Myocardial infarction affects the individual's life situation and often requires adjustments in several areas. In order to prevent new infarctions, much focus is needed on lifestyle changes. The nurse's role in caring for individuals with myocardial infarction is to teach and discuss non-pharmacological treatment and to motivate and support lifestyle changes. By highlighting how individuals experience lifestyle changes, the nurse can promote understanding of the changes the individual is facing and undergoing. The aim of this study was to describe individuals experiences of lifestyle changes following a myocardial infarction. A literature study was conducted with an inductive approach. The result was based on ten scientific articles where two themes emerged: factors that limit lifestyle changes and factors that facilitate lifestyle changes. In summary, knowledge of the factors that facilitate and limit the performance of lifestyle changes generates a greater chance for the nurse to provide the individual with individually designed information, guidance and teaching. / Hjärtinfarkt påverkar individens livssituation och som ofta ställer krav på anpassning inom flera områden. För att motverka nytt insjuknande i hjärtinfarkt ligger ett stort fokus på livsstilsförändringar. Sjuksköterskans roll i vård av individer med hjärtinfarkt är först och främst att undervisa och diskutera om icke farmakologisk behandling samt att motivera och stödja till livsstilsförändringar. Genom att uppmärksamma hur individer upplever livsstilsförändringar kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för de förändringar som individen ställs inför och genomgår. Syftet var att beskriva individers upplevelser av livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. En litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar där två teman framkom: faktorer som begränsar livsstilsförändringar och faktorer som underlättar livsstilsförändringar. Sammanfattningsvis genererar kunskap om vilka faktorer som underlättar respektive begränsar utförandet av livsstilsförändringar en större chans för sjuksköterskan att tillgodose individen med individuellt anpassad information, handledning och undervisning.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna som leder till plötslig död runt om i världen. I Sverige insjuknar varje år 25300 av hjärtinfarkt. Stress, ångest, depression och en ohälsosam livsstil är några riskfaktorer som ökar risken för att drabbas av en hjärtinfarkt. Efter en hjärtinfarkt så krävs det livsstilsförändringar för att uppnå god hälsa, exempelvis fysisk aktivering, hälsosamma kostvanor och rökstopp. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer upplever sin vardag och livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod, detta examensarbete är en litteraturstudie som utgår ifrån 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna som valdes ut överensstämmer med studien syfte. Databasen MedLine via PubMed användes för att leta upp artiklarna. Huvudresultatet i studien visar att många personer upplever problem i vardagen efter en hjärtinfarkt och har svårigheter att anpassa sig till de livsstilsförändringar som är nödvändiga efter en hjärtinfarkt. Resultatet visar att personens psykiska, emotionella, fysiska hälsa kan påverkas till det sämre efter en hjärtinfarkt. Detta kan leda till problem i det vardagliga livet, förhållanden och samlivet. Slutsatsen, hjärtinfarkt kan leda till en emotionell, existentiell och fysisk dagligt kamp. Sjuksköterskan ska kunna ge stöd, information och rehabilitering till vederbörande så att de kan återgå till ett mer hälsosamt vardagligt liv. Personer kan behöva få hjälp med olika copingstrategier av sjuksköterskan för att kunna hantera den nya livssituationen bättre. Personers erfarenheter och upplevelser av det dagliga livet kan ge sjuksköterskan värdefull kunskap, vilket kan förbättra den framtida vården för vederbörande. / Background: Myocardial infarction is one of the most common diseases that lead to sudden death around the world. In Sweden, 25300 people is affected by MI each year. Stress, anxiety, depression and an unhealthy lifestyle are just some risk factors that increase the risk of MI. After a MI, lifestyle changes are required to achieve good health, such as physical activation, healthy diets and smoking cessation. Aim, the purpose of this literature study was to describe how people experience their everyday life and lifestyle changes after a MI. Method, this thesis is a descriptive study that is based on 12 articles with both qualitative and quantitative approach. The articles selected correspond to the purpose of the study. The PubMed database via MedLine was used to find the articles. Main results, the study shows that many patients experience problems in everyday life after a MI and have difficulty adjusting to the lifestyle changes that are necessary after a MI .The result shows that people's mental, emotional, physical health and social life are negatively affected after a MI. This can lead to problems in everyday life, like relationships and intimacy. In conclusion, MI can lead to an emotional, existential and physical daily struggle. The nurse should be able to provide support, information and rehabilitation to the person concerned so that they can return to a more healthy everyday life. People may also need help with different coping strategies by the nurse to better handle the new life situation. People’s experiences of the daily life can provide the nurse with valuable knowledge, which can improve the future care for the person concerned.

