Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtarytmin globalt och associeras med ökad risk för utveckling av andra sjukdomar som negativt påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet. De flesta komorbida tillstånd som obesitas, hypertoni, alkoholöverkonsumtion, rökning, diabetes, och sömnapné kan påverkas genom livsstilsförändring. Att ändra på en levnadsvana är en utmaning och bör ses som en process. Genom att arbeta på ett personcentrerat förhållningssätt främjas patientens egen förmåga att förbättra livskvaliteten.  Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet hos personer med förmaksflimmer. Vilka är riskfaktorerna för en försämrad hälsorelaterad livskvalitet? Kan en förbättrad livsstil ge en bättre hälsorelaterad livskvalitet? Totalt granskades femton vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Databaserna som användes för att hitta artiklarna var PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarna som inkluderades hade en god till hög kvalitet. Resultatet av artiklarnas analys sammanfattades av en integrerad dataanalys. Vid analysen framkom kategorier och underkategorier som beskrev artiklarnas resultat.  Resultatet sammanställdes från fyra huvudkategorier: Påverkan av faktorer, påverkan av livsstilmodifiering, påverkan av behandlingsstrategi och påverkan av könstillhörighet för patienter med förmaksflimmer. Resultatet visade att patienter med förmaksflimmer har försämrad hälsorelaterad livskvalitet och att kvinnor skattar sin hälsorelaterade livskvalitet generellt lägre än männen. De flesta riskfaktorer som sänker patientens hälsorelaterade livskvalitet bedöms vara modifierbara. Val av behandlingsstrategi påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet. Slutsats: Hälsorelaterad livskvalitet är oftast försämrad hos patienter med förmaksflimmer och underliggande riskfaktorer är modifierbara. Patientutbildning och stöd av specialistsjuksköterskan är fördelaktig och kan öka patientens hälsorelaterade livskvalitet. Nyckelord: Förmaksflimmer, livsstilsförändringar, livsstilsmodifiering, livskvalitet / Atrial fibrillation is the most common cardiac arrhythmia globally and is associated with increased risk of developing other diseases that negatively affect the patient's health-related quality of life. Most comorbid conditions like obesity, hypertension, alcohol overconsumption, smoking, diabetes, and sleep apnea can be affected by lifestyle change. Changing a lifestyle is a challenge and should be seen as a process. By working on a personcentered approach, the patient's own ability to improve quality of life is promoted. The purpose of this literature review was to investigate health-related quality of life in people with atrial fibrillation. What are the risk factors for a deterioration in health-related quality of life? Can an improved lifestyle provide a better health-related quality of life? A total of fifteen scientific articles with a quantitative approach were reviewed. The databases used to find the articles were PubMed and CINAHL. The articles were reviewed based on Sophiahemmet University's assessment data. The items included had a good to high quality. The results of the articles' analysis were summarized by an integrated data analysis. The analysis revealed categories and subcategories that described the results of the articles. The results were compiled from four main categories: Influence of factors, influence of lifestyle modification, influence of treatment strategy and influence of gender for patients with atrial fibrillation. The results showed that patients with atrial fibrillation have impaired health-related quality of life and that women rate their health-related quality of life generally lower than men. Most risk factors that lower the patient's health-related quality of life are considered modifiable. The choice of treatment strategy affects the patient's health-related quality of life. Conclusion: Health-related quality of life is most often impaired in patients with atrial fibrillation and underlying risk factors are modifiable. Patient education and the support of the specialist nurse are beneficial and can increase the patient's health-related quality of life.Keywords: Atrial fibrillation, lifestyle changes, lifestyle modification, quality of life

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den dominerande dödsorsaken i Sverige. En vanlig hjärt- och kärlsjukdom är hjärtinfarkt vilket drabbade cirka 23 000 personer i Sverige år 2021. Hjärtinfarkt kan uppkomma som en följd av utvecklad ateroskleros som kan orsakas av påverkbara riskfaktorer som rökning, fysisk inaktivitet och hypertoni. En betydande del av omvårdnaden för hjärtinfarktsdrabbade patienter är implementering av livsstilsförändringar vilket kan förhindra en sekundär hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en betydande roll för implementeringen av livsstilsförändringar och en stödjande roll för att patienter ska bibehålla livsstilsförändringar. Syfte: Examensarbetet syftade till att sammanställa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet samlades in genom artikelsökningar i databaserna Cinahl och PubMed och kvalitetsgranskades enligt en mall för kvalitativ forskningsmetodik. Artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys där mindre textenheter kondenserades och därefter sorterades in i större övergripande kategorier. Resultat: Totalt utgörs resultatet av 13 artiklar där