normaliserar brukandet, dödandet och ätandet av andra djur. I intervjuerna framkommer resonemang som förstärker förtryck av andra djur. Det finns dock uttalanden från intervjuerna som indikerar en motsatts inställning, men att exploateringen av andra djur som en norm ändå genomsyrar språket. Lärarnas resonemang saknar en problematisering av ätandet och dödandet av djur. Där emot poängterar ett flertal av lärarna en koppling mellan animaliekonsumtion och en negativ påverkan på hälsan och miljön. Vidare framställs en vegetabilisk kost, liksom i läromedlen, ibland som icke fullvärdig. Resonemangen från läromedlen och intervjuerna genomsyras av sociala konstruktioner som konstruerar och upprätthåller animaliekonsumtionen och produktionen som en norm. Samtidigt visar resonemangen att det finns möjligheter för en skolundervisning som berör andra djur som en förtryckt grupp samt animaliers negativa påverkan på miljön och hälsan. Det har även synliggjorts en konflikt i både läromedlen och intervjuerna mellan ett normativt och utmanande förhållningssätt till animaliekonsumtionen och produktionen.

I den här uppsatsen har en fallstudie genomförts i syfte att ta reda på hur ett företag iservicehandeln med hjälp av utvalda marknadsföringsstrategier kan påverka konsumenter tillatt välja ett mer hälsosamt alternativ vid inköp av livsmedel, samt om detta är något somefterfrågas av kunderna själva. De teorier som ligger till grund för arbetet är teorier omföretags frivilliga samhällsansvar, även kallad Corporate Social Responsibility, butikenspåverkan på ett köp samt kunders köpbeteende och impulsköp. Syftets företagsperspektiv harundersökts genom två intervjuer med en franchisetagare hos Reitan Convenience Sweden ABoch genom en intervju med verkställande direktör för branschorganisationen SvenskServicehandel & Fast Food. Data från kundperspektivet har samlats in genom enkäter ochintervjuer med ett urval av butikens kunder. För att skapa en helhetsbild av de bådaperspektiven har även en observationsstudie genomförts. Studiens resultat visar attfallföretaget kan arbeta med strategier som produktexponering, skyltning och hälsokampanjerför att tillsammans med personalens inverkan på kundernas impulsbenägenhet påverka demtill att i en högre utsträckning välja ett mer hälsosamt livsmedelsalternativ. Detta är ävennågot som kunderna själva uppger sig efterfråga.

Cancer är ett folkhälsoproblem som har ökar världen över med många olika riskfaktorer. De vanligaste cancerformerna är bröstcancer, för kvinnor, respektive prostatacancer, för män. En av de många faktorer som på senare tid belysts är utsattheten för bekämpningsmedel, genom indirekt exponering för dessa via födan. Syftet var att beskriva kopplingen mellan bekämpningsmedelsrester i livsmedel och förekomsten av de vanligaste cancerformerna, prostata- och bröstcancer. Metoden var litteraturstudie då den besvarade syftet. Databaserna som användes var Pubmed och Science Direct, där sökorden som användes utformades genom syftet. 11 resultatartiklar var funna, genom vilka två teman uppkom; Pesticider i animalisk föda och koppling till cancer (1) och Pesticider i odlad föda och koppling till cancer (2). Resultatet visade motsägelser inom området och kunskapsluckor, så som att prostatacancer inte undersökts i samma utsträckning som bröstcancer rörande indirekt exponering. Genom resultatartiklarna visade sig att bioaccumulation, långtidsexponering och indirekt exponering i ”känsliga åldrar” samt närliggande ålder till klimakteriet är nyckelfaktorer för cancerutveckling. Möjlig högriskgrupp är högutbildade medelålders kvinnor. Konklusion: Kunskapsluckor har identifierats och nyckelfaktorer har utvunnits, däribland betydelsen av matvanor. Implikation: Framtida studier skall sträva att vara progressiva och studera skillnaden mellan ekologiskt och oekologiskt odlad föda kring indirekt exponering. / Cancer is an increasing public health problem worldwide, with many risk factors. Themost common cancers are breast cancer, for women, and prostate cancer, for men.Exposure to pesticides through indirect exposure, via food consumption hasrecently emerged as a possible risk factor. Aim of this study is to describe the link between pesticideresidues in food and the presence of the most common cancers. Method was a literature overview. Thedatabases used were Pubmed and Science Direct, in which the keywords derivedfrom the study’s aim. The result was 11 articles through which themes wereformulated; Pesticides in animalistic foods and connection with cancer (1) and Pesticidesin cultivated foods and connection with cancer (2). Results showed inconsistencies in the field and knowledge gaps, asin breast cancer have been studied more than prostate cancer on indirectexposure. Long-term exposure, bioaccumulation, indirect exposure during"sensitive ages" and the adjacent age to menopause are possible keyfactors for cancer development. Possible high-risk group is high educatedmiddle-aged women. Conclusion:Knowledge gaps were identified and key factors discovered, in which eatinghabit was one. Implication: Futurestudies ought to be progressive and possibly study the differences betweenecologically and non-ecologically cultivated foods on indirect exposure.