Begreppet stomi härstammar från grekiska ordet stoma och definieras som mun eller öppning. Det finns olika varianter av stomier, men av alla stomier som utförs i Norden utgör kolostomier cirka 60% av dessa. Det kirurgiska ingreppet som används kallas för Hartmanns operation som innebär att den sjuka delen av tjocktarmen avlägsnas och resterande delen av tarmen konstrueras till en kolostomi. Syfte var att belysa personers upplevelser av en kolostomi. Metoden hade ett induktivt förhållningssätt och resultatartiklarna var kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningarna genomfördes i PubMed och Cinahl. Utifrån dataanalysen presenterades fyra huvudkategorier personers upplevelser av försämrad livskvalité, personers upplevelser av sociala relationer, personers upplevelser av otillräcklig information och personers upplevelser av livsstilsförändringar samt fyra subkategorier, upplevelser av osäkerhet i sociala sammanhang, upplevelser av nära relationer i samband med en kolostomi, att anpassa sina kläder och att anpassa sin kost. Resultatet beskrev att personerna upplevde en försämrad livskvalitet i förhållande till begränsningar i vardagen, påverkan på sociala relationer, livsstilsförändringar och brist på information från vårdgivare. Litteraturstudien kan bidra till en fördjupad kunskap och förståelse för personers upplevelser av en kolostomi. / The word ostomy originates from the Greek word stoma and is defined as mouth or opening. There are different types of stomas, but out of all stomas in Scandinavia approximately 60% of these are colostomies. The procedure that is used for colostomies is called Hartmann's surgery, which means that the diseased part of the intestine is removed and the remaining part is constructed as a colostomy. The aim was to illustrate people’s experiences of a colostomy. The method was based on an inductive approach and qualitative articles. The search was conducted in PubMed and Cinahl. The findings of this study resulted in four main categories, people's experiences of deteriorated quality of life, people's experiences of social relationships, people's experiences of insufficient information and experiences of lifestyle changes and four subcategories, experiences of insecurity in social contexts, experiences of close relationships in relation to a colostomy, to adapt their clothes and to adapt their diet. In conclusion, the results described low quality of life related to limitations in the daily life, impact on social relationships, lifestyle changes and lack of information from healthcare providers. This literature study can contribute in deeper knowledge and understanding of people’s experiences of a colostomy.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DMT2) är en vanlig sjukdom över hela världen, den största orsaken bakom DMT2 är levnadsvanor och därför kan sjukdomen påverkas av livsstilsförändringar. Människors livskvalitet kan påverkas negativt av sjukdom och livskvaliteten kan variera stort mellan olika individer utifrån olika faktorer som hur de lever, hur de tänker och hur de hanterar olika situationer. Syfte: Syftet var att beskriva vilken betydelse livsstilsförändringar kan ha på livskvaliteten vid diabetes typ 2. Metod: Studiens design var en beskrivande litteraturstudie. Studien baserades på elva vetenskapliga artiklar som söktes fram via databasen PubMed. För att analysera artiklarnas resultat användes en tematisk dataanalys. Huvudresultat: I vissa fall bidrog livsstilsförändringar inte till några större skillnader i livskvalitet hos personer med DMT2 och i andra fall gav det positiva effekter. Över lag gav livsstilsförändringarna någon typ av positiv effekt inom en eller flera undergrupper för livskvalitet. Slutsats: Livskvalitet är något som skattas individuellt och kan innebära olika från person till person. Därför varierar även betydelsen av livsstilsförändringar relaterat till livskvalitet. Det är viktigt att ha denna kunskap som sjuksköterska för att ha förståelse för patienter och kunna individanpassa vården och det stöd som ges. / Background: Type 2 diabetes (T2D) is a common disease all over the world and the biggest reason behind T2D is lifestyle behavior and because of that it can be affected by making lifestyle changes. The quality of life can be affected negatively by disease and the quality of life can differ between individuals depending on factors such as lifestyle, mindset and coping strategies. Aim: The aim of the study was to describe how the quality of life can be affected by lifestyle changes among type 2 diabetes patients. Method: The design of the study was a descriptive literature review. The study was based on eleven articles that were found searching the database PubMed. The data analysis that was used to analyze the results of the articles was a thematic data analysis. Main Result: In some cases, the lifestyle changes did not tribute to any significant changes in the quality of life amongst people with T2D and in other cases it had a positive effect. The lifestyle changes did overall give some sort of positive effect on one or more of the subscales of quality of life. Conclusion: The quality of life is very individual and has a different meaning to each and everyone. Because of that, the lifestyle changes may have various effect on the quality of life. This knowledge is important to have as a nurse to be able to give patient-centered care and to support and understand the patients’ needs.