fyra övergripande kategorier utformades: att vara eller inte vara motiverad till livsstilsförändringar, rädslan för ett opålitligt hjärta, vardagens frestelser och prioriteringar och stöd som både främjar och begränsar. Konklusion: Patienter upplevde att motivation, olika begränsningar och stöd har betydelse för livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Genom ökad förståelse för patientgruppen kan sjuksköterskan förbättra stödet och därmed den personcentrerade omvårdnaden. / Background: Cardiovascular diseases are the most common cause of death in Sweden. Myocardial infarction is a type of cardiovascular disease which affected approximately 23,000 people in Sweden in 2021. Myocardial infarction can occur as a result of developed atherosclerosis, which is caused by risk factors such as smoking, physical inactivity and dietary habits. A significant part of nursing after myocardial infarction is the implementation of lifestyle changes which can prevent a secondary myocardial infarction. The nurse has a significant role in the implementation of lifestyle changes and a supportive role for patients to maintain lifestyle changes. Aim: The thesis aimed to summarize patients' experiences of lifestyle changes after a myocardial infarction. Method: The thesis is a literature review with a qualitative approach. The results were collected through searches in the databases Cinahl and PubMed. In total, the result consists of 13 articles that are quality reviewed according to a template for qualitative research methodology. The articles were analyzed using content analysis where smaller text units were condensed and then sorted into larger overall categories. Results: Four categories were submerged: to be or not to be motivated to lifestyle changes, the fear of an unreliable heart, everyday temptations and prioritization and support that limit and encourage. Conclusion: Patients experience that motivation, various limitations and support are important for lifestyle changes after a myocardial infarction. Through increased understanding of the patient group, the nurse can improve support and person-centered care.

No description available.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig hjärt-kärlsjukdom som årligen drabbar många personer i Sverige och internationellt. Livsstilsförändringar är en viktig del av sekundärpreventionen för att minska risken för att återinsjukna. Svårigheter med att genomföra livsstilsförändringar ställer därmed höga krav på att vårdpersonal har adekvat kunskap i ämnet.  Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att genomföra livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt.   Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningar utfördes i databaserna Cinahl och Medline och inkluderade artiklar publicerade mellan 2013-01-01 och 2023-03-03. Elva resultatartiklar analyserades utifrån Fribergs analysmetod i fem steg.   Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorin att påbörja en livsstilsförändring påvisar personers erfarenheter av förändrade kostvanor, fysisk aktivitet och att sluta röka. Vidare i resultatet framkom det hur en vilja att göra en förändring hade en betydande roll i genomförandet av livsstilsförändringar. Huvudkategorin externa resurser som påverkar livsstilsförändringar visar hur vården, familjen och rehabiliteringsprogram var externa stöd som påverkade personers förmåga till livsstilsförändring.   Slutsats: Att genomföra livsstilsförändringar var krävande för personerna då erfarenheterna påverkas av viljan att genomföra förändringar samt externa resurser. Stöttning och information från vården hade en betydande roll för att lyckas genomföra livsstilsförändringar och där vårdpersonal är i behov av ytterligare kunskap. / Background: Heart attack is a common cardiovascular disease that annually affects many people in Sweden and internationally. Lifestyle changes are an important part of secondary prevention to reduce the risk of relapse. Difficulties in implementing lifestyle changes therefore place high demands on healthcare professionals to have adequate knowledge on the subject.  Aim: To describe people’s experiences of implementing lifestyle changes after suffering a heart attack.   Method: A literature review with qualitative method and inductive approach. Article searches were performed in the databases Cinahl and Medline and included articles published between 2013-01-01 and 2023-03-03. Eleven scientific articles were analysed based on Friberg´s analysis method in five steps.  Result: The results revealed two main categories and seven subcategories. The main category of starting a lifestyle change shows people's experiences of changing dietary habits, physical activity and quitting smoking after the heart attack. Further in the results, it emerged how a willingness to make a change had a role in the implementation of lifestyle changes. The main category external resources that influence lifestyle changesshows how healthcare, family and rehabilitation programs were a form external support that influenced people's ability to change lifestyles.   Conclusion: Making lifestyle changes was demanding for the people as the experiences are influenced by a desire to make a change and external resources. Support and information from healthcare professionals had a significant role in successfully implementing lifestyle changes and where healthcare professionals need additional knowledge.

Bakgrund: Diabetes typ 2 (T2D) är en kronisk sjukdom som vanligtvis drabbar vuxna personer. Sjukdomen orsakar problem i hela världen. Sjuksköterskans roll är att stödja personer att uppnå individuella egenvårdsmål för T2D. Med information kan personerna hålla sig motiverade att stärka sin egenvårdsförmåga.Syftet: Var att belysa vuxna personers upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2 i hemmet. Metod: Litteraturöversikten bestod av 15 kvalitativa vetenskapliga originalartiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) och kvalitetsgranskats enligt Fribergs kvalitetsgransknings mall (2017). Databaserna som användes var PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet bestod av 2 kategorier och 9 subkategorier. Vuxna personers upplevelser av egenvård visade sig vara krävande och utmanande. Livsstilsförändringar såsom koständringar, utöva fysisk aktivitet, läkemedelshantering och utföra blodsockerkontroller upplevdes vara svårast att hantera vid egenvård. Stöd, motivation, kunskap och information från vårdpersonalen och anhöriga upplevdes vara främjande för att vidhålla korrekt egenvård. Diskussion: Personerna hade olika egenvårdssvårigheter och varierande upplevelser. Därför är det viktigt att sjuksköterskan arbetar utifrån personcentrerad vård. Personen behöver viktig information om egenvårdens olika delar för att klara den. Med hjälpmetoder från Orems teori kan sjuksköterskan förbättra personens förutsättningar för god egenvård. Slutsats: Personers upplevelse av egenvård visade att några faktorer kan vara hämmande och främjande i att utföra korrekt egenvård. Med adekvat stöd från sjuksköterskan kan dessa personer känna sig mindre ensamma i sin situation och lättare anpassa sig till det nya livet. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Allt fler människor diagnostiseras med diabetes typ 2 i Sverige, många av dessa återfinns i kommunal hälso- och sjukvård. Det finns ett stort behov av att motivera dessa patienter till livsstilsförändringar för att uppnå god hälsa. Distriktssköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård behöver arbeta hälsofrämjande och förebyggande. De behöver även kunna motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar för att förbättra omvårdnaden och motverka komplikationer. Syfte: Att beskriva kommunala distriktssköterskors erfarenheter av att motivera till livsstilsförändringar för patienter med diabetes typ 2. Metod: Studien har genomförts utifrån kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt. Data insamlades genom två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt nio distriktssköterskor yrkesverksamma inom kommunal hälso- och sjukvård. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Olika strategier krävs i motivationsarbetet, faktorer som kan ha betydelse för motivationsarbetet och en känsla av att göra skillnad med motivationsarbetet. Slutsats: Som distriktssköterska inom kommunal hälso- och sjukvård är det viktigt att motivera till livsstilsförändringar för patienter som har diabetes typ 2 genom att vara lyhörd och respektfull mot patienten. Ett gott samarbete med patient, närstående och andra yrkesprofessioner kan vara nyckeln för att kunna motivera patienten till att göra en livsstilsförändring.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter regelbundet patienter som av olika skäl är i behov av livsstilsförändringar. Detta skapar i sin tur behov av hälsointerventioner. Hur förutsättningarna för dessa interventioner ser ut kan ha effekt på patienternas hälsa.  Syfte: Att beskriva olika faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete med patienter i behov av livsstilsförändringar.  Metod: Den här litteraturöversikten är en sammanställning av forskningsstudier inom vårdvetenskap. Databaserna som användes var PubMed och Cinahl Complete. Resultatet baserades på elva vetenskapliga studier, varav nio kvalitativa och två kvantitativa. Studierna analyserades och kvalitetsgranskades innan de användes i resultatet.  Resultat: Resultatet presenteras under fyra huvudteman: Patientens delaktighet i vården, Betydelsen av sjuksköterskans utbildning och kunskap, Organisatoriska faktorer som påverkar arbetet med livsstilsförändringar samt Sjuksköterskans egen hälsa samt känsla av autonomi och dess påverkan på patientarbetet.  Sammanfattning: Med ett förändrat samhälle har även en förändring av sjukdomsbördan följt. Allt fler människor drabbas av sjukdomar relaterade till livsstil. En väsentlig del av dessa sjukdomar kan förebyggas med hjälp av rätt insatser. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar i detta förebyggande arbete och för att det ska bli effektivt krävs rätt förutsättningar. Resultatet presenterar ett antal faktorer som på olika sätt påverkar sjuksköterskans patientarbete med livsstilsförändringar. / Background: Nurses regularly meet patients in need of lifestyle changes. This creates a demand for health promotion. The prerequisites for this promotion may affect the patients‘ health.  