No description available.

I bakgrunden beskrivs hur motiverande samtal (MI) kan förebygga och behandla livsstilssjukdomar. MI har visat sig vara effektiv men har även fått kritik eftersom samtalsmetoden kan vara bristande i vårdandet av patienten. Vidare beskrivs sjuksköterskans ansvar, vad hälsa innebär och hur ett vårdande samtal kan ge patienten förutsättningar för att uppnå hälsa. Frågan är vad patienterna har för erfarenheter av MI. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens erfarenheter av MI i ett vårdande sammanhang. Artikelsökningar genomfördes i databaserna PsycInfo, Medline och Cinahl. Totalt 13 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats användes för att besvara syftet. Dataanalysen genomfördes med en metod för litteraturöversikt beskriven av Friberg (2017, ss. 141-152). I resultatet beskrivs patienternas erfarenheter av MI i fyra olika teman: ‘Tillåtande miljö’, ‘Utmanar till förändring’, ‘Utvecklar och utmanar autonomin’ och ‘Sjuksköterskans betydelse’. Metoddiskussionen lyfter styrkor och svagheter i val av metod och de artiklar som inkluderades i resultatet. I den avslutande resultatdiskussion diskuteras huruvida MI kan ses som ett vårdande och lärande samtal, om det är en gynnsam metod för livsstilsförändringar och autonomistöd samt sjuksköterskans betydelse under MI. Även resultatet i förhållande till hållbar utveckling diskuteras. Avslutningsvis beskrivs studiens slutsats och vad resultatet kan användas till.

Bakgrund: Diabetes typ 2 drabbar vanligtvis personer i medelåldern men de senaste åren hade det förekommit hos barn och yngre personer. Det är en kronisk sjukdom som går att hantera med hjälp av egenvård. Stöd från vården var viktigt och för att kunna förbättra egenvårds utförande bör hälso-sjukvårdspersonal beaktapatienter upplevelse av egenvård Syfte: Syftet var att belysa patienternas upplevelse av egenvård vid DT2. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med kvalitativa ansats som baserade på 13 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet presenterade fyra kategorier och nio subkategorier. Det visade sig att egenvård väckte många negativa känslor som exempelvis nervositet, rädsla och sorg. Resultatdiskussion: Fysisk aktivitet och hälsosam kost var centrala delar av egenvården och förbättrade patienternas välmående samt minskade risk för komplikationer. Att ha tillräcklig med kunskap om DT2 förbättrade patienternas egenvårds utförande. En god relation mellan patienterna och sjuksköterskor hade positiv inverkan på egenvården. Däremot när sjuksköterskor inte var tillgängliga upplevdes hade negativt inverkan på egenvården. Det var värdefullt när sjuksköterskor gav tydlig information och förmedlade hopp till patienterna. Slutsats: Att genomgå en livsstilsförändring var svårt och patienterna mötte många hinder i egenvården. Vidare forskning behövs för att belysa aspekter som främja patientens egenvård. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-25</p>