Aim: To describe different factors affecting the nurse’ work with patients in need of lifestyle changes.  Method: This literature review constitutes a number of studies within nursing science. The chosen databases were PubMed and Cinahl Complete. The result is based on eleven scientific studies, whereof nine qualitative and two quantitative. The studies were analysed and quality reviewed before used in the result.  Results: The result is presented within four themes: The patient’s participation in care, The significance of the nurses’ education and proficiency, Organisational factors affecting the work with life style changes and The nurses‘ own health and sense of autonomy and its effect on the work with patients.  Summary: With a changing society, a change in disease burden has followed. More and more people are struck by diseases related to lifestyle. A substantial part of these can be prevented with adequate interventions. The nurse has a key responsibility in this preventive work. In order to attain this effectively you need the right preconditions. The result presents a number of factors affecting the nurses’ work with patients’ lifestyle changes.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en global folksjukdom. Typ 2-diabetes kan orsaka allvarliga medicinska komplikationer för människor. Livsstilsförändringar i form av regelbunden motion, goda matvanor, rökningstopp, mindre intag av alkohol, minskad stress och viktminskning är viktiga för patienterna. Dessa åtgärder är en del av behandlingen av typ 2-diabetes. Allt fler personer med typ 2-diabetes står inför utmaningar att upprätthålla en förändrad livsstil. Därför är personcentrerat omvårdnadsarbete, där sjuksköterskan har en stödjande roll, viktigt vid genomförandet av livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vuxna personers upplevelse av vilka faktorer som påverkar genomförande och efterlevnad av livsstilsförändringar i samband med diabetes mellitus typ-2. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt som bygger på studier med kvalitativ design. Arbetet baserades på åtta vetenskapliga artiklar, som analyserades med utgångspunkt i Fribergs fyra stegs modell. Resultat: Resultatet visar på olika faktorer som påverkar en persons motivation till att genomföra livsstilsändringar vid typ 2 diabetes mellitus. Det identifierades två huvudkategorier av vilka faktorer personer med typ 2 diabetes upplever påverkar genomförande och efterlevnad av livsstilsförändringar: Yttre faktorer och Inre faktorer. Huvudkategorin Yttre faktorer består av fyra underkategorier: Att uppleva olika aspekter av information, Att uppleva kulturens betydelse, Att uppleva betydelsen av det sociala sammanhanget och Att uppleva betydelsen av mätbara värden. Huvudkategorin Inre faktorer består av två underkategorier: Att uppleva betydelsen av den psykiska hälsan samt Att uppleva betydelsen av det egna ansvaret: att ta tillbaka makten. Slutsats: Livsstilsförändring är det första steget i behandlingen och en del av patientens egenvård vid behandling av typ 2-diabetes. Varje patient är unik med sina egna erfarenheter och sjukdomar, vilket ställer krav på att sjuksköterskan ska planera och genomföra hälsofrämjande omvårdnad utifrån en personcentrerad vård. Denna studie visade att det är nödvändigt att förstå vikten av en hälsosam livsstil för att en person ska kunna ändra sin livsstil.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom som ökar i hela världen och innebär inte sällan att personerna som drabbas tvingas göra viktiga livsstilsförändringar i sin vardag. Hur dessa förändringar upplevs kan ha stor betydelse för deras motivation och mående, vilket gör det särskilt angeläget för sjuksköterskan att inneha både kunskap och förståelse kring upplevelserna för att stötta och motivera dessa personer att upprätthålla sin nya livsstil. Syfte: Beskriva upplevelser av livsstilsförändringar hos vuxna personer med diabetes typ 2. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats utifrån åtta vetenskapliga artiklar där analysarbetet utgick ifrån analysmodellen för kvalitativa forskningsresultat av Friberg. Resultat: Resultatet beskriver vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 utifrån följande huvudkategorier Upplevelser av negativa känslor, Upplevelser av påverkan på relationer med underkategorierna Betydelsen av stöd och Sjuksköterskans påverkan samt Upplevelser av egenvård med underkategorierna Betydelsen av fysisk aktivitet och Betydelsen av hälsosam kost. Slutsats: I resultatet av studien framkommer det att livet med diabetes mellitus typ 2 ofta innebär ett helt nytt sätt att leva, med nya vardagsrutiner som berör både kost, fysisk aktivitet, relationer och individens psykiska mående. När livsstilsförändringarna i kombination med stöd från både sjuksköterskan, familjen och närstående fungerar som bäst kan personerna uppleva hälsa trots ohälsa. När det här inte uppfylls kan hälsan påverkas negativt.