Bakgrund: Cirka 57 000 människor lever med diabetes typ 1 i Sverige. Sjukdomen är kronisk och för med sig livsstilsförändringar där egenvården med ständiga kontroller och insulinbehandlingar blir en del av vardagen. Vården har ett ansvar för att individen ska få tillräckligt med kunskap för att kunna behandla sjukdomen på egen hand, detta är viktigt för att sjukdomen för med sig egenansvar.  Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av att leva med diabetes typ 1.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på fem självbiografier som analyserades genom en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Granheim.   Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Att få diagnosen diabetes, Behovet av stöd, Synen på egenvård, Att aldrig känna sig fri och Vägen till acceptans. Att insjukna i diabetes typ 1 upplevdes som en svår omställning i livet. Sjukdomen tog upp en stor del av vardagen och ständigt arbete kring sjukdomen krävdes. Stöd från omgivningen var viktigt för att kunna acceptera sjukdomen, acceptans av sjukdomen var viktigt för att uppnå ett välmående. Slutsats: Föreliggande studie kan ha kliniska implikationer för sjuksköterskans arbete eftersom det ger kunskap om hur det kan upplevas att leva med diabetes typ 1 och möjliggör en personcentrerad vård.

No description available.

Introduction: Every year 17,9 million people dies of myocardial infarction. People with cardiovascular disease have larger risks to be affected again, therefore it’s important with secondary prevention. Things like genetics, age and gender are things that we can´t affect, but some life changes lower the risk for another myocardial infarction. The risk factors that we can affect are example smoking, high blood pressure, hyperlipidemia, diabetes and metabolic syndrome.  Aim: The aim of this study was to chart information to patients about lifestyle changes to reduce the risk of secondary myocardial infarction   Method: A descriptive literature review (Forsberg &amp; Wengström, 2016). The result was based on ten randomized articles. Results: Individualized information about risk factors contributed to an increased understanding and motivation for life changes. The information was adjusted after the level of knowledge and the information was provided from the nurses several times during the hospitalization. Providing the information at an early stage in the hospital as well as follow-up after returning home was an important part for the patients, which contributed to an increased quality of life, motivation and created security. Conclusion: By giving the patients individual support and education the level of knowledge developed. As a result of the patient's strengthened self-confidence and the involvement of relatives, the opportunities to return to a healthy life after a heart attack increased. Person- and family-centered care, participation and personalized information result in reduced risk of recurrent heart attack. Further follow-up was an important part for the patients as they could get answers to questions and concerns that had come up. / Introduktion: Varje år dör cirka 17,9 miljoner människor i hjärtinfarkt. Personer som drabbats av hjärt-och kärlsjukdom har större risk att drabbas igen, därför är förebyggandet extra viktigt efter första insjuknandet. Ärftlighet, ålder och kön är ingenting som individen kan påverka, men det finns livsstilsförändringar som individen kan göra för att minska risken för hjärtinfarkt. De riskfaktorer som finns, som i sin tur kan orsaka en hjärtinfarkt är exempelvis rökning, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes mellitus och det metabola syndromet.   Syfte: Syftet var att kartlägga information om livsstilsförändringar till hjärtinfarktpatienter för att minska risken för återkommande hjärtinfarkt.    Metod: En deskriptiv design användes, med litteraturöversikt som metod (Forsberg &amp; Wengström, 2016). Resultatet baserades på tio randomiserade artiklar.    Resultat: I resultatet framkom det att individanpassad information om riskfaktorer bidrog till en ökad förståelse och motivation för livsstilsförändringar. Informationen anpassades efter kunskapsnivå och gavs av vårdpersonal flertalet gånger under sjukhusvistelsen. Att ge informationen i ett tidigt skede på sjukhuset samt uppföljning efter hemgång var en viktig del för patienterna som bidrog till ökad livskvalité, motivation och skapade trygghet.    Slutsats: Genom att ge patienterna individanpassat stöd och utbildning utvecklades kunskapsnivån. Till följd av stärkt självförtroende hos patienten samt involvering av anhöriga ökade möjligheterna att återgå till ett hälsosamt liv efter hjärtinfarkt. Person-och familjecentrerad vård, delaktighet och individanpassad information resulterar i minskad risk för återkommande hjärtinfarkt. Vidare uppföljning var en viktig del för patienterna då de kunde få svar på frågor och funderingar som hade uppstått.