Bakgrund: Personer som drabbas av diabetes utgör ett stort hälsoproblem världen över och förekomsten ökar. En stor del av anledningen till den globala diabetesepidemin är förändrade livsstilsfaktorer, framför allt avseende människors kost och motionsvanor som leder till övervikt. En tidig upptäckt av personer som är i riskzon och även att påbörja livsstilsbehandling kan både fördröja och förebygga att personer utvecklar diabetes typ 2 samt kardiovaskulär sjukdom. Vinsten är både att minska mänskligt lidande och ekonomiska besparingar.Syfte: Syfte med litteraturöversikten var att belysa patienter och personals erfarenheter av hindrande och främjande faktorer avseende livsstilsförändringar hos patienter med prediabetes i primärvården.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt genom en systematisk, metodisk och kritisk granskning av 16 vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl har använts för datainsamling. Artiklarna analyserades i en trestegsmetod.Resultat: Utifrån analysen av resultaten i de granskade artiklarna framkom fyra huvudteman: Erfarenheter och upplevelser av att få en prediabetesdiagnos med undertema Information, Livsstilsförändringar med underteman motivation, ekonomi och fysisk aktivitet, Socialt stöd med undertema matkultur och Vårdpersonalens roll med undertema olika hanteringar och stöd som påverkade patienternas hindrande och främjande faktorer till livsstilsförändringar. Främjande faktorer för att göra livsstilsförändringar var att få information om diagnosen och om vilka livsstilsförändringar som behövs utföras för att undvika att utveckla diabetes typ 2 samt stöd både från närstående och vårdpersonalen. Hindrande faktorer för att göra livsstilsförändringar var brist på att ta diagnosen på allvar, oförmåga att ha ekonomi för hälsosam kost, möjlighet till fysisk aktivitet, kulturella matpreferenser samt brist på stöd från både närstående och vårdpersonal.Slutsats: Genom att hälso- och sjukvårdspersonal blir medvetna om vilka hinder och främjande faktorer som finns kan detta ligga till grund för hur man bemöter och upprättar en relation i enlighet med Travelbees omvårdnadsteori till en patient med prediabetes i primärvård. Förhoppningsvis kan studien användas som en kunskapskälla för hälso- och sjukvårdspersonal vid önskvärda livsstilsförändringar. Nyckelord: Prediabetes, motivation, livsstilsförändringar, distriktssköterska, primärvård / Background: People suffering from diabetes constitute a major health problem worldwide and the incidence is increasing. A large part of the reason for the global diabetes epidemic is changed lifestyle factors, above all regarding people's diet and exercise habits that lead to obesity. An early detection of people who are at risk and also starting lifestyle treatment can both delay and prevent people from developing type 2 diabetes and cardiovascular disease.The benefit is both a reduction in human suffering and financial savings.Purpose: The purpose of the literature study was to shed light on patients' and staff's experiences of hindering and promoting factors regarding lifestyle changes in patients with prediabetes in primary care.Method: The study was conducted as a literature review through a systematic, methodical and critical review of 16 scientific articles. The databases PubMed and Cinahl have been used for data collection. The articles were analyzed in a three-step method.Results: Based on the analysis of the results in the reviewed articles, four main themes emerged: Experiences and experiences of receiving a prediabetes diagnosis with the subtheme Information, Lifestyle changes with the sub-theme motivation, finances and physical activity, social support with the sub-theme food culture and the role of the healthcare staff with the sub-theme different handling and support which affected the patients' hindering and promoting factors to lifestyle changes.Conclusion: Promoting factors for making lifestyle changes were getting information about the diagnosis and about which lifestyle changes need to be made to avoid developing diabetes type 2, as well as support both from relatives and the healthcare staff. Obstructing factors for making lifestyle changes were lack of taking the diagnosis seriously, inability to have finances for a healthy diet, opportunity for physical activity, cultural food preferences and lack of support from both relatives and healthcare professionals. By making healthcare professionals aware of the barriers and promoting factors that exist, this can form the basis of how to treat and establish a relationship in accordance with Travelbee's nursing theory with a patient with prediabetes in primary care. Hopefully, the study can be used as a source of knowledge for healthcare professionals in the case of desirable lifestyle changes.Key words: Prediabetes, motivation, lifestyle changes, district nurse, primary care.